वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-84
तथा तैः कृत्तगात्रैस्तु दशग्रीवेण मार्गणैः ।
बभूव वसुधा तत्र प्रकीर्णा हरिभिर्वृता ॥१॥
बभूव वसुधा तत्र प्रकीर्णा हरिभिर्वृता ॥१॥
1. tathā taiḥ kṛttagātraistu daśagrīveṇa mārgaṇaiḥ ,
babhūva vasudhā tatra prakīrṇā haribhirvṛtā.
babhūva vasudhā tatra prakīrṇā haribhirvṛtā.
1.
tathā taiḥ kṛttagātraiḥ tu daśagrīveṇa mārgaṇaiḥ
babhūva vasudhā tatra prakīrṇā haribhiḥ vṛtā
babhūva vasudhā tatra prakīrṇā haribhiḥ vṛtā
1.
tathā tatra vasudhā daśagrīveṇa mārgaṇaiḥ
kṛttagātraiḥ haribhiḥ prakīrṇā vṛtā tu babhūva
kṛttagātraiḥ haribhiḥ prakīrṇā vṛtā tu babhūva
1.
Thus, by those arrows of Rāvaṇa, the earth there became covered and strewn with the bodies of monkeys whose limbs had been severed.
रावणस्याप्रसह्यं तं शरसंपातमेकतः ।
न शेकुः सहितुं दीप्तं पतंगा इव पावकम् ॥२॥
न शेकुः सहितुं दीप्तं पतंगा इव पावकम् ॥२॥
2. rāvaṇasyāprasahyaṃ taṃ śarasaṃpātamekataḥ ,
na śekuḥ sahituṃ dīptaṃ pataṃgā iva pāvakam.
na śekuḥ sahituṃ dīptaṃ pataṃgā iva pāvakam.
2.
rāvaṇasya aprasahyam tam śarasaṃpātam ekataḥ
na śekuḥ sahitum dīptam pataṃgāḥ iva pāvakam
na śekuḥ sahitum dīptam pataṃgāḥ iva pāvakam
2.
(te) rāvaṇasya aprasahyam tam śarasaṃpātam ekataḥ sahitum na śekuḥ,
pataṃgāḥ dīptam pāvakam iva
pataṃgāḥ dīptam pāvakam iva
2.
They were unable to withstand that irresistible barrage of arrows from Rāvaṇa, just as moths cannot endure a blazing fire.
ते ऽर्दिता निशितैर्बाणैः क्रोशन्तो विप्रदुद्रुवुः ।
पावकार्चिःसमाविष्टा दह्यमाना यथा गजाः ॥३॥
पावकार्चिःसमाविष्टा दह्यमाना यथा गजाः ॥३॥
3. te'rditā niśitairbāṇaiḥ krośanto vipradudruvuḥ ,
pāvakārciḥsamāviṣṭā dahyamānā yathā gajāḥ.
pāvakārciḥsamāviṣṭā dahyamānā yathā gajāḥ.
3.
te arditāḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ krośantaḥ vipradudruvuḥ
pāvakārcissamāviṣṭāḥ dahyamānāḥ yathā gajāḥ
pāvakārcissamāviṣṭāḥ dahyamānāḥ yathā gajāḥ
3.
te niśitaiḥ bāṇaiḥ arditāḥ krośantaḥ pāvakārcissamāviṣṭāḥ
dahyamānāḥ gajāḥ yathā vipradudruvuḥ
dahyamānāḥ gajāḥ yathā vipradudruvuḥ
3.
Tormented by sharp arrows, they cried out and fled in all directions, just like elephants burning when enveloped by flames.
प्लवंगानामनीकानि महाभ्राणीव मारुतः ।
स ययौ समरे तस्मिन् विधमन् रावणः शरैः ॥४॥
स ययौ समरे तस्मिन् विधमन् रावणः शरैः ॥४॥
4. plavaṃgānāmanīkāni mahābhrāṇīva mārutaḥ ,
sa yayau samare tasmin vidhaman rāvaṇaḥ śaraiḥ.
sa yayau samare tasmin vidhaman rāvaṇaḥ śaraiḥ.
4.
plavaṅgānām anīkāni mahābhrāṇi iva mārutaḥ sa
yayau samare tasmin vidhaman rāvaṇaḥ śaraiḥ
yayau samare tasmin vidhaman rāvaṇaḥ śaraiḥ
4.
rāvaṇaḥ tasmin samare śaraiḥ plavaṅgānām
anīkāni mārutaḥ mahābhrāṇi iva vidhaman yayau
anīkāni mārutaḥ mahābhrāṇi iva vidhaman yayau
4.
Rāvaṇa advanced in that battle, scattering the monkey armies with arrows, just as the wind scatters great clouds.
कदनं तरसा कृत्वा राक्षसेन्द्रो वनौकसाम् ।
आससाद ततो युद्धे राघवं त्वरितस्तदा ॥५॥
आससाद ततो युद्धे राघवं त्वरितस्तदा ॥५॥
5. kadanaṃ tarasā kṛtvā rākṣasendro vanaukasām ,
āsasāda tato yuddhe rāghavaṃ tvaritastadā.
āsasāda tato yuddhe rāghavaṃ tvaritastadā.
5.
kadanam tarasā kṛtvā rākṣasendraḥ vanaukasām
āsasāda tataḥ yuddhe rāghavam tvaritaḥ tadā
āsasāda tataḥ yuddhe rāghavam tvaritaḥ tadā
5.
tarasā vanaukasām kadanam kṛtvā rākṣasendraḥ
tataḥ tadā tvaritaḥ yuddhe rāghavam āsasāda
tataḥ tadā tvaritaḥ yuddhe rāghavam āsasāda
5.
After swiftly causing the destruction of the forest-dwelling monkeys, the king of the rākṣasas (demons) quickly approached Rāghava (Rama) in battle.
सुग्रीवस्तान् कपीन्दृष्ट्वा भग्नान् विद्रवतो रणे ।
गुल्मे सुषेणं निक्षिप्य चक्रे युद्धे द्रुतं मनः ॥६॥
गुल्मे सुषेणं निक्षिप्य चक्रे युद्धे द्रुतं मनः ॥६॥
6. sugrīvastān kapīndṛṣṭvā bhagnān vidravato raṇe ,
gulme suṣeṇaṃ nikṣipya cakre yuddhe drutaṃ manaḥ.
gulme suṣeṇaṃ nikṣipya cakre yuddhe drutaṃ manaḥ.
6.
sugrīvaḥ tān kapīn dṛṣṭvā bhagnān vidravataḥ raṇe
gulme suṣeṇam nikṣipya cakre yuddhe drutam manaḥ
gulme suṣeṇam nikṣipya cakre yuddhe drutam manaḥ
6.
sugrīvaḥ raṇe tān bhagnān vidravataḥ kapīn dṛṣṭvā
gulme suṣeṇam nikṣipya drutam manaḥ yuddhe cakre
gulme suṣeṇam nikṣipya drutam manaḥ yuddhe cakre
6.
Sugrīva, having seen those monkeys defeated and fleeing in battle, placed Suṣeṇa in charge of the contingent and swiftly turned his mind to the fight.
आत्मनः सदृशं वीरं स तं निक्षिप्य वानरम् ।
सुग्रीवो ऽभिमुखः शत्रुं प्रतस्थे पादपायुधः ॥७॥
सुग्रीवो ऽभिमुखः शत्रुं प्रतस्थे पादपायुधः ॥७॥
7. ātmanaḥ sadṛśaṃ vīraṃ sa taṃ nikṣipya vānaram ,
sugrīvo'bhimukhaḥ śatruṃ pratasthe pādapāyudhaḥ.
sugrīvo'bhimukhaḥ śatruṃ pratasthe pādapāyudhaḥ.
7.
ātmanaḥ sadṛśam vīram sa tam nikṣipya vānaram
sugrīvaḥ abhimukhaḥ śatrum pratasthe pādapāyudhaḥ
sugrīvaḥ abhimukhaḥ śatrum pratasthe pādapāyudhaḥ
7.
sa sugrīvaḥ pādapāyudhaḥ ātmanaḥ sadṛśam tam
vīram vānaram nikṣipya śatrum abhimukhaḥ pratasthe
vīram vānaram nikṣipya śatrum abhimukhaḥ pratasthe
7.
Having entrusted that valiant monkey, who was as dear as his own self, Sugriva, whose weapon was a tree, set forth to face the enemy.
पार्श्वतः पृष्ठतश्चास्य सर्वे यूथाधिपाः स्वयम् ।
अनुजह्रुर्महाशैलान् विविधांश्च महाद्रुमान् ॥८॥
अनुजह्रुर्महाशैलान् विविधांश्च महाद्रुमान् ॥८॥
8. pārśvataḥ pṛṣṭhataścāsya sarve yūthādhipāḥ svayam ,
anujahrurmahāśailān vividhāṃśca mahādrumān.
anujahrurmahāśailān vividhāṃśca mahādrumān.
8.
pārśvataḥ pṛṣṭhataḥ ca asya sarve yūthādhipāḥ
svayam anujahruḥ mahāśailān vividhān ca mahādrumān
svayam anujahruḥ mahāśailān vividhān ca mahādrumān
8.
sarve yūthādhipāḥ svayam asya pārśvataḥ pṛṣṭhataḥ
ca mahāśailān vividhān ca mahādrumān anujahruḥ
ca mahāśailān vividhān ca mahādrumān anujahruḥ
8.
From his sides and behind him, all the troop commanders themselves followed, carrying great boulders and various large trees.
स नदन्युधि सुग्रीवः स्वरेण महता महान् ।
पातयन् विविधांश्चान्याञ्जघानोत्तमराक्षसान् ॥९॥
पातयन् विविधांश्चान्याञ्जघानोत्तमराक्षसान् ॥९॥
9. sa nadanyudhi sugrīvaḥ svareṇa mahatā mahān ,
pātayan vividhāṃścānyāñjaghānottamarākṣasān.
pātayan vividhāṃścānyāñjaghānottamarākṣasān.
9.
sa nadan yudhi sugrīvaḥ svareṇa mahatā mahān
pātayan vividhān ca anyān jaghāna uttamarākṣasān
pātayan vividhān ca anyān jaghāna uttamarākṣasān
9.
sa mahān sugrīvaḥ yudhi mahatā svareṇa nadan
vividhān ca anyān uttamarākṣasān pātayan jaghāna
vividhān ca anyān uttamarākṣasān pātayan jaghāna
9.
That mighty Sugriva, roaring with a great voice in battle, felled and killed various other chief Rākṣasas.
ममर्द च महाकायो राक्षसान् वानरेश्वरः ।
युगान्तसमये वायुः प्रवृद्धानगमानिव ॥१०॥
युगान्तसमये वायुः प्रवृद्धानगमानिव ॥१०॥
10. mamarda ca mahākāyo rākṣasān vānareśvaraḥ ,
yugāntasamaye vāyuḥ pravṛddhānagamāniva.
yugāntasamaye vāyuḥ pravṛddhānagamāniva.
10.
mamarda ca mahākāyaḥ rākṣasān vānareśvaraḥ
yugāntasamaye vāyuḥ pravṛddhān agamān iva
yugāntasamaye vāyuḥ pravṛddhān agamān iva
10.
ca mahākāyaḥ vānareśvaraḥ rākṣasān mamarda
iva yugāntasamaye pravṛddhān agamān vāyuḥ
iva yugāntasamaye pravṛddhān agamān vāyuḥ
10.
And the huge-bodied lord of monkeys (Sugriva) crushed the Rākṣasas, just as the greatly swollen wind at the time of the end of a world-age (yuga) fells mighty trees.
राक्षसानामनीकेषु शैलवर्षं ववर्ष ह ।
अश्मवर्षं यथा मेघः पक्षिसंघेषु कानने ॥११॥
अश्मवर्षं यथा मेघः पक्षिसंघेषु कानने ॥११॥
11. rākṣasānāmanīkeṣu śailavarṣaṃ vavarṣa ha ,
aśmavarṣaṃ yathā meghaḥ pakṣisaṃgheṣu kānane.
aśmavarṣaṃ yathā meghaḥ pakṣisaṃgheṣu kānane.
11.
rākṣasānām anīkeṣu śailavarṣam vavarṣa ha
aśmavarṣam yathā meghaḥ pakṣisaṃgheṣu kānane
aśmavarṣam yathā meghaḥ pakṣisaṃgheṣu kānane
11.
rākṣasānām anīkeṣu śailavarṣam vavarṣa ha,
yathā meghaḥ kānane pakṣisaṃgheṣu aśmavarṣam.
yathā meghaḥ kānane pakṣisaṃgheṣu aśmavarṣam.
11.
They rained a shower of rocks upon the demon armies, just as a cloud rains a shower of stones upon flocks of birds in a forest.
कपिराजविमुक्तैस्तैः शैलवर्षैस्तु राक्षसाः ।
विकीर्णशिरसः पेतुर्निकृत्ता इव पर्वताः ॥१२॥
विकीर्णशिरसः पेतुर्निकृत्ता इव पर्वताः ॥१२॥
12. kapirājavimuktaistaiḥ śailavarṣaistu rākṣasāḥ ,
vikīrṇaśirasaḥ peturnikṛttā iva parvatāḥ.
vikīrṇaśirasaḥ peturnikṛttā iva parvatāḥ.
12.
kapirāja vimuktaiḥ taiḥ śailavarṣaiḥ tu rākṣasāḥ
vikīrṇaśirasaḥ petuḥ nikṛttāḥ iva parvatāḥ
vikīrṇaśirasaḥ petuḥ nikṛttāḥ iva parvatāḥ
12.
rākṣasāḥ taiḥ kapirāja vimuktaiḥ śailavarṣaiḥ tu vikīrṇaśirasaḥ nikṛttāḥ parvatāḥ iva petuḥ.
12.
With their heads shattered by those showers of rocks unleashed by the king of monkeys, the demons fell like mountains that have been cut down.
अथ संक्षीयमाणेषु राक्षसेषु समन्ततः ।
सुग्रीवेण प्रभग्नेषु पतत्सु विनदत्सु च ॥१३॥
सुग्रीवेण प्रभग्नेषु पतत्सु विनदत्सु च ॥१३॥
13. atha saṃkṣīyamāṇeṣu rākṣaseṣu samantataḥ ,
sugrīveṇa prabhagneṣu patatsu vinadatsu ca.
sugrīveṇa prabhagneṣu patatsu vinadatsu ca.
13.
atha saṃkṣīyamāṇeṣu rākṣaseṣu samantataḥ
sugrīveṇa prabhagneṣu patatsu vinadatsu ca
sugrīveṇa prabhagneṣu patatsu vinadatsu ca
13.
atha rākṣaseṣu samantataḥ saṃkṣīyamāṇeṣu,
sugrīveṇa prabhagneṣu ca patatsu vinadatsu.
sugrīveṇa prabhagneṣu ca patatsu vinadatsu.
13.
Then, as the demons were being annihilated on all sides, and being routed by Sugriva, falling and screaming in disarray...
विरूपाक्षः स्वकं नाम धन्वी विश्राव्य राक्षसः ।
रथादाप्लुत्य दुर्धर्षो गजस्कन्धमुपारुहत् ॥१४॥
रथादाप्लुत्य दुर्धर्षो गजस्कन्धमुपारुहत् ॥१४॥
14. virūpākṣaḥ svakaṃ nāma dhanvī viśrāvya rākṣasaḥ ,
rathādāplutya durdharṣo gajaskandhamupāruhat.
rathādāplutya durdharṣo gajaskandhamupāruhat.
14.
virūpākṣaḥ svakam nāma dhanvī viśrāvya rākṣasaḥ
rathāt āplutya durdharṣaḥ gajaskandham upāruhat
rathāt āplutya durdharṣaḥ gajaskandham upāruhat
14.
durdharṣaḥ rākṣasaḥ dhanvī Virūpākṣaḥ svakam nāma viśrāvya rathāt āplutya gajaskandham upāruhat.
14.
The formidable demon archer Virūpākṣa, having proclaimed his name, leaped down from his chariot and mounted the back of an elephant.
स तं द्विरदमारुह्य विरूपाक्षो महारथः ।
विनदन्भीमनिर्ह्रालं वानरानभ्यधावत ॥१५॥
विनदन्भीमनिर्ह्रालं वानरानभ्यधावत ॥१५॥
15. sa taṃ dviradamāruhya virūpākṣo mahārathaḥ ,
vinadanbhīmanirhrālaṃ vānarānabhyadhāvata.
vinadanbhīmanirhrālaṃ vānarānabhyadhāvata.
15.
saḥ tam dviradam āruhya virūpākṣaḥ mahārathaḥ
vinadan bhīmanirhrālam vānarān abhyadhāvata
vinadan bhīmanirhrālam vānarān abhyadhāvata
15.
saḥ virūpākṣaḥ mahārathaḥ tam dviradam āruhya
bhīmanirhrālam vinadan vānarān abhyadhāvata
bhīmanirhrālam vinadan vānarān abhyadhāvata
15.
Mounted on that elephant, Virupaksha, the great warrior, charged towards the monkeys, letting out a terrible roar.
सुग्रीवे स शरान् घोरान् विससर्ज चमूमुखे ।
स्थापयामासा चोद्विग्नान् राक्षसान् संप्रहर्षयन् ॥१६॥
स्थापयामासा चोद्विग्नान् राक्षसान् संप्रहर्षयन् ॥१६॥
16. sugrīve sa śarān ghorān visasarja camūmukhe ,
sthāpayāmāsā codvignān rākṣasān saṃpraharṣayan.
sthāpayāmāsā codvignān rākṣasān saṃpraharṣayan.
16.
sugrīve saḥ śarān ghorān visasarja camūmukhe ca
udvignān rākṣasān sampraharṣayan sthāpayāmāsā
udvignān rākṣasān sampraharṣayan sthāpayāmāsā
16.
saḥ ghorān śarān sugrīve camūmukhe visasarja ca
udvignān rākṣasān sampraharṣayan sthāpayāmāsā
udvignān rākṣasān sampraharṣayan sthāpayāmāsā
16.
He shot terrible arrows at Sugriva, who was at the forefront of the army, and thereby steadied the agitated demons, greatly encouraging them.
सो ऽतिविद्धः शितैर्बाणैः कपीन्द्रस्तेन रक्षसा ।
चुक्रोध च महाक्रोधो वधे चास्य मनो दधे ॥१७॥
चुक्रोध च महाक्रोधो वधे चास्य मनो दधे ॥१७॥
17. so'tividdhaḥ śitairbāṇaiḥ kapīndrastena rakṣasā ,
cukrodha ca mahākrodho vadhe cāsya mano dadhe.
cukrodha ca mahākrodho vadhe cāsya mano dadhe.
17.
saḥ atividdhaḥ śitaiḥ bāṇaiḥ kapīndraḥ tena rakṣasā
cukrodha ca mahākrodhaḥ vadhe ca asya manaḥ dadhe
cukrodha ca mahākrodhaḥ vadhe ca asya manaḥ dadhe
17.
saḥ kapīndraḥ tena rakṣasā śitaiḥ bāṇaiḥ atividdhaḥ
ca mahākrodhaḥ cukrodha ca asya vadhe manaḥ dadhe
ca mahākrodhaḥ cukrodha ca asya vadhe manaḥ dadhe
17.
Deeply wounded by that demon (Virupaksha) with sharp arrows, Sugriva, the king of monkeys, became greatly enraged and resolved to kill him.
ततः पादपमुद्धृत्य शूरः संप्रधने हरिः ।
अभिपत्य जघानास्य प्रमुखे तं महागजम् ॥१८॥
अभिपत्य जघानास्य प्रमुखे तं महागजम् ॥१८॥
18. tataḥ pādapamuddhṛtya śūraḥ saṃpradhane hariḥ ,
abhipatya jaghānāsya pramukhe taṃ mahāgajam.
abhipatya jaghānāsya pramukhe taṃ mahāgajam.
18.
tataḥ pādapam uddhṛtya śūraḥ sampradhane hariḥ
abhipatya jaghāna asya pramukhe tam mahāgajam
abhipatya jaghāna asya pramukhe tam mahāgajam
18.
tataḥ śūraḥ hariḥ sampradhane pādapam uddhṛtya
abhipatya asya pramukhe tam mahāgajam jaghāna
abhipatya asya pramukhe tam mahāgajam jaghāna
18.
Then, the brave monkey (Sugriva), having uprooted a tree and charged forward in that great battle, struck that great elephant right in front of (Virupaksha).
स तु प्रहाराभिहतः सुग्रीवेण महागजः ।
अपासर्पद्धनुर्मात्रं निषसाद ननाद च ॥१९॥
अपासर्पद्धनुर्मात्रं निषसाद ननाद च ॥१९॥
19. sa tu prahārābhihataḥ sugrīveṇa mahāgajaḥ ,
apāsarpaddhanurmātraṃ niṣasāda nanāda ca.
apāsarpaddhanurmātraṃ niṣasāda nanāda ca.
19.
saḥ tu prahārābhihataḥ sugrīveṇa mahāgajaḥ
apāsarpat dhanurmātram niṣasāda nanāda ca
apāsarpat dhanurmātram niṣasāda nanāda ca
19.
saḥ tu sugrīveṇa prahārābhihataḥ mahāgajaḥ
dhanurmātram apāsarpat niṣasāda ca nanāda
dhanurmātram apāsarpat niṣasāda ca nanāda
19.
But that great elephant, struck by Sugriva's blows, retreated a bow's length, sat down, and roared.
गजात्तु मथितात्तूर्णमपक्रम्य स वीर्यवान् ।
राक्षसो ऽभिमुखः शत्रुं प्रत्युद्गम्य ततः कपिम् ॥२०॥
राक्षसो ऽभिमुखः शत्रुं प्रत्युद्गम्य ततः कपिम् ॥२०॥
20. gajāttu mathitāttūrṇamapakramya sa vīryavān ,
rākṣaso'bhimukhaḥ śatruṃ pratyudgamya tataḥ kapim.
rākṣaso'bhimukhaḥ śatruṃ pratyudgamya tataḥ kapim.
20.
gajāt tu mathitāt tūrṇam apakramya saḥ vīryavān
rākṣasaḥ abhimukhaḥ śatrum pratyudgamya tataḥ kapim
rākṣasaḥ abhimukhaḥ śatrum pratyudgamya tataḥ kapim
20.
tu saḥ vīryavān rākṣasaḥ mathitāt gajāt tūrṇam
apakramya tataḥ śatrum abhimukhaḥ kapim pratyudgamya
apakramya tataḥ śatrum abhimukhaḥ kapim pratyudgamya
20.
But that powerful demon, quickly descending from the agitated elephant, then advanced, facing the enemy, to meet the monkey (Sugriva).
आर्षभं चर्मखड्गं च प्रगृह्य लघुविक्रमः ।
भर्त्सयन्निव सुग्रीवमाससाद व्यवस्थितम् ॥२१॥
भर्त्सयन्निव सुग्रीवमाससाद व्यवस्थितम् ॥२१॥
21. ārṣabhaṃ carmakhaḍgaṃ ca pragṛhya laghuvikramaḥ ,
bhartsayanniva sugrīvamāsasāda vyavasthitam.
bhartsayanniva sugrīvamāsasāda vyavasthitam.
21.
ārṣabham carmakhaḍgam ca pragṛhya laghuvikramaḥ
bhartsayan iva sugrīvam āsasāda vyavasthitam
bhartsayan iva sugrīvam āsasāda vyavasthitam
21.
laghuvikramaḥ ārṣabham carmakhaḍgam ca pragṛhya
bhartsayan iva vyavasthitam sugrīvam āsasāda
bhartsayan iva vyavasthitam sugrīvam āsasāda
21.
Grasping a bull's hide-sword and a bull's hide (shield), that swift-attacking one, as if threatening Sugriva, approached him where he stood firm.
स हि तस्याभिसंक्रुद्धः प्रगृह्य महतीं शिलाम् ।
विरूपाक्षाय चिक्षेप सुग्रीवो जलदोपमाम् ॥२२॥
विरूपाक्षाय चिक्षेप सुग्रीवो जलदोपमाम् ॥२२॥
22. sa hi tasyābhisaṃkruddhaḥ pragṛhya mahatīṃ śilām ,
virūpākṣāya cikṣepa sugrīvo jaladopamām.
virūpākṣāya cikṣepa sugrīvo jaladopamām.
22.
saḥ hi tasya abhisaṃkruddhaḥ pragṛhya mahatīm
śilām virūpākṣāya cikṣepa sugrīvaḥ jaladopamām
śilām virūpākṣāya cikṣepa sugrīvaḥ jaladopamām
22.
hi saḥ sugrīvaḥ tasya abhisaṃkruddhaḥ mahatīm
jaladopamām śilām pragṛhya virūpākṣāya cikṣepa
jaladopamām śilām pragṛhya virūpākṣāya cikṣepa
22.
For Sugriva, greatly enraged at him, grasped a large, cloud-like stone and hurled it at Virūpākṣa.
स तां शिलामापतन्तीं दृष्ट्वा राक्षसपुंगवः ।
अपक्रम्य सुविक्रान्तः खड्गेन प्राहरत्तदा ॥२३॥
अपक्रम्य सुविक्रान्तः खड्गेन प्राहरत्तदा ॥२३॥
23. sa tāṃ śilāmāpatantīṃ dṛṣṭvā rākṣasapuṃgavaḥ ,
apakramya suvikrāntaḥ khaḍgena prāharattadā.
apakramya suvikrāntaḥ khaḍgena prāharattadā.
23.
sa tām śilām āpatantīm dṛṣṭvā rākṣasapuṅgavaḥ
apakramya suvikrāntaḥ khaḍgena prāharat tadā
apakramya suvikrāntaḥ khaḍgena prāharat tadā
23.
rākṣasapuṅgavaḥ suvikrāntaḥ sa tām āpatantīm
śilām dṛṣṭvā apakramya tadā khaḍgena prāharat
śilām dṛṣṭvā apakramya tadā khaḍgena prāharat
23.
Seeing that stone falling, the foremost of the rākṣasas, who was very valiant, moved aside and then struck with his sword.
तेन खड्गेन संक्रुद्धः सुग्रीवस्य चमूमुखे ।
कवचं पातयामास स खड्गाभिहतो ऽपतत् ॥२४॥
कवचं पातयामास स खड्गाभिहतो ऽपतत् ॥२४॥
24. tena khaḍgena saṃkruddhaḥ sugrīvasya camūmukhe ,
kavacaṃ pātayāmāsa sa khaḍgābhihato'patat.
kavacaṃ pātayāmāsa sa khaḍgābhihato'patat.
24.
tena khaḍgena saṃkruddhaḥ sugrīvasya camūmukhe
kavacam pātayāmāsa sa khaḍgābhihataḥ apatat
kavacam pātayāmāsa sa khaḍgābhihataḥ apatat
24.
saṃkruddhaḥ sa tena khaḍgena sugrīvasya camūmukhe kavacam pātayāmāsa.
khaḍgābhihataḥ sa apatat.
khaḍgābhihataḥ sa apatat.
24.
Greatly enraged, he (the rākṣasa) made Sugrīva's armor fall at the front of the army with that sword. Struck by the sword, he (Sugrīva) then fell.
स समुत्थाय पतितः कपिस्तस्य व्यसर्जयत् ।
तलप्रहारमशनेः समानं भीमनिस्वनम् ॥२५॥
तलप्रहारमशनेः समानं भीमनिस्वनम् ॥२५॥
25. sa samutthāya patitaḥ kapistasya vyasarjayat ,
talaprahāramaśaneḥ samānaṃ bhīmanisvanam.
talaprahāramaśaneḥ samānaṃ bhīmanisvanam.
25.
sa samutthāya patitaḥ kapiḥ tasya vyasarjayat
talaprahāram aśaneḥ samānam bhīmanisvanam
talaprahāram aśaneḥ samānam bhīmanisvanam
25.
sa patitaḥ kapiḥ samutthāya tasya aśaneḥ samānam bhīmanisvanam talaprahāram vyasarjayat.
25.
The monkey (Sugrīva), who had fallen, rose up and hurled at him (the rākṣasa) a palm-strike, which was like a thunderbolt and had a terrible sound.
तलप्रहारं तद् रक्षः सुग्रीवेण समुद्यतम् ।
नैपुण्यान्मोचयित्वैनं मुष्टिनोरस्यताडयत् ॥२६॥
नैपुण्यान्मोचयित्वैनं मुष्टिनोरस्यताडयत् ॥२६॥
26. talaprahāraṃ tad rakṣaḥ sugrīveṇa samudyatam ,
naipuṇyānmocayitvainaṃ muṣṭinorasyatāḍayat.
naipuṇyānmocayitvainaṃ muṣṭinorasyatāḍayat.
26.
talaprahāram tat rakṣaḥ sugrīveṇa samudyatam
naipuṇyāt mocayitvā enam muṣṭinā urasi atāḍayat
naipuṇyāt mocayitvā enam muṣṭinā urasi atāḍayat
26.
tat rakṣaḥ sugrīveṇa samudyatam talaprahāram
naipuṇyāt mocayitvā enam muṣṭinā urasi atāḍayat
naipuṇyāt mocayitvā enam muṣṭinā urasi atāḍayat
26.
That rākṣasa, having skillfully dodged the palm-strike unleashed by Sugrīva, struck him (Sugrīva) on the chest with his fist.
ततस्तु संक्रुद्धतरः सुग्रीवो वानरेश्वरः ।
मोक्षितं चात्मनो दृष्ट्वा प्रहारं तेन रक्षसा ॥२७॥
मोक्षितं चात्मनो दृष्ट्वा प्रहारं तेन रक्षसा ॥२७॥
27. tatastu saṃkruddhataraḥ sugrīvo vānareśvaraḥ ,
mokṣitaṃ cātmano dṛṣṭvā prahāraṃ tena rakṣasā.
mokṣitaṃ cātmano dṛṣṭvā prahāraṃ tena rakṣasā.
27.
tataḥ tu saṃkruddhataraḥ sugrīvaḥ vānareśvaraḥ
mokṣitam ca ātmanaḥ dṛṣṭvā prahāram tena rakṣasā
mokṣitam ca ātmanaḥ dṛṣṭvā prahāram tena rakṣasā
27.
tataḥ tu tena rakṣasā ātmanaḥ prahāram mokṣitam
dṛṣṭvā sugrīvaḥ vānareśvaraḥ saṃkruddhataraḥ
dṛṣṭvā sugrīvaḥ vānareśvaraḥ saṃkruddhataraḥ
27.
Then, seeing his own (ātman) blow repelled by that demon, Sugriva, the king of monkeys, became exceedingly enraged.
स ददर्शान्तरं तस्य विरूपाक्षस्य वानरः ।
ततो न्यपातयत् क्रोधाच्छङ्खदेशे महातलम् ॥२८॥
ततो न्यपातयत् क्रोधाच्छङ्खदेशे महातलम् ॥२८॥
28. sa dadarśāntaraṃ tasya virūpākṣasya vānaraḥ ,
tato nyapātayat krodhācchaṅkhadeśe mahātalam.
tato nyapātayat krodhācchaṅkhadeśe mahātalam.
28.
sa dadarśa antaram tasya virūpākṣasya vānaraḥ
tataḥ nyapātayat krodhāt śaṅkhadeśe mahātalam
tataḥ nyapātayat krodhāt śaṅkhadeśe mahātalam
28.
saḥ vānaraḥ tasya virūpākṣasya antaram dadarśa.
tataḥ krodhāt (saḥ) śaṅkhadeśe mahātalam nyapātayat
tataḥ krodhāt (saḥ) śaṅkhadeśe mahātalam nyapātayat
28.
That monkey (Sugriva) saw a vulnerable point in Virupaksha. Then, out of anger, he struck a mighty palm-strike on his temple region.
महेन्द्राशनिकल्पेन तलेनाभिहतः क्षितौ ।
पपात रुधिरक्लिन्नः शोणितं स समुद्वमन् ॥२९॥
पपात रुधिरक्लिन्नः शोणितं स समुद्वमन् ॥२९॥
29. mahendrāśanikalpena talenābhihataḥ kṣitau ,
papāta rudhiraklinnaḥ śoṇitaṃ sa samudvaman.
papāta rudhiraklinnaḥ śoṇitaṃ sa samudvaman.
29.
mahendrāśanikalpena talena abhihataḥ kṣitau
papāta rudhiraklinnaḥ śoṇitam sa samudvaman
papāta rudhiraklinnaḥ śoṇitam sa samudvaman
29.
mahendrāśanikalpena talena abhihataḥ saḥ
rudhiraklinnaḥ śoṇitam samudvaman kṣitau papāta
rudhiraklinnaḥ śoṇitam samudvaman kṣitau papāta
29.
Struck by that palm-strike, which was like Indra's thunderbolt, he (Virupaksha), soaked in blood and spewing blood, fell to the ground.
विवृत्तनयनं क्रोधात् सफेनरुधिराप्लुतम् ।
ददृशुस्ते विरूपाक्षं विरूपाक्षतरं कृतम् ॥३०॥
ददृशुस्ते विरूपाक्षं विरूपाक्षतरं कृतम् ॥३०॥
30. vivṛttanayanaṃ krodhāt saphenarudhirāplutam ,
dadṛśuste virūpākṣaṃ virūpākṣataraṃ kṛtam.
dadṛśuste virūpākṣaṃ virūpākṣataraṃ kṛtam.
30.
vivṛttanayanām krodhāt saphenarudhirāplutam
dadṛśuḥ te virūpākṣam virūpākṣataram kṛtam
dadṛśuḥ te virūpākṣam virūpākṣataram kṛtam
30.
te krodhāt vivṛttanayanām saphenarudhirāplutam
virūpākṣam virūpākṣataram kṛtam dadṛśuḥ
virūpākṣam virūpākṣataram kṛtam dadṛśuḥ
30.
They saw Virupaksha, with his eyes rolling and drenched in foamy blood from anger, rendered even more disfigured.
स्फुरन्तं परिवर्जन्तं पार्श्वेन रुधिरोक्षितम् ।
करुणं च विनर्दान्तं ददृशुः कपयो रिपुम् ॥३१॥
करुणं च विनर्दान्तं ददृशुः कपयो रिपुम् ॥३१॥
31. sphurantaṃ parivarjantaṃ pārśvena rudhirokṣitam ,
karuṇaṃ ca vinardāntaṃ dadṛśuḥ kapayo ripum.
karuṇaṃ ca vinardāntaṃ dadṛśuḥ kapayo ripum.
31.
sphurantam parivarjantam pārśvena rudhirokṣitam
karuṇam ca vinardāntam dadṛśuḥ kapayaḥ ripum
karuṇam ca vinardāntam dadṛśuḥ kapayaḥ ripum
31.
kapayaḥ sphurantam parivarjantam pārśvena
rudhirokṣitam ca karuṇam vinardāntam ripum dadṛśuḥ
rudhirokṣitam ca karuṇam vinardāntam ripum dadṛśuḥ
31.
The monkeys saw their enemy, who was quivering, trying to escape, soaked in blood on its side, and crying out piteously.
तथा तु तौ संयति संप्रयुक्तौ तरस्विनौ वानरराक्षसानाम् ।
बलार्णवौ सस्वनतुः सभीमं महार्णवौ द्वाविव भिन्नवेलौ ॥३२॥
बलार्णवौ सस्वनतुः सभीमं महार्णवौ द्वाविव भिन्नवेलौ ॥३२॥
32. tathā tu tau saṃyati saṃprayuktau tarasvinau vānararākṣasānām ,
balārṇavau sasvanatuḥ sabhīmaṃ mahārṇavau dvāviva bhinnavelau.
balārṇavau sasvanatuḥ sabhīmaṃ mahārṇavau dvāviva bhinnavelau.
32.
tathā tu tau saṃyati saṃprayuktau
tarasvinau vānararākṣasānām
balārṇavau sasvanatuḥ sabhīmam
mahārṇavau dvau iva bhinnavelau
tarasvinau vānararākṣasānām
balārṇavau sasvanatuḥ sabhīmam
mahārṇavau dvau iva bhinnavelau
32.
tathā tu saṃyati saṃprayuktau
tarasvinau vānararākṣasānām
balārṇavau tau dvau mahārṇavau
bhinnavelau iva sabhīmam sasvanatuḥ
tarasvinau vānararākṣasānām
balārṇavau tau dvau mahārṇavau
bhinnavelau iva sabhīmam sasvanatuḥ
32.
And so, those two mighty ones, engaged in battle, the two ocean-like forces of monkeys and demons, roared terribly, just like two great oceans whose shores have broken.
विनाशितं प्रेक्ष्य विरूपनेत्रं महाबलं तं हरिपार्थिवेन ।
बलं समस्तं कपिराक्षसानामुन्मत्तगङ्गाप्रतिमं बभूव ॥३३॥
बलं समस्तं कपिराक्षसानामुन्मत्तगङ्गाप्रतिमं बभूव ॥३३॥
33. vināśitaṃ prekṣya virūpanetraṃ mahābalaṃ taṃ haripārthivena ,
balaṃ samastaṃ kapirākṣasānāmunmattagaṅgāpratimaṃ babhūva.
balaṃ samastaṃ kapirākṣasānāmunmattagaṅgāpratimaṃ babhūva.
33.
vināśitam prekṣya virūpanetram mahābalam tam haripārthivena
balam samastam kapirākṣasānām unmattagaṅgāpratimam babhūva
balam samastam kapirākṣasānām unmattagaṅgāpratimam babhūva
33.
haripārthivena vināśitam virūpanetram mahābalam tam prekṣya
kapirākṣasānām samastam balam unmattagaṅgāpratimam babhūva
kapirākṣasānām samastam balam unmattagaṅgāpratimam babhūva
33.
Upon seeing that immensely powerful one, Virūpanetra, slain by the king of monkeys, the entire army of monkeys and demons became like the frenzied Ganga.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84 (current chapter)
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100