वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-17
तद्वचः पथ्यमक्लीबं सारणेनाभिभाषितम् ।
निशम्य रावणो राजा प्रत्यभाषत सारणम् ॥१॥
निशम्य रावणो राजा प्रत्यभाषत सारणम् ॥१॥
1. tadvacaḥ pathyamaklībaṃ sāraṇenābhibhāṣitam ,
niśamya rāvaṇo rājā pratyabhāṣata sāraṇam.
niśamya rāvaṇo rājā pratyabhāṣata sāraṇam.
1.
tat vacaḥ pathyam aklībam sāranena abhibhāṣitam
niśamya rāvaṇaḥ rājā pratyabhāṣata sāranam
niśamya rāvaṇaḥ rājā pratyabhāṣata sāranam
1.
sāranena abhibhāṣitam tat pathyam aklībam vacaḥ
niśamya rājā rāvaṇaḥ sāranam pratyabhāṣata
niśamya rājā rāvaṇaḥ sāranam pratyabhāṣata
1.
Having heard that wholesome and firm counsel spoken by Sāraṇa, King Rāvaṇa replied to Sāraṇa.
यदि मामभियुञ्जीरन्देवगन्धर्वदानवाः ।
नैव सीतां प्रदास्यामि सर्वलोकभयादपि ॥२॥
नैव सीतां प्रदास्यामि सर्वलोकभयादपि ॥२॥
2. yadi māmabhiyuñjīrandevagandharvadānavāḥ ,
naiva sītāṃ pradāsyāmi sarvalokabhayādapi.
naiva sītāṃ pradāsyāmi sarvalokabhayādapi.
2.
yadi mām abhiyuñjīran devagandharvadānavāḥ
na eva sītām pradāsyāmi sarvalokabhayāt api
na eva sītām pradāsyāmi sarvalokabhayāt api
2.
yadi devagandharvadānavāḥ mām abhiyuñjīran
api sarvalokabhayāt na eva sītām pradāsyāmi
api sarvalokabhayāt na eva sītām pradāsyāmi
2.
Even if the gods, Gandharvas, and Dānavas were to attack me, I would certainly not surrender Sītā, not even out of fear of the entire world.
त्वं तु सौम्य परित्रस्तो हरिभिर्निर्जितो भृशम् ।
प्रतिप्रदानमद्यैव सीतायाः साधु मन्यसे ।
को हि नाम सपत्नो मां समरे जेतुमर्हति ॥३॥
प्रतिप्रदानमद्यैव सीतायाः साधु मन्यसे ।
को हि नाम सपत्नो मां समरे जेतुमर्हति ॥३॥
3. tvaṃ tu saumya paritrasto haribhirnirjito bhṛśam ,
pratipradānamadyaiva sītāyāḥ sādhu manyase ,
ko hi nāma sapatno māṃ samare jetumarhati.
pratipradānamadyaiva sītāyāḥ sādhu manyase ,
ko hi nāma sapatno māṃ samare jetumarhati.
3.
tvam tu saumya paritrastaḥ haribhiḥ
nirjitaḥ bhr̥śam pratipradānam adya
eva sītāyāḥ sādhu manyase kaḥ hi
nāma sapatnaḥ mām samare jetum arhati
nirjitaḥ bhr̥śam pratipradānam adya
eva sītāyāḥ sādhu manyase kaḥ hi
nāma sapatnaḥ mām samare jetum arhati
3.
tu saumya tvam haribhiḥ bhr̥śam
paritrastaḥ nirjitaḥ sītāyāḥ pratipradānam
adya eva sādhu manyase hi nāma
kaḥ sapatnaḥ mām samare jetum arhati
paritrastaḥ nirjitaḥ sītāyāḥ pratipradānam
adya eva sādhu manyase hi nāma
kaḥ sapatnaḥ mām samare jetum arhati
3.
But you, gentle Sāraṇa, are greatly terrified, having been soundly defeated by the monkeys. Therefore, you consider the immediate return of Sītā to be proper. For who, indeed, among my enemies, is capable of conquering me in battle?
इत्युक्त्वा परुषं वाक्यं रावणो राक्षसाधिपः ।
आरुरोह ततः श्रीमान्प्रासादं हिमपाण्डुरम् ।
बहुतालसमुत्सेधं रावणो ऽथ दिदृक्षया ॥४॥
आरुरोह ततः श्रीमान्प्रासादं हिमपाण्डुरम् ।
बहुतालसमुत्सेधं रावणो ऽथ दिदृक्षया ॥४॥
4. ityuktvā paruṣaṃ vākyaṃ rāvaṇo rākṣasādhipaḥ ,
āruroha tataḥ śrīmānprāsādaṃ himapāṇḍuram ,
bahutālasamutsedhaṃ rāvaṇo'tha didṛkṣayā.
āruroha tataḥ śrīmānprāsādaṃ himapāṇḍuram ,
bahutālasamutsedhaṃ rāvaṇo'tha didṛkṣayā.
4.
iti uktvā paruṣam vākyam rāvaṇaḥ
rākṣasādhipaḥ ārūroha tataḥ śrīmān
prāsādam himapāṇḍuram
bahutālasamutsedham rāvaṇaḥ atha didṛkṣayā
rākṣasādhipaḥ ārūroha tataḥ śrīmān
prāsādam himapāṇḍuram
bahutālasamutsedham rāvaṇaḥ atha didṛkṣayā
4.
rākṣasādhipaḥ rāvaṇaḥ iti paruṣam
vākyam uktvā tataḥ śrīmān
himapāṇḍuram bahutālasamutsedham
prāsādam atha didṛkṣayā ārūroha
vākyam uktvā tataḥ śrīmān
himapāṇḍuram bahutālasamutsedham
prāsādam atha didṛkṣayā ārūroha
4.
Having spoken such harsh words, Ravana, the lord of the rākṣasas, then ascended his glorious palace, which was white as snow and many tālas high, driven by the desire to observe.
ताभ्यां चराभ्यां सहितो रावणः क्रोधमूर्छितः ।
पश्यमानः समुद्रं च पर्वतांश्च वनानि च ।
ददर्श पृथिवीदेशं सुसंपूर्णं प्लवंगमैः ॥५॥
पश्यमानः समुद्रं च पर्वतांश्च वनानि च ।
ददर्श पृथिवीदेशं सुसंपूर्णं प्लवंगमैः ॥५॥
5. tābhyāṃ carābhyāṃ sahito rāvaṇaḥ krodhamūrchitaḥ ,
paśyamānaḥ samudraṃ ca parvatāṃśca vanāni ca ,
dadarśa pṛthivīdeśaṃ susaṃpūrṇaṃ plavaṃgamaiḥ.
paśyamānaḥ samudraṃ ca parvatāṃśca vanāni ca ,
dadarśa pṛthivīdeśaṃ susaṃpūrṇaṃ plavaṃgamaiḥ.
5.
tābhyām carābhyām sahitaḥ rāvaṇaḥ
krodhamūrcitaḥ paśyamānaḥ samudram
ca parvatān ca vanāni ca dadarśa
pṛthivīdeśam susaṃpūrṇam plavaṅgamaiḥ
krodhamūrcitaḥ paśyamānaḥ samudram
ca parvatān ca vanāni ca dadarśa
pṛthivīdeśam susaṃpūrṇam plavaṅgamaiḥ
5.
rāvaṇaḥ tābhyām carābhyām sahitaḥ
krodhamūrcitaḥ samudram ca parvatān
ca vanāni ca paśyamānaḥ susaṃpūrṇam
pṛthivīdeśam plavaṅgamaiḥ dadarśa
krodhamūrcitaḥ samudram ca parvatān
ca vanāni ca paśyamānaḥ susaṃpūrṇam
pṛthivīdeśam plavaṅgamaiḥ dadarśa
5.
Accompanied by those two spies and overcome by anger, Ravana, as he gazed upon the ocean, mountains, and forests, observed the entire region of the earth completely teeming with monkeys.
तदपारमसंख्येयं वानराणां महद्बलम् ।
आलोक्य रावणो राजा परिपप्रच्छ सारणम् ॥६॥
आलोक्य रावणो राजा परिपप्रच्छ सारणम् ॥६॥
6. tadapāramasaṃkhyeyaṃ vānarāṇāṃ mahadbalam ,
ālokya rāvaṇo rājā paripapraccha sāraṇam.
ālokya rāvaṇo rājā paripapraccha sāraṇam.
6.
tat apāram asaṃkhyeyam vānarāṇām mahat balam
ālokya rāvaṇaḥ rājā paripapraccha sāraṇam
ālokya rāvaṇaḥ rājā paripapraccha sāraṇam
6.
rājā rāvaṇaḥ tat apāram asaṃkhyeyam vānarāṇām
mahat balam ālokya sāraṇam paripapraccha
mahat balam ālokya sāraṇam paripapraccha
6.
Having observed that boundless, countless, and vast army of monkeys, King Ravana questioned Sāraṇa.
एषां वानरमुख्यानां के शूराः के महाबलाः ।
के पूर्वमभिवर्तन्ते महोत्साहाः समन्ततः ॥७॥
के पूर्वमभिवर्तन्ते महोत्साहाः समन्ततः ॥७॥
7. eṣāṃ vānaramukhyānāṃ ke śūrāḥ ke mahābalāḥ ,
ke pūrvamabhivartante mahotsāhāḥ samantataḥ.
ke pūrvamabhivartante mahotsāhāḥ samantataḥ.
7.
eṣām vānaramukhyānām ke śūrāḥ ke mahābalāḥ
ke pūrvam abhivartante mahotsāhāḥ samantataḥ
ke pūrvam abhivartante mahotsāhāḥ samantataḥ
7.
eṣām vānaramukhyānām ke śūrāḥ ke mahābalāḥ
ke mahotsāhāḥ samantataḥ pūrvam abhivartante
ke mahotsāhāḥ samantataḥ pūrvam abhivartante
7.
Among these prominent monkeys, who are the valiant warriors? Who are the immensely powerful ones? Who advance to the forefront with great enthusiasm from all directions?
केषां शृणोति सुग्रीवः के वा यूथपयूथपाः ।
सारणाचक्ष्व मे सर्वं के प्रधानाः प्लवंगमाः ॥८॥
सारणाचक्ष्व मे सर्वं के प्रधानाः प्लवंगमाः ॥८॥
8. keṣāṃ śṛṇoti sugrīvaḥ ke vā yūthapayūthapāḥ ,
sāraṇācakṣva me sarvaṃ ke pradhānāḥ plavaṃgamāḥ.
sāraṇācakṣva me sarvaṃ ke pradhānāḥ plavaṃgamāḥ.
8.
keṣām śṛṇoti sugrīvaḥ ke vā yūthapayūthapāḥ
sāraṇa ācakṣva me sarvam ke pradhānāḥ plavaṅgamāḥ
sāraṇa ācakṣva me sarvam ke pradhānāḥ plavaṅgamāḥ
8.
sāraṇa me sarvam ācakṣva sugrīvaḥ keṣām śṛṇoti
ke vā yūthapayūthapāḥ ke plavaṅgamāḥ pradhānāḥ
ke vā yūthapayūthapāḥ ke plavaṅgamāḥ pradhānāḥ
8.
Sāraṇa, tell me everything: Whose advice does Sugrīva listen to? And who are the commanders of the legions? Who are the chief monkeys?
सारणो राक्षसेन्द्रस्य वचनं परिपृच्छतः ।
आचचक्षे ऽथ मुख्यज्ञो मुख्यांस्तांस्तु वनौकसः ॥९॥
आचचक्षे ऽथ मुख्यज्ञो मुख्यांस्तांस्तु वनौकसः ॥९॥
9. sāraṇo rākṣasendrasya vacanaṃ paripṛcchataḥ ,
ācacakṣe'tha mukhyajño mukhyāṃstāṃstu vanaukasaḥ.
ācacakṣe'tha mukhyajño mukhyāṃstāṃstu vanaukasaḥ.
9.
sāraṇaḥ rākṣasendrasya vacanam paripṛcchataḥ
ācacaskṣe atha mukhyajñaḥ mukhyān tān tu vanaukasaḥ
ācacaskṣe atha mukhyajñaḥ mukhyān tān tu vanaukasaḥ
9.
atha mukhyajñaḥ sāraṇaḥ paripṛcchataḥ rākṣasendrasya
vacanam tān mukhyān vanaukasaḥ ācacaskṣe
vacanam tān mukhyān vanaukasaḥ ācacaskṣe
9.
Then Sāraṇa, who was knowledgeable about the principal (monkeys), related (the information) to the rākṣasa king (Rāvaṇa) who was inquiring about those chief forest-dwellers.
एष यो ऽभिमुखो लङ्कां नर्दंस्तिष्ठति वानरः ।
यूथपानां सहस्राणां शतेन परिवारितः ॥१०॥
यूथपानां सहस्राणां शतेन परिवारितः ॥१०॥
10. eṣa yo'bhimukho laṅkāṃ nardaṃstiṣṭhati vānaraḥ ,
yūthapānāṃ sahasrāṇāṃ śatena parivāritaḥ.
yūthapānāṃ sahasrāṇāṃ śatena parivāritaḥ.
10.
eṣaḥ yaḥ abhimukhaḥ laṅkām nardan tiṣṭhati
vānaraḥ yūthapānām sahasrāṇām śatena parivāritaḥ
vānaraḥ yūthapānām sahasrāṇām śatena parivāritaḥ
10.
eṣaḥ yaḥ vānaraḥ laṅkām abhimukhaḥ nardan
tiṣṭhati yūthapānām sahasrāṇām śatena parivāritaḥ
tiṣṭhati yūthapānām sahasrāṇām śatena parivāritaḥ
10.
This monkey, who stands roaring, facing Laṅkā, is surrounded by hundreds of thousands of troop leaders.
यस्य घोषेण महता सप्राकारा सतोरणा ।
लङ्का प्रवेपते सर्वा सशैलवनकानना ॥११॥
लङ्का प्रवेपते सर्वा सशैलवनकानना ॥११॥
11. yasya ghoṣeṇa mahatā saprākārā satoraṇā ,
laṅkā pravepate sarvā saśailavanakānanā.
laṅkā pravepate sarvā saśailavanakānanā.
11.
yasya ghoṣeṇa mahatā saprākārā satoraṇā
laṅkā pravepate sarvā saśailavanakānanā
laṅkā pravepate sarvā saśailavanakānanā
11.
yasya mahatā ghoṣeṇa saprākārā satoraṇā
saśailavanakānanā sarvā laṅkā pravepate
saśailavanakānanā sarvā laṅkā pravepate
11.
By his great roar, all of Laṅkā, with its ramparts, archways, mountains, forests, and groves, trembles intensely.
सर्वशाखामृगेन्द्रस्य सुग्रीवस्य महात्मनः ।
बलाग्रे तिष्ठते वीरो नीलो नामैष यूथपः ॥१२॥
बलाग्रे तिष्ठते वीरो नीलो नामैष यूथपः ॥१२॥
12. sarvaśākhāmṛgendrasya sugrīvasya mahātmanaḥ ,
balāgre tiṣṭhate vīro nīlo nāmaiṣa yūthapaḥ.
balāgre tiṣṭhate vīro nīlo nāmaiṣa yūthapaḥ.
12.
sarvaśākhāmṛgendrasya sugrīvasya mahātmanaḥ
balāgre tiṣṭhate vīraḥ nīlaḥ nāma eṣa yūthapaḥ
balāgre tiṣṭhate vīraḥ nīlaḥ nāma eṣa yūthapaḥ
12.
eṣa vīraḥ nīlaḥ nāma yūthapaḥ sarvaśākhāmṛgendrasya
mahātmanaḥ sugrīvasya balāgre tiṣṭhate
mahātmanaḥ sugrīvasya balāgre tiṣṭhate
12.
This hero, Nīla by name, the commander of a troop, stands at the forefront of the army belonging to the great-souled Sugrīva, the king of all monkeys.
बाहू प्रगृह्य यः पद्भ्यां महीं गच्छति वीर्यवान् ।
लङ्कामभिमुखः कोपादभीक्ष्णं च विजृम्भते ॥१३॥
लङ्कामभिमुखः कोपादभीक्ष्णं च विजृम्भते ॥१३॥
13. bāhū pragṛhya yaḥ padbhyāṃ mahīṃ gacchati vīryavān ,
laṅkāmabhimukhaḥ kopādabhīkṣṇaṃ ca vijṛmbhate.
laṅkāmabhimukhaḥ kopādabhīkṣṇaṃ ca vijṛmbhate.
13.
bāhū pragṛhya yaḥ padbhyām mahīm gacchati vīryavān
laṅkām abhimukhaḥ kopāt abhīkṣṇam ca vijṛmbhate
laṅkām abhimukhaḥ kopāt abhīkṣṇam ca vijṛmbhate
13.
yaḥ vīryavān bāhū padbhyām pragṛhya mahīm gacchati
ca laṅkām abhimukhaḥ kopāt abhīkṣṇam vijṛmbhate
ca laṅkām abhimukhaḥ kopāt abhīkṣṇam vijṛmbhate
13.
This powerful one, seizing his own arms with his feet, moves across the earth. Facing towards Laṅkā, he repeatedly stretches and roars with anger.
गिरिशृङ्गप्रतीकाशः पद्मकिञ्जल्कसंनिभः ।
स्फोटयत्यभिसंरब्धो लाङ्गूलं च पुनः पुनः ॥१४॥
स्फोटयत्यभिसंरब्धो लाङ्गूलं च पुनः पुनः ॥१४॥
14. giriśṛṅgapratīkāśaḥ padmakiñjalkasaṃnibhaḥ ,
sphoṭayatyabhisaṃrabdho lāṅgūlaṃ ca punaḥ punaḥ.
sphoṭayatyabhisaṃrabdho lāṅgūlaṃ ca punaḥ punaḥ.
14.
giriśṛṅgapratīkāśaḥ padmakiñjalkasaṃnibhaḥ
sphoṭayati abhisaṃrabdhaḥ lāṅgūlam ca punaḥ punaḥ
sphoṭayati abhisaṃrabdhaḥ lāṅgūlam ca punaḥ punaḥ
14.
abhisaṃrabdhaḥ giriśṛṅgapratīkāśaḥ padmakiñjalkasaṃnibhaḥ
ca lāṅgūlam punaḥ punaḥ sphoṭayati
ca lāṅgūlam punaḥ punaḥ sphoṭayati
14.
Enraged, he resembles a mountain peak and is as radiant as a lotus filament. He repeatedly cracks his tail.
यस्य लाङ्गूलशब्देन स्वनन्तीव दिशो दश ।
एष वानरराजेन सुर्ग्रीवेणाभिषेचितः ।
यौवराज्ये ऽङ्गदो नाम त्वामाह्वयति संयुगे ॥१५॥
एष वानरराजेन सुर्ग्रीवेणाभिषेचितः ।
यौवराज्ये ऽङ्गदो नाम त्वामाह्वयति संयुगे ॥१५॥
15. yasya lāṅgūlaśabdena svanantīva diśo daśa ,
eṣa vānararājena surgrīveṇābhiṣecitaḥ ,
yauvarājye'ṅgado nāma tvāmāhvayati saṃyuge.
eṣa vānararājena surgrīveṇābhiṣecitaḥ ,
yauvarājye'ṅgado nāma tvāmāhvayati saṃyuge.
15.
yasya lāṅgūlaśabdena svananti iva
diśaḥ daśa eṣa vānararājena
sugrīveṇa abhiṣecitaḥ yauvarājye
aṅgadaḥ nāma tvām āhvayati saṃyuge
diśaḥ daśa eṣa vānararājena
sugrīveṇa abhiṣecitaḥ yauvarājye
aṅgadaḥ nāma tvām āhvayati saṃyuge
15.
yasya lāṅgūlaśabdena daśa diśaḥ
iva svananti eṣa aṅgadaḥ nāma
vānararājena sugrīveṇa yauvarājye
abhiṣecitaḥ tvām saṃyuge āhvayati
iva svananti eṣa aṅgadaḥ nāma
vānararājena sugrīveṇa yauvarājye
abhiṣecitaḥ tvām saṃyuge āhvayati
15.
At the sound of whose tail, the ten directions seem to resound. This one, named Aṅgada, consecrated as crown prince by the monkey king Sugrīva, challenges you in battle.
ये तु विष्टभ्य गात्राणि क्ष्वेडयन्ति नदन्ति च ।
उत्थाय च विजृम्भन्ते क्रोधेन हरिपुंगवाः ॥१६॥
उत्थाय च विजृम्भन्ते क्रोधेन हरिपुंगवाः ॥१६॥
16. ye tu viṣṭabhya gātrāṇi kṣveḍayanti nadanti ca ,
utthāya ca vijṛmbhante krodhena haripuṃgavāḥ.
utthāya ca vijṛmbhante krodhena haripuṃgavāḥ.
16.
ye tu viṣṭabhya gātrāṇi kṣveḍayanti nadanti ca
utthāya ca vijṛmbhante krodhena haripuṅgavāḥ
utthāya ca vijṛmbhante krodhena haripuṅgavāḥ
16.
ye tu haripuṅgavāḥ gātrāṇi viṣṭabhya krodhena
kṣveḍayanti nadanti ca utthāya ca vijṛmbhante
kṣveḍayanti nadanti ca utthāya ca vijṛmbhante
16.
Those best of monkeys, however, stiffen their limbs, roar and bellow, and rising up, they display their might with anger.
एते दुष्प्रसहा घोराश्चण्डाश्चण्डपराक्रमाः ।
अष्टौ शतसहस्राणि दशकोटिशतानि च ॥१७॥
अष्टौ शतसहस्राणि दशकोटिशतानि च ॥१७॥
17. ete duṣprasahā ghorāścaṇḍāścaṇḍaparākramāḥ ,
aṣṭau śatasahasrāṇi daśakoṭiśatāni ca.
aṣṭau śatasahasrāṇi daśakoṭiśatāni ca.
17.
ete duṣprasahāḥ ghorāḥ caṇḍāḥ caṇḍaparākramāḥ
aṣṭau śatasahasrāṇi daśakoṭiśatāni ca
aṣṭau śatasahasrāṇi daśakoṭiśatāni ca
17.
ete duṣprasahāḥ ghorāḥ caṇḍāḥ caṇḍaparākramāḥ
aṣṭau śatasahasrāṇi daśakoṭiśatāni ca
aṣṭau śatasahasrāṇi daśakoṭiśatāni ca
17.
These are irresistible, dreadful, fierce, and possess terrible valor. They number eight hundred thousand and (also) ten billion.
य एनमनुगच्छन्ति वीराश्चन्दनवासिनः ।
एष आशंसते लङ्कां स्वेनानीकेन मर्दितुम् ॥१८॥
एष आशंसते लङ्कां स्वेनानीकेन मर्दितुम् ॥१८॥
18. ya enamanugacchanti vīrāścandanavāsinaḥ ,
eṣa āśaṃsate laṅkāṃ svenānīkena marditum.
eṣa āśaṃsate laṅkāṃ svenānīkena marditum.
18.
ye enam anugacchanti vīrāḥ candanavāsinaḥ
eṣaḥ āśaṃsate laṅkām svena anīkena marditum
eṣaḥ āśaṃsate laṅkām svena anīkena marditum
18.
ye candanavāsinaḥ vīrāḥ enam anugacchanti
eṣaḥ svena anīkena laṅkām marditum āśaṃsate
eṣaḥ svena anīkena laṅkām marditum āśaṃsate
18.
The heroes dwelling in Chandana (mountains) follow him. This one (their leader) intends to crush Lanka with his own army.
श्वेतो रजतसंकाशः सबलो भीमविक्रमः ।
बुद्धिमान् वानरः शूरस्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः ॥१९॥
बुद्धिमान् वानरः शूरस्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः ॥१९॥
19. śveto rajatasaṃkāśaḥ sabalo bhīmavikramaḥ ,
buddhimān vānaraḥ śūrastriṣu lokeṣu viśrutaḥ.
buddhimān vānaraḥ śūrastriṣu lokeṣu viśrutaḥ.
19.
śvetaḥ rajatasaṃkāśaḥ sabalaḥ bhīmavikramaḥ
buddhimān vānaraḥ śūraḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
buddhimān vānaraḥ śūraḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
19.
śvetaḥ vānaraḥ rajatasaṃkāśaḥ sabalaḥ
bhīmavikramaḥ buddhimān śūraḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
bhīmavikramaḥ buddhimān śūraḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
19.
Śveta, a monkey as radiant as silver, is mighty, possesses formidable valor, is intelligent, and is renowned as a hero in the three worlds.
तूर्णं सुग्रीवमागम्य पुनर्गच्छति वानरः ।
विभजन् वानरीं सेनामनीकानि प्रहर्षयन् ॥२०॥
विभजन् वानरीं सेनामनीकानि प्रहर्षयन् ॥२०॥
20. tūrṇaṃ sugrīvamāgamya punargacchati vānaraḥ ,
vibhajan vānarīṃ senāmanīkāni praharṣayan.
vibhajan vānarīṃ senāmanīkāni praharṣayan.
20.
tūrṇam sugrīvam āgamya punaḥ gacchati vānaraḥ
vibhajan vānarīm senām anīkāni praharṣayan
vibhajan vānarīm senām anīkāni praharṣayan
20.
vānaraḥ tūrṇam sugrīvam āgamya punaḥ gacchati,
vānarīm senām anīkāni vibhajan praharṣayan
vānarīm senām anīkāni vibhajan praharṣayan
20.
The monkey, having quickly approached Sugriva, then goes again, dividing the monkey army and gladdening its battalions.
यः पुरा गोमतीतीरे रम्यं पर्येति पर्वतम् ।
नाम्ना संकोचनो नाम नानानगयुतो गिरिः ॥२१॥
नाम्ना संकोचनो नाम नानानगयुतो गिरिः ॥२१॥
21. yaḥ purā gomatītīre ramyaṃ paryeti parvatam ,
nāmnā saṃkocano nāma nānānagayuto giriḥ.
nāmnā saṃkocano nāma nānānagayuto giriḥ.
21.
yaḥ purā gomatītīre ramyam paryeti parvatam
nāmnā saṃkocanaḥ nāma nānā-naga-yutaḥ giriḥ
nāmnā saṃkocanaḥ nāma nānā-naga-yutaḥ giriḥ
21.
yaḥ purā gomatītīre ramyam parvatam paryeti,
nāmnā saṃkocanaḥ nāma nānā-naga-yutaḥ giriḥ
nāmnā saṃkocanaḥ nāma nānā-naga-yutaḥ giriḥ
21.
This refers to the mountain which, in ancient times, was frequented along the bank of the Gomati (river); a charming mountain, named Saṃkocana, which is adorned with various trees.
तत्र राज्यं प्रशास्त्येष कुमुदो नाम यूथपः ।
यो ऽसौ शतसहस्राणां सहस्रं परिकर्षति ॥२२॥
यो ऽसौ शतसहस्राणां सहस्रं परिकर्षति ॥२२॥
22. tatra rājyaṃ praśāstyeṣa kumudo nāma yūthapaḥ ,
yo'sau śatasahasrāṇāṃ sahasraṃ parikarṣati.
yo'sau śatasahasrāṇāṃ sahasraṃ parikarṣati.
22.
tatra rājyam praśāsti eṣa kumudaḥ nāma yūthapaḥ
yaḥ asau śatasahasrāṇām sahasram parikarṣati
yaḥ asau śatasahasrāṇām sahasram parikarṣati
22.
tatra eṣa kumudaḥ nāma yūthapaḥ rājyam praśāsti,
yaḥ asau śatasahasrāṇām sahasram parikarṣati
yaḥ asau śatasahasrāṇām sahasram parikarṣati
22.
There, this chief named Kumuda governs the dominion. He is the one who leads a thousand times a hundred thousand (i.e., one hundred million) [followers].
यस्य वाला बहुव्यामा दीर्घलाङ्गूलमाश्रिताः ।
ताम्राः पीताः सिताः श्वेताः प्रकीर्णा घोरकर्मणः ॥२३॥
ताम्राः पीताः सिताः श्वेताः प्रकीर्णा घोरकर्मणः ॥२३॥
23. yasya vālā bahuvyāmā dīrghalāṅgūlamāśritāḥ ,
tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ prakīrṇā ghorakarmaṇaḥ.
tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ prakīrṇā ghorakarmaṇaḥ.
23.
yasya vālāḥ bahu-vyāmāḥ dīrgha-lāṅgūlam āśritāḥ
tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ prakīrṇāḥ ghora-karmaṇaḥ
tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ prakīrṇāḥ ghora-karmaṇaḥ
23.
yasya ghorakarmaṇaḥ vālāḥ bahuvyāmāḥ dīrghalāṅgūlam
āśritāḥ tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ prakīrṇāḥ
āśritāḥ tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ prakīrṇāḥ
23.
Whose hairs, many fathoms long, are situated on his long tail. They are reddish, yellow, pale, and pure white, and are scattered, characteristic of this being of fierce deeds.
अदीनो रोषणश्चण्डः संग्राममभिकाङ्क्षति ।
एषैवाशंसते लङ्कां स्वेनानीकेन मर्दितुम् ॥२४॥
एषैवाशंसते लङ्कां स्वेनानीकेन मर्दितुम् ॥२४॥
24. adīno roṣaṇaścaṇḍaḥ saṃgrāmamabhikāṅkṣati ,
eṣaivāśaṃsate laṅkāṃ svenānīkena marditum.
eṣaivāśaṃsate laṅkāṃ svenānīkena marditum.
24.
adīnaḥ roṣaṇaḥ caṇḍaḥ saṅgrāmam abhikāṅkṣati
eṣā eva āśaṃsate laṅkām svena anīkena marditum
eṣā eva āśaṃsate laṅkām svena anīkena marditum
24.
adīnaḥ roṣaṇaḥ caṇḍaḥ saṅgrāmam abhikāṅkṣati
eṣā eva laṅkām svena anīkena marditum āśaṃsate
eṣā eva laṅkām svena anīkena marditum āśaṃsate
24.
This mighty, wrathful, and fierce warrior desires battle. This very determination of his aspires to crush Lanka with his own army.
यस्त्वेष सिंहसंकाशः कपिलो दीर्घकेसरः ।
निभृतः प्रेक्षते लङ्कां दिधक्षन्निव चक्षुषा ॥२५॥
निभृतः प्रेक्षते लङ्कां दिधक्षन्निव चक्षुषा ॥२५॥
25. yastveṣa siṃhasaṃkāśaḥ kapilo dīrghakesaraḥ ,
nibhṛtaḥ prekṣate laṅkāṃ didhakṣanniva cakṣuṣā.
nibhṛtaḥ prekṣate laṅkāṃ didhakṣanniva cakṣuṣā.
25.
yaḥ tu eṣaḥ siṃhasaṃkāśaḥ kapilaḥ dīrghakesaraḥ
nibhṛtaḥ prekṣate laṅkām didhakṣan iva cakṣuṣā
nibhṛtaḥ prekṣate laṅkām didhakṣan iva cakṣuṣā
25.
yaḥ tu eṣaḥ siṃhasaṃkāśaḥ kapilaḥ dīrghakesaraḥ
nibhṛtaḥ laṅkām cakṣuṣā didhakṣan iva prekṣate
nibhṛtaḥ laṅkām cakṣuṣā didhakṣan iva prekṣate
25.
And this one, who is lion-like, tawny, and has a long mane, quietly observes Lanka as if desiring to burn it with his gaze.
विन्ध्यं कृष्णगिरिं सह्यं पर्वतं च सुदर्शनम् ।
राजन् सततमध्यास्ते रम्भो नामैष यूथपः ॥२६॥
राजन् सततमध्यास्ते रम्भो नामैष यूथपः ॥२६॥
26. vindhyaṃ kṛṣṇagiriṃ sahyaṃ parvataṃ ca sudarśanam ,
rājan satatamadhyāste rambho nāmaiṣa yūthapaḥ.
rājan satatamadhyāste rambho nāmaiṣa yūthapaḥ.
26.
vindhyam kṛṣṇagirim sahyam parvatam ca sudarśanam
rājan satatam adhyāste rambhaḥ nāma eṣaḥ yūthapaḥ
rājan satatam adhyāste rambhaḥ nāma eṣaḥ yūthapaḥ
26.
rājan eṣaḥ rambhaḥ nāma yūthapaḥ vindhyam kṛṣṇagirim
sahyam sudarśanam parvatam ca satatam adhyāste
sahyam sudarśanam parvatam ca satatam adhyāste
26.
O King, this troop leader named Rambha constantly inhabits the Vindhya, Krishnagiri, Sahya, and Sudarshana mountains.
शतं शतसहस्राणां त्रिंशच्च हरियूथपाः ।
परिवार्यानुगच्छन्ति लङ्कां मर्दितुमोजसा ॥२७॥
परिवार्यानुगच्छन्ति लङ्कां मर्दितुमोजसा ॥२७॥
27. śataṃ śatasahasrāṇāṃ triṃśacca hariyūthapāḥ ,
parivāryānugacchanti laṅkāṃ marditumojasā.
parivāryānugacchanti laṅkāṃ marditumojasā.
27.
śatam śatasahasrāṇām triṃśat ca hariyūthapāḥ
parivārya anugacchanti laṅkām marditum ojasā
parivārya anugacchanti laṅkām marditum ojasā
27.
śatam śatasahasrāṇām ca triṃśat hariyūthapāḥ
parivārya laṅkām ojasā marditum anugacchanti
parivārya laṅkām ojasā marditum anugacchanti
27.
One hundred hundreds of thousands (ten million) and thirty monkey troop leaders, having surrounded Lanka, follow to crush it with their might.
यस्तु कर्णौ विवृणुते जृम्भते च पुनः पुनः ।
न च संविजते मृत्योर्न च यूथाद्विधावति ॥२८॥
न च संविजते मृत्योर्न च यूथाद्विधावति ॥२८॥
28. yastu karṇau vivṛṇute jṛmbhate ca punaḥ punaḥ ,
na ca saṃvijate mṛtyorna ca yūthādvidhāvati.
na ca saṃvijate mṛtyorna ca yūthādvidhāvati.
28.
yaḥ tu karṇau vivṛṇute jṛmbhate ca punaḥ punaḥ
na ca saṃvijate mṛtyoḥ na ca yūthāt vidhāvāti
na ca saṃvijate mṛtyoḥ na ca yūthāt vidhāvāti
28.
yaḥ tu karṇau vivṛṇute punaḥ punaḥ ca jṛmbhate,
mṛtyoḥ ca na saṃvijate,
yūthāt ca na vidhāvāti
mṛtyoḥ ca na saṃvijate,
yūthāt ca na vidhāvāti
28.
But he who pricks up his ears and yawns repeatedly does not tremble at death, nor does he flee from the group.
महाबलो वीतभयो रम्यं साल्वेय पर्वतम् ।
राजन् सततमध्यास्ते शरभो नाम यूथपः ॥२९॥
राजन् सततमध्यास्ते शरभो नाम यूथपः ॥२९॥
29. mahābalo vītabhayo ramyaṃ sālveya parvatam ,
rājan satatamadhyāste śarabho nāma yūthapaḥ.
rājan satatamadhyāste śarabho nāma yūthapaḥ.
29.
mahābalaḥ vītabhayaḥ ramyam sālveya parvatam
rājan satatam adhyāste śarabhaḥ nāma yūthapaḥ
rājan satatam adhyāste śarabhaḥ nāma yūthapaḥ
29.
rājan,
mahābalaḥ vītabhayaḥ śarabhaḥ nāma yūthapaḥ ramyam sālveya parvatam satatam adhyāste
mahābalaḥ vītabhayaḥ śarabhaḥ nāma yūthapaḥ ramyam sālveya parvatam satatam adhyāste
29.
O King, a powerful and fearless leader of the group, named Sharabha, constantly resides on the beautiful Salveya mountain.
एतस्य बलिनः सर्वे विहारा नाम यूथपाः ।
राजञ् शतसहस्राणि चत्वारिंशत्तथैव च ॥३०॥
राजञ् शतसहस्राणि चत्वारिंशत्तथैव च ॥३०॥
30. etasya balinaḥ sarve vihārā nāma yūthapāḥ ,
rājañ śatasahasrāṇi catvāriṃśattathaiva ca.
rājañ śatasahasrāṇi catvāriṃśattathaiva ca.
30.
etasya balinaḥ sarve vihārā nāma yūthapāḥ
rājan śatasahasrāṇi catvāriṃśat tathā eva ca
rājan śatasahasrāṇi catvāriṃśat tathā eva ca
30.
rājan,
etasya balinaḥ sarve nāma vihārā yūthapāḥ catvāriṃśat śatasahasrāṇi tathā eva ca
etasya balinaḥ sarve nāma vihārā yūthapāḥ catvāriṃśat śatasahasrāṇi tathā eva ca
30.
O King, all the group leaders (yūthapa), known as Vihāra, belonging to this mighty one (Sharabha), number forty times a hundred thousand (four million).
यस्तु मेघ इवाकाशं महानावृत्य तिष्ठति ।
मध्ये वानरवीराणां सुराणामिव वासवः ॥३१॥
मध्ये वानरवीराणां सुराणामिव वासवः ॥३१॥
31. yastu megha ivākāśaṃ mahānāvṛtya tiṣṭhati ,
madhye vānaravīrāṇāṃ surāṇāmiva vāsavaḥ.
madhye vānaravīrāṇāṃ surāṇāmiva vāsavaḥ.
31.
yaḥ tu meghaḥ iva ākāśam mahān āvṛtya tiṣṭhati
madhye vānaravīrāṇām surāṇām iva vāsavaḥ
madhye vānaravīrāṇām surāṇām iva vāsavaḥ
31.
yaḥ tu mahān meghaḥ iva ākāśam āvṛtya tiṣṭhati,
saḥ vānaravīrāṇām madhye surāṇām iva vāsavaḥ
saḥ vānaravīrāṇām madhye surāṇām iva vāsavaḥ
31.
But he, the great one, who stands covering the sky like a cloud, is among the monkey heroes like Vāsava (Indra) among the gods.
भेरीणामिव संनादो यस्यैष श्रूयते महान् ।
घोरः शाखामृगेन्द्राणां संग्राममभिकाङ्क्षताम् ॥३२॥
घोरः शाखामृगेन्द्राणां संग्राममभिकाङ्क्षताम् ॥३२॥
32. bherīṇāmiva saṃnādo yasyaiṣa śrūyate mahān ,
ghoraḥ śākhāmṛgendrāṇāṃ saṃgrāmamabhikāṅkṣatām.
ghoraḥ śākhāmṛgendrāṇāṃ saṃgrāmamabhikāṅkṣatām.
32.
bherīṇām iva saṃnādaḥ yasya eṣaḥ śrūyate mahān
ghoraḥ śākhāmṛgendrāṇām saṃgrāmam abhikāṅkṣatām
ghoraḥ śākhāmṛgendrāṇām saṃgrāmam abhikāṅkṣatām
32.
yasya eṣaḥ mahān ghoraḥ saṃnādaḥ bherīṇām iva
śrūyate saṃgrāmam abhikāṅkṣatām śākhāmṛgendrāṇām
śrūyate saṃgrāmam abhikāṅkṣatām śākhāmṛgendrāṇām
32.
This [warrior], whose great and dreadful roar is heard like the sound of war drums, is among those great monkeys (śākhāmṛgendra) who are eager for battle.
एष पर्वतमध्यास्ते पारियात्रमनुत्तमम् ।
युद्धे दुष्प्रसहो नित्यं पनसो नाम यूथपः ॥३३॥
युद्धे दुष्प्रसहो नित्यं पनसो नाम यूथपः ॥३३॥
33. eṣa parvatamadhyāste pāriyātramanuttamam ,
yuddhe duṣprasaho nityaṃ panaso nāma yūthapaḥ.
yuddhe duṣprasaho nityaṃ panaso nāma yūthapaḥ.
33.
eṣaḥ parvatam adhyāste pāriyātram anuttamam
yuddhe duṣprasahaḥ nityam panasaḥ nāma yūthapaḥ
yuddhe duṣprasahaḥ nityam panasaḥ nāma yūthapaḥ
33.
eṣaḥ yūthapaḥ panasaḥ nāma nityam yuddhe
duṣprasahaḥ anuttamam pāriyātram parvatam adhyāste
duṣprasahaḥ anuttamam pāriyātram parvatam adhyāste
33.
This chief, named Panasa, who is always irresistible in battle, dwells on the unsurpassed Pariyatra mountain.
एनं शतसहस्राणां शतार्धं पर्युपासते ।
यूथपा यूथपश्रेष्ठं येषां यूथानि भागशः ॥३४॥
यूथपा यूथपश्रेष्ठं येषां यूथानि भागशः ॥३४॥
34. enaṃ śatasahasrāṇāṃ śatārdhaṃ paryupāsate ,
yūthapā yūthapaśreṣṭhaṃ yeṣāṃ yūthāni bhāgaśaḥ.
yūthapā yūthapaśreṣṭhaṃ yeṣāṃ yūthāni bhāgaśaḥ.
34.
enam śatasahasrāṇām śatārdham paryupāsate
yūthapāḥ yūthapaśreṣṭham yeṣām yūthāni bhāgaśaḥ
yūthapāḥ yūthapaśreṣṭham yeṣām yūthāni bhāgaśaḥ
34.
śatārdham śatasahasrāṇām yūthapāḥ enam
yūthapaśreṣṭham paryupāsate yeṣām yūthāni bhāgaśaḥ
yūthapaśreṣṭham paryupāsate yeṣām yūthāni bhāgaśaḥ
34.
Fifty hundreds of thousands of chief monkeys (yūthapa) attend upon this best of chiefs, whose divisions are organized into separate groups.
यस्तु भीमां प्रवल्गन्तीं चमूं तिष्ठति शोभयन् ।
स्थितां तीरे समुद्रस्य द्वितीय इव सागरः ॥३५॥
स्थितां तीरे समुद्रस्य द्वितीय इव सागरः ॥३५॥
35. yastu bhīmāṃ pravalgantīṃ camūṃ tiṣṭhati śobhayan ,
sthitāṃ tīre samudrasya dvitīya iva sāgaraḥ.
sthitāṃ tīre samudrasya dvitīya iva sāgaraḥ.
35.
yaḥ tu bhīmām pravalgantīm camūm tiṣṭhati śobhayan
sthitām tīre samudrasya dvitīyaḥ iva sāgaraḥ
sthitām tīre samudrasya dvitīyaḥ iva sāgaraḥ
35.
yaḥ tu bhīmām pravalgantīm samudrasya tīre sthitām
camūm śobhayan tiṣṭhati dvitīyaḥ iva sāgaraḥ
camūm śobhayan tiṣṭhati dvitīyaḥ iva sāgaraḥ
35.
But this one, adorning the formidable, prancing army as it stands on the ocean's shore, appears like a second ocean (sāgara) himself.
एष दर्दरसंकाशो विनतो नाम यूथपः ।
पिबंश्चरति पर्णाशां नदीनामुत्तमां नदीम् ॥३६॥
पिबंश्चरति पर्णाशां नदीनामुत्तमां नदीम् ॥३६॥
36. eṣa dardarasaṃkāśo vinato nāma yūthapaḥ ,
pibaṃścarati parṇāśāṃ nadīnāmuttamāṃ nadīm.
pibaṃścarati parṇāśāṃ nadīnāmuttamāṃ nadīm.
36.
eṣaḥ dardarasaṃkāśaḥ vinataḥ nāma yūthapaḥ
piban carati parṇāśām nadīnām uttamām nadīm
piban carati parṇāśām nadīnām uttamām nadīm
36.
eṣaḥ dardarasaṃkāśaḥ vinataḥ nāma yūthapaḥ
nadīnām uttamām nadīm parṇāśām piban carati
nadīnām uttamām nadīm parṇāśām piban carati
36.
This troop leader, named Vinata, who resembles the Dardara mountain, roams drinking from the Parnasha river, the best among all rivers.
षष्टिः शतसहस्राणि बलमस्य प्लवंगमाः ।
त्वामाह्वयति युद्धाय क्रथनो नाम यूथपः ॥३७॥
त्वामाह्वयति युद्धाय क्रथनो नाम यूथपः ॥३७॥
37. ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi balamasya plavaṃgamāḥ ,
tvāmāhvayati yuddhāya krathano nāma yūthapaḥ.
tvāmāhvayati yuddhāya krathano nāma yūthapaḥ.
37.
ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi balam asya plavaṅgamāḥ
tvām āhvayati yuddhāya krathanaḥ nāma yūthapaḥ
tvām āhvayati yuddhāya krathanaḥ nāma yūthapaḥ
37.
asya balam ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi plavaṅgamāḥ
krathanaḥ nāma yūthapaḥ tvām yuddhāya āhvayati
krathanaḥ nāma yūthapaḥ tvām yuddhāya āhvayati
37.
This troop leader named Krathana, whose army consists of six million monkeys, challenges you to battle.
यस्तु गैरिकवर्णाभं वपुः पुष्यति वानरः ।
गवयो नाम तेजस्वी त्वां क्रोधादभिवर्तते ॥३८॥
गवयो नाम तेजस्वी त्वां क्रोधादभिवर्तते ॥३८॥
38. yastu gairikavarṇābhaṃ vapuḥ puṣyati vānaraḥ ,
gavayo nāma tejasvī tvāṃ krodhādabhivartate.
gavayo nāma tejasvī tvāṃ krodhādabhivartate.
38.
yaḥ tu gairikavarṇābham vapuḥ puṣyati vānaraḥ
gavayaḥ nāma tejasvī tvām krodhāt abhivartate
gavayaḥ nāma tejasvī tvām krodhāt abhivartate
38.
yaḥ tu vānaraḥ gairikavarṇābham vapuḥ puṣyati,
gavayaḥ nāma tejasvī tvām krodhāt abhivartate
gavayaḥ nāma tejasvī tvām krodhāt abhivartate
38.
But this powerful monkey, named Gavaya, who possesses a body with a reddish-ochre color, approaches you out of anger.
एनं शतसहस्राणि सप्ततिः पर्युपासते ।
एष आशंसते लङ्कां स्वेनानीकेन मर्दितुम् ॥३९॥
एष आशंसते लङ्कां स्वेनानीकेन मर्दितुम् ॥३९॥
39. enaṃ śatasahasrāṇi saptatiḥ paryupāsate ,
eṣa āśaṃsate laṅkāṃ svenānīkena marditum.
eṣa āśaṃsate laṅkāṃ svenānīkena marditum.
39.
enam śatasahasrāṇi saptatiḥ paryupāsate
eṣaḥ āśaṃsate laṅkām svena anīkena marditum
eṣaḥ āśaṃsate laṅkām svena anīkena marditum
39.
saptatiḥ śatasahasrāṇi enam paryupāsate.
eṣaḥ svena anīkena laṅkām marditum āśaṃsate
eṣaḥ svena anīkena laṅkām marditum āśaṃsate
39.
Seventy hundred thousand [monkeys] attend upon him. This one (Gavaya) hopes to crush Lanka with his own army.
एते दुष्प्रसहा घोरा बलिनः कामरूपिणः ।
यूथपा यूथपश्रेष्ठा येषां संख्या न विद्यते ॥४०॥
यूथपा यूथपश्रेष्ठा येषां संख्या न विद्यते ॥४०॥
40. ete duṣprasahā ghorā balinaḥ kāmarūpiṇaḥ ,
yūthapā yūthapaśreṣṭhā yeṣāṃ saṃkhyā na vidyate.
yūthapā yūthapaśreṣṭhā yeṣāṃ saṃkhyā na vidyate.
40.
ete duṣprasahāḥ ghorāḥ balinaḥ kāmarūpiṇaḥ
yūthapāḥ yūthapaśreṣṭhāḥ yeṣām saṃkhyā na vidyate
yūthapāḥ yūthapaśreṣṭhāḥ yeṣām saṃkhyā na vidyate
40.
ete yūthapāḥ yūthapaśreṣṭhāḥ duṣprasahāḥ ghorāḥ
balinaḥ kāmarūpiṇaḥ yeṣām saṃkhyā na vidyate
balinaḥ kāmarūpiṇaḥ yeṣām saṃkhyā na vidyate
40.
These formidable, mighty leaders of hordes, capable of assuming any form at will, are the best among troop commanders, and their number is unknown.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17 (current chapter)
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100