Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-2, chapter-78

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ततो निविष्टां ध्वजिनीं गङ्गामन्वाश्रितां नदीम् ।
निषादराजो दृष्ट्वैव ज्ञातीन् संत्वरितो ऽब्रवीत् ॥१॥
1. tato niviṣṭāṃ dhvajinīṃ gaṅgāmanvāśritāṃ nadīm ,
niṣādarājo dṛṣṭvaiva jñātīn saṃtvarito'bravīt.
1. tataḥ niviṣṭām dhvajinīm gaṅgām anu āśritām nadīm
niṣādarājaḥ dṛṣṭvā eva jñātīn saṃtvaritaḥ abravīt
1. tataḥ saṃtvaritaḥ niṣādarājaḥ gaṅgām nadīm anu
āśritām niviṣṭām dhvajinīm dṛṣṭvā eva jñātīn abravīt
1. Then, immediately upon seeing that army encamped along the Ganga river, the Niṣāda king (niṣādarāja), having become greatly agitated, spoke to his kinsmen.
महतीयमतः सेना सागराभा प्रदृश्यते ।
नास्यान्तमवगच्छामि मनसापि विचिन्तयन् ॥२॥
2. mahatīyamataḥ senā sāgarābhā pradṛśyate ,
nāsyāntamavagacchāmi manasāpi vicintayan.
2. mahatī iyam ataḥ senā sāgarābhā pradṛśyate na
asyāḥ antam avagacchāmi manasā api vicintayan
2. ataḥ iyam mahatī sāgarābhā senā pradṛśyate
asyāḥ antam manasā api vicintayan na avagacchāmi
2. This enormous army, appearing like an ocean, is visible from here. I cannot perceive its end, even when I contemplate it in my mind.
स एष हि महाकायः कोविदारध्वजो रथे ।
बन्धयिष्यति वा दाशानथ वास्मान् वधिष्यति ॥३॥
3. sa eṣa hi mahākāyaḥ kovidāradhvajo rathe ,
bandhayiṣyati vā dāśānatha vāsmān vadhiṣyati.
3. sa eṣa hi mahākāyaḥ kovidāradhvajaḥ rathe
bandhayiṣyati vā dāśān atha vā asmān vadhiṣyati
3. hi sa eṣa mahākāyaḥ kovidāradhvajaḥ rathe
dāśān vā bandhayiṣyati atha vā asmān vadhiṣyati
3. Indeed, this very person, immense in body, with the Kovidāra banner on his chariot, will either cause the Dāśas to be bound or he will slay us.
अथ दाशरथिं रामं पित्रा राज्याद्विवासितम् ।
भरतः कैकेयीपुत्रो हन्तुं समधिगच्छति ॥४॥
4. atha dāśarathiṃ rāmaṃ pitrā rājyādvivāsitam ,
bharataḥ kaikeyīputro hantuṃ samadhigacchati.
4. atha dāśarathim rāmam pitrā rājyāt vivāsitam
bharataḥ kaikeyīputraḥ hantum samadhigacchati
4. atha kaikeyīputraḥ bharataḥ pitrā rājyāt
vivāsitam dāśarathim rāmam hantum samadhigacchati
4. Now, Bharata, the son of Kaikeyī, is coming to slay Rāma, the son of Daśaratha, who was exiled from his kingdom by his father.
भर्ता चैव सखा चैव रामो दाशरथिर्मम ।
तस्यार्थकामाः संनद्धा गङ्गानूपे ऽत्र तिष्ठत ॥५॥
5. bhartā caiva sakhā caiva rāmo dāśarathirmama ,
tasyārthakāmāḥ saṃnaddhā gaṅgānūpe'tra tiṣṭhata.
5. bhartā ca eva sakhā ca eva rāmaḥ dāśarathiḥ mama
tasya arthakāmāḥ saṃnaddhāḥ gaṅgānūpe atra tiṣṭhata
5. rāmaḥ dāśarathiḥ mama bhartā ca eva sakhā ca eva
tasya arthakāmāḥ saṃnaddhāḥ atra gaṅgānūpe tiṣṭhata
5. Rāma, the son of Daśaratha, is both my husband and my friend. You who desire his welfare, stand ready here on the banks of the Gaṅgā.
तिष्ठन्तु सर्वदाशाश्च गङ्गामन्वाश्रिता नदीम् ।
बलयुक्ता नदीरक्षा मांसमूलफलाशनाः ॥६॥
6. tiṣṭhantu sarvadāśāśca gaṅgāmanvāśritā nadīm ,
balayuktā nadīrakṣā māṃsamūlaphalāśanāḥ.
6. tiṣṭhantu sarvadāśāḥ ca gaṅgām anvāśritāḥ
nadīm balayuktāḥ nadīrakṣāḥ māṃsamūlaphalāśanāḥ
6. sarvadāśāḥ ca balayuktāḥ nadīrakṣāḥ
māṃsamūlaphalāśanāḥ gaṅgām nadīm anvāśritāḥ tiṣṭhantu
6. Let all the fishermen (dāśāḥ), who are strong, protectors of the river, and subsist on meat, roots, and fruits, always remain stationed along the river Gaṅgā.
नावां शतानां पञ्चानां कैवर्तानां शतं शतम् ।
संनद्धानां तथा यूनां तिष्ठन्त्वत्यभ्यचोदयत् ॥७॥
7. nāvāṃ śatānāṃ pañcānāṃ kaivartānāṃ śataṃ śatam ,
saṃnaddhānāṃ tathā yūnāṃ tiṣṭhantvatyabhyacodayat.
7. nāvām śatānām pañcānām kaivartānām śatam śatam
saṃnaddhānām tathā yūnām tiṣṭhantu ati abhi acodayat
7. pañcānām śatānām nāvām tathā saṃnaddhānām yūnām
kaivartānām śatam śatam tiṣṭhantu ati abhi acodayat
7. He greatly urged (them, saying): 'Let five hundred boats, and hundreds upon hundreds of well-equipped and young boatmen, be stationed (here)!'
यदा तुष्टस्तु भरतो रामस्येह भविष्यति ।
सेयं स्वस्तिमयी सेना गङ्गामद्य तरिष्यति ॥८॥
8. yadā tuṣṭastu bharato rāmasyeha bhaviṣyati ,
seyaṃ svastimayī senā gaṅgāmadya tariṣyati.
8. yadā tuṣṭaḥ tu bharataḥ rāmasya iha bhaviṣyati
sā iyam svastimayī senā gaṅgām adya tariṣyati
8. yadā bharataḥ iha rāmasya tuṣṭaḥ tu bhaviṣyati
sā iyam svastimayī senā adya gaṅgām tariṣyati
8. When Bharata becomes pleased with Rāma here, then this prosperous army will cross the Gaṅgā today.
इत्युक्त्वोपायनं गृह्य मत्स्यमांसमधूनि च ।
अभिचक्राम भरतं निषादाधिपतिर्गुहः ॥९॥
9. ityuktvopāyanaṃ gṛhya matsyamāṃsamadhūni ca ,
abhicakrāma bharataṃ niṣādādhipatirguhaḥ.
9. iti uktvā upāyanam gṛhya matsyamāṃsamadhūni
ca abhicakrāma bharatam niṣādādhipatiḥ guhaḥ
9. guhaḥ niṣādādhipatiḥ iti uktvā upāyanam
matsyamāṃsamadhūni ca gṛhya bharatam abhicakrāma
9. Having said this, Guha, the chief of the Niṣādas, took an offering of fish, meat, and honey, and then approached Bharata.
तमायान्तं तु संप्रेक्ष्य सूतपुत्रः प्रतापवान् ।
भरतायाचचक्षे ऽथ विनयज्ञो विनीतवत् ॥१०॥
10. tamāyāntaṃ tu saṃprekṣya sūtaputraḥ pratāpavān ,
bharatāyācacakṣe'tha vinayajño vinītavat.
10. tam āyantam tu samprekṣya sūtaputraḥ pratāpavān
bharatāya ācacukṣe atha vinayajñaḥ vinītavat
10. pratāpavān sūtaputraḥ vinayajñaḥ atha tam
āyantam samprekṣya vinītavat bharatāya ācacukṣe
10. Having seen him approaching, the mighty son of the charioteer (Sumantra), who knew propriety, then respectfully spoke to Bharata.
एष ज्ञातिसहस्रेण स्थपतिः परिवारितः ।
कुशलो दण्डकारण्ये वृद्धो भ्रातुश्च ते सखा ॥११॥
11. eṣa jñātisahasreṇa sthapatiḥ parivāritaḥ ,
kuśalo daṇḍakāraṇye vṛddho bhrātuśca te sakhā.
11. eṣaḥ jñātisahasreṇa sthapatiḥ parivāritaḥ
kuśalaḥ daṇḍakāraṇye vṛddhaḥ bhrātuḥ ca te sakhā
11. eṣa sthapatiḥ jñātisahasreṇa parivāritaḥ
daṇḍakāraṇye kuśalaḥ ca te bhrātuḥ vṛddhaḥ sakhā
11. This chieftain, surrounded by a thousand kinsmen, is skilled in the Daṇḍaka forest, and he is an old friend of your brother.
तस्मात् पश्यतु काकुत्स्थ त्वां निषादाधिपो गुहः ।
असंशयं विजानीते यत्र तौ रामलक्ष्मणौ ॥१२॥
12. tasmāt paśyatu kākutstha tvāṃ niṣādādhipo guhaḥ ,
asaṃśayaṃ vijānīte yatra tau rāmalakṣmaṇau.
12. tasmāt paśyatu kākutstha tvām niṣādādhipaḥ
guhaḥ asaṃśayam vijānīte yatra tau rāmalakṣmaṇau
12. tasmāt kākutstha niṣādādhipaḥ guhaḥ tvām paśyatu
asaṃśayam yatra tau rāmalakṣmaṇau (sthaḥ) vijānīte
12. Therefore, O Bharata (Kākutstha), let Guha, the chieftain of the Niṣādas, see you. He undoubtedly knows where those two, Rāma and Lakṣmaṇa, are.
एतत्तु वचनं श्रुत्वा सुमन्त्राद्भरतः शुभम् ।
उवाच वचनं शीघ्रं गुहः पश्यतु मामिति ॥१३॥
13. etattu vacanaṃ śrutvā sumantrādbharataḥ śubham ,
uvāca vacanaṃ śīghraṃ guhaḥ paśyatu māmiti.
13. etat tu vacanam śrutvā sumantrāt bharataḥ śubham
uvāca vacanam śīghram guhaḥ paśyatu mām iti
13. sumantrāt etat śubham vacanam śrutvā bharataḥ
śīghram guhaḥ mām paśyatu iti vacanam uvāca
13. Having heard this auspicious word from Sumantra, Bharata quickly said, "Let Guha see me."
लब्ध्वाभ्यनुज्ञां संहृष्टो ज्ञातिभिः परिवारितः ।
आगम्य भरतं प्रह्वो गुहो वचनमब्रवीत् ॥१४॥
14. labdhvābhyanujñāṃ saṃhṛṣṭo jñātibhiḥ parivāritaḥ ,
āgamya bharataṃ prahvo guho vacanamabravīt.
14. labdhvā abhyanujñām saṃhṛṣṭaḥ jñātibhiḥ parivāritaḥ
āgamya bharatam prahvaḥ guhaḥ vacanam abravīt
14. guhaḥ abhyanujñām labdhvā saṃhṛṣṭaḥ jñātibhiḥ
parivāritaḥ bharatam āgamya prahvaḥ vacanam abravīt
14. Having received permission, Guha, greatly delighted and surrounded by his kinsmen, approached Bharata humbly and spoke these words.
निष्कुटश्चैव देशो ऽयं वञ्चिताश्चापि ते वयम् ।
निवेदयामस्ते सर्वे स्वके दाशकुले वस ॥१५॥
15. niṣkuṭaścaiva deśo'yaṃ vañcitāścāpi te vayam ,
nivedayāmaste sarve svake dāśakule vasa.
15. niṣkuṭaḥ ca eva deśaḥ ayam vañcitāḥ ca api te
vayam nivedayāmaḥ te sarve svake dāśakule vasa
15. ayam deśaḥ ca eva niṣkuṭaḥ ca api vayam te
vañcitāḥ sarve te nivedayāmaḥ svake dāśakule vasa
15. This region is indeed a humble dwelling, and we too have been deprived (of your company). We all offer ourselves to you; please dwell in your own fisherman's family.
अस्ति मूलं फलं चैव निषादैः समुपाहृतम् ।
आर्द्रं च मांसं शुष्कं च वन्यं चोच्चावचं महत् ॥१६॥
16. asti mūlaṃ phalaṃ caiva niṣādaiḥ samupāhṛtam ,
ārdraṃ ca māṃsaṃ śuṣkaṃ ca vanyaṃ coccāvacaṃ mahat.
16. asti mūlam phalam ca eva niṣādaiḥ samupāhṛtam ārdram
ca māṃsam śuṣkam ca vanyam ca uccāvacam mahat
16. mūlam phalam ca eva niṣādaiḥ samupāhṛtam asti ārdram
ca śuṣkam ca māṃsam ca uccāvacam mahat vanyam
16. There are roots and fruits, indeed brought by the Nishadas. Also available are fresh and dry meat, and much varied, abundant wild produce from the forest.
आशंसे स्वाशिता सेना वत्स्यतीमां विभावरीम् ।
अर्चितो विविधैः कामैः श्वः ससैन्यो गमिष्यसि ॥१७॥
17. āśaṃse svāśitā senā vatsyatīmāṃ vibhāvarīm ,
arcito vividhaiḥ kāmaiḥ śvaḥ sasainyo gamiṣyasi.
17. āśaṃse svāśitā senā vatsyati imām vibhāvarīm
arcitaḥ vividhaiḥ kāmaiḥ śvaḥ sasainyaḥ gamiṣyasi
17. senā svāśitā imām vibhāvarīm vatsyati āśaṃse
vividhaiḥ kāmaiḥ arcitaḥ śvaḥ sasainyaḥ gamiṣyasi
17. I hope your army, having been well-fed, will spend this night here. Tomorrow, honored with various provisions, you will depart with your army.