वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-87
तया महत्या यायिन्या ध्वजिन्या वनवासिनः ।
अर्दिता यूथपा मत्ताः सयूथाः संप्रदुद्रुवुः ॥१॥
अर्दिता यूथपा मत्ताः सयूथाः संप्रदुद्रुवुः ॥१॥
1. tayā mahatyā yāyinyā dhvajinyā vanavāsinaḥ ,
arditā yūthapā mattāḥ sayūthāḥ saṃpradudruvuḥ.
arditā yūthapā mattāḥ sayūthāḥ saṃpradudruvuḥ.
1.
tayā mahatyā yāyinyā dhvajinyā vanavāsinaḥ
arditāḥ yūthapāḥ mattāḥ sayūthāḥ saṃpradudruvuḥ
arditāḥ yūthapāḥ mattāḥ sayūthāḥ saṃpradudruvuḥ
1.
tayā mahatyā yāyinyā dhvajinyā vanavāsinaḥ
mattāḥ yūthapāḥ sayūthāḥ arditāḥ saṃpradudruvuḥ
mattāḥ yūthapāḥ sayūthāḥ arditāḥ saṃpradudruvuḥ
1.
Tormented by that vast, advancing army with its standards, the intoxicated (or 'rutting') leaders of the forest-dwelling herds (animals), along with their groups, scattered in all directions.
ऋक्षाः पृषतसंघाश्च रुरवश्च समन्ततः ।
दृश्यन्ते वनराजीषु गिरिष्वपि नदीषु च ॥२॥
दृश्यन्ते वनराजीषु गिरिष्वपि नदीषु च ॥२॥
2. ṛkṣāḥ pṛṣatasaṃghāśca ruravaśca samantataḥ ,
dṛśyante vanarājīṣu giriṣvapi nadīṣu ca.
dṛśyante vanarājīṣu giriṣvapi nadīṣu ca.
2.
ṛkṣāḥ pṛṣatasaṃghāḥ ca ruravaḥ ca samantataḥ
dṛśyante vanarājīṣu giriṣu api nadīṣu ca
dṛśyante vanarājīṣu giriṣu api nadīṣu ca
2.
ṛkṣāḥ pṛṣatasaṃghāḥ ca ruravaḥ ca samantataḥ
vanarājīṣu giriṣu api nadīṣu ca dṛśyante
vanarājīṣu giriṣu api nadīṣu ca dṛśyante
2.
Bears, herds of spotted deer, and antelopes are seen everywhere, in the forest ranges, on the mountains, and even in the rivers.
स संप्रतस्थे धर्मात्मा प्रीतो दशरथात्मजः ।
वृतो महत्या नादिन्या सेनया चतुरङ्गया ॥३॥
वृतो महत्या नादिन्या सेनया चतुरङ्गया ॥३॥
3. sa saṃpratasthe dharmātmā prīto daśarathātmajaḥ ,
vṛto mahatyā nādinyā senayā caturaṅgayā.
vṛto mahatyā nādinyā senayā caturaṅgayā.
3.
sa saṃpratasthe dharmātmā prītaḥ daśarathātmajaḥ
vṛtaḥ mahatyā nādinyā senayā caturaṅgayā
vṛtaḥ mahatyā nādinyā senayā caturaṅgayā
3.
prītaḥ dharmātmā daśarathātmajaḥ saḥ mahatyā
nādinyā caturaṅgayā senayā vṛtaḥ saṃpratasthe
nādinyā caturaṅgayā senayā vṛtaḥ saṃpratasthe
3.
The righteous-souled (dharma) son of Daśaratha, pleased, set out, surrounded by a vast, noisy, four-limbed army.
सागरौघनिभा सेना भरतस्य महात्मनः ।
महीं संछादयामास प्रावृषि द्यामिवाम्बुदः ॥४॥
महीं संछादयामास प्रावृषि द्यामिवाम्बुदः ॥४॥
4. sāgaraughanibhā senā bharatasya mahātmanaḥ ,
mahīṃ saṃchādayāmāsa prāvṛṣi dyāmivāmbudaḥ.
mahīṃ saṃchādayāmāsa prāvṛṣi dyāmivāmbudaḥ.
4.
sāgaraughanibhā senā bharatasya mahātmanaḥ
mahīm saṃchādayāmāsa prāvṛṣi dyām iva ambudaḥ
mahīm saṃchādayāmāsa prāvṛṣi dyām iva ambudaḥ
4.
mahātmanaḥ bharatasya sāgaraughanibhā senā
prāvṛṣi ambudaḥ dyām iva mahīm saṃchādayāmāsa
prāvṛṣi ambudaḥ dyām iva mahīm saṃchādayāmāsa
4.
Bharata's army, which resembled a surging ocean current, covered the earth, just as a cloud covers the sky during the rainy season.
तुरंगौघैरवतता वारणैश्च महाजवैः ।
अनालक्ष्या चिरं कालं तस्मिन् काले बभूव भूः ॥५॥
अनालक्ष्या चिरं कालं तस्मिन् काले बभूव भूः ॥५॥
5. turaṃgaughairavatatā vāraṇaiśca mahājavaiḥ ,
anālakṣyā ciraṃ kālaṃ tasmin kāle babhūva bhūḥ.
anālakṣyā ciraṃ kālaṃ tasmin kāle babhūva bhūḥ.
5.
turaṅgaughaiḥ avatatā vāraṇaiḥ ca mahājavaiḥ
anālakṣyā ciram kālam tasmin kāle babhūva bhūḥ
anālakṣyā ciram kālam tasmin kāle babhūva bhūḥ
5.
turaṅgaughaiḥ mahājavaiḥ vāraṇaiḥ ca avatatā
bhūḥ tasmin kāle ciram kālam anālakṣyā babhūva
bhūḥ tasmin kāle ciram kālam anālakṣyā babhūva
5.
Covered by vast numbers of horses and swift elephants, the earth became invisible for a long time during that period.
स यात्वा दूरमध्वानं सुपरिश्रान्त वाहनः ।
उवाच भरतः श्रीमान् वसिष्ठं मन्त्रिणां वरम् ॥६॥
उवाच भरतः श्रीमान् वसिष्ठं मन्त्रिणां वरम् ॥६॥
6. sa yātvā dūramadhvānaṃ supariśrānta vāhanaḥ ,
uvāca bharataḥ śrīmān vasiṣṭhaṃ mantriṇāṃ varam.
uvāca bharataḥ śrīmān vasiṣṭhaṃ mantriṇāṃ varam.
6.
sa yātvā dūram adhvānam supariśrānta vāhanaḥ
uvāca bharataḥ śrīmān vasiṣṭham mantriṇām varam
uvāca bharataḥ śrīmān vasiṣṭham mantriṇām varam
6.
supariśrāntavāhanaḥ śrīmān saḥ bharataḥ dūram
adhvānam yātvā mantriṇām varam vasiṣṭham uvāca
adhvānam yātvā mantriṇām varam vasiṣṭham uvāca
6.
Having travelled a long distance, the glorious Bharata, whose mounts were extremely weary, spoke to Vasiṣṭha, the foremost among counselors.
यादृशं लक्ष्यते रूपं यथा चैव श्रुतं मया ।
व्यक्तं प्राप्ताः स्म तं देशं भरद्वाजो यमब्रवीत् ॥७॥
व्यक्तं प्राप्ताः स्म तं देशं भरद्वाजो यमब्रवीत् ॥७॥
7. yādṛśaṃ lakṣyate rūpaṃ yathā caiva śrutaṃ mayā ,
vyaktaṃ prāptāḥ sma taṃ deśaṃ bharadvājo yamabravīt.
vyaktaṃ prāptāḥ sma taṃ deśaṃ bharadvājo yamabravīt.
7.
yādṛśam lakṣyate rūpam yathā ca eva śrutam mayā
vyaktam prāptāḥ sma tam deśam bharadvājaḥ yam abravīt
vyaktam prāptāḥ sma tam deśam bharadvājaḥ yam abravīt
7.
rūpam yādṛśam lakṣyate,
yathā ca eva mayā śrutam (asti),
(tena) vyaktam (vayam) tam deśam prāptāḥ sma,
yam bharadvājaḥ abravīt
yathā ca eva mayā śrutam (asti),
(tena) vyaktam (vayam) tam deśam prāptāḥ sma,
yam bharadvājaḥ abravīt
7.
The appearance is just as it was described and heard by me; clearly, we have reached that very region which Bharadvāja spoke of.
अयं गिरिश्चित्रकूटस्तथा मन्दाकिनी नदी ।
एतत् प्रकाशते दूरान्नीलमेघनिभं वनम् ॥८॥
एतत् प्रकाशते दूरान्नीलमेघनिभं वनम् ॥८॥
8. ayaṃ giriścitrakūṭastathā mandākinī nadī ,
etat prakāśate dūrānnīlameghanibhaṃ vanam.
etat prakāśate dūrānnīlameghanibhaṃ vanam.
8.
ayam giriḥ citrakūṭaḥ tathā mandākinī nadī
etat prakāśate dūrāt nīlameghanibham vanam
etat prakāśate dūrāt nīlameghanibham vanam
8.
ayam giriḥ citrakūṭaḥ tathā mandākinī nadī
etat nīlameghanibham vanam dūrāt prakāśate
etat nīlameghanibham vanam dūrāt prakāśate
8.
This is the Citrakūṭa mountain, and there is the Mandākinī river. This forest, resembling a dark cloud, shines from a distance.
गिरेः सानूनि रम्याणि चित्रकूटस्य संप्रति ।
वारणैरवमृद्यन्ते मामकैः पर्वतोपमैः ॥९॥
वारणैरवमृद्यन्ते मामकैः पर्वतोपमैः ॥९॥
9. gireḥ sānūni ramyāṇi citrakūṭasya saṃprati ,
vāraṇairavamṛdyante māmakaiḥ parvatopamaiḥ.
vāraṇairavamṛdyante māmakaiḥ parvatopamaiḥ.
9.
gireḥ sānūni ramyāṇi citrakūṭasya samprati
vāraṇaiḥ avamṛdyante māmakaiḥ parvatopamaiḥ
vāraṇaiḥ avamṛdyante māmakaiḥ parvatopamaiḥ
9.
samprati citrakūṭasya gireḥ ramyāṇi sānūni
māmakaiḥ parvatopamaiḥ vāraṇaiḥ avamṛdyante
māmakaiḥ parvatopamaiḥ vāraṇaiḥ avamṛdyante
9.
Now, the beautiful peaks of Citrakūṭa mountain are being crushed by my elephants, which are like mountains.
मुञ्चन्ति कुसुमान्येते नगाः पर्वतसानुषु ।
नीला इवातपापाये तोयं तोयधरा घनाः ॥१०॥
नीला इवातपापाये तोयं तोयधरा घनाः ॥१०॥
10. muñcanti kusumānyete nagāḥ parvatasānuṣu ,
nīlā ivātapāpāye toyaṃ toyadharā ghanāḥ.
nīlā ivātapāpāye toyaṃ toyadharā ghanāḥ.
10.
muñcanti kusumāni ete nagāḥ parvatasānuṣu
nīlāḥ iva atapāpāye toyam toyadharāḥ ghanāḥ
nīlāḥ iva atapāpāye toyam toyadharāḥ ghanāḥ
10.
ete nagāḥ parvatasānuṣu kusumāni muñcanti atapāpāye
nīlāḥ ghanāḥ toyadharāḥ iva toyam (muñcanti)
nīlāḥ ghanāḥ toyadharāḥ iva toyam (muñcanti)
10.
These trees on the mountain peaks drop their flowers, just as dense, dark clouds release water at the end of the hot season.
किन्नराचरितोद्देशं पश्य शत्रुघ्न पर्वतम् ।
हयैः समन्तादाकीर्णं मकरैरिव सागरम् ॥११॥
हयैः समन्तादाकीर्णं मकरैरिव सागरम् ॥११॥
11. kinnarācaritoddeśaṃ paśya śatrughna parvatam ,
hayaiḥ samantādākīrṇaṃ makarairiva sāgaram.
hayaiḥ samantādākīrṇaṃ makarairiva sāgaram.
11.
kinnarācaritoddeśam paśya śatrughna parvatam
hayaiḥ samantāt ākīrṇam makaraiḥ iva sāgaram
hayaiḥ samantāt ākīrṇam makaraiḥ iva sāgaram
11.
śatrughna kinnarācaritoddeśam parvatam paśya hayaiḥ samantāt ākīrṇam (parvatam),
makaraiḥ iva sāgaram (iva ākīrṇam)
makaraiḥ iva sāgaram (iva ākīrṇam)
11.
O Śatrughna, behold this mountain, where Kinnaras roam. It is filled on all sides with horses, just as the ocean is filled with sea-monsters.
एते मृगगणा भान्ति शीघ्रवेगाः प्रचोदिताः ।
वायुप्रविद्धाः शरदि मेघराज्य इवाम्बरे ॥१२॥
वायुप्रविद्धाः शरदि मेघराज्य इवाम्बरे ॥१२॥
12. ete mṛgagaṇā bhānti śīghravegāḥ pracoditāḥ ,
vāyupraviddhāḥ śaradi megharājya ivāmbare.
vāyupraviddhāḥ śaradi megharājya ivāmbare.
12.
ete mṛgagaṇāḥ bhānti śīghravegāḥ pracoditāḥ
vāyupraviddhāḥ śaradi megharājye iva ambare
vāyupraviddhāḥ śaradi megharājye iva ambare
12.
ete śīghravegāḥ pracoditāḥ vāyupraviddhāḥ
mṛgagaṇāḥ śaradi ambare megharājye iva bhānti
mṛgagaṇāḥ śaradi ambare megharājye iva bhānti
12.
These swift-moving herds of deer, impelled and driven by the wind, appear in the sky like rows of clouds in autumn.
कुर्वन्ति कुसुमापीडाञ् शिरःसु सुरभीनमी ।
मेघप्रकाशैः फलकैर्दाक्षिणात्या यथा नराः ॥१३॥
मेघप्रकाशैः फलकैर्दाक्षिणात्या यथा नराः ॥१३॥
13. kurvanti kusumāpīḍāñ śiraḥsu surabhīnamī ,
meghaprakāśaiḥ phalakairdākṣiṇātyā yathā narāḥ.
meghaprakāśaiḥ phalakairdākṣiṇātyā yathā narāḥ.
13.
kurvanti kusumāpīḍān śiraḥsu surabhīn amī
meghaprakāśaiḥ phalakaiḥ dākṣiṇātyāḥ yathā narāḥ
meghaprakāśaiḥ phalakaiḥ dākṣiṇātyāḥ yathā narāḥ
13.
amī dākṣiṇātyāḥ narāḥ yathā meghaprakāśaiḥ
phalakaiḥ śiraḥsu surabhīn kusumāpīḍān kurvanti
phalakaiḥ śiraḥsu surabhīn kusumāpīḍān kurvanti
13.
These Southern men, just like they (adorn themselves) with cloud-shining panels, adorn their heads with fragrant flower-chaplets.
निष्कूजमिव भूत्वेदं वनं घोरप्रदर्शनम् ।
अयोध्येव जनाकीर्णा संप्रति प्रतिभाति मा ॥१४॥
अयोध्येव जनाकीर्णा संप्रति प्रतिभाति मा ॥१४॥
14. niṣkūjamiva bhūtvedaṃ vanaṃ ghorapradarśanam ,
ayodhyeva janākīrṇā saṃprati pratibhāti mā.
ayodhyeva janākīrṇā saṃprati pratibhāti mā.
14.
niṣkūjam iva bhūtvā idam vanam ghorapradarśanam
ayodhyā iva janākīrṇā saṃprati pratibhāti mā
ayodhyā iva janākīrṇā saṃprati pratibhāti mā
14.
idam vanam niṣkūjam iva bhūtvā ghorapradarśanam
saṃprati janākīrṇā ayodhyā iva mā pratibhāti
saṃprati janākīrṇā ayodhyā iva mā pratibhāti
14.
This forest, which had become silent and fearsome to behold, now appears to me as if it were Ayodhyā, bustling with people.
खुरैरुदीरितो रेणुर्दिवं प्रच्छाद्य तिष्ठति ।
तं वहत्यनिलः शीघ्रं कुर्वन्निव मम प्रियम् ॥१५॥
तं वहत्यनिलः शीघ्रं कुर्वन्निव मम प्रियम् ॥१५॥
15. khurairudīrito reṇurdivaṃ pracchādya tiṣṭhati ,
taṃ vahatyanilaḥ śīghraṃ kurvanniva mama priyam.
taṃ vahatyanilaḥ śīghraṃ kurvanniva mama priyam.
15.
khuraiḥ udīritaḥ reṇuḥ divam pracchādya tiṣṭhati
tam vahati anilaḥ śīghram kurvan iva mama priyam
tam vahati anilaḥ śīghram kurvan iva mama priyam
15.
khuraiḥ udīritaḥ reṇuḥ divam pracchādya tiṣṭhati
anilaḥ tam śīghram mama priyam kurvan iva vahati
anilaḥ tam śīghram mama priyam kurvan iva vahati
15.
The dust, stirred up by the hooves, hangs covering the sky. The wind swiftly carries it away, as if doing me a favor.
स्यन्दनांस्तुरगोपेतान् सूतमुख्यैरधिष्ठितान् ।
एतान् संपततः शीघ्रं पश्य शत्रुघ्न कानने ॥१६॥
एतान् संपततः शीघ्रं पश्य शत्रुघ्न कानने ॥१६॥
16. syandanāṃsturagopetān sūtamukhyairadhiṣṭhitān ,
etān saṃpatataḥ śīghraṃ paśya śatrughna kānane.
etān saṃpatataḥ śīghraṃ paśya śatrughna kānane.
16.
syandanān turagopetān sūtamukhyaiḥ adhiṣṭhitān
etān saṃpatataḥ śīghram paśya śatrughna kānane
etān saṃpatataḥ śīghram paśya śatrughna kānane
16.
śatrughna etān turagopetān sūtamukhyaiḥ adhiṣṭhitān
śīghram saṃpatataḥ syandanān kānane paśya
śīghram saṃpatataḥ syandanān kānane paśya
16.
O Shatrughna, behold these chariots, endowed with horses and driven by chief charioteers, as they swiftly rush through the forest.
एतान् वित्रासितान्पश्य बर्हिणः प्रियदर्शनान् ।
एतमाविशतः शैलमधिवासं पतत्रिणाम् ॥१७॥
एतमाविशतः शैलमधिवासं पतत्रिणाम् ॥१७॥
17. etān vitrāsitānpaśya barhiṇaḥ priyadarśanān ,
etamāviśataḥ śailamadhivāsaṃ patatriṇām.
etamāviśataḥ śailamadhivāsaṃ patatriṇām.
17.
etān vitrāsitān paśya barhiṇaḥ priyadarśanān
etam āviśataḥ śailam adhivāsam patatriṇām
etam āviśataḥ śailam adhivāsam patatriṇām
17.
etān vitrāsitān priyadarśanān barhiṇaḥ
patatriṇām adhivāsam etam śailam āviśataḥ paśya
patatriṇām adhivāsam etam śailam āviśataḥ paśya
17.
Behold these frightened, beautiful peacocks, entering this mountain, which is the dwelling place of birds.
अतिमात्रमयं देशो मनोज्ञः प्रतिभाति मा ।
तापसानां निवासो ऽयं व्यक्तं स्वर्गपथो यथा ॥१८॥
तापसानां निवासो ऽयं व्यक्तं स्वर्गपथो यथा ॥१८॥
18. atimātramayaṃ deśo manojñaḥ pratibhāti mā ,
tāpasānāṃ nivāso'yaṃ vyaktaṃ svargapatho yathā.
tāpasānāṃ nivāso'yaṃ vyaktaṃ svargapatho yathā.
18.
atimātram ayam deśaḥ manojñaḥ pratibhāti mā
tāpasānām nivāsaḥ ayam vyaktam svargapathaḥ yathā
tāpasānām nivāsaḥ ayam vyaktam svargapathaḥ yathā
18.
ayam deśaḥ mā atimātram manojñaḥ pratibhāti.
ayam tāpasānām nivāsaḥ vyaktam svargapathaḥ yathā
ayam tāpasānām nivāsaḥ vyaktam svargapathaḥ yathā
18.
This region appears exceedingly beautiful to me. This dwelling place of ascetics is clearly like a path to heaven.
मृगा मृगीभिः सहिता बहवः पृषता वने ।
मनोज्ञ रूपा लक्ष्यन्ते कुसुमैरिव चित्रितः ॥१९॥
मनोज्ञ रूपा लक्ष्यन्ते कुसुमैरिव चित्रितः ॥१९॥
19. mṛgā mṛgībhiḥ sahitā bahavaḥ pṛṣatā vane ,
manojña rūpā lakṣyante kusumairiva citritaḥ.
manojña rūpā lakṣyante kusumairiva citritaḥ.
19.
mṛgāḥ mṛgībhiḥ sahitāḥ bahavaḥ pṛṣatāḥ vane
manojñarūpāḥ lakṣyante kusumaiḥ iva citritāḥ
manojñarūpāḥ lakṣyante kusumaiḥ iva citritāḥ
19.
vane mṛgībhiḥ sahitāḥ bahavaḥ pṛṣatāḥ mṛgāḥ
manojñarūpāḥ kusumaiḥ iva citritāḥ lakṣyante
manojñarūpāḥ kusumaiḥ iva citritāḥ lakṣyante
19.
Many spotted deer, accompanied by female deer, with beautiful forms, are seen in the forest, as if adorned with flowers.
साधु सैन्याः प्रतिष्ठन्तां विचिन्वन्तु च काननम् ।
यथा तौ पुरुषव्याघ्रौ दृश्येते रामलक्ष्मणौ ॥२०॥
यथा तौ पुरुषव्याघ्रौ दृश्येते रामलक्ष्मणौ ॥२०॥
20. sādhu sainyāḥ pratiṣṭhantāṃ vicinvantu ca kānanam ,
yathā tau puruṣavyāghrau dṛśyete rāmalakṣmaṇau.
yathā tau puruṣavyāghrau dṛśyete rāmalakṣmaṇau.
20.
sādhu sainyāḥ pratiṣṭhantām vicinvantu ca kānanam
yathā tau puruṣavyāghrau dṛśyete rāmalakṣmaṇau
yathā tau puruṣavyāghrau dṛśyete rāmalakṣmaṇau
20.
sainyāḥ sādhu pratiṣṭhantām ca kānanam vicinvantu
yathā tau puruṣavyāghrau rāmalakṣmaṇau dṛśyete
yathā tau puruṣavyāghrau rāmalakṣmaṇau dṛśyete
20.
Indeed, let the soldiers advance and search the forest, so that those two best among men, Rama and Lakshmana, may be seen.
भरतस्य वचः श्रुत्वा पुरुषाः शस्त्रपाणयः ।
विविशुस्तद्वनं शूरा धूमं च ददृशुस्ततः ॥२१॥
विविशुस्तद्वनं शूरा धूमं च ददृशुस्ततः ॥२१॥
21. bharatasya vacaḥ śrutvā puruṣāḥ śastrapāṇayaḥ ,
viviśustadvanaṃ śūrā dhūmaṃ ca dadṛśustataḥ.
viviśustadvanaṃ śūrā dhūmaṃ ca dadṛśustataḥ.
21.
bharatasya vacaḥ śrutvā puruṣāḥ śastrapāṇayaḥ
viviśuḥ tat vanam śūrāḥ dhūmam ca dadṛśuḥ tataḥ
viviśuḥ tat vanam śūrāḥ dhūmam ca dadṛśuḥ tataḥ
21.
bharatasya vacaḥ śrutvā śastrapāṇayaḥ śūrāḥ
puruṣāḥ tat vanam viviśuḥ ca tataḥ dhūmam dadṛśuḥ
puruṣāḥ tat vanam viviśuḥ ca tataḥ dhūmam dadṛśuḥ
21.
After hearing Bharata's words, the brave men, armed with weapons, entered that forest and then saw smoke.
ते समालोक्य धूमाग्रमूचुर्भरतमागताः ।
नामनुष्ये भवत्यग्निर्व्यक्तमत्रैव राघवौ ॥२२॥
नामनुष्ये भवत्यग्निर्व्यक्तमत्रैव राघवौ ॥२२॥
22. te samālokya dhūmāgramūcurbharatamāgatāḥ ,
nāmanuṣye bhavatyagnirvyaktamatraiva rāghavau.
nāmanuṣye bhavatyagnirvyaktamatraiva rāghavau.
22.
te samālokya dhūmāgram ūcuḥ bharatam āgatāḥ na
amanuṣye bhavati agniḥ vyaktam atra eva rāghavau
amanuṣye bhavati agniḥ vyaktam atra eva rāghavau
22.
āgatāḥ te dhūmāgram samālokya bharatam ūcuḥ
amanuṣye agniḥ na bhavati vyaktam rāghavau atra eva
amanuṣye agniḥ na bhavati vyaktam rāghavau atra eva
22.
Having approached Bharata, and clearly seeing the top of the smoke, they said: 'Fire does not exist where there are no humans; clearly, the two Raghava (Rama and Lakshmana) are right here.'
अथ नात्र नरव्याघ्रौ राजपुत्रौ परंतपौ ।
अन्ये रामोपमाः सन्ति व्यक्तमत्र तपस्विनः ॥२३॥
अन्ये रामोपमाः सन्ति व्यक्तमत्र तपस्विनः ॥२३॥
23. atha nātra naravyāghrau rājaputrau paraṃtapau ,
anye rāmopamāḥ santi vyaktamatra tapasvinaḥ.
anye rāmopamāḥ santi vyaktamatra tapasvinaḥ.
23.
atha na atra naravyāghrau rājaputrau paraṃtapau
anye rāmopamāḥ santi vyaktam atra tapasvinaḥ
anye rāmopamāḥ santi vyaktam atra tapasvinaḥ
23.
atha atra naravyāghrau rājaputrau paraṃtapau na
vyaktam atra anye rāmopamāḥ tapasvinaḥ santi
vyaktam atra anye rāmopamāḥ tapasvinaḥ santi
23.
But if the two best among men, the princes, the tormentors of foes (Rama and Lakshmana), are not present here, then clearly other ascetics, similar to Rama, are present here.
तच्छ्रुत्वा भरतस्तेषां वचनं साधु संमतम् ।
सैन्यानुवाच सर्वांस्तानमित्रबलमर्दनः ॥२४॥
सैन्यानुवाच सर्वांस्तानमित्रबलमर्दनः ॥२४॥
24. tacchrutvā bharatasteṣāṃ vacanaṃ sādhu saṃmatam ,
sainyānuvāca sarvāṃstānamitrabalamardanaḥ.
sainyānuvāca sarvāṃstānamitrabalamardanaḥ.
24.
tat śrutvā bharataḥ teṣām vacanam sādhu saṃmatam
sainyān uvāca sarvān tān amitrabalmardanaḥ
sainyān uvāca sarvān tān amitrabalmardanaḥ
24.
amitrabalmardanaḥ bharataḥ teṣām sādhu saṃmatam
vacanam tat śrutvā sarvān tān sainyān uvāca
vacanam tat śrutvā sarvān tān sainyān uvāca
24.
Having heard their good and approved words, Bharata, the destroyer of enemy forces, addressed all those soldiers.
यत्ता भवन्तस्तिष्ठन्तु नेतो गन्तव्यमग्रतः ।
अहमेव गमिष्यामि सुमन्त्रो गुरुरेव च ॥२५॥
अहमेव गमिष्यामि सुमन्त्रो गुरुरेव च ॥२५॥
25. yattā bhavantastiṣṭhantu neto gantavyamagrataḥ ,
ahameva gamiṣyāmi sumantro gurureva ca.
ahameva gamiṣyāmi sumantro gurureva ca.
25.
yattāḥ bhavantaḥ tiṣṭhantu na itaḥ gantavyam
agrataḥ aham eva gamiṣyāmi sumantraḥ guruḥ eva ca
agrataḥ aham eva gamiṣyāmi sumantraḥ guruḥ eva ca
25.
bhavantaḥ yattāḥ tiṣṭhantu na itaḥ agrataḥ gantavyam.
aham eva gamiṣyāmi sumantraḥ guruḥ eva ca
aham eva gamiṣyāmi sumantraḥ guruḥ eva ca
25.
You yourselves stay ready; one must not proceed from here. I myself will go, along with Sumantra and the preceptor (guru).
एवमुक्तास्ततः सर्वे तत्र तस्थुः समन्ततः ।
भरतो यत्र धूमाग्रं तत्र दृष्टिं समादधत् ॥२६॥
भरतो यत्र धूमाग्रं तत्र दृष्टिं समादधत् ॥२६॥
26. evamuktāstataḥ sarve tatra tasthuḥ samantataḥ ,
bharato yatra dhūmāgraṃ tatra dṛṣṭiṃ samādadhat.
bharato yatra dhūmāgraṃ tatra dṛṣṭiṃ samādadhat.
26.
evam uktāḥ tataḥ sarve tatra tasthuḥ samantataḥ
bharataḥ yatra dhūma agram tatra dṛṣṭim samādadhat
bharataḥ yatra dhūma agram tatra dṛṣṭim samādadhat
26.
evam uktāḥ sarve tataḥ samantataḥ tatra tasthuḥ.
bharataḥ yatra dhūma agram tatra dṛṣṭim samādadhat
bharataḥ yatra dhūma agram tatra dṛṣṭim samādadhat
26.
Having been addressed thus, all of them then stood still all around. Bharata, meanwhile, fixed his gaze there, where the forefront of the smoke was visible.
व्यवस्थिता या भरतेन सा चमूर्निरीक्षमाणापि च धूममग्रतः ।
बभूव हृष्टा नचिरेण जानती प्रियस्य रामस्य समागमं तदा ॥२७॥
बभूव हृष्टा नचिरेण जानती प्रियस्य रामस्य समागमं तदा ॥२७॥
27. vyavasthitā yā bharatena sā camūrnirīkṣamāṇāpi ca dhūmamagrataḥ ,
babhūva hṛṣṭā nacireṇa jānatī priyasya rāmasya samāgamaṃ tadā.
babhūva hṛṣṭā nacireṇa jānatī priyasya rāmasya samāgamaṃ tadā.
27.
vyavasthitā yā bharatena sā camūḥ
nirīkṣamāṇā api ca dhūmam agrataḥ
babhūva hṛṣṭā na cireṇa jānantī
priyasya rāmasya samāgamam tadā
nirīkṣamāṇā api ca dhūmam agrataḥ
babhūva hṛṣṭā na cireṇa jānantī
priyasya rāmasya samāgamam tadā
27.
bharatena व्यवस्थिता या sā camūḥ अग्रतः dhūmam nirīkṣamāṇā api ca,
na cireṇa priyasya rāmasya samāgamam jānantī tadā hṛṣṭā babhūva
na cireṇa priyasya rāmasya samāgamam jānantī tadā hṛṣṭā babhūva
27.
That army, which had been positioned by Bharata, observing the smoke ahead, soon became joyful, realizing at that moment the imminent reunion with their dear Rama.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87 (current chapter)
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100