Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-7, chapter-40

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
विसृज्य च महाबाहुरृक्षवानरराक्षसान् ।
भ्रातृभिः सहितो रामः प्रमुमोद सुखी सुखम् ॥१॥
1. visṛjya ca mahābāhurṛkṣavānararākṣasān ,
bhrātṛbhiḥ sahito rāmaḥ pramumoda sukhī sukham.
1. visṛjya ca mahābāhuḥ ṛkṣavānararākṣasān
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ rāmaḥ pramumoda sukhī sukham
1. ca mahābāhuḥ rāmaḥ ṛkṣavānararākṣasān visṛjya
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sukhī sukham pramumoda
1. And the mighty-armed Rāma, having dismissed the bears, monkeys, and rākṣasas, rejoiced greatly and was happy with his brothers.
अथापराह्णसमये भ्रातृभिः सह राघवः ।
शुश्राव मधुरां वाणीमन्तरिक्षात् प्रभाषिताम् ॥२॥
2. athāparāhṇasamaye bhrātṛbhiḥ saha rāghavaḥ ,
śuśrāva madhurāṃ vāṇīmantarikṣāt prabhāṣitām.
2. atha aparāhṇasamaye bhrātṛbhiḥ saha rāghavaḥ
śuśrāva madhurām vāṇīm antarikṣāt prabhāṣitām
2. atha rāghavaḥ bhrātṛbhiḥ saha aparāhṇasamaye
antarikṣāt prabhāṣitām madhurām vāṇīm śuśrāva
2. Then, in the afternoon, Rāghava, accompanied by his brothers, heard a sweet voice spoken from the sky.
सौम्य राम निरीक्षस्व सौम्येन वदनेन माम् ।
कैलासशिखरात् प्राप्तं विद्धि मां पुष्करं प्रभो ॥३॥
3. saumya rāma nirīkṣasva saumyena vadanena mām ,
kailāsaśikharāt prāptaṃ viddhi māṃ puṣkaraṃ prabho.
3. saumya rāma nirīkṣasva saumyena vadanena mām
kailāsaśikharāt prāptam viddhi mām puṣkaram prabho
3. saumya rāma saumyena vadanena mām nirīkṣasva
prabho kailāsaśikharāt prāptam mām puṣkaram viddhi
3. O gentle Rāma, behold me with a gentle face. Know me, Puṣkara, who has arrived from the peak of Kailāsa, O lord.
तव शासनमाज्ञाय गतो ऽस्मि धनदं प्रति ।
उपस्थातुं नरश्रेष्ठ स च मां प्रत्यभाषत ॥४॥
4. tava śāsanamājñāya gato'smi dhanadaṃ prati ,
upasthātuṃ naraśreṣṭha sa ca māṃ pratyabhāṣata.
4. tava śāsanam ājñāya gataḥ asmi dhanadam prati
upasthātum naraśreṣṭha saḥ ca mām pratyabhāṣata
4. naraśreṣṭha tava śāsanam ājñāya dhanadam prati
upasthātum gataḥ asmi ca saḥ mām pratyabhāṣata
4. O best among men, having understood your command, I went to Kubera to attend him. And he spoke to me in reply.
निर्जितस्त्वं नरेन्द्रेण राघवेण महात्मना ।
निहत्य युधि दुर्धर्षं रावणं राक्षसाधिपम् ॥५॥
5. nirjitastvaṃ narendreṇa rāghaveṇa mahātmanā ,
nihatya yudhi durdharṣaṃ rāvaṇaṃ rākṣasādhipam.
5. nirjitaḥ tvam narendreṇa rāghaveṇa mahātmanā
nihatya yudhi durdharṣam rāvaṇam rākṣasādhipam
5. tvam narendreṇa mahātmanā rāghaveṇa yudhi
durdharṣam rāvaṇam rākṣasādhipam nihatya nirjitaḥ
5. He (Kubera) replied: 'Your (Rāvaṇa's) dominion has been vanquished by the great-souled king (narendra) Rāghava, who, in battle, killed the formidable Rāvaṇa, the lord of the rākṣasas.'
ममापि परमा प्रीतिर्हते तस्मिन्दुरात्मनि ।
रावणे सगणे सौम्य सपुत्रामात्यबान्धवे ॥६॥
6. mamāpi paramā prītirhate tasmindurātmani ,
rāvaṇe sagaṇe saumya saputrāmātyabāndhave.
6. mama api paramā prītiḥ hate tasmin durātmani
rāvaṇe sagaṇe saumya saputrāmātyabāndhave
6. O gentle one, I also feel supreme joy at the slaying of that wicked-souled Rāvaṇa, along with his retinue, his sons, ministers, and kinsmen.
स त्वं रामेण लङ्कायां निर्जितः परमात्मना ।
वह सौम्य तमेव त्वमहमाज्ञापयामि ते ॥७॥
7. sa tvaṃ rāmeṇa laṅkāyāṃ nirjitaḥ paramātmanā ,
vaha saumya tameva tvamahamājñāpayāmi te.
7. sa tvam rāmeṇa laṅkāyām nirjitaḥ paramātmanā
vaha saumya tam eva tvam aham ājñāpayāmi te
7. You, who were conquered in Laṅkā by Rāma, the supreme person (paramātman) - O gentle one, you yourself carry him! I command you.
एष मे परमः कामो यत्त्वं राघवनन्दनम् ।
वहेर्लोकस्य संयानं गच्छस्व विगतज्वरः ॥८॥
8. eṣa me paramaḥ kāmo yattvaṃ rāghavanandanam ,
vaherlokasya saṃyānaṃ gacchasva vigatajvaraḥ.
8. eṣaḥ me paramaḥ kāmaḥ yat tvam rāghavanandanam
vaheḥ lokasya saṃyānam gacchasva vigatajvaraḥ
8. This is my supreme desire: that you should carry Rāma, the delight of the Raghu dynasty, for the sake of the world's journey. Go, free from all anxiety.
तच्छासनमहं ज्ञात्वा धनदस्य महात्मनः ।
त्वत्सकाशं पुनः प्राप्तः स एवं प्रतिगृह्ण माम् ॥९॥
9. tacchāsanamahaṃ jñātvā dhanadasya mahātmanaḥ ,
tvatsakāśaṃ punaḥ prāptaḥ sa evaṃ pratigṛhṇa mām.
9. tat śāsanam aham jñātvā dhanadasya mahātmanaḥ tvat
sakāśam punaḥ prāptaḥ saḥ evam pratigṛhṇa mām
9. Having understood that command of the great-souled Kubera (Dhanada), I have again come into your presence. Therefore, please accept me thus.
बाढमित्येव काकुत्स्थः पुष्पकं समपूजयत् ।
लाजाक्षतैश्च पुष्पैश्च गन्धैश्च सुसुगन्धिभिः ॥१०॥
10. bāḍhamityeva kākutsthaḥ puṣpakaṃ samapūjayat ,
lājākṣataiśca puṣpaiśca gandhaiśca susugandhibhiḥ.
10. bāḍham iti eva kākutsthaḥ puṣpakam samapūjayat
lājākṣataiḥ ca puṣpaiḥ ca gandhaiḥ ca susugandhibhiḥ
10. “Very well,” replied Rāma (Kakutstha), and duly worshipped the Puṣpaka aerial chariot. He honored it with fried grains, unbroken rice, flowers, and very fragrant perfumes.
गम्यतां च यथाकाममागच्छेस्त्वं यदा स्मरे ।
एवमस्त्विति रामेण विसृष्टः पुष्पकः पुनः ।
अभिप्रेतां दिशं प्रायात् पुष्पकः पुष्पभूषितः ॥११॥
11. gamyatāṃ ca yathākāmamāgacchestvaṃ yadā smare ,
evamastviti rāmeṇa visṛṣṭaḥ puṣpakaḥ punaḥ ,
abhipretāṃ diśaṃ prāyāt puṣpakaḥ puṣpabhūṣitaḥ.
11. gamyatām ca yathākāmam āgaccheḥ tvam
yadā smare evam astu iti rāmeṇa
visṛṣṭaḥ puṣpakaḥ punaḥ abhipretām
diśam prāyāt puṣpakaḥ puṣpabhūṣitaḥ
11. (Rāma said,) "Go as you wish, and you shall return when I think of you." With the words "So be it," the Puṣpaka (aerial chariot), adorned with flowers and dismissed by Rāma, then departed towards the desired direction.
एवमन्तर्हिते तस्मिन्पुष्पके विविधात्मनि ।
भरतः प्राञ्जलिर्वाक्यमुवाच रघुनन्दनम् ॥१२॥
12. evamantarhite tasminpuṣpake vividhātmani ,
bharataḥ prāñjalirvākyamuvāca raghunandanam.
12. evam antarhite tasmin puṣpake vividhātmani
bharataḥ prāñjaliḥ vākyam uvāca raghunandanam
12. After that Puṣpaka (aerial chariot) of varied forms had thus disappeared, Bharata, with folded hands, spoke these words to Rāma (Raghunandana).
अत्यद्भुतानि दृश्यन्ते त्वयि राज्यं प्रशासति ।
अमानुषाणां सत्त्वानां व्याहृतानि मुहुर्मुहुः ॥१३॥
13. atyadbhutāni dṛśyante tvayi rājyaṃ praśāsati ,
amānuṣāṇāṃ sattvānāṃ vyāhṛtāni muhurmuhuḥ.
13. atyadbhutāni dṛśyante tvayi rājyam praśāsati
amānuṣāṇām sattvānām vyāhṛtāni muhuḥ muhuḥ
13. “Truly extraordinary phenomena are observed while you govern the kingdom: the utterances of non-human beings are heard repeatedly.”
अनामयाच्च मर्त्यानां साग्रो मासो गतो ह्ययम् ।
जीर्णानामपि सत्त्वानां मृत्युर्नायाति राघव ॥१४॥
14. anāmayācca martyānāṃ sāgro māso gato hyayam ,
jīrṇānāmapi sattvānāṃ mṛtyurnāyāti rāghava.
14. anāmayāt ca martyānām sāgraḥ māsaḥ gataḥ hi ayam
jīrṇānām api sattvānām mṛtyuḥ na āyāti rāghava
14. rāghava ayam sāgraḥ māsaḥ martyānām anāmayāt
gataḥ hi jīrṇānām api sattvānām mṛtyuḥ na āyāti
14. O Rāghava, this entire month has passed for mortals without any illness. Even for the aged beings, death does not arrive.
पुत्रान्नार्यः प्रसूयन्ते वपुष्मन्तश्च मानवाः ।
हर्षश्चाभ्यधिको राजञ्जनस्य पुरवासिनः ॥१५॥
15. putrānnāryaḥ prasūyante vapuṣmantaśca mānavāḥ ,
harṣaścābhyadhiko rājañjanasya puravāsinaḥ.
15. putrān nāryaḥ prasūyante vapuṣmantaḥ ca mānavāḥ
harṣaḥ ca abhyadhikaḥ rājan janasya puravāsinaḥ
15. rājan nāryaḥ putrān prasūyante ca mānavāḥ
vapuṣmantaḥ ca puravāsinaḥ janasya harṣaḥ abhyadhikaḥ
15. O King, women give birth to vigorous sons, and men are robust. And the joy of the city dwellers is greatly increased.
काले च वासवो वर्षं पातयत्यमृतोपमम् ।
वायवश्चापि वायन्ते स्पर्शवन्तः सुखप्रदाः ॥१६॥
16. kāle ca vāsavo varṣaṃ pātayatyamṛtopamam ,
vāyavaścāpi vāyante sparśavantaḥ sukhapradāḥ.
16. kāle ca vāsavaḥ varṣam pātayati amṛtopamam
vāyavaḥ ca api vāyante sparśavantaḥ sukhapradāḥ
16. ca kāle vāsavaḥ amṛtopamam varṣam pātayati ca
api sparśavantaḥ sukhapradāḥ vāyavaḥ vāyante
16. And at the proper time, Indra showers nectar-like rain. The winds too blow, pleasant to the touch and bringing comfort.
ईदृशो नश्चिरं राजा भवत्विति नरेश्वर ।
कथयन्ति पुरे पौरा जना जनपदेषु च ॥१७॥
17. īdṛśo naściraṃ rājā bhavatviti nareśvara ,
kathayanti pure paurā janā janapadeṣu ca.
17. īdṛśaḥ naḥ ciram rājā bhavatu iti nareśvara
kathayanti pure paurāḥ janāḥ janapadeṣu ca
17. nareśvara naḥ īdṛśaḥ rājā ciram bhavatu iti
pure paurāḥ ca janapadeṣu janāḥ kathayanti
17. O Lord of men, 'May such a king be ours for a long time!' thus say the citizens in the city and the people in the districts.
एता वाचः सुमधुरा भरतेन समीरिताः ।
श्रुत्वा रामो मुदा युक्तः प्रमुमोद सुखी सुखम् ॥१८॥
18. etā vācaḥ sumadhurā bharatena samīritāḥ ,
śrutvā rāmo mudā yuktaḥ pramumoda sukhī sukham.
18. etāḥ vācaḥ sumadhurāḥ bharatena samīritāḥ |
śrutvā rāmaḥ mudā yuktaḥ pramumoda sukhī sukham
18. bharatena samīritāḥ etāḥ sumadhurāḥ vācaḥ
śrutvā mudā yuktaḥ sukhī rāmaḥ sukham pramumoda
18. Rama, having heard these very sweet words uttered by Bharata, rejoiced greatly, full of joy and happiness.