वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-110
उपस्थितं तु तं दृष्ट्वा पुष्पकं पुष्पभूषितम् ।
अविदूरे स्थितं रामं प्रत्युवाच विभीषणः ॥१॥
अविदूरे स्थितं रामं प्रत्युवाच विभीषणः ॥१॥
1. upasthitaṃ tu taṃ dṛṣṭvā puṣpakaṃ puṣpabhūṣitam ,
avidūre sthitaṃ rāmaṃ pratyuvāca vibhīṣaṇaḥ.
avidūre sthitaṃ rāmaṃ pratyuvāca vibhīṣaṇaḥ.
1.
upasthitam tu tam dṛṣṭvā puṣpakam puṣpabhūṣitam
avidūre sthitam rāmam pratyuvāca vibhīṣaṇaḥ
avidūre sthitam rāmam pratyuvāca vibhīṣaṇaḥ
1.
vibhīṣaṇaḥ tam puṣpakam puṣpabhūṣitam upasthitam
rāmam avidūre sthitam dṛṣṭvā pratyuvāca
rāmam avidūre sthitam dṛṣṭvā pratyuvāca
1.
Having seen the Pushpaka (aerial chariot), which had arrived adorned with flowers, and Rama standing not far away, Vibhishana replied to him.
स तु बद्धाञ्जलिः प्रह्वो विनीतो राक्षसेश्वरः ।
अब्रवीत्त्वरयोपेतः किं करोमीति राघवम् ॥२॥
अब्रवीत्त्वरयोपेतः किं करोमीति राघवम् ॥२॥
2. sa tu baddhāñjaliḥ prahvo vinīto rākṣaseśvaraḥ ,
abravīttvarayopetaḥ kiṃ karomīti rāghavam.
abravīttvarayopetaḥ kiṃ karomīti rāghavam.
2.
saḥ tu baddhāñjaliḥ prahvaḥ vinītaḥ rākṣaseśvaraḥ
abravīt tvarayā upetaḥ kim karomi iti rāghavam
abravīt tvarayā upetaḥ kim karomi iti rāghavam
2.
saḥ tu rākṣaseśvaraḥ prahvaḥ vinītaḥ baddhāñjaliḥ
tvarayā upetaḥ rāghavam abravīt kim karomi iti
tvarayā upetaḥ rāghavam abravīt kim karomi iti
2.
And he, the lord of rākṣasas, humble and respectful, with folded hands, quickly addressed Raghava (Rama), saying, "What shall I do?"
तमब्रवीन्महातेजा लक्ष्मणस्योपशृण्वतः ।
विमृश्य राघवो वाक्यमिदं स्नेहपुरस्कृतम् ॥३॥
विमृश्य राघवो वाक्यमिदं स्नेहपुरस्कृतम् ॥३॥
3. tamabravīnmahātejā lakṣmaṇasyopaśṛṇvataḥ ,
vimṛśya rāghavo vākyamidaṃ snehapuraskṛtam.
vimṛśya rāghavo vākyamidaṃ snehapuraskṛtam.
3.
tam abravīt mahātejāḥ lakṣmaṇasya upaśṛṇvataḥ
vimṛśya rāghavaḥ vākyam idam snehapuraskṛtam
vimṛśya rāghavaḥ vākyam idam snehapuraskṛtam
3.
mahātejāḥ rāghavaḥ vimṛśya tam lakṣmaṇasya
upaśṛṇvataḥ idam snehapuraskṛtam vākyam abravīt
upaśṛṇvataḥ idam snehapuraskṛtam vākyam abravīt
3.
The mighty Raghava (Rama), having deliberated, spoke these words to him, full of affection, while Lakshmana was listening.
कृतप्रयत्नकर्माणो विभीषण वनौकसः ।
रत्नैरर्थैश्च विविभैर्भूषणैश्चाभिपूजय ॥४॥
रत्नैरर्थैश्च विविभैर्भूषणैश्चाभिपूजय ॥४॥
4. kṛtaprayatnakarmāṇo vibhīṣaṇa vanaukasaḥ ,
ratnairarthaiśca vivibhairbhūṣaṇaiścābhipūjaya.
ratnairarthaiśca vivibhairbhūṣaṇaiścābhipūjaya.
4.
kṛtaprayatnakarmāṇaḥ vibhīṣaṇa vanaokasaḥ ratnaiḥ
arthaiḥ ca vividhaiḥ bhūṣaṇaiḥ ca abhipūjaya
arthaiḥ ca vividhaiḥ bhūṣaṇaiḥ ca abhipūjaya
4.
vibhīṣaṇa kṛtaprayatnakarmāṇaḥ vanaokasaḥ ratnaiḥ
ca vividhaiḥ arthaiḥ ca bhūṣaṇaiḥ abhipūjaya
ca vividhaiḥ arthaiḥ ca bhūṣaṇaiḥ abhipūjaya
4.
O Vibhishana, honor with jewels, various treasures, and ornaments, these forest-dwellers (vānaras) who have accomplished their tasks with great effort.
सहैभिरर्दिता लङ्का निर्जिता राक्षसेश्वर ।
हृष्टैः प्राणभयं त्यक्त्वा संग्रामेष्वनिवर्तिभिः ॥५॥
हृष्टैः प्राणभयं त्यक्त्वा संग्रामेष्वनिवर्तिभिः ॥५॥
5. sahaibhirarditā laṅkā nirjitā rākṣaseśvara ,
hṛṣṭaiḥ prāṇabhayaṃ tyaktvā saṃgrāmeṣvanivartibhiḥ.
hṛṣṭaiḥ prāṇabhayaṃ tyaktvā saṃgrāmeṣvanivartibhiḥ.
5.
saha ebhiḥ arditā laṅkā nirjitā rākṣaseśvara
hṛṣṭaiḥ prāṇabhayam tyaktvā saṅgrāmeṣu anivartibhiḥ
hṛṣṭaiḥ prāṇabhayam tyaktvā saṅgrāmeṣu anivartibhiḥ
5.
rākṣaseśvara ebhiḥ hṛṣṭaiḥ prāṇabhayam tyaktvā
saṅgrāmeṣu anivartibhiḥ laṅkā arditā nirjitā
saṅgrāmeṣu anivartibhiḥ laṅkā arditā nirjitā
5.
O lord of rākṣasas, Laṅkā was afflicted and conquered by these joyful ones, who, having abandoned the fear of life, never retreated in battles.
एवं संमानिताश्चेमे मानार्हा मानद त्वया ।
भविष्यन्ति कृतज्ञेन निर्वृता हरियूथपाः ॥६॥
भविष्यन्ति कृतज्ञेन निर्वृता हरियूथपाः ॥६॥
6. evaṃ saṃmānitāśceme mānārhā mānada tvayā ,
bhaviṣyanti kṛtajñena nirvṛtā hariyūthapāḥ.
bhaviṣyanti kṛtajñena nirvṛtā hariyūthapāḥ.
6.
evam saṃmānitāḥ ca ime mānārhāḥ mānada tvayā
bhaviṣyanti kṛtajñena nirvṛtāḥ hariyūthapāḥ
bhaviṣyanti kṛtajñena nirvṛtāḥ hariyūthapāḥ
6.
mānada tvayā kṛtajñena evam saṃmānitāḥ ca ime
mānārhāḥ hariyūthapāḥ nirvṛtāḥ bhaviṣyanti
mānārhāḥ hariyūthapāḥ nirvṛtāḥ bhaviṣyanti
6.
O giver of honor (mānada), by you, who are grateful (kṛtajñena), these monkey chiefs (hariyūthapāḥ), worthy of respect (mānārhāḥ), will thus be honored (saṃmānitāḥ) and become contented (nirvṛtāḥ).
त्यागिनं संग्रहीतारं सानुक्रोशं यशस्विनम् ।
यतस्त्वामवगच्छन्ति ततः संबोधयामि ते ॥७॥
यतस्त्वामवगच्छन्ति ततः संबोधयामि ते ॥७॥
7. tyāginaṃ saṃgrahītāraṃ sānukrośaṃ yaśasvinam ,
yatastvāmavagacchanti tataḥ saṃbodhayāmi te.
yatastvāmavagacchanti tataḥ saṃbodhayāmi te.
7.
tyāginam saṅgrahītāram sānukrośam yaśasvinam
yataḥ tvām avagacchanti tataḥ saṃbodhayāmi te
yataḥ tvām avagacchanti tataḥ saṃbodhayāmi te
7.
yataḥ (te) tvām tyāginam saṅgrahītāram sānukrośam yaśasvinam avagacchanti,
tataḥ te (aham) saṃbodhayāmi
tataḥ te (aham) saṃbodhayāmi
7.
I address you for this reason: because they understand you to be one who sacrifices (tyāginam), one who collects (saṅgrahītāram) [supporters], compassionate (sānukrośam), and glorious (yaśasvinam).
एवमुक्तस्तु रामेण वानरांस्तान् विभीषणः ।
रत्नार्थैः संविभागेन सर्वानेवान्वपूजयत् ॥८॥
रत्नार्थैः संविभागेन सर्वानेवान्वपूजयत् ॥८॥
8. evamuktastu rāmeṇa vānarāṃstān vibhīṣaṇaḥ ,
ratnārthaiḥ saṃvibhāgena sarvānevānvapūjayat.
ratnārthaiḥ saṃvibhāgena sarvānevānvapūjayat.
8.
evam uktaḥ tu rāmeṇa vānarān tān vibhīṣaṇaḥ
ratnārthaiḥ saṃvibhāgena sarvān eva anvapūjayat
ratnārthaiḥ saṃvibhāgena sarvān eva anvapūjayat
8.
rāmeṇa evam uktaḥ tu vibhīṣaṇaḥ ratnārthaiḥ
saṃvibhāgena tān sarvān eva vānarān anvapūjayat
saṃvibhāgena tān sarvān eva vānarān anvapūjayat
8.
Thus addressed by Rāma, Vibhīṣaṇa honored all those monkeys by distributing valuable gifts among them.
ततस्तान्पूजितान्दृष्ट्वा रत्नैरर्थैश्च यूथपान् ।
आरुरोह ततो रामस्तद्विमानमनुत्तमम् ॥९॥
आरुरोह ततो रामस्तद्विमानमनुत्तमम् ॥९॥
9. tatastānpūjitāndṛṣṭvā ratnairarthaiśca yūthapān ,
āruroha tato rāmastadvimānamanuttamam.
āruroha tato rāmastadvimānamanuttamam.
9.
tataḥ tān pūjitān dṛṣṭvā ratnaiḥ arthaiḥ ca
yūthapān āruroha tataḥ rāmaḥ tat vimānam anuttamam
yūthapān āruroha tataḥ rāmaḥ tat vimānam anuttamam
9.
tataḥ ratnaiḥ arthaiḥ ca pūjitān tān yūthapān
dṛṣṭvā rāmaḥ tataḥ tat anuttamam vimānam āruroha
dṛṣṭvā rāmaḥ tataḥ tat anuttamam vimānam āruroha
9.
Then, having seen those honored leaders of the monkey troops, who had been rewarded with jewels and riches, Rama subsequently ascended that excellent aerial chariot.
अङ्केनादाय वैदेहीं लज्जमानां यशस्विनीम् ।
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा विक्रान्तेन धनुष्मता ॥१०॥
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा विक्रान्तेन धनुष्मता ॥१०॥
10. aṅkenādāya vaidehīṃ lajjamānāṃ yaśasvinīm ,
lakṣmaṇena saha bhrātrā vikrāntena dhanuṣmatā.
lakṣmaṇena saha bhrātrā vikrāntena dhanuṣmatā.
10.
aṅkena ādāya vaidehīm lajjamānām yaśasvinīm
lakṣmaṇena saha bhrātrā vikrāntena dhanuṣmatā
lakṣmaṇena saha bhrātrā vikrāntena dhanuṣmatā
10.
aṅkena lajjamānām yaśasvinīm vaidehīm ādāya
vikrāntena dhanuṣmatā bhrātrā lakṣmaṇena saha
vikrāntena dhanuṣmatā bhrātrā lakṣmaṇena saha
10.
(Rama ascended that chariot) having taken the shy, glorious (Sītā) Vaidehī onto his lap, accompanied by his valiant, bow-wielding brother Lakshmana.
अब्रवीच्च विमानस्थः काकुत्स्थः सर्ववानरान् ।
सुग्रीवं च महावीर्यं राक्षसं च विभीषणम् ॥११॥
सुग्रीवं च महावीर्यं राक्षसं च विभीषणम् ॥११॥
11. abravīcca vimānasthaḥ kākutsthaḥ sarvavānarān ,
sugrīvaṃ ca mahāvīryaṃ rākṣasaṃ ca vibhīṣaṇam.
sugrīvaṃ ca mahāvīryaṃ rākṣasaṃ ca vibhīṣaṇam.
11.
abravīt ca vimānasthaḥ kākutsthaḥ sarva-vānarān
sugrīvam ca mahāvīryam rākṣasam ca vibhīṣaṇam
sugrīvam ca mahāvīryam rākṣasam ca vibhīṣaṇam
11.
ca vimānasthaḥ kākutsthaḥ sarva-vānarān sugrīvam
ca mahāvīryam rākṣasam ca vibhīṣaṇam abravīt
ca mahāvīryam rākṣasam ca vibhīṣaṇam abravīt
11.
And Rama, while seated in the aerial chariot, addressed all the monkeys, along with Sugrīva and the exceedingly mighty demon Vibhīṣaṇa.
मित्रकार्यं कृतमिदं भवद्भिर्वानरोत्तमाः ।
अनुज्ञाता मया सर्वे यथेष्टं प्रतिगच्छत ॥१२॥
अनुज्ञाता मया सर्वे यथेष्टं प्रतिगच्छत ॥१२॥
12. mitrakāryaṃ kṛtamidaṃ bhavadbhirvānarottamāḥ ,
anujñātā mayā sarve yatheṣṭaṃ pratigacchata.
anujñātā mayā sarve yatheṣṭaṃ pratigacchata.
12.
mitra-kāryam kṛtam idam bhavadbhiḥ vānarottamāḥ
anujñātāḥ mayā sarve yatheṣṭam pratigacchata
anujñātāḥ mayā sarve yatheṣṭam pratigacchata
12.
he vānarottamāḥ,
idam mitra-kāryam bhavadbhiḥ kṛtam (asti).
sarve mayā anujñātāḥ (santaḥ) yatheṣṭam pratigacchata
idam mitra-kāryam bhavadbhiḥ kṛtam (asti).
sarve mayā anujñātāḥ (santaḥ) yatheṣṭam pratigacchata
12.
“O excellent monkeys, this service to a friend has been accomplished by you. All of you are now permitted by me to return to your homes as you wish.”
यत्तु कार्यं वयस्येन सुहृदा वा परंतप ।
कृतं सुग्रीव तत् सर्वं भवता धर्मभीरुणा ।
किष्किन्धां प्रतियाह्याशु स्वसैन्येनाभिसंवृतः ॥१३॥
कृतं सुग्रीव तत् सर्वं भवता धर्मभीरुणा ।
किष्किन्धां प्रतियाह्याशु स्वसैन्येनाभिसंवृतः ॥१३॥
13. yattu kāryaṃ vayasyena suhṛdā vā paraṃtapa ,
kṛtaṃ sugrīva tat sarvaṃ bhavatā dharmabhīruṇā ,
kiṣkindhāṃ pratiyāhyāśu svasainyenābhisaṃvṛtaḥ.
kṛtaṃ sugrīva tat sarvaṃ bhavatā dharmabhīruṇā ,
kiṣkindhāṃ pratiyāhyāśu svasainyenābhisaṃvṛtaḥ.
13.
yat tu kāryam vayasyena suhṛdā vā
paraṃtapa kṛtam sugrīva tat sarvam
bhavatā dharmabhīruṇā kiṣkindhām
pratiyāhi āśu svasainyena abhisaṃvṛtaḥ
paraṃtapa kṛtam sugrīva tat sarvam
bhavatā dharmabhīruṇā kiṣkindhām
pratiyāhi āśu svasainyena abhisaṃvṛtaḥ
13.
paraṃtapa sugrīva,
dharmabhīruṇā vayasyena suhṛdā vā bhavatā yat kāryam kṛtam,
tat sarvam (samāptam asti).
āśu svasainyena abhisaṃvṛtaḥ (san) kiṣkindhām pratiyāhi.
dharmabhīruṇā vayasyena suhṛdā vā bhavatā yat kāryam kṛtam,
tat sarvam (samāptam asti).
āśu svasainyena abhisaṃvṛtaḥ (san) kiṣkindhām pratiyāhi.
13.
O scorcher of foes, Sugrīva, whatever deed was performed by you, by you who uphold righteousness (dharma) and acted as a friend or well-wisher - all that has been accomplished. Therefore, quickly return to Kiṣkindhā, surrounded by your own army.
स्वराज्ये वस लङ्कायां मया दत्ते विभीषण ।
न त्वां धर्षयितुं शक्ताः सेन्द्रा अपि दिवौकसः ॥१४॥
न त्वां धर्षयितुं शक्ताः सेन्द्रा अपि दिवौकसः ॥१४॥
14. svarājye vasa laṅkāyāṃ mayā datte vibhīṣaṇa ,
na tvāṃ dharṣayituṃ śaktāḥ sendrā api divaukasaḥ.
na tvāṃ dharṣayituṃ śaktāḥ sendrā api divaukasaḥ.
14.
svarājye vasa laṅkāyām mayā datte vibhīṣaṇa na
tvām dharṣayitum śaktāḥ sa-indrā api divaukasaḥ
tvām dharṣayitum śaktāḥ sa-indrā api divaukasaḥ
14.
vibhīṣaṇa,
mayā datte laṅkāyām (tava) svarājye vasa.
sa-indrāḥ api divaukasaḥ tvām dharṣayitum na śaktāḥ (bhaviṣyanti).
mayā datte laṅkāyām (tava) svarājye vasa.
sa-indrāḥ api divaukasaḥ tvām dharṣayitum na śaktāḥ (bhaviṣyanti).
14.
O Vibhīṣaṇa, reside in your own kingdom, Laṅkā, which has been granted by me. Even the celestials, along with Indra, will not be able to overpower you.
अयोध्यां प्रतियास्यामि राजधानीं पितुर्मम ।
अभ्यनुज्ञातुमिच्छामि सर्वानामन्त्रयामि वः ॥१५॥
अभ्यनुज्ञातुमिच्छामि सर्वानामन्त्रयामि वः ॥१५॥
15. ayodhyāṃ pratiyāsyāmi rājadhānīṃ piturmama ,
abhyanujñātumicchāmi sarvānāmantrayāmi vaḥ.
abhyanujñātumicchāmi sarvānāmantrayāmi vaḥ.
15.
ayodhyām pratiyāsyāmi rājadhānīm pituḥ mama
abhyanujñātum icchāmi sarvān āmantrayāmi vaḥ
abhyanujñātum icchāmi sarvān āmantrayāmi vaḥ
15.
(aham) mama pituḥ rājadhānīm ayodhyām pratiyāsyāmi.
(aham) abhyanujñātum icchāmi,
(ca) vaḥ sarvān āmantrayāmi.
(aham) abhyanujñātum icchāmi,
(ca) vaḥ sarvān āmantrayāmi.
15.
I shall return to Ayodhyā, my father's capital. I wish to take my leave, and I bid farewell to all of you.
एवमुक्तास्तु रामेण वानरास्ते महाबलाः ।
ऊचुः प्राञ्जलयो रामं राक्षसश्च विभीषणः ।
अयोध्यां गन्तुमिच्छामः सर्वान्नयतु नो भवान् ॥१६॥
ऊचुः प्राञ्जलयो रामं राक्षसश्च विभीषणः ।
अयोध्यां गन्तुमिच्छामः सर्वान्नयतु नो भवान् ॥१६॥
16. evamuktāstu rāmeṇa vānarāste mahābalāḥ ,
ūcuḥ prāñjalayo rāmaṃ rākṣasaśca vibhīṣaṇaḥ ,
ayodhyāṃ gantumicchāmaḥ sarvānnayatu no bhavān.
ūcuḥ prāñjalayo rāmaṃ rākṣasaśca vibhīṣaṇaḥ ,
ayodhyāṃ gantumicchāmaḥ sarvānnayatu no bhavān.
16.
evam uktāḥ tu rāmeṇa vānarāḥ te
mahābalāḥ ūcuḥ prāñjalayaḥ rāmam
rākṣasaḥ ca vibhīṣaṇaḥ ayodhyām gantum
icchāmaḥ sarvān nayatu naḥ bhavān
mahābalāḥ ūcuḥ prāñjalayaḥ rāmam
rākṣasaḥ ca vibhīṣaṇaḥ ayodhyām gantum
icchāmaḥ sarvān nayatu naḥ bhavān
16.
rāmeṇa evam uktāḥ tu te mahābalāḥ vānarāḥ ca rākṣasaḥ vibhīṣaṇaḥ prāñjalayaḥ rāmam ūcuḥ.
(vayam) ayodhyām gantum icchāmaḥ.
bhavān naḥ sarvān nayatu.
(vayam) ayodhyām gantum icchāmaḥ.
bhavān naḥ sarvān nayatu.
16.
Thus addressed by Rāma, those mighty monkeys and the demon Vibhīṣaṇa spoke to Rāma with folded hands, saying: 'We wish to go to Ayodhyā; may you take all of us with you.'
दृष्ट्वा त्वामभिषेकार्द्रं कौसल्यामभिवाद्य च ।
अचिरेणागमिष्यामः स्वान् गृहान्नृपतेः सुत ॥१७॥
अचिरेणागमिष्यामः स्वान् गृहान्नृपतेः सुत ॥१७॥
17. dṛṣṭvā tvāmabhiṣekārdraṃ kausalyāmabhivādya ca ,
acireṇāgamiṣyāmaḥ svān gṛhānnṛpateḥ suta.
acireṇāgamiṣyāmaḥ svān gṛhānnṛpateḥ suta.
17.
dṛṣṭvā tvām abhiṣekārdram kausalyām abhivādya
ca acireṇa āgamiṣyāmaḥ svān gṛhān nṛpateḥ suta
ca acireṇa āgamiṣyāmaḥ svān gṛhān nṛpateḥ suta
17.
nṛpateḥ suta tvām abhiṣekārdram dṛṣṭvā kausalyām
abhivādya ca acireṇa svān gṛhān āgamiṣyāmaḥ
abhivādya ca acireṇa svān gṛhān āgamiṣyāmaḥ
17.
O son of the king, having seen you wet from your consecration ceremony and having greeted Kaushalya, we shall soon return to our homes.
एवमुक्तस्तु धर्मात्मा वानरैः सविभीषणैः ।
अब्रवीद् राघवः श्रीमान् ससुग्रीवविभीषणान् ॥१८॥
अब्रवीद् राघवः श्रीमान् ससुग्रीवविभीषणान् ॥१८॥
18. evamuktastu dharmātmā vānaraiḥ savibhīṣaṇaiḥ ,
abravīd rāghavaḥ śrīmān sasugrīvavibhīṣaṇān.
abravīd rāghavaḥ śrīmān sasugrīvavibhīṣaṇān.
18.
evam uktaḥ tu dharmātmā vānaraiḥ savibhīṣaṇaiḥ
abravīt rāghavaḥ śrīmān sasugrīvavibhīṣaṇān
abravīt rāghavaḥ śrīmān sasugrīvavibhīṣaṇān
18.
vānaraiḥ savibhīṣaṇaiḥ evam uktaḥ tu dharmātmā
śrīmān rāghavaḥ sasugrīvavibhīṣaṇān abravīt
śrīmān rāghavaḥ sasugrīvavibhīṣaṇān abravīt
18.
Thus addressed by the monkeys and by Vibhishana, the righteous (dharma) and glorious Rama spoke to Sugriva and Vibhishana.
प्रियात् प्रियतरं लब्धं यदहं ससुहृज्जनः ।
सर्वैर्भवद्भिः सहितः प्रीतिं लप्स्ये पुरीं गतः ॥१९॥
सर्वैर्भवद्भिः सहितः प्रीतिं लप्स्ये पुरीं गतः ॥१९॥
19. priyāt priyataraṃ labdhaṃ yadahaṃ sasuhṛjjanaḥ ,
sarvairbhavadbhiḥ sahitaḥ prītiṃ lapsye purīṃ gataḥ.
sarvairbhavadbhiḥ sahitaḥ prītiṃ lapsye purīṃ gataḥ.
19.
priyāt priyataram labdham yat aham sasuhṛjjanaḥ
sarvaiḥ bhavadbhiḥ sahitaḥ prītim lapsye purīm gataḥ
sarvaiḥ bhavadbhiḥ sahitaḥ prītim lapsye purīm gataḥ
19.
aham sasuhṛjjanaḥ sarvaiḥ bhavadbhiḥ sahitaḥ purīm
gataḥ prītim lapsye yat priyāt priyataram labdham
gataḥ prītim lapsye yat priyāt priyataram labdham
19.
I have gained something dearer than the dearest: that I, along with my kinsmen and accompanied by all of you, shall obtain joy (prīti) when I arrive at the city.
क्षिप्रमारोह सुग्रीव विमानं वानरैः सह ।
त्वमध्यारोह सामात्यो राक्षसेन्द्रविभीषण ॥२०॥
त्वमध्यारोह सामात्यो राक्षसेन्द्रविभीषण ॥२०॥
20. kṣipramāroha sugrīva vimānaṃ vānaraiḥ saha ,
tvamadhyāroha sāmātyo rākṣasendravibhīṣaṇa.
tvamadhyāroha sāmātyo rākṣasendravibhīṣaṇa.
20.
kṣipram āroha sugrīva vimānam vānaraiḥ saha
tvam adhyāroha sāmātyaḥ rākṣasendravibhīṣaṇa
tvam adhyāroha sāmātyaḥ rākṣasendravibhīṣaṇa
20.
sugrīva vānaraiḥ saha kṣipram vimānam āroha
tvam rākṣasendravibhīṣaṇa sāmātyaḥ adhyāroha
tvam rākṣasendravibhīṣaṇa sāmātyaḥ adhyāroha
20.
O Sugriva, quickly board the aerial chariot (vimāna) with your monkeys. You, O Vibhishana, lord of the Rākṣasas, ascend with your ministers.
ततस्तत् पुष्पकं दिव्यं सुग्रीवः सह सेनया ।
अध्यारोहत्त्वरञ् शीघ्रं सामात्यश्च विभीषणः ॥२१॥
अध्यारोहत्त्वरञ् शीघ्रं सामात्यश्च विभीषणः ॥२१॥
21. tatastat puṣpakaṃ divyaṃ sugrīvaḥ saha senayā ,
adhyārohattvarañ śīghraṃ sāmātyaśca vibhīṣaṇaḥ.
adhyārohattvarañ śīghraṃ sāmātyaśca vibhīṣaṇaḥ.
21.
tataḥ tat puṣpakam divyam sugrīvaḥ saha senayā
adhyārohat tvaran śīghram sāmātyaḥ ca vibhīṣaṇaḥ
adhyārohat tvaran śīghram sāmātyaḥ ca vibhīṣaṇaḥ
21.
tataḥ sugrīvaḥ saha senayā ca sāmātyaḥ vibhīṣaṇaḥ
tvaran śīghram tat divyam puṣpakam adhyārohat
tvaran śīghram tat divyam puṣpakam adhyārohat
21.
Then Sugrīva, along with his army, and Vibhīṣaṇa, accompanied by his ministers, quickly boarded that divine Puṣpaka aerial chariot, hastening.
तेष्वारूढेषु सर्वेषु कौबेरं परमासनम् ।
राघवेणाभ्यनुज्ञातमुत्पपात विहायसं ॥२२॥
राघवेणाभ्यनुज्ञातमुत्पपात विहायसं ॥२२॥
22. teṣvārūḍheṣu sarveṣu kauberaṃ paramāsanam ,
rāghaveṇābhyanujñātamutpapāta vihāyasaṃ.
rāghaveṇābhyanujñātamutpapāta vihāyasaṃ.
22.
teṣu ārūḍheṣu sarveṣu kauberam paramāsanam
rāghaveṇa abhyanujñātam utpapāta vihāyasam
rāghaveṇa abhyanujñātam utpapāta vihāyasam
22.
sarveṣu teṣu ārūḍheṣu kauberam paramāsanam
rāghaveṇa abhyanujñātam vihāyasam utpapāta
rāghaveṇa abhyanujñātam vihāyasam utpapāta
22.
With all of them having boarded, that supreme aerial chariot belonging to Kubera (kauberaṃ paramāsanam), having been permitted by Rāma (Rāghaveṇa), soared into the sky (vihāyasam).
ययौ तेन विमानेन हंसयुक्तेन भास्वता ।
प्रहृष्टश्च प्रतीतश्च बभौ रामः कुबेरवत् ॥२३॥
प्रहृष्टश्च प्रतीतश्च बभौ रामः कुबेरवत् ॥२३॥
23. yayau tena vimānena haṃsayuktena bhāsvatā ,
prahṛṣṭaśca pratītaśca babhau rāmaḥ kuberavat.
prahṛṣṭaśca pratītaśca babhau rāmaḥ kuberavat.
23.
yayau tena vimānena haṃsayuktena bhāsvatā
prahṛṣṭaḥ ca pratītaḥ ca babhau rāmaḥ kuberavat
prahṛṣṭaḥ ca pratītaḥ ca babhau rāmaḥ kuberavat
23.
rāmaḥ tena haṃsayuktena bhāsvatā vimānena
yayau ca prahṛṣṭaḥ ca pratītaḥ kuberavat babhau
yayau ca prahṛṣṭaḥ ca pratītaḥ kuberavat babhau
23.
Rāma traveled by that luminous aerial chariot, which was adorned with swans. Greatly delighted and confident, he shone like Kubera.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110 (current chapter)
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100