वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-1
श्रुत्वा हनुमतो वाक्यं यथावदभिभाषितम् ।
रामः प्रीतिसमायुक्तो वाक्यमुत्तरमब्रवीत् ॥१॥
रामः प्रीतिसमायुक्तो वाक्यमुत्तरमब्रवीत् ॥१॥
1. śrutvā hanumato vākyaṃ yathāvadabhibhāṣitam ,
rāmaḥ prītisamāyukto vākyamuttaramabravīt.
rāmaḥ prītisamāyukto vākyamuttaramabravīt.
1.
śrutvā hanumataḥ vākyam yathāvat abhibhāṣitam
rāmaḥ prītisamāyuktaḥ vākyam uttaram abravīt
rāmaḥ prītisamāyuktaḥ vākyam uttaram abravīt
1.
Upon hearing Hanuman's statement, accurately conveyed, Rama, filled with delight, spoke the following words.
कृतं हनुमता कार्यं सुमहद्भुवि दुष्करम् ।
मनसापि यदन्येन न शक्यं धरणीतले ॥२॥
मनसापि यदन्येन न शक्यं धरणीतले ॥२॥
2. kṛtaṃ hanumatā kāryaṃ sumahadbhuvi duṣkaram ,
manasāpi yadanyena na śakyaṃ dharaṇītale.
manasāpi yadanyena na śakyaṃ dharaṇītale.
2.
kṛtam hanumatā kāryam sumahat bhuvi duṣkaram
manasā api yat anyena na śakyam dharaṇītale
manasā api yat anyena na śakyam dharaṇītale
2.
An exceedingly great and difficult task has been accomplished by Hanuman on earth, one that no other could accomplish, not even conceive of, in this world.
न हि तं परिपश्यामि यस्तरेत महार्णवम् ।
अन्यत्र गरुणाद्वायोरन्यत्र च हनूमतः ॥३॥
अन्यत्र गरुणाद्वायोरन्यत्र च हनूमतः ॥३॥
3. na hi taṃ paripaśyāmi yastareta mahārṇavam ,
anyatra garuṇādvāyoranyatra ca hanūmataḥ.
anyatra garuṇādvāyoranyatra ca hanūmataḥ.
3.
na hi tam paripaśyāmi yaḥ tareta mahārṇavam
anyatra garuṇāt vāyoḥ anyatra ca hanūmataḥ
anyatra garuṇāt vāyoḥ anyatra ca hanūmataḥ
3.
Indeed, I do not perceive anyone who could cross the great ocean, other than Garuḍa, Vāyu, or Hanumān.
देवदानवयक्षाणां गन्धर्वोरगरक्षसाम् ।
अप्रधृष्यां पुरीं लङ्कां रावणेन सुरक्षिताम् ॥४॥
अप्रधृष्यां पुरीं लङ्कां रावणेन सुरक्षिताम् ॥४॥
4. devadānavayakṣāṇāṃ gandharvoragarakṣasām ,
apradhṛṣyāṃ purīṃ laṅkāṃ rāvaṇena surakṣitām.
apradhṛṣyāṃ purīṃ laṅkāṃ rāvaṇena surakṣitām.
4.
devadānavayakṣāṇām gandharvoragarakṣasām
apradhṛṣyām purīm laṅkām rāvaṇena surakṣitām
apradhṛṣyām purīm laṅkām rāvaṇena surakṣitām
4.
The city of Laṅkā, impenetrable to gods, dānavas, yakṣas, gandharvas, uragas, and rākṣasas, is well-protected by Rāvaṇa.
प्रविष्टः सत्त्वमाश्रित्य जीवन् को नाम निष्क्रमेत् ।
को विशेत् सुदुराधर्षां राक्षसैश्च सुरक्षिताम् ।
यो वीर्यबलसंपन्नो न समः स्याद्धनूमतः ॥५॥
को विशेत् सुदुराधर्षां राक्षसैश्च सुरक्षिताम् ।
यो वीर्यबलसंपन्नो न समः स्याद्धनूमतः ॥५॥
5. praviṣṭaḥ sattvamāśritya jīvan ko nāma niṣkramet ,
ko viśet sudurādharṣāṃ rākṣasaiśca surakṣitām ,
yo vīryabalasaṃpanno na samaḥ syāddhanūmataḥ.
ko viśet sudurādharṣāṃ rākṣasaiśca surakṣitām ,
yo vīryabalasaṃpanno na samaḥ syāddhanūmataḥ.
5.
praviṣṭaḥ sattvam āśritya jīvan kaḥ
nāma niṣkramet kaḥ viśet sudurādharṣām
rākṣasaiḥ ca surakṣitām yaḥ
vīryabalasampannaḥ na samaḥ syāt hanūmataḥ
nāma niṣkramet kaḥ viśet sudurādharṣām
rākṣasaiḥ ca surakṣitām yaḥ
vīryabalasampannaḥ na samaḥ syāt hanūmataḥ
5.
Having entered by relying on his inherent strength (sattva), who could come out alive? Who could enter that exceedingly unassailable city, so well-protected by rākṣasas, if he is not equal to Hanumān, endowed with valor and strength?
भृत्यकार्यं हनुमता सुग्रीवस्य कृतं महत् ।
एवं विधाय स्वबलं सदृशं विक्रमस्य च ॥६॥
एवं विधाय स्वबलं सदृशं विक्रमस्य च ॥६॥
6. bhṛtyakāryaṃ hanumatā sugrīvasya kṛtaṃ mahat ,
evaṃ vidhāya svabalaṃ sadṛśaṃ vikramasya ca.
evaṃ vidhāya svabalaṃ sadṛśaṃ vikramasya ca.
6.
bhṛtyakāryam hanūmatā sugrīvasya kṛtam mahat
evam vidhāya svabalam sadṛśam vikramasya ca
evam vidhāya svabalam sadṛśam vikramasya ca
6.
A great service (bhṛtyakārya) for Sugrīva was rendered by Hanumān. In doing so, he displayed his own strength, which was indeed commensurate with his prowess.
यो हि भृत्यो नियुक्तः सन्भर्त्रा कर्मणि दुष्करे ।
कुर्यात्तदनुरागेण तमाहुः पुरुषोत्तमम् ॥७॥
कुर्यात्तदनुरागेण तमाहुः पुरुषोत्तमम् ॥७॥
7. yo hi bhṛtyo niyuktaḥ sanbhartrā karmaṇi duṣkare ,
kuryāttadanurāgeṇa tamāhuḥ puruṣottamam.
kuryāttadanurāgeṇa tamāhuḥ puruṣottamam.
7.
yaḥ hi bhṛtyaḥ नियुक्तः san bhartrā karmaṇi
duṣkare kuryāt tat anurāgeṇa tam āhuḥ puruṣottamam
duṣkare kuryāt tat anurāgeṇa tam āhuḥ puruṣottamam
7.
yaḥ bhṛtyaḥ hi bhartrā duṣkare karmaṇi नियुक्तः
san tat anurāgeṇa kuryāt tam puruṣottamam āhuḥ
san tat anurāgeṇa kuryāt tam puruṣottamam āhuḥ
7.
Indeed, a servant who, being assigned by his master to a difficult task, performs it with devotion to that master, is called the best among men (puruṣottama).
नियुक्तो नृपतेः कार्यं न कुर्याद् यः समाहितः ।
भृत्यो युक्तः समर्थश्च तमाहुः पुरुषाधमम् ॥८॥
भृत्यो युक्तः समर्थश्च तमाहुः पुरुषाधमम् ॥८॥
8. niyukto nṛpateḥ kāryaṃ na kuryād yaḥ samāhitaḥ ,
bhṛtyo yuktaḥ samarthaśca tamāhuḥ puruṣādhamam.
bhṛtyo yuktaḥ samarthaśca tamāhuḥ puruṣādhamam.
8.
niyuktaḥ nṛpateḥ kāryam na kuryāt yaḥ samāhitaḥ
bhṛtyaḥ yuktaḥ samarthaḥ ca tam āhuḥ puruṣādhamam
bhṛtyaḥ yuktaḥ samarthaḥ ca tam āhuḥ puruṣādhamam
8.
yaḥ bhṛtyaḥ नियुक्तः samāhitaḥ [ca] yuktaḥ samarthaḥ
[ca] nṛpateḥ kāryam na kuryāt tam puruṣādhamam āhuḥ
[ca] nṛpateḥ kāryam na kuryāt tam puruṣādhamam āhuḥ
8.
A servant who, though appointed and capable, does not diligently perform the king's work, is called the lowest among men (puruṣādhama).
तन्नियोगे नियुक्तेन कृतं कृत्यं हनूमता ।
न चात्मा लघुतां नीतः सुग्रीवश्चापि तोषितः ॥९॥
न चात्मा लघुतां नीतः सुग्रीवश्चापि तोषितः ॥९॥
9. tanniyoge niyuktena kṛtaṃ kṛtyaṃ hanūmatā ,
na cātmā laghutāṃ nītaḥ sugrīvaścāpi toṣitaḥ.
na cātmā laghutāṃ nītaḥ sugrīvaścāpi toṣitaḥ.
9.
tat niyoge niyuktena kṛtam kṛtyam hanūmatā na
ca ātmā laghutām nītaḥ sugrīvaḥ ca api toṣitaḥ
ca ātmā laghutām nītaḥ sugrīvaḥ ca api toṣitaḥ
9.
hanūmatā tat niyoge niyuktena kṛtyam kṛtam ca
ātmā laghutām na nītaḥ ca api sugrīvaḥ toṣitaḥ
ātmā laghutām na nītaḥ ca api sugrīvaḥ toṣitaḥ
9.
Hanuman, being appointed to that task, accomplished the duty. He neither brought discredit upon himself nor displeased Sugriva.
अहं च रघुवंशश्च लक्ष्मणश्च महाबलः ।
वैदेह्या दर्शनेनाद्य धर्मतः परिरक्षिताः ॥१०॥
वैदेह्या दर्शनेनाद्य धर्मतः परिरक्षिताः ॥१०॥
10. ahaṃ ca raghuvaṃśaśca lakṣmaṇaśca mahābalaḥ ,
vaidehyā darśanenādya dharmataḥ parirakṣitāḥ.
vaidehyā darśanenādya dharmataḥ parirakṣitāḥ.
10.
aham ca raghuvaṃśaḥ ca lakṣmaṇaḥ ca mahābalaḥ
vaidehyāḥ darśanena adya dharmataḥ parirakṣitāḥ
vaidehyāḥ darśanena adya dharmataḥ parirakṣitāḥ
10.
adya vaidehyāḥ darśanena aham ca raghuvaṃśaḥ ca
mahābalaḥ lakṣmaṇaḥ ca dharmataḥ parirakṣitāḥ
mahābalaḥ lakṣmaṇaḥ ca dharmataḥ parirakṣitāḥ
10.
Today, by the sight of Vaidehi (Sita), I, the Raghu dynasty, and Lakshmana, who possesses great strength, have all been protected in accordance with natural law (dharma).
इदं तु मम दीनस्या मनो भूयः प्रकर्षति ।
यदिहास्य प्रियाख्यातुर्न कुर्मि सदृशं प्रियम् ॥११॥
यदिहास्य प्रियाख्यातुर्न कुर्मि सदृशं प्रियम् ॥११॥
11. idaṃ tu mama dīnasyā mano bhūyaḥ prakarṣati ,
yadihāsya priyākhyāturna kurmi sadṛśaṃ priyam.
yadihāsya priyākhyāturna kurmi sadṛśaṃ priyam.
11.
idam tu mama dīnasya manaḥ bhūyaḥ prakarṣati yadi
ha asya priyākhyātuḥ na kurmi sadṛśam priyam
ha asya priyākhyātuḥ na kurmi sadṛśam priyam
11.
idam tu mama dīnasya manaḥ bhūyaḥ prakarṣati yadi
ha asya priyākhyātuḥ sadṛśam priyam na kurmi
ha asya priyākhyātuḥ sadṛśam priyam na kurmi
11.
However, this thought deeply troubles my distressed mind, that I am unable to perform a suitable favor for him who has announced this dear news.
एष सर्वस्वभूतस्तु परिष्वङ्गो हनूमतः ।
मया कालमिमं प्राप्य दत्तस्तस्य महात्मनः ॥१२॥
मया कालमिमं प्राप्य दत्तस्तस्य महात्मनः ॥१२॥
12. eṣa sarvasvabhūtastu pariṣvaṅgo hanūmataḥ ,
mayā kālamimaṃ prāpya dattastasya mahātmanaḥ.
mayā kālamimaṃ prāpya dattastasya mahātmanaḥ.
12.
eṣaḥ sarvasvabhūtaḥ tu pariṣvaṅgaḥ hanūmataḥ
mayā kālam imam prāpya dattaḥ tasya mahātmanaḥ
mayā kālam imam prāpya dattaḥ tasya mahātmanaḥ
12.
eṣaḥ sarvasvabhūtaḥ tu pariṣvaṅgaḥ hanūmataḥ
mayā imam kālam prāpya tasya mahātmanaḥ dattaḥ
mayā imam kālam prāpya tasya mahātmanaḥ dattaḥ
12.
Indeed, this embrace constitutes all my wealth for Hanumān; I have given it to that great-souled (mahātman) one, having reached this moment.
सर्वथा सुकृतं तावत् सीतायाः परिमार्गणम् ।
सागरं तु समासाद्य पुनर्नष्टं मनो मम ॥१३॥
सागरं तु समासाद्य पुनर्नष्टं मनो मम ॥१३॥
13. sarvathā sukṛtaṃ tāvat sītāyāḥ parimārgaṇam ,
sāgaraṃ tu samāsādya punarnaṣṭaṃ mano mama.
sāgaraṃ tu samāsādya punarnaṣṭaṃ mano mama.
13.
sarvathā sukṛtam tāvat sītāyāḥ parimārgaṇam
sāgaram tu samāsādya punaḥ naṣṭam manaḥ mama
sāgaram tu samāsādya punaḥ naṣṭam manaḥ mama
13.
sītāyāḥ parimārgaṇam sarvathā sukṛtam tāvat
tu sāgaram samāsādya punaḥ mama manaḥ naṣṭam
tu sāgaram samāsādya punaḥ mama manaḥ naṣṭam
13.
The search for Sītā has certainly been well performed up to this point. But upon reaching the ocean, my mind is once again overcome with despair.
कथं नाम समुद्रस्य दुष्पारस्य महाम्भसः ।
हरयो दक्षिणं पारं गमिष्यन्ति समाहिताः ॥१४॥
हरयो दक्षिणं पारं गमिष्यन्ति समाहिताः ॥१४॥
14. kathaṃ nāma samudrasya duṣpārasya mahāmbhasaḥ ,
harayo dakṣiṇaṃ pāraṃ gamiṣyanti samāhitāḥ.
harayo dakṣiṇaṃ pāraṃ gamiṣyanti samāhitāḥ.
14.
katham nāma samudrasya duṣpārasya mahāmbhasaḥ
harayaḥ dakṣiṇam pāram gamiṣyanti samāhitāḥ
harayaḥ dakṣiṇam pāram gamiṣyanti samāhitāḥ
14.
katham nāma duṣpārasya mahāmbhasaḥ samudrasya
dakṣiṇam pāram samāhitāḥ harayaḥ gamiṣyanti
dakṣiṇam pāram samāhitāḥ harayaḥ gamiṣyanti
14.
How, indeed, will the monkeys, even with concentrated effort, cross the vast, impassable waters of the ocean to reach its southern shore?
यद्यप्येष तु वृत्तान्तो वैदेह्या गदितो मम ।
समुद्रपारगमने हरीणां किमिवोत्तरम् ॥१५॥
समुद्रपारगमने हरीणां किमिवोत्तरम् ॥१५॥
15. yadyapyeṣa tu vṛttānto vaidehyā gadito mama ,
samudrapāragamane harīṇāṃ kimivottaram.
samudrapāragamane harīṇāṃ kimivottaram.
15.
yadyapi eṣaḥ tu vṛttāntaḥ vaidehyā gaditaḥ mama
samudra-pāra-gamane harīṇām kim iva uttaram
samudra-pāra-gamane harīṇām kim iva uttaram
15.
yadyapi tu eṣaḥ vṛttāntaḥ vaidehyā mama gaditaḥ
samudra-pāra-gamane harīṇām uttaram kim iva
samudra-pāra-gamane harīṇām uttaram kim iva
15.
Even though this account has been told to me by Vaidehī (Sītā), what solution is there for the monkeys regarding crossing the ocean?
इत्युक्त्वा शोकसंभ्रान्तो रामः शत्रुनिबर्हणः ।
हनूमन्तं महाबाहुस्ततो ध्यानमुपागमत् ॥१६॥
हनूमन्तं महाबाहुस्ततो ध्यानमुपागमत् ॥१६॥
16. ityuktvā śokasaṃbhrānto rāmaḥ śatrunibarhaṇaḥ ,
hanūmantaṃ mahābāhustato dhyānamupāgamat.
hanūmantaṃ mahābāhustato dhyānamupāgamat.
16.
iti uktvā śoka-saṃbhrāntaḥ rāmaḥ śatru-nibarhaṇaḥ
hanūmantam mahābāhuḥ tataḥ dhyānam upāgamat
hanūmantam mahābāhuḥ tataḥ dhyānam upāgamat
16.
iti uktvā śoka-saṃbhrāntaḥ śatru-nibarhaṇaḥ
mahābāhuḥ rāmaḥ tataḥ hanūmantam dhyānam upāgamat
mahābāhuḥ rāmaḥ tataḥ hanūmantam dhyānam upāgamat
16.
Having spoken thus, Rāma, the destroyer of enemies, bewildered by sorrow, and mighty-armed, then entered into meditation (dhyāna).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1 (current chapter)
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100