Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-1

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रुत्वा हनुमतो वाक्यं यथावदभिभाषितम् ।
रामः प्रीतिसमायुक्तो वाक्यमुत्तरमब्रवीत् ॥१॥
1. śrutvā hanumato vākyaṃ yathāvadabhibhāṣitam ,
rāmaḥ prītisamāyukto vākyamuttaramabravīt.
1. śrutvā hanumataḥ vākyam yathāvat abhibhāṣitam
rāmaḥ prītisamāyuktaḥ vākyam uttaram abravīt
1. Upon hearing Hanuman's statement, accurately conveyed, Rama, filled with delight, spoke the following words.
कृतं हनुमता कार्यं सुमहद्भुवि दुष्करम् ।
मनसापि यदन्येन न शक्यं धरणीतले ॥२॥
2. kṛtaṃ hanumatā kāryaṃ sumahadbhuvi duṣkaram ,
manasāpi yadanyena na śakyaṃ dharaṇītale.
2. kṛtam hanumatā kāryam sumahat bhuvi duṣkaram
manasā api yat anyena na śakyam dharaṇītale
2. An exceedingly great and difficult task has been accomplished by Hanuman on earth, one that no other could accomplish, not even conceive of, in this world.
न हि तं परिपश्यामि यस्तरेत महार्णवम् ।
अन्यत्र गरुणाद्वायोरन्यत्र च हनूमतः ॥३॥
3. na hi taṃ paripaśyāmi yastareta mahārṇavam ,
anyatra garuṇādvāyoranyatra ca hanūmataḥ.
3. na hi tam paripaśyāmi yaḥ tareta mahārṇavam
anyatra garuṇāt vāyoḥ anyatra ca hanūmataḥ
3. Indeed, I do not perceive anyone who could cross the great ocean, other than Garuḍa, Vāyu, or Hanumān.
देवदानवयक्षाणां गन्धर्वोरगरक्षसाम् ।
अप्रधृष्यां पुरीं लङ्कां रावणेन सुरक्षिताम् ॥४॥
4. devadānavayakṣāṇāṃ gandharvoragarakṣasām ,
apradhṛṣyāṃ purīṃ laṅkāṃ rāvaṇena surakṣitām.
4. devadānavayakṣāṇām gandharvoragarakṣasām
apradhṛṣyām purīm laṅkām rāvaṇena surakṣitām
4. The city of Laṅkā, impenetrable to gods, dānavas, yakṣas, gandharvas, uragas, and rākṣasas, is well-protected by Rāvaṇa.
प्रविष्टः सत्त्वमाश्रित्य जीवन् को नाम निष्क्रमेत् ।
को विशेत् सुदुराधर्षां राक्षसैश्च सुरक्षिताम् ।
यो वीर्यबलसंपन्नो न समः स्याद्धनूमतः ॥५॥
5. praviṣṭaḥ sattvamāśritya jīvan ko nāma niṣkramet ,
ko viśet sudurādharṣāṃ rākṣasaiśca surakṣitām ,
yo vīryabalasaṃpanno na samaḥ syāddhanūmataḥ.
5. praviṣṭaḥ sattvam āśritya jīvan kaḥ
nāma niṣkramet kaḥ viśet sudurādharṣām
rākṣasaiḥ ca surakṣitām yaḥ
vīryabalasampannaḥ na samaḥ syāt hanūmataḥ
5. Having entered by relying on his inherent strength (sattva), who could come out alive? Who could enter that exceedingly unassailable city, so well-protected by rākṣasas, if he is not equal to Hanumān, endowed with valor and strength?
भृत्यकार्यं हनुमता सुग्रीवस्य कृतं महत् ।
एवं विधाय स्वबलं सदृशं विक्रमस्य च ॥६॥
6. bhṛtyakāryaṃ hanumatā sugrīvasya kṛtaṃ mahat ,
evaṃ vidhāya svabalaṃ sadṛśaṃ vikramasya ca.
6. bhṛtyakāryam hanūmatā sugrīvasya kṛtam mahat
evam vidhāya svabalam sadṛśam vikramasya ca
6. A great service (bhṛtyakārya) for Sugrīva was rendered by Hanumān. In doing so, he displayed his own strength, which was indeed commensurate with his prowess.
यो हि भृत्यो नियुक्तः सन्भर्त्रा कर्मणि दुष्करे ।
कुर्यात्तदनुरागेण तमाहुः पुरुषोत्तमम् ॥७॥
7. yo hi bhṛtyo niyuktaḥ sanbhartrā karmaṇi duṣkare ,
kuryāttadanurāgeṇa tamāhuḥ puruṣottamam.
7. yaḥ hi bhṛtyaḥ नियुक्तः san bhartrā karmaṇi
duṣkare kuryāt tat anurāgeṇa tam āhuḥ puruṣottamam
7. yaḥ bhṛtyaḥ hi bhartrā duṣkare karmaṇi नियुक्तः
san tat anurāgeṇa kuryāt tam puruṣottamam āhuḥ
7. Indeed, a servant who, being assigned by his master to a difficult task, performs it with devotion to that master, is called the best among men (puruṣottama).
नियुक्तो नृपतेः कार्यं न कुर्याद् यः समाहितः ।
भृत्यो युक्तः समर्थश्च तमाहुः पुरुषाधमम् ॥८॥
8. niyukto nṛpateḥ kāryaṃ na kuryād yaḥ samāhitaḥ ,
bhṛtyo yuktaḥ samarthaśca tamāhuḥ puruṣādhamam.
8. niyuktaḥ nṛpateḥ kāryam na kuryāt yaḥ samāhitaḥ
bhṛtyaḥ yuktaḥ samarthaḥ ca tam āhuḥ puruṣādhamam
8. yaḥ bhṛtyaḥ नियुक्तः samāhitaḥ [ca] yuktaḥ samarthaḥ
[ca] nṛpateḥ kāryam na kuryāt tam puruṣādhamam āhuḥ
8. A servant who, though appointed and capable, does not diligently perform the king's work, is called the lowest among men (puruṣādhama).
तन्नियोगे नियुक्तेन कृतं कृत्यं हनूमता ।
न चात्मा लघुतां नीतः सुग्रीवश्चापि तोषितः ॥९॥
9. tanniyoge niyuktena kṛtaṃ kṛtyaṃ hanūmatā ,
na cātmā laghutāṃ nītaḥ sugrīvaścāpi toṣitaḥ.
9. tat niyoge niyuktena kṛtam kṛtyam hanūmatā na
ca ātmā laghutām nītaḥ sugrīvaḥ ca api toṣitaḥ
9. hanūmatā tat niyoge niyuktena kṛtyam kṛtam ca
ātmā laghutām na nītaḥ ca api sugrīvaḥ toṣitaḥ
9. Hanuman, being appointed to that task, accomplished the duty. He neither brought discredit upon himself nor displeased Sugriva.
अहं च रघुवंशश्च लक्ष्मणश्च महाबलः ।
वैदेह्या दर्शनेनाद्य धर्मतः परिरक्षिताः ॥१०॥
10. ahaṃ ca raghuvaṃśaśca lakṣmaṇaśca mahābalaḥ ,
vaidehyā darśanenādya dharmataḥ parirakṣitāḥ.
10. aham ca raghuvaṃśaḥ ca lakṣmaṇaḥ ca mahābalaḥ
vaidehyāḥ darśanena adya dharmataḥ parirakṣitāḥ
10. adya vaidehyāḥ darśanena aham ca raghuvaṃśaḥ ca
mahābalaḥ lakṣmaṇaḥ ca dharmataḥ parirakṣitāḥ
10. Today, by the sight of Vaidehi (Sita), I, the Raghu dynasty, and Lakshmana, who possesses great strength, have all been protected in accordance with natural law (dharma).
इदं तु मम दीनस्या मनो भूयः प्रकर्षति ।
यदिहास्य प्रियाख्यातुर्न कुर्मि सदृशं प्रियम् ॥११॥
11. idaṃ tu mama dīnasyā mano bhūyaḥ prakarṣati ,
yadihāsya priyākhyāturna kurmi sadṛśaṃ priyam.
11. idam tu mama dīnasya manaḥ bhūyaḥ prakarṣati yadi
ha asya priyākhyātuḥ na kurmi sadṛśam priyam
11. idam tu mama dīnasya manaḥ bhūyaḥ prakarṣati yadi
ha asya priyākhyātuḥ sadṛśam priyam na kurmi
11. However, this thought deeply troubles my distressed mind, that I am unable to perform a suitable favor for him who has announced this dear news.
एष सर्वस्वभूतस्तु परिष्वङ्गो हनूमतः ।
मया कालमिमं प्राप्य दत्तस्तस्य महात्मनः ॥१२॥
12. eṣa sarvasvabhūtastu pariṣvaṅgo hanūmataḥ ,
mayā kālamimaṃ prāpya dattastasya mahātmanaḥ.
12. eṣaḥ sarvasvabhūtaḥ tu pariṣvaṅgaḥ hanūmataḥ
mayā kālam imam prāpya dattaḥ tasya mahātmanaḥ
12. eṣaḥ sarvasvabhūtaḥ tu pariṣvaṅgaḥ hanūmataḥ
mayā imam kālam prāpya tasya mahātmanaḥ dattaḥ
12. Indeed, this embrace constitutes all my wealth for Hanumān; I have given it to that great-souled (mahātman) one, having reached this moment.
सर्वथा सुकृतं तावत् सीतायाः परिमार्गणम् ।
सागरं तु समासाद्य पुनर्नष्टं मनो मम ॥१३॥
13. sarvathā sukṛtaṃ tāvat sītāyāḥ parimārgaṇam ,
sāgaraṃ tu samāsādya punarnaṣṭaṃ mano mama.
13. sarvathā sukṛtam tāvat sītāyāḥ parimārgaṇam
sāgaram tu samāsādya punaḥ naṣṭam manaḥ mama
13. sītāyāḥ parimārgaṇam sarvathā sukṛtam tāvat
tu sāgaram samāsādya punaḥ mama manaḥ naṣṭam
13. The search for Sītā has certainly been well performed up to this point. But upon reaching the ocean, my mind is once again overcome with despair.
कथं नाम समुद्रस्य दुष्पारस्य महाम्भसः ।
हरयो दक्षिणं पारं गमिष्यन्ति समाहिताः ॥१४॥
14. kathaṃ nāma samudrasya duṣpārasya mahāmbhasaḥ ,
harayo dakṣiṇaṃ pāraṃ gamiṣyanti samāhitāḥ.
14. katham nāma samudrasya duṣpārasya mahāmbhasaḥ
harayaḥ dakṣiṇam pāram gamiṣyanti samāhitāḥ
14. katham nāma duṣpārasya mahāmbhasaḥ samudrasya
dakṣiṇam pāram samāhitāḥ harayaḥ gamiṣyanti
14. How, indeed, will the monkeys, even with concentrated effort, cross the vast, impassable waters of the ocean to reach its southern shore?
यद्यप्येष तु वृत्तान्तो वैदेह्या गदितो मम ।
समुद्रपारगमने हरीणां किमिवोत्तरम् ॥१५॥
15. yadyapyeṣa tu vṛttānto vaidehyā gadito mama ,
samudrapāragamane harīṇāṃ kimivottaram.
15. yadyapi eṣaḥ tu vṛttāntaḥ vaidehyā gaditaḥ mama
samudra-pāra-gamane harīṇām kim iva uttaram
15. yadyapi tu eṣaḥ vṛttāntaḥ vaidehyā mama gaditaḥ
samudra-pāra-gamane harīṇām uttaram kim iva
15. Even though this account has been told to me by Vaidehī (Sītā), what solution is there for the monkeys regarding crossing the ocean?
इत्युक्त्वा शोकसंभ्रान्तो रामः शत्रुनिबर्हणः ।
हनूमन्तं महाबाहुस्ततो ध्यानमुपागमत् ॥१६॥
16. ityuktvā śokasaṃbhrānto rāmaḥ śatrunibarhaṇaḥ ,
hanūmantaṃ mahābāhustato dhyānamupāgamat.
16. iti uktvā śoka-saṃbhrāntaḥ rāmaḥ śatru-nibarhaṇaḥ
hanūmantam mahābāhuḥ tataḥ dhyānam upāgamat
16. iti uktvā śoka-saṃbhrāntaḥ śatru-nibarhaṇaḥ
mahābāhuḥ rāmaḥ tataḥ hanūmantam dhyānam upāgamat
16. Having spoken thus, Rāma, the destroyer of enemies, bewildered by sorrow, and mighty-armed, then entered into meditation (dhyāna).