वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-66
जनकस्य वचः श्रुत्वा विश्वामित्रो महामुनिः ।
धनुर्दर्शय रामाय इति होवाच पार्थिवम् ॥१॥
धनुर्दर्शय रामाय इति होवाच पार्थिवम् ॥१॥
1. janakasya vacaḥ śrutvā viśvāmitro mahāmuniḥ ,
dhanurdarśaya rāmāya iti hovāca pārthivam.
dhanurdarśaya rāmāya iti hovāca pārthivam.
1.
janakasya vacaḥ śrutvā viśvāmitraḥ mahāmuniḥ
dhanuḥ darśaya rāmāya iti ha uvāca pārthivam
dhanuḥ darśaya rāmāya iti ha uvāca pārthivam
1.
janakasya vacaḥ śrutvā mahāmuniḥ viśvāmitraḥ
pārthivam uvāca iti rāmāya dhanuḥ darśaya ha
pārthivam uvāca iti rāmāya dhanuḥ darśaya ha
1.
Hearing Janaka's words, the great sage (mahāmuni) Vishvamitra said to the king (pārthiva), "Show the bow to Rama."
ततः स राजा जनकः सचिवान् व्यादिदेश ह ।
धनुरानीयतां दिव्यं गन्धमाल्यविभूषितम् ॥२॥
धनुरानीयतां दिव्यं गन्धमाल्यविभूषितम् ॥२॥
2. tataḥ sa rājā janakaḥ sacivān vyādideśa ha ,
dhanurānīyatāṃ divyaṃ gandhamālyavibhūṣitam.
dhanurānīyatāṃ divyaṃ gandhamālyavibhūṣitam.
2.
tataḥ saḥ rājā janakaḥ sacivān vyādideśa ha
dhanuḥ ānīyatām divyam gandhamālyavibhūṣitam
dhanuḥ ānīyatām divyam gandhamālyavibhūṣitam
2.
tataḥ saḥ rājā janakaḥ sacivān ha vyādideśa
divyam gandhamālyavibhūṣitam dhanuḥ ānīyatām
divyam gandhamālyavibhūṣitam dhanuḥ ānīyatām
2.
Then King Janaka commanded his ministers, "Bring the divine bow, adorned with fragrances and garlands."
जनकेन समादिष्ठाः सचिवाः प्राविशन्पुरीम् ।
तद्धनुः पुरतः कृत्वा निर्जग्मुः पार्थिवाज्ञया ॥३॥
तद्धनुः पुरतः कृत्वा निर्जग्मुः पार्थिवाज्ञया ॥३॥
3. janakena samādiṣṭhāḥ sacivāḥ prāviśanpurīm ,
taddhanuḥ purataḥ kṛtvā nirjagmuḥ pārthivājñayā.
taddhanuḥ purataḥ kṛtvā nirjagmuḥ pārthivājñayā.
3.
janakena samādiṣṭāḥ sacivāḥ prāviśan purīm tat
dhanuḥ purataḥ kṛtvā nirjagmuḥ pārthiva ājñayā
dhanuḥ purataḥ kṛtvā nirjagmuḥ pārthiva ājñayā
3.
janakena samādiṣṭāḥ sacivāḥ purīm prāviśan tat
dhanuḥ purataḥ kṛtvā pārthiva ājñayā nirjagmuḥ
dhanuḥ purataḥ kṛtvā pārthiva ājñayā nirjagmuḥ
3.
Commanded by Janaka, the ministers entered the city. Placing that bow before them, they came out according to the king's order.
नृपां शतानि पञ्चाशद्व्यायतानां महात्मनाम् ।
मञ्जूषामष्टचक्रां तां समूहुस्ते कथं चन ॥४॥
मञ्जूषामष्टचक्रां तां समूहुस्ते कथं चन ॥४॥
4. nṛpāṃ śatāni pañcāśadvyāyatānāṃ mahātmanām ,
mañjūṣāmaṣṭacakrāṃ tāṃ samūhuste kathaṃ cana.
mañjūṣāmaṣṭacakrāṃ tāṃ samūhuste kathaṃ cana.
4.
nṛpāṇām śatāni pañcāśat vyāyatānām mahātmanām
mañjūṣām aṣṭacakrām tām samūhuḥ te katham cana
mañjūṣām aṣṭacakrām tām samūhuḥ te katham cana
4.
pañcāśat śatāni vyāyatānām mahātmanām nṛpāṇām
te tām aṣṭacakrām mañjūṣām katham cana samūhuḥ
te tām aṣṭacakrām mañjūṣām katham cana samūhuḥ
4.
Five thousand mighty and great-souled kings, they somehow carried that eight-wheeled chest.
तामादाय तु मञ्जूषामायतीं यत्र तद्धनुः ।
सुरोपमं ते जनकमूचुर्नृपतिमन्त्रिणः ॥५॥
सुरोपमं ते जनकमूचुर्नृपतिमन्त्रिणः ॥५॥
5. tāmādāya tu mañjūṣāmāyatīṃ yatra taddhanuḥ ,
suropamaṃ te janakamūcurnṛpatimantriṇaḥ.
suropamaṃ te janakamūcurnṛpatimantriṇaḥ.
5.
tām ādāya tu mañjūṣām āyatīm yatra tat dhanuḥ
surupamam te janakam ūcuḥ nṛpatimantriṇaḥ
surupamam te janakam ūcuḥ nṛpatimantriṇaḥ
5.
nṛpatimantriṇaḥ te tām āyatīm mañjūṣām ādāya
tu yatra tat dhanuḥ surupamam janakam ūcuḥ
tu yatra tat dhanuḥ surupamam janakam ūcuḥ
5.
Having brought that long chest, where that bow lay, the king's ministers spoke to Janaka, who was like a god.
इदं धनुर्वरं राजन्पूजितं सर्वराजभिः ।
मिथिलाधिप राजेन्द्र दर्शनीयं यदीच्छसि ॥६॥
मिथिलाधिप राजेन्द्र दर्शनीयं यदीच्छसि ॥६॥
6. idaṃ dhanurvaraṃ rājanpūjitaṃ sarvarājabhiḥ ,
mithilādhipa rājendra darśanīyaṃ yadīcchasi.
mithilādhipa rājendra darśanīyaṃ yadīcchasi.
6.
idam dhanurvaram rājan pūjitam sarvarājabhiḥ
mithilādhipa rājendra darśanīyam yat icchasi
mithilādhipa rājendra darśanīyam yat icchasi
6.
rājan mithilādhipa rājendra idam dhanurvaram
sarvarājabhiḥ pūjitam yat icchasi (tat) darśanīyam
sarvarājabhiḥ pūjitam yat icchasi (tat) darśanīyam
6.
O King, O Lord of Mithila, O King of kings, this excellent bow has been revered by all monarchs. It is indeed worth seeing, if you so desire.
तेषां नृपो वचः श्रुत्वा कृताञ्जलिरभाषत ।
विश्वामित्रं महात्मानं तौ चोभौ रामलक्ष्मणौ ॥७॥
विश्वामित्रं महात्मानं तौ चोभौ रामलक्ष्मणौ ॥७॥
7. teṣāṃ nṛpo vacaḥ śrutvā kṛtāñjalirabhāṣata ,
viśvāmitraṃ mahātmānaṃ tau cobhau rāmalakṣmaṇau.
viśvāmitraṃ mahātmānaṃ tau cobhau rāmalakṣmaṇau.
7.
teṣām nṛpaḥ vacaḥ śrutvā kṛtāñjaliḥ abhāṣata
viśvāmitram mahātmānam tau ca ubhau rāmalakṣmaṇau
viśvāmitram mahātmānam tau ca ubhau rāmalakṣmaṇau
7.
teṣām vacaḥ śrutvā kṛtāñjaliḥ nṛpaḥ mahātmānam
viśvāmitram tau ca ubhau rāmalakṣmaṇau (ca) abhāṣata
viśvāmitram tau ca ubhau rāmalakṣmaṇau (ca) abhāṣata
7.
Having heard their words, the king, with folded hands, addressed the great-souled (mahātmā) Viśvāmitra, as well as both Rāma and Lakṣmaṇa.
इदं धनुर्वरं ब्रह्मञ्जनकैरभिपूजितम् ।
राजभिश्च महावीर्यैरशक्यं पूरितुं तदा ॥८॥
राजभिश्च महावीर्यैरशक्यं पूरितुं तदा ॥८॥
8. idaṃ dhanurvaraṃ brahmañjanakairabhipūjitam ,
rājabhiśca mahāvīryairaśakyaṃ pūrituṃ tadā.
rājabhiśca mahāvīryairaśakyaṃ pūrituṃ tadā.
8.
idam dhanurvaram brahman janakaiḥ abhipūjitam
rājabhiḥ ca mahāvīryaiḥ aśakyam pūrayitum tadā
rājabhiḥ ca mahāvīryaiḥ aśakyam pūrayitum tadā
8.
brahman idam dhanurvaram janakaiḥ ca mahāvīryaiḥ
rājabhiḥ abhipūjitam tadā pūrayitum aśakyam
rājabhiḥ abhipūjitam tadā pūrayitum aśakyam
8.
O Brahmin, this excellent bow was revered by the Janakas (ancestors of Janaka) and by mighty kings, yet even they were unable to string it at that time.
नैतत् सुरगणाः सर्वे नासुरा न च राक्षसाः ।
गन्धर्वयक्षप्रवराः सकिंनरमहोरगाः ॥९॥
गन्धर्वयक्षप्रवराः सकिंनरमहोरगाः ॥९॥
9. naitat suragaṇāḥ sarve nāsurā na ca rākṣasāḥ ,
gandharvayakṣapravarāḥ sakiṃnaramahoragāḥ.
gandharvayakṣapravarāḥ sakiṃnaramahoragāḥ.
9.
na etat suragaṇāḥ sarve na asurāḥ na ca rākṣasāḥ
gandharvayakṣapravarāḥ sakinnaramahoragāḥ
gandharvayakṣapravarāḥ sakinnaramahoragāḥ
9.
etat sarve suragaṇāḥ na (śakyāḥ),
na asurāḥ,
na ca rākṣasāḥ,
(na ca) gandharvayakṣapravarāḥ sakinvaramahoragāḥ
na asurāḥ,
na ca rākṣasāḥ,
(na ca) gandharvayakṣapravarāḥ sakinvaramahoragāḥ
9.
Neither all the hosts of gods, nor the Asuras, nor the Rākṣasas, nor even the foremost of Gandharvas and Yakṣas, including the Kinnaras and great celestial serpents (Uragas), were able to manage this (bow).
क्व गतिर्मानुषाणां च धनुषो ऽस्य प्रपूरणे ।
आरोपणे समायोगे वेपने तोलने ऽपि वा ॥१०॥
आरोपणे समायोगे वेपने तोलने ऽपि वा ॥१०॥
10. kva gatirmānuṣāṇāṃ ca dhanuṣo'sya prapūraṇe ,
āropaṇe samāyoge vepane tolane'pi vā.
āropaṇe samāyoge vepane tolane'pi vā.
10.
kva gatiḥ mānuṣāṇām ca dhanuṣaḥ asya prapūraṇe
āropaṇe samāyoge vepane tolane api vā
āropaṇe samāyoge vepane tolane api vā
10.
ca mānuṣāṇām asya dhanuṣaḥ prapūraṇe āropaṇe
samāyoge vepane tolane api vā kva gatiḥ
samāyoge vepane tolane api vā kva gatiḥ
10.
What capacity do humans possess for fully drawing this bow, or for stringing it, or for fitting its parts, or for wielding it, or even just for lifting it?
तदेतद्धनुषां श्रेष्ठमानीतं मुनिपुंगव ।
दर्शयैतन्महाभाग अनयो राजपुत्रयोः ॥११॥
दर्शयैतन्महाभाग अनयो राजपुत्रयोः ॥११॥
11. tadetaddhanuṣāṃ śreṣṭhamānītaṃ munipuṃgava ,
darśayaitanmahābhāga anayo rājaputrayoḥ.
darśayaitanmahābhāga anayo rājaputrayoḥ.
11.
tat etat dhanuṣām śreṣṭham ānītam munipuṅgava
darśaya etam mahābhāga anayoḥ rājaputrayoḥ
darśaya etam mahābhāga anayoḥ rājaputrayoḥ
11.
munipuṅgava mahābhāga tat etat dhanuṣām śreṣṭham
ānītam anayoḥ rājaputrayoḥ etam darśaya
ānītam anayoḥ rājaputrayoḥ etam darśaya
11.
O chief among sages (munipuṅgava), this most excellent of bows has been brought. O highly fortunate one, please show this to these two princes.
विश्वामित्रस्तु धर्मात्मा श्रुत्वा जनकभाषितम् ।
वत्स राम धनुः पश्य इति राघवमब्रवीत् ॥१२॥
वत्स राम धनुः पश्य इति राघवमब्रवीत् ॥१२॥
12. viśvāmitrastu dharmātmā śrutvā janakabhāṣitam ,
vatsa rāma dhanuḥ paśya iti rāghavamabravīt.
vatsa rāma dhanuḥ paśya iti rāghavamabravīt.
12.
viśvāmitraḥ tu dharmātmā śrutvā janakabhāṣitam
vatsa rāma dhanuḥ paśya iti rāghavam abravīt
vatsa rāma dhanuḥ paśya iti rāghavam abravīt
12.
tu dharmātmā viśvāmitraḥ janakabhāṣitam śrutvā
rāghavam abravīt iti vatsa rāma dhanuḥ paśya
rāghavam abravīt iti vatsa rāma dhanuḥ paśya
12.
Viśvāmitra, whose soul was dedicated to natural law (dharma), having heard Janaka's speech, addressed Rāghava (Rama) saying, 'Dear son Rama, behold the bow!'
महर्षेर्वचनाद् रामो यत्र तिष्ठति तद्धनुः ।
मञ्जूषां तामपावृत्य दृष्ट्वा धनुरथाब्रवीत् ॥१३॥
मञ्जूषां तामपावृत्य दृष्ट्वा धनुरथाब्रवीत् ॥१३॥
13. maharṣervacanād rāmo yatra tiṣṭhati taddhanuḥ ,
mañjūṣāṃ tāmapāvṛtya dṛṣṭvā dhanurathābravīt.
mañjūṣāṃ tāmapāvṛtya dṛṣṭvā dhanurathābravīt.
13.
maharṣeḥ vacanāt rāmaḥ yatra tiṣṭhati tat dhanuḥ
mañjūṣām tām apāvṛtya dṛṣṭvā dhanuḥ atha abravīt
mañjūṣām tām apāvṛtya dṛṣṭvā dhanuḥ atha abravīt
13.
maharṣeḥ vacanāt rāmaḥ yatra tat dhanuḥ tiṣṭhati
tām mañjūṣām apāvṛtya dhanuḥ dṛṣṭvā atha abravīt
tām mañjūṣām apāvṛtya dhanuḥ dṛṣṭvā atha abravīt
13.
By the command of the great sage, Rama went to where that bow was kept. Having opened that box and seen the bow, he then spoke.
इदं धनुर्वरं ब्रह्मन् संस्पृशामीह पाणिना ।
यत्नवांश्च भविष्यामि तोलने पूरणे ऽपि वा ॥१४॥
यत्नवांश्च भविष्यामि तोलने पूरणे ऽपि वा ॥१४॥
14. idaṃ dhanurvaraṃ brahman saṃspṛśāmīha pāṇinā ,
yatnavāṃśca bhaviṣyāmi tolane pūraṇe'pi vā.
yatnavāṃśca bhaviṣyāmi tolane pūraṇe'pi vā.
14.
idam dhanurvaram brahman saṃspṛśāmi iha pāṇinā
yatnavān ca bhaviṣyāmi tolane pūraṇe api vā
yatnavān ca bhaviṣyāmi tolane pūraṇe api vā
14.
brahman,
idam dhanurvaram pāṇinā iha saṃspṛśāmi.
tolane pūraṇe vā api (ca) yatnavān bhaviṣyāmi.
idam dhanurvaram pāṇinā iha saṃspṛśāmi.
tolane pūraṇe vā api (ca) yatnavān bhaviṣyāmi.
14.
O Brahmin, I will touch this excellent bow here with my hand. I will also be diligent in either lifting it or drawing it.
बाढमित्येव तं राजा मुनिश्च समभाषत ।
लीलया स धनुर्मध्ये जग्राह वचनान्मुनेः ॥१५॥
लीलया स धनुर्मध्ये जग्राह वचनान्मुनेः ॥१५॥
15. bāḍhamityeva taṃ rājā muniśca samabhāṣata ,
līlayā sa dhanurmadhye jagrāha vacanānmuneḥ.
līlayā sa dhanurmadhye jagrāha vacanānmuneḥ.
15.
bāḍham iti eva tam rājā muniḥ ca samabhāṣata
līlayā saḥ dhanuḥ madhye jagrāha vacanāt muneḥ
līlayā saḥ dhanuḥ madhye jagrāha vacanāt muneḥ
15.
rājā muniḥ ca tam,
"bāḍham" iti eva samabhāṣata.
saḥ muneḥ vacanāt līlayā dhanuḥ madhye jagrāha.
"bāḍham" iti eva samabhāṣata.
saḥ muneḥ vacanāt līlayā dhanuḥ madhye jagrāha.
15.
The king and the sage both replied to him, saying, 'So be it.' Then, at the command of the sage, he (Rama) took the bow by its middle with ease.
पश्यतां नृषहस्राणां बहूनां रघुनन्दनः ।
आरोपयत् स धर्मात्मा सलीलमिव तद्धनुः ॥१६॥
आरोपयत् स धर्मात्मा सलीलमिव तद्धनुः ॥१६॥
16. paśyatāṃ nṛṣahasrāṇāṃ bahūnāṃ raghunandanaḥ ,
āropayat sa dharmātmā salīlamiva taddhanuḥ.
āropayat sa dharmātmā salīlamiva taddhanuḥ.
16.
paśyatām nṛsahasrāṇām bahūnām raghunandanaḥ
āropayat saḥ dharmātmā salīlam iva tat dhanuḥ
āropayat saḥ dharmātmā salīlam iva tat dhanuḥ
16.
bahūnām nṛsahasrāṇām paśyatām,
raghunandanaḥ saḥ dharmātmā tat dhanuḥ salīlam iva āropayat.
raghunandanaḥ saḥ dharmātmā tat dhanuḥ salīlam iva āropayat.
16.
As thousands of men watched, Rama, the delight of Raghu's lineage, the noble-souled one, strung that bow as if with playful ease.
आरोपयित्वा मौर्वीं च पूरयामास वीर्यवान् ।
तद्बभञ्ज धनुर्मध्ये नरश्रेष्ठो महायशाः ॥१७॥
तद्बभञ्ज धनुर्मध्ये नरश्रेष्ठो महायशाः ॥१७॥
17. āropayitvā maurvīṃ ca pūrayāmāsa vīryavān ,
tadbabhañja dhanurmadhye naraśreṣṭho mahāyaśāḥ.
tadbabhañja dhanurmadhye naraśreṣṭho mahāyaśāḥ.
17.
āropayitvā maurvīm ca pūrayāmāsa vīryavān tat
babhañja dhanuḥ madhye naraśreṣṭhaḥ mahāyaśāḥ
babhañja dhanuḥ madhye naraśreṣṭhaḥ mahāyaśāḥ
17.
vīryavān naraśreṣṭhaḥ mahāyaśāḥ maurvīm āropayitvā ca pūrayāmāsa.
tat dhanuḥ madhye babhañja.
tat dhanuḥ madhye babhañja.
17.
The valiant one, having strung the bowstring and drawn (the bow) fully, then broke that bow in the middle; he was the best of men, the greatly glorious one.
तस्य शब्दो महानासीन्निर्घातसमनिस्वनः ।
भूमिकम्पश्च सुमहान्पर्वतस्येव दीर्यतः ॥१८॥
भूमिकम्पश्च सुमहान्पर्वतस्येव दीर्यतः ॥१८॥
18. tasya śabdo mahānāsīnnirghātasamanisvanaḥ ,
bhūmikampaśca sumahānparvatasyeva dīryataḥ.
bhūmikampaśca sumahānparvatasyeva dīryataḥ.
18.
tasya śabdaḥ mahān āsīt nirghātasamanisvanaḥ
bhūmikampaḥ ca sumahān parvatasya iva dīryataḥ
bhūmikampaḥ ca sumahān parvatasya iva dīryataḥ
18.
The sound it made was immense, like the crash of a thunderbolt, and there was also a very great earthquake, as if a mountain were splitting apart.
निपेतुश्च नराः सर्वे तेन शब्देन मोहिताः ।
वर्जयित्वा मुनिवरं राजानं तौ च राघवौ ॥१९॥
वर्जयित्वा मुनिवरं राजानं तौ च राघवौ ॥१९॥
19. nipetuśca narāḥ sarve tena śabdena mohitāḥ ,
varjayitvā munivaraṃ rājānaṃ tau ca rāghavau.
varjayitvā munivaraṃ rājānaṃ tau ca rāghavau.
19.
nipetuḥ ca narāḥ sarve tena śabdena mohitāḥ
varjayitvā munivaram rājānam tau ca rāghavau
varjayitvā munivaram rājānam tau ca rāghavau
19.
And all the men, bewildered by that sound, fell down, except for the best of sages (muni), the king, and those two Raghava princes (Rāma and Lakṣmaṇa).
प्रत्याश्वस्ते जने तस्मिन् राजा विगतसाध्वसः ।
उवाच प्राञ्जलिर्वाक्यं वाक्यज्ञो मुनिपुंगवम् ॥२०॥
उवाच प्राञ्जलिर्वाक्यं वाक्यज्ञो मुनिपुंगवम् ॥२०॥
20. pratyāśvaste jane tasmin rājā vigatasādhvasaḥ ,
uvāca prāñjalirvākyaṃ vākyajño munipuṃgavam.
uvāca prāñjalirvākyaṃ vākyajño munipuṃgavam.
20.
pratyāśvaste jane tasmin rājā vigatasādhvasaḥ
uvāca prāñjaliḥ vākyam vākyajñaḥ munipuṅgavam
uvāca prāñjaliḥ vākyam vākyajñaḥ munipuṅgavam
20.
When those people regained their composure, the king, free from fear, spoke to the best of sages (muni), who was knowledgeable in speech, with folded hands.
भगवन्दृष्टवीर्यो मे रामो दशरथात्मजः ।
अत्यद्भुतमचिन्त्यं च अतर्कितमिदं मया ॥२१॥
अत्यद्भुतमचिन्त्यं च अतर्कितमिदं मया ॥२१॥
21. bhagavandṛṣṭavīryo me rāmo daśarathātmajaḥ ,
atyadbhutamacintyaṃ ca atarkitamidaṃ mayā.
atyadbhutamacintyaṃ ca atarkitamidaṃ mayā.
21.
bhagavan dṛṣṭavīryaḥ me rāmaḥ daśarathātmajaḥ
atyadbhutam acintyam ca atarkitam idam mayā
atyadbhutam acintyam ca atarkitam idam mayā
21.
“O Venerable One, the prowess of Rāma, the son of Daśaratha, has been witnessed by me. This is most astonishing, inconceivable, and unexpected by me.”
जनकानां कुले कीर्तिमाहरिष्यति मे सुता ।
सीता भर्तारमासाद्य रामं दशरथात्मजम् ॥२२॥
सीता भर्तारमासाद्य रामं दशरथात्मजम् ॥२२॥
22. janakānāṃ kule kīrtimāhariṣyati me sutā ,
sītā bhartāramāsādya rāmaṃ daśarathātmajam.
sītā bhartāramāsādya rāmaṃ daśarathātmajam.
22.
janakānām kule kīrtim āhariṣyati me sutā
sītā bhartāram āsādya rāmam daśarathātmajam
sītā bhartāram āsādya rāmam daśarathātmajam
22.
sītā me sutā daśarathātmajam rāmam bhartāram
āsādya janakānām kule kīrtim āhariṣyati
āsādya janakānām kule kīrtim āhariṣyati
22.
My daughter Sita will bring great renown to the Janaka family, having obtained Rama, the son of Dasharatha, as her husband.
मम सत्या प्रतिज्ञा च वीर्यशुल्केति कौशिक ।
सीता प्राणैर्बहुमता देया रामाय मे सुता ॥२३॥
सीता प्राणैर्बहुमता देया रामाय मे सुता ॥२३॥
23. mama satyā pratijñā ca vīryaśulketi kauśika ,
sītā prāṇairbahumatā deyā rāmāya me sutā.
sītā prāṇairbahumatā deyā rāmāya me sutā.
23.
mama satyā pratijñā ca vīryaśulka iti kauśika
sītā prāṇaiḥ bahumatā deyā rāmāya me sutā
sītā prāṇaiḥ bahumatā deyā rāmāya me sutā
23.
kauśika mama vīryaśulka iti pratijñā ca satyā
prāṇaiḥ bahumatā me sutā sītā rāmāya deyā
prāṇaiḥ bahumatā me sutā sītā rāmāya deyā
23.
O Kaushika, my vow regarding the bride-price, which is valor (vīryaśulka), is true. My daughter Sita, who is dearer to me than my very life, is to be given to Rama.
भवतो ऽनुमते ब्रह्मञ् शीघ्रं गच्छन्तु मन्त्रिणः ।
मम कौशिक भद्रं ते अयोध्यां त्वरिता रथैः ॥२४॥
मम कौशिक भद्रं ते अयोध्यां त्वरिता रथैः ॥२४॥
24. bhavato'numate brahmañ śīghraṃ gacchantu mantriṇaḥ ,
mama kauśika bhadraṃ te ayodhyāṃ tvaritā rathaiḥ.
mama kauśika bhadraṃ te ayodhyāṃ tvaritā rathaiḥ.
24.
bhavataḥ anumate brahman śīghram gacchantu mantriṇaḥ
mama kauśika bhadram te ayodhyām tvaritāḥ rathaiḥ
mama kauśika bhadram te ayodhyām tvaritāḥ rathaiḥ
24.
brahman kauśika bhavataḥ anumate te bhadram mama
mantriṇaḥ śīghram rathaiḥ tvaritāḥ ayodhyām gacchantu
mantriṇaḥ śīghram rathaiḥ tvaritāḥ ayodhyām gacchantu
24.
O Brahmana, with your permission, let my ministers quickly depart for Ayodhya by chariots. O Kaushika, may all be well with you.
राजानं प्रश्रितैर्वाक्यैरानयन्तु पुरं मम ।
प्रदानं वीर्यशुल्कायाः कथयन्तु च सर्वशः ॥२५॥
प्रदानं वीर्यशुल्कायाः कथयन्तु च सर्वशः ॥२५॥
25. rājānaṃ praśritairvākyairānayantu puraṃ mama ,
pradānaṃ vīryaśulkāyāḥ kathayantu ca sarvaśaḥ.
pradānaṃ vīryaśulkāyāḥ kathayantu ca sarvaśaḥ.
25.
rājānam praśritaiḥ vākyaiḥ ānayantu puram mama
pradānam vīryaśulkāyāḥ kathayantu ca sarvaśaḥ
pradānam vīryaśulkāyāḥ kathayantu ca sarvaśaḥ
25.
praśritaiḥ vākyaiḥ rājānam mama puram ānayantu
ca vīryaśulkāyāḥ pradānam sarvaśaḥ kathayantu
ca vīryaśulkāyāḥ pradānam sarvaśaḥ kathayantu
25.
Let them bring the king to my city with humble words. And let them fully report about the giving (pradāna) of the daughter for whom valor (vīryaśulka) is the bride-price.
मुनिगुप्तौ च काकुत्स्थौ कथयन्तु नृपाय वै ।
प्रीयमाणं तु राजानमानयन्तु सुशीघ्रगाः ॥२६॥
प्रीयमाणं तु राजानमानयन्तु सुशीघ्रगाः ॥२६॥
26. muniguptau ca kākutsthau kathayantu nṛpāya vai ,
prīyamāṇaṃ tu rājānamānayantu suśīghragāḥ.
prīyamāṇaṃ tu rājānamānayantu suśīghragāḥ.
26.
muniguptau ca kākutsthau kathayantu nṛpāya
vai prīyamāṇam tu rājānam ānayantu suśīghragāḥ
vai prīyamāṇam tu rājānam ānayantu suśīghragāḥ
26.
suśīghragāḥ nṛpāya muniguptau kākutsthau ca
kathayantu tu prīyamāṇam rājānam ānayantu vai
kathayantu tu prīyamāṇam rājānam ānayantu vai
26.
Let the swift messengers inform the king about the two princes (descendants of Kakutstha), who are protected by the sage, and indeed, let them bring the king, who will be delighted.
कौशिकश्च तथेत्याह राजा चाभाष्य मन्त्रिणः ।
अयोध्यां प्रेषयामास धर्मात्मा कृतशासनात् ॥२७॥
अयोध्यां प्रेषयामास धर्मात्मा कृतशासनात् ॥२७॥
27. kauśikaśca tathetyāha rājā cābhāṣya mantriṇaḥ ,
ayodhyāṃ preṣayāmāsa dharmātmā kṛtaśāsanāt.
ayodhyāṃ preṣayāmāsa dharmātmā kṛtaśāsanāt.
27.
kauśikaḥ ca tathā iti āha rājā ca ābhāṣya mantriṇaḥ
ayodhyām preṣayāmāsa dharmātmā kṛtaśāsanāt
ayodhyām preṣayāmāsa dharmātmā kṛtaśāsanāt
27.
kauśikaḥ ca tathā iti āha dharmātmā rājā ca
mantriṇaḥ ābhāṣya kṛtaśāsanāt ayodhyām preṣayāmāsa
mantriṇaḥ ābhāṣya kṛtaśāsanāt ayodhyām preṣayāmāsa
27.
And Viśvāmitra said, 'So be it.' Then, the righteous king (dharmātmā), having addressed his ministers, dispatched (messengers) to Ayodhyā in accordance with the command.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66 (current chapter)
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100