वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-68
ततो रात्र्यां व्यतीतायां सोपाध्यायः सबान्धवः ।
राजा दशरथो हृष्टः सुमन्त्रमिदमब्रवीत् ॥१॥
राजा दशरथो हृष्टः सुमन्त्रमिदमब्रवीत् ॥१॥
1. tato rātryāṃ vyatītāyāṃ sopādhyāyaḥ sabāndhavaḥ ,
rājā daśaratho hṛṣṭaḥ sumantramidamabravīt.
rājā daśaratho hṛṣṭaḥ sumantramidamabravīt.
1.
tataḥ rātryām vyatītāyām sa-upādhyāyaḥ sa-bāndhavaḥ
rājā daśarathaḥ hṛṣṭaḥ sumantram idam abravīt
rājā daśarathaḥ hṛṣṭaḥ sumantram idam abravīt
1.
tataḥ rātryām vyatītāyām sa-upādhyāyaḥ sa-bāndhavaḥ
hṛṣṭaḥ rājā daśarathaḥ idam sumantram abravīt
hṛṣṭaḥ rājā daśarathaḥ idam sumantram abravīt
1.
Then, after the night had passed, King Daśaratha, delighted and accompanied by his preceptor (guru) and relatives, spoke the following to Sumantra.
अद्य सर्वे धनाध्यक्षा धनमादाय पुष्कलम् ।
व्रजन्त्वग्रे सुविहिता नानारत्नसमन्विताः ॥२॥
व्रजन्त्वग्रे सुविहिता नानारत्नसमन्विताः ॥२॥
2. adya sarve dhanādhyakṣā dhanamādāya puṣkalam ,
vrajantvagre suvihitā nānāratnasamanvitāḥ.
vrajantvagre suvihitā nānāratnasamanvitāḥ.
2.
adya sarve dhanādhyakṣāḥ dhanam ādāya puṣkalam
vrajantu agre su-vihitāḥ nānā-ratna-samanvitāḥ
vrajantu agre su-vihitāḥ nānā-ratna-samanvitāḥ
2.
adya sarve dhanādhyakṣāḥ puṣkalam dhanam ādāya
su-vihitāḥ nānā-ratna-samanvitāḥ agre vrajantu
su-vihitāḥ nānā-ratna-samanvitāḥ agre vrajantu
2.
Today, let all the treasurers, taking abundant wealth, proceed ahead, well-prepared and accompanied by various jewels.
चतुरङ्गबलं चापि शीघ्रं निर्यातु सर्वशः ।
ममाज्ञासमकालं च यानयुग्यमनुत्तमम् ॥३॥
ममाज्ञासमकालं च यानयुग्यमनुत्तमम् ॥३॥
3. caturaṅgabalaṃ cāpi śīghraṃ niryātu sarvaśaḥ ,
mamājñāsamakālaṃ ca yānayugyamanuttamam.
mamājñāsamakālaṃ ca yānayugyamanuttamam.
3.
caturaṅga-balam ca api śīghram niryātu sarvaśaḥ
mama ājñā-samakālam ca yāna-yugyam anuttamam
mama ājñā-samakālam ca yāna-yugyam anuttamam
3.
caturaṅga-balam ca api śīghram sarvaśaḥ niryātu
ca mama ājñā-samakālam anuttamam yāna-yugyam
ca mama ājñā-samakālam anuttamam yāna-yugyam
3.
And let the four-limbed army also set out swiftly and completely. Simultaneously with my command, let the excellent vehicles and conveyances (also depart).
वसिष्ठो वामदेवश्च जाबालिरथ काश्यपः ।
मार्कण्डेयश्च दीर्घायुरृषिः कात्यायनस्तथा ॥४॥
मार्कण्डेयश्च दीर्घायुरृषिः कात्यायनस्तथा ॥४॥
4. vasiṣṭho vāmadevaśca jābāliratha kāśyapaḥ ,
mārkaṇḍeyaśca dīrghāyurṛṣiḥ kātyāyanastathā.
mārkaṇḍeyaśca dīrghāyurṛṣiḥ kātyāyanastathā.
4.
Vasiṣṭhaḥ Vāmadevaḥ ca Jābāliḥ atha Kāśyapaḥ
Mārkaṇḍeyaḥ ca dīrghāyuḥ ṛṣiḥ Kātyāyanaḥ tathā
Mārkaṇḍeyaḥ ca dīrghāyuḥ ṛṣiḥ Kātyāyanaḥ tathā
4.
Vasiṣṭhaḥ Vāmadevaḥ Jābāliḥ atha Kāśyapaḥ ca
dīrghāyuḥ Mārkaṇḍeyaḥ ca ṛṣiḥ Kātyāyanaḥ tathā
dīrghāyuḥ Mārkaṇḍeyaḥ ca ṛṣiḥ Kātyāyanaḥ tathā
4.
Vasiṣṭha, Vāmadeva, Jābāli, and then Kāśyapa; Mārkaṇḍeya, the long-lived one; and also the sage Kātyāyana.
एते द्विजाः प्रयान्त्वग्रे स्यन्दनं योजयस्व मे ।
यथा कालात्ययो न स्याद्दूता हि त्वरयन्ति माम् ॥५॥
यथा कालात्ययो न स्याद्दूता हि त्वरयन्ति माम् ॥५॥
5. ete dvijāḥ prayāntvagre syandanaṃ yojayasva me ,
yathā kālātyayo na syāddūtā hi tvarayanti mām.
yathā kālātyayo na syāddūtā hi tvarayanti mām.
5.
ete dvijāḥ prayāntu agre syandanam yojayasva me
dūtāḥ hi tvarayanti mām yathā kālātyayaḥ na syāt
dūtāḥ hi tvarayanti mām yathā kālātyayaḥ na syāt
5.
ete dvijāḥ agre prayāntu me syandanam yojayasva
hi dūtāḥ mām tvarayanti yathā kālātyayaḥ na syāt
hi dūtāḥ mām tvarayanti yathā kālātyayaḥ na syāt
5.
Let these twice-born ones (dvija) go forth first. Harness my chariot for me. Messengers are indeed pressing me, so that there may be no delay.
वचनाच्च नरेन्द्रस्य सा सेना चतुरङ्गिणी ।
राजानमृषिभिः सार्धं व्रजन्तं पृष्ठतो ऽन्वगात् ॥६॥
राजानमृषिभिः सार्धं व्रजन्तं पृष्ठतो ऽन्वगात् ॥६॥
6. vacanācca narendrasya sā senā caturaṅgiṇī ,
rājānamṛṣibhiḥ sārdhaṃ vrajantaṃ pṛṣṭhato'nvagāt.
rājānamṛṣibhiḥ sārdhaṃ vrajantaṃ pṛṣṭhato'nvagāt.
6.
vacanāt ca narendrasya sā senā caturaṅgiṇī
rājānam ṛṣibhiḥ sārdham vrajantam pṛṣṭataḥ anvagāt
rājānam ṛṣibhiḥ sārdham vrajantam pṛṣṭataḥ anvagāt
6.
narendrasya vacanāt ca sā caturaṅgiṇī senā
ṛṣibhiḥ sārdham vrajantam rājānam pṛṣṭataḥ anvagāt
ṛṣibhiḥ sārdham vrajantam rājānam pṛṣṭataḥ anvagāt
6.
And by the command of the king, that four-division army followed the king from behind, who was proceeding with the sages.
गत्वा चतुरहं मार्गं विदेहानभ्युपेयिवान् ।
राजा तु जनकः श्रीमाञ् श्रुत्वा पूजामकल्पयत् ॥७॥
राजा तु जनकः श्रीमाञ् श्रुत्वा पूजामकल्पयत् ॥७॥
7. gatvā caturahaṃ mārgaṃ videhānabhyupeyivān ,
rājā tu janakaḥ śrīmāñ śrutvā pūjāmakalpayat.
rājā tu janakaḥ śrīmāñ śrutvā pūjāmakalpayat.
7.
gatvā caturaham mārgam videhān abhyupeyivān
rājā tu janakaḥ śrīmān śrutvā pūjām akalpayat
rājā tu janakaḥ śrīmān śrutvā pūjām akalpayat
7.
caturaham mārgam gatvā videhān abhyupeyivān
tu śrīmān rājā janakaḥ śrutvā pūjām akalpayat
tu śrīmān rājā janakaḥ śrutvā pūjām akalpayat
7.
Having traveled the path for four days, he reached Videha. The glorious King Janaka, upon hearing [of his arrival], arranged for hospitality.
ततो राजानमासाद्य वृद्धं दशरथं नृपम् ।
जनको मुदितो राजा हर्षं च परमं ययौ ।
उवाच च नरश्रेष्ठो नरश्रेष्ठं मुदान्वितम् ॥८॥
जनको मुदितो राजा हर्षं च परमं ययौ ।
उवाच च नरश्रेष्ठो नरश्रेष्ठं मुदान्वितम् ॥८॥
8. tato rājānamāsādya vṛddhaṃ daśarathaṃ nṛpam ,
janako mudito rājā harṣaṃ ca paramaṃ yayau ,
uvāca ca naraśreṣṭho naraśreṣṭhaṃ mudānvitam.
janako mudito rājā harṣaṃ ca paramaṃ yayau ,
uvāca ca naraśreṣṭho naraśreṣṭhaṃ mudānvitam.
8.
tataḥ rājānam āsādya vṛddham daśaratham
nṛpam janakaḥ muditaḥ rājā
harṣam ca paramam yayau uvāca ca
naraśreṣṭhaḥ naraśreṣṭham mudānvitam
nṛpam janakaḥ muditaḥ rājā
harṣam ca paramam yayau uvāca ca
naraśreṣṭhaḥ naraśreṣṭham mudānvitam
8.
tataḥ muditaḥ rājā janakaḥ vṛddham
nṛpam daśaratham rājānam āsādya
paramam harṣam ca yayau ca naraśreṣṭhaḥ
mudānvitam naraśreṣṭham uvāca
nṛpam daśaratham rājānam āsādya
paramam harṣam ca yayau ca naraśreṣṭhaḥ
mudānvitam naraśreṣṭham uvāca
8.
Then, the delighted King Janaka, having approached the aged King Dasharatha, attained supreme joy. And Janaka, the foremost among men, spoke to Dasharatha, who was also delighted and foremost among men.
स्वागतं ते महाराज दिष्ट्या प्राप्तो ऽसि राघव ।
पुत्रयोरुभयोः प्रीतिं लप्स्यसे वीर्यनिर्जिताम् ॥९॥
पुत्रयोरुभयोः प्रीतिं लप्स्यसे वीर्यनिर्जिताम् ॥९॥
9. svāgataṃ te mahārāja diṣṭyā prāpto'si rāghava ,
putrayorubhayoḥ prītiṃ lapsyase vīryanirjitām.
putrayorubhayoḥ prītiṃ lapsyase vīryanirjitām.
9.
svāgatam te mahārāja diṣṭyā prāptaḥ asi rāghava
putrayoḥ ubhayoḥ prītim lapsyase vīryanirjitām
putrayoḥ ubhayoḥ prītim lapsyase vīryanirjitām
9.
mahārāja rāghava te svāgatam diṣṭyā prāptaḥ asi
ubhayoḥ putrayoḥ vīryanirjitām prītim lapsyase
ubhayoḥ putrayoḥ vīryanirjitām prītim lapsyase
9.
Welcome to you, O Great King, scion of Raghu! Fortunately, you have arrived. You will obtain a bond of affection, earned by the valor of both your sons.
दिष्ट्या प्राप्तो महातेजा वसिष्ठो भगवानृषिः ।
सह सर्वैर्द्विजश्रेष्ठैर्देवैरिव शतक्रतुः ॥१०॥
सह सर्वैर्द्विजश्रेष्ठैर्देवैरिव शतक्रतुः ॥१०॥
10. diṣṭyā prāpto mahātejā vasiṣṭho bhagavānṛṣiḥ ,
saha sarvairdvijaśreṣṭhairdevairiva śatakratuḥ.
saha sarvairdvijaśreṣṭhairdevairiva śatakratuḥ.
10.
diṣṭyā prāptaḥ mahātejā vasiṣṭhaḥ bhagavān ṛṣiḥ
saha sarvaiḥ dvijaśreṣṭhaiḥ devaiḥ iva śatakratuḥ
saha sarvaiḥ dvijaśreṣṭhaiḥ devaiḥ iva śatakratuḥ
10.
diṣṭyā mahātejā bhagavān ṛṣiḥ vasiṣṭhaḥ sarvaiḥ
dvijaśreṣṭhaiḥ saha prāptaḥ śatakratuḥ devaiḥ iva
dvijaśreṣṭhaiḥ saha prāptaḥ śatakratuḥ devaiḥ iva
10.
Fortunately, the greatly effulgent, venerable sage Vasishtha has arrived, accompanied by all the foremost of the twice-born (dvija) Brahmins, just as Indra (śatakratu) is accompanied by the gods.
दिष्ट्या मे निर्जिता विघ्ना दिष्ट्या मे पूजितं कुलम् ।
राघवैः सह संबन्धाद्वीर्यश्रेष्ठैर्महात्मभिः ॥११॥
राघवैः सह संबन्धाद्वीर्यश्रेष्ठैर्महात्मभिः ॥११॥
11. diṣṭyā me nirjitā vighnā diṣṭyā me pūjitaṃ kulam ,
rāghavaiḥ saha saṃbandhādvīryaśreṣṭhairmahātmabhiḥ.
rāghavaiḥ saha saṃbandhādvīryaśreṣṭhairmahātmabhiḥ.
11.
diṣṭyā me nirjitāḥ vighnāḥ diṣṭyā me pūjitam kulam
rāghavaiḥ saha sambandhāt vīryaśreṣṭhaiḥ mahātmabhiḥ
rāghavaiḥ saha sambandhāt vīryaśreṣṭhaiḥ mahātmabhiḥ
11.
diṣṭyā me vighnāḥ nirjitāḥ diṣṭyā me kulam rāghavaiḥ
vīryaśreṣṭhaiḥ mahātmabhiḥ saha sambandhāt pūjitam
vīryaśreṣṭhaiḥ mahātmabhiḥ saha sambandhāt pūjitam
11.
Fortunately, my obstacles have been overcome. Fortunately, my lineage has been honored because of the connection with the Raghus, who are the foremost in valor and are great-souled individuals (mahātman).
श्वः प्रभाते नरेन्द्रेन्द्र निर्वर्तयितुमर्हसि ।
यज्ञस्यान्ते नरश्रेष्ठ विवाहमृषिसंमतम् ॥१२॥
यज्ञस्यान्ते नरश्रेष्ठ विवाहमृषिसंमतम् ॥१२॥
12. śvaḥ prabhāte narendrendra nirvartayitumarhasi ,
yajñasyānte naraśreṣṭha vivāhamṛṣisaṃmatam.
yajñasyānte naraśreṣṭha vivāhamṛṣisaṃmatam.
12.
śvaḥ prabhāte narendrendra nirvartayitum arhasi
yajñasya ante naraśreṣṭha vivāham ṛṣisaṃmatam
yajñasya ante naraśreṣṭha vivāham ṛṣisaṃmatam
12.
narendrendra naraśreṣṭha śvaḥ prabhāte yajñasya
ante ṛṣisaṃmatam vivāham nirvartayitum arhasi
ante ṛṣisaṃmatam vivāham nirvartayitum arhasi
12.
O best among kings, O best among men, tomorrow morning you should perform the marriage, approved by the sages, at the conclusion of the Vedic ritual (yajña).
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा ऋषिमध्ये नराधिपः ।
वाक्यं वाक्यविदां श्रेष्ठः प्रत्युवाच महीपतिम् ॥१३॥
वाक्यं वाक्यविदां श्रेष्ठः प्रत्युवाच महीपतिम् ॥१३॥
13. tasya tadvacanaṃ śrutvā ṛṣimadhye narādhipaḥ ,
vākyaṃ vākyavidāṃ śreṣṭhaḥ pratyuvāca mahīpatim.
vākyaṃ vākyavidāṃ śreṣṭhaḥ pratyuvāca mahīpatim.
13.
tasya tat vacanam śrutvā ṛṣimadhye narādhipaḥ
vākyam vākyavidām śreṣṭhaḥ pratyuvāca mahīpatim
vākyam vākyavidām śreṣṭhaḥ pratyuvāca mahīpatim
13.
narādhipaḥ vākyavidām śreṣṭhaḥ tasya tat vacanam
śrutvā ṛṣimadhye mahīpatim vākyam pratyuvāca
śrutvā ṛṣimadhye mahīpatim vākyam pratyuvāca
13.
Having heard his (Janaka's) words, the king (Daśaratha), who was the most eloquent, replied to the lord of the earth (Janaka) in the presence of the sages.
प्रतिग्रहो दातृवशः श्रुतमेतन्मया पुरा ।
यथा वक्ष्यसि धर्मज्ञ तत् करिष्यामहे वयम् ॥१४॥
यथा वक्ष्यसि धर्मज्ञ तत् करिष्यामहे वयम् ॥१४॥
14. pratigraho dātṛvaśaḥ śrutametanmayā purā ,
yathā vakṣyasi dharmajña tat kariṣyāmahe vayam.
yathā vakṣyasi dharmajña tat kariṣyāmahe vayam.
14.
pratigrahaḥ dātṛvaśaḥ śrutam etat mayā purā
yathā vakṣyasi dharmajña tat kariṣyāmahe vayam
yathā vakṣyasi dharmajña tat kariṣyāmahe vayam
14.
pratigrahaḥ dātṛvaśaḥ etat mayā purā śrutam
dharmajña yathā vakṣyasi vayam tat kariṣyāmahe
dharmajña yathā vakṣyasi vayam tat kariṣyāmahe
14.
The acceptance of a gift is subject to the will of the giver; this I have heard before. O knower of natural law (dharma), whatever you instruct, that we shall do.
तद्धर्मिष्ठं यशस्यं च वचनं सत्यवादिनः ।
श्रुत्वा विदेहाधिपतिः परं विस्मयमागतः ॥१५॥
श्रुत्वा विदेहाधिपतिः परं विस्मयमागतः ॥१५॥
15. taddharmiṣṭhaṃ yaśasyaṃ ca vacanaṃ satyavādinaḥ ,
śrutvā videhādhipatiḥ paraṃ vismayamāgataḥ.
śrutvā videhādhipatiḥ paraṃ vismayamāgataḥ.
15.
tat dharmiṣṭham yaśasyam ca vacanam satyavādinaḥ
śrutvā videhādhipatiḥ param vismayam āgataḥ
śrutvā videhādhipatiḥ param vismayam āgataḥ
15.
satyavādinaḥ tat dharmiṣṭham yaśasyam ca vacanam
śrutvā videhādhipatiḥ param vismayam āgataḥ
śrutvā videhādhipatiḥ param vismayam āgataḥ
15.
Having heard that most righteous (dharma) and glorious statement from the speaker of truth (Daśaratha), the lord of Videha (Janaka) was greatly astonished.
ततः सर्वे मुनिगणाः परस्परसमागमे ।
हर्षेण महता युक्तास्तां निशामवसन् सुखम् ॥१६॥
हर्षेण महता युक्तास्तां निशामवसन् सुखम् ॥१६॥
16. tataḥ sarve munigaṇāḥ parasparasamāgame ,
harṣeṇa mahatā yuktāstāṃ niśāmavasan sukham.
harṣeṇa mahatā yuktāstāṃ niśāmavasan sukham.
16.
tataḥ sarve munigaṇāḥ paraspara samāgame
harṣeṇa mahatā yuktāḥ tām niśām avasan sukham
harṣeṇa mahatā yuktāḥ tām niśām avasan sukham
16.
tataḥ sarve munigaṇāḥ paraspara samāgame
mahatā harṣeṇa yuktāḥ tām niśām sukham avasan
mahatā harṣeṇa yuktāḥ tām niśām sukham avasan
16.
Then, all the groups of sages, meeting each other and filled with great joy, spent that night happily.
राजा च राघवौ पुत्रौ निशाम्य परिहर्षितः ।
उवास परमप्रीतो जनकेन सुपूजितः ॥१७॥
उवास परमप्रीतो जनकेन सुपूजितः ॥१७॥
17. rājā ca rāghavau putrau niśāmya pariharṣitaḥ ,
uvāsa paramaprīto janakena supūjitaḥ.
uvāsa paramaprīto janakena supūjitaḥ.
17.
rājā ca rāghavau putrau niśāmya pariharṣitaḥ
uvāsa paramaprītaḥ janakena supūjitaḥ
uvāsa paramaprītaḥ janakena supūjitaḥ
17.
ca rājā rāghavau putrau niśāmya pariharṣitaḥ
janakena supūjitaḥ paramaprītaḥ uvāsa
janakena supūjitaḥ paramaprītaḥ uvāsa
17.
And the king, seeing his two sons, the scions of Raghu (rāghavau), was greatly delighted. He stayed there, extremely pleased and well-honored by Janaka.
जनको ऽपि महातेजाः क्रिया धर्मेण तत्त्ववित् ।
यज्ञस्य च सुताभ्यां च कृत्वा रात्रिमुवास ह ॥१८॥
यज्ञस्य च सुताभ्यां च कृत्वा रात्रिमुवास ह ॥१८॥
18. janako'pi mahātejāḥ kriyā dharmeṇa tattvavit ,
yajñasya ca sutābhyāṃ ca kṛtvā rātrimuvāsa ha.
yajñasya ca sutābhyāṃ ca kṛtvā rātrimuvāsa ha.
18.
janakaḥ api mahātejāḥ kriyā dharmeṇa tattvavit
yajñasya ca sutābhyām ca kṛtvā rātrim uvāsa ha
yajñasya ca sutābhyām ca kṛtvā rātrim uvāsa ha
18.
janakaḥ api mahātejāḥ kriyā dharmeṇa tattvavit
yajñasya ca sutābhyām ca kṛtvā rātrim uvāsa ha
yajñasya ca sutābhyām ca kṛtvā rātrim uvāsa ha
18.
King Janaka, also, the highly effulgent knower of the truth concerning action (karma) according to natural law (dharma), having performed the Vedic ritual (yajña), spent the night with his two daughters.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68 (current chapter)
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100