वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-58
नरान्तकं हतं दृष्ट्वा चुक्रुशुर्नैरृतर्षभाः ।
देवान्तकस्त्रिमूर्धा च पौलस्त्यश्च महोदरः ॥१॥
देवान्तकस्त्रिमूर्धा च पौलस्त्यश्च महोदरः ॥१॥
1. narāntakaṃ hataṃ dṛṣṭvā cukruśurnairṛtarṣabhāḥ ,
devāntakastrimūrdhā ca paulastyaśca mahodaraḥ.
devāntakastrimūrdhā ca paulastyaśca mahodaraḥ.
1.
narāntakam hatam dṛṣṭvā cukruśuḥ nairṛtarṣabhāḥ
devāntakaḥ trimūrdhā ca paulastyaḥ ca mahodaraḥ
devāntakaḥ trimūrdhā ca paulastyaḥ ca mahodaraḥ
1.
devāntakaḥ trimūrdhā ca paulastyaḥ ca mahodaraḥ
nairṛtarṣabhāḥ narāntakam hatam dṛṣṭvā cukruśuḥ
nairṛtarṣabhāḥ narāntakam hatam dṛṣṭvā cukruśuḥ
1.
Seeing Narantaka slain, the foremost rākṣasas cried out. Devāntaka, Trimūrdhā, and Mahodara, the descendant of Pulastya, were among them.
आरूढो मेघसंकाशं वारणेन्द्रं महोदरः ।
वालिपुत्रं महावीर्यमभिदुद्राव वीर्यवान् ॥२॥
वालिपुत्रं महावीर्यमभिदुद्राव वीर्यवान् ॥२॥
2. ārūḍho meghasaṃkāśaṃ vāraṇendraṃ mahodaraḥ ,
vāliputraṃ mahāvīryamabhidudrāva vīryavān.
vāliputraṃ mahāvīryamabhidudrāva vīryavān.
2.
ārūḍhaḥ meghasaṃkāśam vāraṇendram mahodaraḥ
vāliputram mahāvīryam abhidudrāva vīryavān
vāliputram mahāvīryam abhidudrāva vīryavān
2.
mahodaraḥ vīryavān meghasaṃkāśam vāraṇendram
ārūḍhaḥ mahāvīryam vāliputram abhidudrāva
ārūḍhaḥ mahāvīryam vāliputram abhidudrāva
2.
Mahodara, mounted on a lordly elephant resembling a cloud, valiantly rushed towards Vāli's exceedingly mighty son (Angada).
भ्रातृव्यसनसंतप्तस्तदा देवान्तको बली ।
आदाय परिघं दीप्तमङ्गदं समभिद्रवत् ॥३॥
आदाय परिघं दीप्तमङ्गदं समभिद्रवत् ॥३॥
3. bhrātṛvyasanasaṃtaptastadā devāntako balī ,
ādāya parighaṃ dīptamaṅgadaṃ samabhidravat.
ādāya parighaṃ dīptamaṅgadaṃ samabhidravat.
3.
bhrātṛvyasanasaṃtaptaḥ tadā devāntakaḥ balī
ādāya parigham dīptam aṅgadam samabhidravat
ādāya parigham dīptam aṅgadam samabhidravat
3.
tadā devāntakaḥ balī bhrātṛvyasanasaṃtaptaḥ
dīptam parigham ādāya aṅgadam samabhidravat
dīptam parigham ādāya aṅgadam samabhidravat
3.
Then, the mighty Devāntaka, deeply distressed by his brother's calamity, seized a blazing mace and rushed towards Angada.
रथमादित्यसंकाशं युक्तं परमवाजिभिः ।
आस्थाय त्रिशिरा वीरो वालिपुत्रमथाभ्ययात् ॥४॥
आस्थाय त्रिशिरा वीरो वालिपुत्रमथाभ्ययात् ॥४॥
4. rathamādityasaṃkāśaṃ yuktaṃ paramavājibhiḥ ,
āsthāya triśirā vīro vāliputramathābhyayāt.
āsthāya triśirā vīro vāliputramathābhyayāt.
4.
ratham ādityasaṃkāśam yuktam paramavājibhiḥ
āsthāya triśirā vīraḥ vāliputram atha abhyayāt
āsthāya triśirā vīraḥ vāliputram atha abhyayāt
4.
atha vīraḥ triśirā ādityasaṃkāśam paramavājibhiḥ
yuktam ratham āsthāya vāliputram abhyayāt
yuktam ratham āsthāya vāliputram abhyayāt
4.
Then the heroic Triśirā, having mounted a chariot resembling the sun and yoked with excellent horses, went towards Vāli's son (Angada).
स त्रिभिर्देवदर्पघ्नैर्नैरृतेन्द्रैरभिद्रुतः ।
वृक्षमुत्पाटयामास महाविटपमङ्गदः ॥५॥
वृक्षमुत्पाटयामास महाविटपमङ्गदः ॥५॥
5. sa tribhirdevadarpaghnairnairṛtendrairabhidrutaḥ ,
vṛkṣamutpāṭayāmāsa mahāviṭapamaṅgadaḥ.
vṛkṣamutpāṭayāmāsa mahāviṭapamaṅgadaḥ.
5.
saḥ tribhiḥ devadarpa-ghnaiḥ nairṛta-indraiḥ
abhi-drutaḥ vṛkṣam utpāṭayām āsa mahā-viṭapam aṅgadaḥ
abhi-drutaḥ vṛkṣam utpāṭayām āsa mahā-viṭapam aṅgadaḥ
5.
Attacked by three chief rākṣasas who destroy the gods' pride, Angada uprooted a large-branched tree.
देवान्तकाय तं वीरश्चिक्षेप सहसाङ्गदः ।
महावृक्षं महाशाखं शक्रो दीप्तमिवाशनिम् ॥६॥
महावृक्षं महाशाखं शक्रो दीप्तमिवाशनिम् ॥६॥
6. devāntakāya taṃ vīraścikṣepa sahasāṅgadaḥ ,
mahāvṛkṣaṃ mahāśākhaṃ śakro dīptamivāśanim.
mahāvṛkṣaṃ mahāśākhaṃ śakro dīptamivāśanim.
6.
deva-anta-kāya tam vīraḥ cikṣepa sahasā aṅgadaḥ
mahā-vṛkṣam mahā-śākham śakraḥ dīptam iva aśanim
mahā-vṛkṣam mahā-śākham śakraḥ dīptam iva aśanim
6.
The heroic Angada suddenly hurled that huge, large-branched tree at Devantaka, just as Indra hurls a blazing thunderbolt.
त्रिशिरास्तं प्रचिच्छेद शरैराशीविषोपमैः ।
स वृक्षं कृत्तमालोक्य उत्पपात ततो ऽङ्गदः ॥७॥
स वृक्षं कृत्तमालोक्य उत्पपात ततो ऽङ्गदः ॥७॥
7. triśirāstaṃ praciccheda śarairāśīviṣopamaiḥ ,
sa vṛkṣaṃ kṛttamālokya utpapāta tato'ṅgadaḥ.
sa vṛkṣaṃ kṛttamālokya utpapāta tato'ṅgadaḥ.
7.
triśirāḥ tam pra-ciccheda śaraiḥ āśīviṣa-upamaiḥ
saḥ vṛkṣam kṛttam ālokya tataḥ aṅgadaḥ ut-papāta
saḥ vṛkṣam kṛttam ālokya tataḥ aṅgadaḥ ut-papāta
7.
Triśirā cut down that tree with arrows like venomous snakes. Having seen the tree cut, Angada then sprang up.
स ववर्ष ततो वृक्षाञ् शिलाश्च कपिकुञ्जरः ।
तान्प्रचिच्छेद संक्रुद्धस्त्रिशिरा निशितैः शरैः ॥८॥
तान्प्रचिच्छेद संक्रुद्धस्त्रिशिरा निशितैः शरैः ॥८॥
8. sa vavarṣa tato vṛkṣāñ śilāśca kapikuñjaraḥ ,
tānpraciccheda saṃkruddhastriśirā niśitaiḥ śaraiḥ.
tānpraciccheda saṃkruddhastriśirā niśitaiḥ śaraiḥ.
8.
saḥ vavvarṣa tataḥ vṛkṣān śilāḥ ca kapi-kuñjaraḥ tān
pra-ciccheda saṃkruddhaḥ triśirāḥ niśitaiḥ śaraiḥ
pra-ciccheda saṃkruddhaḥ triśirāḥ niśitaiḥ śaraiḥ
8.
Then, that best of monkeys (Angada) showered trees and stones. Enraged, Triśirā cut them down with sharp arrows.
परिघाग्रेण तान् वृक्षान्बभञ्ज च सुरान्तकः ।
त्रिशिराश्चाङ्गदं वीरमभिदुद्राव सायकैः ॥९॥
त्रिशिराश्चाङ्गदं वीरमभिदुद्राव सायकैः ॥९॥
9. parighāgreṇa tān vṛkṣānbabhañja ca surāntakaḥ ,
triśirāścāṅgadaṃ vīramabhidudrāva sāyakaiḥ.
triśirāścāṅgadaṃ vīramabhidudrāva sāyakaiḥ.
9.
parighāgreṇa tān vṛkṣān babhañja ca surāntakaḥ
triśirāḥ ca aṅgadam vīram abhidudrāva sāyakaiḥ
triśirāḥ ca aṅgadam vīram abhidudrāva sāyakaiḥ
9.
surāntakaḥ parighāgreṇa tān vṛkṣān babhañja ca
triśirāḥ ca sāyakaiḥ vīram aṅgadam abhidudrāva
triśirāḥ ca sāyakaiḥ vīram aṅgadam abhidudrāva
9.
Surāntaka shattered those trees with the end of his iron club. And Triśirā rushed at the valiant Aṅgada with arrows.
गजेन समभिद्रुत्य वालिपुत्रं महोदरः ।
जघानोरसि संक्रुद्धस्तोमरैर्वज्रसंनिभैः ॥१०॥
जघानोरसि संक्रुद्धस्तोमरैर्वज्रसंनिभैः ॥१०॥
10. gajena samabhidrutya vāliputraṃ mahodaraḥ ,
jaghānorasi saṃkruddhastomarairvajrasaṃnibhaiḥ.
jaghānorasi saṃkruddhastomarairvajrasaṃnibhaiḥ.
10.
gajena samabhidrutya vāliputram mahodaraḥ jaghāna
urasi saṃkruddhaḥ tomaraiḥ vajrasaṃnibhaiḥ
urasi saṃkruddhaḥ tomaraiḥ vajrasaṃnibhaiḥ
10.
saṃkruddhaḥ mahodaraḥ gajena samabhidrutya
vāliputram urasi vajrasaṃnibhaiḥ tomaraiḥ jaghāna
vāliputram urasi vajrasaṃnibhaiḥ tomaraiḥ jaghāna
10.
Mahodara, greatly enraged, rushed forward on an elephant and struck Vāli's son (vāliputra) in the chest with spears resembling thunderbolts.
देवान्तकश्च संक्रुद्धः परिघेण तदाङ्गदम् ।
उपगम्याभिहत्याशु व्यपचक्राम वेगवान् ॥११॥
उपगम्याभिहत्याशु व्यपचक्राम वेगवान् ॥११॥
11. devāntakaśca saṃkruddhaḥ parigheṇa tadāṅgadam ,
upagamyābhihatyāśu vyapacakrāma vegavān.
upagamyābhihatyāśu vyapacakrāma vegavān.
11.
devāntakaḥ ca saṃkruddhaḥ parigheṇa tadā aṅgadam
upagamya abhihatya āśu vyapacakrāma vegavān
upagamya abhihatya āśu vyapacakrāma vegavān
11.
ca saṃkruddhaḥ vegavān devāntakaḥ tadā parigheṇa
aṅgadam upagamya āśu abhihatya vyapacakrāma
aṅgadam upagamya āśu abhihatya vyapacakrāma
11.
And Devāntaka, greatly enraged and swift, then approached Aṅgada with his iron club, quickly struck him, and retreated.
स त्रिभिर्नैरृतश्रेष्ठैर्युगपत् समभिद्रुतः ।
न विव्यथे महातेजा वालिपुत्रः प्रतापवान् ॥१२॥
न विव्यथे महातेजा वालिपुत्रः प्रतापवान् ॥१२॥
12. sa tribhirnairṛtaśreṣṭhairyugapat samabhidrutaḥ ,
na vivyathe mahātejā vāliputraḥ pratāpavān.
na vivyathe mahātejā vāliputraḥ pratāpavān.
12.
sa tribhiḥ nairṛtaśreṣṭhaiḥ yugapat samabhidrutaḥ
na vivyathe mahātejāḥ vāliputraḥ pratāpavān
na vivyathe mahātejāḥ vāliputraḥ pratāpavān
12.
sa mahātejāḥ pratāpavān vāliputraḥ tribhiḥ
nairṛtaśreṣṭhaiḥ yugapat samabhidrutaḥ na vivyathe
nairṛtaśreṣṭhaiḥ yugapat samabhidrutaḥ na vivyathe
12.
Though simultaneously attacked by three chief rākṣasas, that greatly energetic and powerful son of Vāli (vāliputra) was not disturbed.
तलेन भृशमुत्पत्य जघानास्य महागजम् ।
पेततुर्लोचने तस्य विननाद स वारणः ॥१३॥
पेततुर्लोचने तस्य विननाद स वारणः ॥१३॥
13. talena bhṛśamutpatya jaghānāsya mahāgajam ,
petaturlocane tasya vinanāda sa vāraṇaḥ.
petaturlocane tasya vinanāda sa vāraṇaḥ.
13.
talena bhṛśam utpatya jaghāna asya mahāgajam
petatuḥ locane tasya vinanāda saḥ vāraṇaḥ
petatuḥ locane tasya vinanāda saḥ vāraṇaḥ
13.
Leaping up forcefully with his palm, he struck the great elephant belonging to Devantaka. Its two eyes fell out, and that elephant roared aloud.
विषाणं चास्य निष्कृष्य वालिपुत्रो महाबलः ।
देवान्तकमभिद्रुत्य ताडयामास संयुगे ॥१४॥
देवान्तकमभिद्रुत्य ताडयामास संयुगे ॥१४॥
14. viṣāṇaṃ cāsya niṣkṛṣya vāliputro mahābalaḥ ,
devāntakamabhidrutya tāḍayāmāsa saṃyuge.
devāntakamabhidrutya tāḍayāmāsa saṃyuge.
14.
viṣāṇam ca asya niṣkṛṣya vāliputraḥ mahābalaḥ
devantakam abhidrutya tāḍayāmāsa saṃyuge
devantakam abhidrutya tāḍayāmāsa saṃyuge
14.
And having pulled out its tusk, the greatly powerful son of Vali (Angada) rushed towards Devantaka and struck him in battle.
स विह्वलितसर्वाङ्गो वातोद्धत इव द्रुमः ।
लाक्षारससवर्णं च सुस्राव रुधिरं मुखात् ॥१५॥
लाक्षारससवर्णं च सुस्राव रुधिरं मुखात् ॥१५॥
15. sa vihvalitasarvāṅgo vātoddhata iva drumaḥ ,
lākṣārasasavarṇaṃ ca susrāva rudhiraṃ mukhāt.
lākṣārasasavarṇaṃ ca susrāva rudhiraṃ mukhāt.
15.
saḥ vihvalitasarvāṅgaḥ vātauddhataḥ iva drumaḥ
lākṣārasasavarṇam ca susrāva rudhiram mukhāt
lākṣārasasavarṇam ca susrāva rudhiram mukhāt
15.
With all his limbs trembling, like a tree shaken by the wind, he profusely bled from his mouth, blood the color of lac juice.
अथाश्वास्य महातेजाः कृच्छ्राद्देवान्तको बली ।
आविध्य परिघं घोरमाजघान तदाङ्गदम् ॥१६॥
आविध्य परिघं घोरमाजघान तदाङ्गदम् ॥१६॥
16. athāśvāsya mahātejāḥ kṛcchrāddevāntako balī ,
āvidhya parighaṃ ghoramājaghāna tadāṅgadam.
āvidhya parighaṃ ghoramājaghāna tadāṅgadam.
16.
atha āśvāsya mahātejāḥ kṛcchrāt devantakaḥ balī
āvidhya parigham ghoram ājaghāna tadā aṅgadam
āvidhya parigham ghoram ājaghāna tadā aṅgadam
16.
Then, the immensely powerful Devantaka, having recovered with great difficulty, brandished a terrible iron club and struck Angada.
परिघाभिहतश्चापि वानरेन्द्रात्मजस्तदा ।
जानुभ्यां पतितो भूमौ पुनरेवोत्पपात ह ॥१७॥
जानुभ्यां पतितो भूमौ पुनरेवोत्पपात ह ॥१७॥
17. parighābhihataścāpi vānarendrātmajastadā ,
jānubhyāṃ patito bhūmau punarevotpapāta ha.
jānubhyāṃ patito bhūmau punarevotpapāta ha.
17.
parighābhihataḥ ca api vānaréndrātmajaḥ tadā
jānubhyām patitaḥ bhūmau punaḥ eva utpapāta ha
jānubhyām patitaḥ bhūmau punaḥ eva utpapāta ha
17.
Struck by an iron club, the son of the lord of monkeys (Angada) then fell to the ground on his knees, but immediately rose up again.
समुत्पतन्तं त्रिशिरास्त्रिभिराशीविषोपमैः ।
घोरैर्हरिपतेः पुत्रं ललाटे ऽभिजघान ह ॥१८॥
घोरैर्हरिपतेः पुत्रं ललाटे ऽभिजघान ह ॥१८॥
18. samutpatantaṃ triśirāstribhirāśīviṣopamaiḥ ,
ghorairharipateḥ putraṃ lalāṭe'bhijaghāna ha.
ghorairharipateḥ putraṃ lalāṭe'bhijaghāna ha.
18.
samutpatantam triśirāḥ tribhiḥ āśīviṣopamaiḥ
ghoraiḥ haripateḥ putram lalāṭe abhijaghāna ha
ghoraiḥ haripateḥ putram lalāṭe abhijaghāna ha
18.
As the son of the lord of monkeys was springing up, Trishiras struck him on the forehead with three terrible (arrows) like venomous snakes.
ततो ऽङ्गदं परिक्षिप्तं त्रिभिर्नैरृतपुंगवैः ।
हनूमानपि विज्ञाय नीलश्चापि प्रतस्थतुः ॥१९॥
हनूमानपि विज्ञाय नीलश्चापि प्रतस्थतुः ॥१९॥
19. tato'ṅgadaṃ parikṣiptaṃ tribhirnairṛtapuṃgavaiḥ ,
hanūmānapi vijñāya nīlaścāpi pratasthatuḥ.
hanūmānapi vijñāya nīlaścāpi pratasthatuḥ.
19.
tataḥ aṅgadam parikṣiptam tribhiḥ nairṛtapuṅgavaiḥ
hanūmān api vijñāya nīlaḥ ca api pratastathuḥ
hanūmān api vijñāya nīlaḥ ca api pratastathuḥ
19.
Then, realizing Angada was surrounded by three chief Rākṣasas, Hanumān and Nīla also set forth.
ततश्चिक्षेप शैलाग्रं नीलस्त्रिशिरसे तदा ।
तद् रावणसुतो धीमान्बिभेद निशितैः शरैः ॥२०॥
तद् रावणसुतो धीमान्बिभेद निशितैः शरैः ॥२०॥
20. tataścikṣepa śailāgraṃ nīlastriśirase tadā ,
tad rāvaṇasuto dhīmānbibheda niśitaiḥ śaraiḥ.
tad rāvaṇasuto dhīmānbibheda niśitaiḥ śaraiḥ.
20.
tataḥ cikṣepa śailāgram nīlaḥ triśirase tadā
tat rāvaṇasutaḥ dhīmān bibheda niśitaiḥ śaraiḥ
tat rāvaṇasutaḥ dhīmān bibheda niśitaiḥ śaraiḥ
20.
Then, Nīla hurled a mountain peak at Trishiras. The intelligent son of Ravana (Trishiras) then split it with sharp arrows.
तद्बाणशतनिर्भिन्नं विदारितशिलातलम् ।
सविस्फुलिङ्गं सज्वालं निपपात गिरेः शिरः ॥२१॥
सविस्फुलिङ्गं सज्वालं निपपात गिरेः शिरः ॥२१॥
21. tadbāṇaśatanirbhinnaṃ vidāritaśilātalam ,
savisphuliṅgaṃ sajvālaṃ nipapāta gireḥ śiraḥ.
savisphuliṅgaṃ sajvālaṃ nipapāta gireḥ śiraḥ.
21.
tad bāṇaśatanirbhinnam vidāritaśilātalam
savisphuliṅgam sajjvālam nipapāta gireḥ śiraḥ
savisphuliṅgam sajjvālam nipapāta gireḥ śiraḥ
21.
That mountain summit, pierced by hundreds of arrows and with its rocky surface torn apart, fell down with sparks and flames.
ततो जृम्भितमालोक्य हर्षाद्देवान्तकस्तदा ।
परिघेणाभिदुद्राव मारुतात्मजमाहवे ॥२२॥
परिघेणाभिदुद्राव मारुतात्मजमाहवे ॥२२॥
22. tato jṛmbhitamālokya harṣāddevāntakastadā ,
parigheṇābhidudrāva mārutātmajamāhave.
parigheṇābhidudrāva mārutātmajamāhave.
22.
tataḥ jṛmbhitam ālokya harṣāt devāntakaḥ tadā
parigheṇa abhidudrāva mārutātmajam āhave
parigheṇa abhidudrāva mārutātmajam āhave
22.
Then, perceiving him (Hanuman) making a pause, Devāntaka, filled with joy, immediately rushed towards the son of Māruta (Hanuman) in battle with his iron mace.
तमापतन्तमुत्पत्य हनूमान्मारुतात्मजः ।
आजघान तदा मूर्ध्नि वज्रवेगेन मुष्टिना ॥२३॥
आजघान तदा मूर्ध्नि वज्रवेगेन मुष्टिना ॥२३॥
23. tamāpatantamutpatya hanūmānmārutātmajaḥ ,
ājaghāna tadā mūrdhni vajravegena muṣṭinā.
ājaghāna tadā mūrdhni vajravegena muṣṭinā.
23.
tam āpatantam utpatya hanūmān mārutātmajaḥ
ājaghāna tadā mūrdhni vajravegena muṣṭinā
ājaghāna tadā mūrdhni vajravegena muṣṭinā
23.
Then Hanuman, the son of Māruta, leaping up, struck him (Devāntaka) on the head with a fist as forceful as a thunderbolt, as he was rushing forward.
स मुष्टिनिष्पिष्टविकीर्णमूर्धा निर्वान्तदन्ताक्षिविलम्बिजिह्वः ।
देवान्तको राक्षसराजसूनुर्गतासुरुर्व्यां सहसा पपात ॥२४॥
देवान्तको राक्षसराजसूनुर्गतासुरुर्व्यां सहसा पपात ॥२४॥
24. sa muṣṭiniṣpiṣṭavikīrṇamūrdhā nirvāntadantākṣivilambijihvaḥ ,
devāntako rākṣasarājasūnurgatāsururvyāṃ sahasā papāta.
devāntako rākṣasarājasūnurgatāsururvyāṃ sahasā papāta.
24.
saḥ muṣṭiniṣpiṣṭavikīrṇamūrdhā nirvāntadantākṣivilambijihvaḥ
devāntakaḥ rākṣasarājasūnuḥ gatāsuḥ urvyām sahasā papāta
devāntakaḥ rākṣasarājasūnuḥ gatāsuḥ urvyām sahasā papāta
24.
His head crushed and shattered by the fist, with his teeth fallen out, eyes hanging, and tongue lolling, Devāntaka, the son of the king of rākṣasas, suddenly fell lifelessly onto the earth.
तस्मिन् हते राक्षसयोधमुख्ये महाबले संयति देवशत्रौ ।
क्रुद्धस्त्रिमूर्धा निशिताग्रमुग्रं ववर्ष नीलोरसि बाणवर्षम् ॥२५॥
क्रुद्धस्त्रिमूर्धा निशिताग्रमुग्रं ववर्ष नीलोरसि बाणवर्षम् ॥२५॥
25. tasmin hate rākṣasayodhamukhye mahābale saṃyati devaśatrau ,
kruddhastrimūrdhā niśitāgramugraṃ vavarṣa nīlorasi bāṇavarṣam.
kruddhastrimūrdhā niśitāgramugraṃ vavarṣa nīlorasi bāṇavarṣam.
25.
tasmin hate rākṣasayodhamukhye
mahābale saṃyati devaśatrau
kruddhaḥ trimūrdhā niśitāgram
ugram vavarṣa nīlorasi bāṇavarṣam
mahābale saṃyati devaśatrau
kruddhaḥ trimūrdhā niśitāgram
ugram vavarṣa nīlorasi bāṇavarṣam
25.
tasmin rākṣasayodhamukhye mahābale
devaśatrau saṃyati hate
kruddhaḥ trimūrdhā nīlorasi
niśitāgram ugram bāṇavarṣam vavarṣa
devaśatrau saṃyati hate
kruddhaḥ trimūrdhā nīlorasi
niśitāgram ugram bāṇavarṣam vavarṣa
25.
After that chief demon warrior, a mighty enemy of the gods, was killed in battle, the enraged Triśiras rained a fierce shower of sharp arrows upon Niila's chest.
स तैः शरौघैरभिवर्ष्यमाणो विभिन्नगात्रः कपिसैन्यपालः ।
नीलो बभूवाथ विसृष्टगात्रो विष्टम्भितस्तेन महाबलेन ॥२६॥
नीलो बभूवाथ विसृष्टगात्रो विष्टम्भितस्तेन महाबलेन ॥२६॥
26. sa taiḥ śaraughairabhivarṣyamāṇo vibhinnagātraḥ kapisainyapālaḥ ,
nīlo babhūvātha visṛṣṭagātro viṣṭambhitastena mahābalena.
nīlo babhūvātha visṛṣṭagātro viṣṭambhitastena mahābalena.
26.
saḥ taiḥ śaraughaiḥ abhivarṣyamāṇaḥ
vibhinnagātraḥ kapisainyapālaḥ
nīlaḥ babhūva atha visṛṣṭagātraḥ
viṣṭambhitaḥ tena mahābalena
vibhinnagātraḥ kapisainyapālaḥ
nīlaḥ babhūva atha visṛṣṭagātraḥ
viṣṭambhitaḥ tena mahābalena
26.
saḥ kapisainyapālaḥ nīlaḥ taiḥ
śaraughaiḥ abhivarṣyamāṇaḥ
vibhinnagātraḥ atha visṛṣṭagātraḥ babhūva
tena mahābalena viṣṭambhitaḥ
śaraughaiḥ abhivarṣyamāṇaḥ
vibhinnagātraḥ atha visṛṣṭagātraḥ babhūva
tena mahābalena viṣṭambhitaḥ
26.
Niila, the commander of the monkey army, whose body was pierced as he was deluged by those showers of arrows, then became faint and was immobilized by that mighty (Triśiras).
ततस्तु नीलः प्रतिलभ्य संज्ञां शैलं समुत्पाट्य सवृक्षषण्डम् ।
ततः समुत्पत्य भृशोग्रवेगो महोदरं तेन जघान मूर्ध्नि ॥२७॥
ततः समुत्पत्य भृशोग्रवेगो महोदरं तेन जघान मूर्ध्नि ॥२७॥
27. tatastu nīlaḥ pratilabhya saṃjñāṃ śailaṃ samutpāṭya savṛkṣaṣaṇḍam ,
tataḥ samutpatya bhṛśogravego mahodaraṃ tena jaghāna mūrdhni.
tataḥ samutpatya bhṛśogravego mahodaraṃ tena jaghāna mūrdhni.
27.
tataḥ tu nīlaḥ pratilabhya saṃjñām
śailam samutpāṭya savṛkṣaṣaṇḍam
tataḥ samutpatya bhṛśogravegaḥ
mahodaram tena jaghāna mūrdhni
śailam samutpāṭya savṛkṣaṣaṇḍam
tataḥ samutpatya bhṛśogravegaḥ
mahodaram tena jaghāna mūrdhni
27.
tataḥ tu nīlaḥ saṃjñām pratilabhya
savṛkṣaṣaṇḍam śailam samutpāṭya
tataḥ bhṛśogravegaḥ samutpatya
tena mahodaram mūrdhni jaghāna
savṛkṣaṣaṇḍam śailam samutpāṭya
tataḥ bhṛśogravegaḥ samutpatya
tena mahodaram mūrdhni jaghāna
27.
Then Niila, having regained his consciousness, uprooted a rock along with its surrounding trees and thickets. After that, leaping up with exceedingly fierce speed, he struck Mahodara on the head with that rock.
ततः स शैलाभिनिपातभग्नो महोदरस्तेन सह द्विपेन ।
विपोथितो भूमितले गतासुः पपात वर्जाभिहतो यथाद्रिः ॥२८॥
विपोथितो भूमितले गतासुः पपात वर्जाभिहतो यथाद्रिः ॥२८॥
28. tataḥ sa śailābhinipātabhagno mahodarastena saha dvipena ,
vipothito bhūmitale gatāsuḥ papāta varjābhihato yathādriḥ.
vipothito bhūmitale gatāsuḥ papāta varjābhihato yathādriḥ.
28.
tataḥ saḥ śailābhinipātabhagnaḥ
mahodaraḥ tena saha dvipena
vipoṭhitaḥ bhūmitale gatāsuḥ
papāta vajrābhihataḥ yathā adriḥ
mahodaraḥ tena saha dvipena
vipoṭhitaḥ bhūmitale gatāsuḥ
papāta vajrābhihataḥ yathā adriḥ
28.
tataḥ saḥ mahodaraḥ
śailābhinipātabhagnaḥ tena dvipena saha
bhūmitale vipoṭhitaḥ gatāsuḥ
papāta yathā vajrābhihataḥ adriḥ
śailābhinipātabhagnaḥ tena dvipena saha
bhūmitale vipoṭhitaḥ gatāsuḥ
papāta yathā vajrābhihataḥ adriḥ
28.
Then Mahodara, broken by the impact of the rock, along with his elephant, fell lifeless and was crushed onto the ground, just like a mountain struck by a thunderbolt.
पितृव्यं निहतं दृष्ट्वा त्रिशिराश्चापमाददे ।
हनूमन्तं च संक्रुद्धो विव्याध निशितैः शरैः ॥२९॥
हनूमन्तं च संक्रुद्धो विव्याध निशितैः शरैः ॥२९॥
29. pitṛvyaṃ nihataṃ dṛṣṭvā triśirāścāpamādade ,
hanūmantaṃ ca saṃkruddho vivyādha niśitaiḥ śaraiḥ.
hanūmantaṃ ca saṃkruddho vivyādha niśitaiḥ śaraiḥ.
29.
pitṛvyam nihatam dṛṣṭvā triśirāḥ ca cāpam ādade
hanūmantam ca saṃkruddhaḥ vivyādha niśitaiḥ śaraiḥ
hanūmantam ca saṃkruddhaḥ vivyādha niśitaiḥ śaraiḥ
29.
triśirāḥ nihatam pitṛvyam dṛṣṭvā ca cāpam ādade ca
saṃkruddhaḥ niśitaiḥ śaraiḥ hanūmantam vivyādha
saṃkruddhaḥ niśitaiḥ śaraiḥ hanūmantam vivyādha
29.
Seeing his uncle slain, Triśirā took up his bow. Greatly enraged, he then pierced Hanūmān with sharp arrows.
हनूमांस्तु समुत्पत्य हयांस्त्रिशिरसस्तदा ।
विददार नखैः क्रुद्धो गजेन्द्रं मृगराडिव ॥३०॥
विददार नखैः क्रुद्धो गजेन्द्रं मृगराडिव ॥३०॥
30. hanūmāṃstu samutpatya hayāṃstriśirasastadā ,
vidadāra nakhaiḥ kruddho gajendraṃ mṛgarāḍiva.
vidadāra nakhaiḥ kruddho gajendraṃ mṛgarāḍiva.
30.
hanūmān tu samutpatya hayān triśirasaḥ tadā
vidadāra nakhaiḥ kruddhaḥ gajendram mṛgarāṭ iva
vidadāra nakhaiḥ kruddhaḥ gajendram mṛgarāṭ iva
30.
tu hanūmān tadā samutpatya kruddhaḥ nakhaiḥ
triśirasaḥ hayān vidadāra mṛgarāṭ gajendram iva
triśirasaḥ hayān vidadāra mṛgarāṭ gajendram iva
30.
Hanūmān, leaping up at that moment, angrily tore apart Triśirā's horses with his claws, just as a lion tears apart a lordly elephant.
अथ शक्तिं समादाय कालरात्रिमिवान्तकः ।
चिक्षेपानिलपुत्राय त्रिशिरा रावणात्मजः ॥३१॥
चिक्षेपानिलपुत्राय त्रिशिरा रावणात्मजः ॥३१॥
31. atha śaktiṃ samādāya kālarātrimivāntakaḥ ,
cikṣepānilaputrāya triśirā rāvaṇātmajaḥ.
cikṣepānilaputrāya triśirā rāvaṇātmajaḥ.
31.
atha śaktim samādāya kālarātrīm iva antakaḥ
cikṣepa anilaputrāya triśirāḥ rāvaṇātmajaḥ
cikṣepa anilaputrāya triśirāḥ rāvaṇātmajaḥ
31.
atha rāvaṇātmajaḥ triśirāḥ antakaḥ kālarātrīm
iva śaktim samādāya anilaputrāya cikṣepa
iva śaktim samādāya anilaputrāya cikṣepa
31.
Then, Triśirā, the son of Rāvaṇa, took up a spear (śakti) as Antaka (Death) wields Kālarātri (the Night of Time's End), and hurled it at the son of the Wind, Hanūmān.
दिवि क्षिप्तामिवोल्कां तां शक्तिं क्षिप्तामसंगताम् ।
गृहीत्वा हरिशार्दूलो बभञ्ज च ननाद च ॥३२॥
गृहीत्वा हरिशार्दूलो बभञ्ज च ननाद च ॥३२॥
32. divi kṣiptāmivolkāṃ tāṃ śaktiṃ kṣiptāmasaṃgatām ,
gṛhītvā hariśārdūlo babhañja ca nanāda ca.
gṛhītvā hariśārdūlo babhañja ca nanāda ca.
32.
divi kṣiptām iva ulkām tām śaktim kṣiptām asaṅgatām
gṛhītvā hariśārdūlaḥ babhañja ca nanāda ca
gṛhītvā hariśārdūlaḥ babhañja ca nanāda ca
32.
hariśārdūlaḥ tām asaṅgatām kṣiptām śaktim divi
kṣiptām ulkām iva gṛhītvā babhañja ca nanāda ca
kṣiptām ulkām iva gṛhītvā babhañja ca nanāda ca
32.
The tiger among monkeys, Hanūmān, seized that unimpeded spear (śakti) that had been hurled, which was like a meteor cast into the sky. He then broke it and roared.
तां दृष्ट्वा घोरसंकाशां शक्तिं भग्नां हनूमता ।
प्रहृष्टा वानरगणा विनेदुर्जलदा इव ॥३३॥
प्रहृष्टा वानरगणा विनेदुर्जलदा इव ॥३३॥
33. tāṃ dṛṣṭvā ghorasaṃkāśāṃ śaktiṃ bhagnāṃ hanūmatā ,
prahṛṣṭā vānaragaṇā vinedurjaladā iva.
prahṛṣṭā vānaragaṇā vinedurjaladā iva.
33.
tām dṛṣṭvā ghorasaṃkāśām śaktim bhagnām hanūmatā
prahr̥ṣṭāḥ vānaragaṇāḥ vineduḥ jaladāḥ iva
prahr̥ṣṭāḥ vānaragaṇāḥ vineduḥ jaladāḥ iva
33.
hanūmatā tām ghorasaṃkāśām śaktim bhagnām dṛṣṭvā
vānaragaṇāḥ prahr̥ṣṭāḥ jaladāḥ iva vineduḥ
vānaragaṇāḥ prahr̥ṣṭāḥ jaladāḥ iva vineduḥ
33.
Having seen that formidable-looking spear (śakti) shattered by Hanumān, the monkey troops were greatly delighted and roared like thunderclouds.
ततः खड्गं समुद्यम्य त्रिशिरा राक्षसोत्तमः ।
निचखान तदा रोषाद्वानरेन्द्रस्य वक्षसि ॥३४॥
निचखान तदा रोषाद्वानरेन्द्रस्य वक्षसि ॥३४॥
34. tataḥ khaḍgaṃ samudyamya triśirā rākṣasottamaḥ ,
nicakhāna tadā roṣādvānarendrasya vakṣasi.
nicakhāna tadā roṣādvānarendrasya vakṣasi.
34.
tataḥ khaḍgam samudyamya triśirāḥ rākṣasottamaḥ
nicakhāna tadā roṣāt vānarendrasya vakṣasi
nicakhāna tadā roṣāt vānarendrasya vakṣasi
34.
tataḥ triśirāḥ rākṣasottamaḥ khaḍgam samudyamya
tadā roṣāt vānarendrasya vakṣasi nicakhāna
tadā roṣāt vānarendrasya vakṣasi nicakhāna
34.
Then Triśiras, the best of the rākṣasas, having raised his sword, angrily struck the chest of the king of monkeys (Hanumān).
खड्गप्रहाराभिहतो हनूमान्मारुतात्मजः ।
आजघान त्रिमूर्धानं तलेनोरसि वीर्यवान् ॥३५॥
आजघान त्रिमूर्धानं तलेनोरसि वीर्यवान् ॥३५॥
35. khaḍgaprahārābhihato hanūmānmārutātmajaḥ ,
ājaghāna trimūrdhānaṃ talenorasi vīryavān.
ājaghāna trimūrdhānaṃ talenorasi vīryavān.
35.
khaḍgaprahārābhihataḥ hanūmān mārutātmajaḥ
ājaghāna trimūrdhānam talena urasi vīryavān
ājaghāna trimūrdhānam talena urasi vīryavān
35.
khaḍgaprahārābhihataḥ vīryavān hanūmān
mārutātmajaḥ talena urasi trimūrdhānam ājaghāna
mārutātmajaḥ talena urasi trimūrdhānam ājaghāna
35.
Hanumān, the son of the Wind-god, though struck by the sword's blow, being powerful, struck Triśiras on the chest with the palm of his hand.
स तलभिहतस्तेन स्रस्तहस्ताम्बरो भुवि ।
निपपात महातेजास्त्रिशिरास्त्यक्तचेतनः ॥३६॥
निपपात महातेजास्त्रिशिरास्त्यक्तचेतनः ॥३६॥
36. sa talabhihatastena srastahastāmbaro bhuvi ,
nipapāta mahātejāstriśirāstyaktacetanaḥ.
nipapāta mahātejāstriśirāstyaktacetanaḥ.
36.
saḥ talābhihataḥ tena srastahastāmbaraḥ bhuvi
nipapāta mahātejāḥ triśirāḥ tyaktacetanaḥ
nipapāta mahātejāḥ triśirāḥ tyaktacetanaḥ
36.
tena talābhihataḥ mahātejāḥ triśirāḥ saḥ
srastahastāmbaraḥ tyaktacetanaḥ bhuvi nipapāta
srastahastāmbaraḥ tyaktacetanaḥ bhuvi nipapāta
36.
Struck by Hanumān with the palm of his hand, that greatly powerful Triśiras, with his hands and clothes disheveled, fell unconscious to the ground.
स तस्य पततः खड्गं समाच्छिद्य महाकपिः ।
ननाद गिरिसंकाशस्त्रासयन् सर्वनैरृतान् ॥३७॥
ननाद गिरिसंकाशस्त्रासयन् सर्वनैरृतान् ॥३७॥
37. sa tasya patataḥ khaḍgaṃ samācchidya mahākapiḥ ,
nanāda girisaṃkāśastrāsayan sarvanairṛtān.
nanāda girisaṃkāśastrāsayan sarvanairṛtān.
37.
sa tasya patataḥ khaḍgam samācchidya mahākapiḥ
nanāda girisaṃkāśaḥ trāsayana sarvanairṛtān
nanāda girisaṃkāśaḥ trāsayana sarvanairṛtān
37.
mahākapiḥ sa tasya patataḥ khaḍgam samācchidya
girisaṃkāśaḥ sarvanairṛtān trāsayana nanāda
girisaṃkāśaḥ sarvanairṛtān trāsayana nanāda
37.
The great monkey (mahākapi), having snatched the sword from him as he fell, roared like a mountain, terrifying all the Rākṣasas.
अमृष्यमाणस्तं घोषमुत्पपात निशाचरः ।
उत्पत्य च हनूमन्तं ताडयामास मुष्टिना ॥३८॥
उत्पत्य च हनूमन्तं ताडयामास मुष्टिना ॥३८॥
38. amṛṣyamāṇastaṃ ghoṣamutpapāta niśācaraḥ ,
utpatya ca hanūmantaṃ tāḍayāmāsa muṣṭinā.
utpatya ca hanūmantaṃ tāḍayāmāsa muṣṭinā.
38.
amṛṣyamāṇaḥ tam ghoṣam utpapāta niśācaraḥ
utpatya ca hanūmantam tāḍayāmāsa muṣṭinā
utpatya ca hanūmantam tāḍayāmāsa muṣṭinā
38.
niśācaraḥ tam ghoṣam amṛṣyamāṇaḥ utpapāta
ca utpatya hanūmantam muṣṭinā tāḍayāmāsa
ca utpatya hanūmantam muṣṭinā tāḍayāmāsa
38.
Unable to tolerate that roar, the night-wanderer (Rākṣasa) sprang upwards. And, having sprung up, he struck Hanuman with his fist.
तेन मुष्टिप्रहारेण संचुकोप महाकपिः ।
कुपितश्च निजग्राह किरीटे राक्षसर्षभम् ॥३९॥
कुपितश्च निजग्राह किरीटे राक्षसर्षभम् ॥३९॥
39. tena muṣṭiprahāreṇa saṃcukopa mahākapiḥ ,
kupitaśca nijagrāha kirīṭe rākṣasarṣabham.
kupitaśca nijagrāha kirīṭe rākṣasarṣabham.
39.
tena muṣṭiprahāreṇa saṃcukopa mahākapiḥ
kupitaḥ ca nijagrāha kirīṭe rākṣasarṣabham
kupitaḥ ca nijagrāha kirīṭe rākṣasarṣabham
39.
tena muṣṭiprahāreṇa mahākapiḥ saṃcukopa ca
kupitaḥ kirīṭe rākṣasarṣabham nijagrāha
kupitaḥ kirīṭe rākṣasarṣabham nijagrāha
39.
Due to that fist-blow, the great monkey (mahākapi) became extremely angry. And, having become angry, he seized the chief of the Rākṣasas by his crown.
स तस्य शीर्षाण्यसिना शितेन किरीटजुष्टानि सकुण्डलानि ।
क्रुद्धः प्रचिच्छेद सुतो ऽनिलस्य त्वष्टुः सुतस्येव शिरांसि शक्रः ॥४०॥
क्रुद्धः प्रचिच्छेद सुतो ऽनिलस्य त्वष्टुः सुतस्येव शिरांसि शक्रः ॥४०॥
40. sa tasya śīrṣāṇyasinā śitena kirīṭajuṣṭāni sakuṇḍalāni ,
kruddhaḥ praciccheda suto'nilasya tvaṣṭuḥ sutasyeva śirāṃsi śakraḥ.
kruddhaḥ praciccheda suto'nilasya tvaṣṭuḥ sutasyeva śirāṃsi śakraḥ.
40.
sa tasya śīrṣāṇi asinā śitena
kirīṭajuṣṭāni sakuṇḍalāni kruddhaḥ
praciccheda sutaḥ anilasya
tvaṣṭuḥ sutasya iva śirāṃsi śakraḥ
kirīṭajuṣṭāni sakuṇḍalāni kruddhaḥ
praciccheda sutaḥ anilasya
tvaṣṭuḥ sutasya iva śirāṃsi śakraḥ
40.
sa anilasya sutaḥ kruddhaḥ tasya
kirīṭajuṣṭāni sakuṇḍalāni
śīrṣāṇi śitena asinā praciccheda
iva śakraḥ tvaṣṭuḥ sutasya śirāṃsi
kirīṭajuṣṭāni sakuṇḍalāni
śīrṣāṇi śitena asinā praciccheda
iva śakraḥ tvaṣṭuḥ sutasya śirāṃsi
40.
Enraged, he, the son of Anila (Hanuman), cut off his (the Rākṣasa's) heads, which were adorned with crowns and earrings, with the sharp sword, just as Indra cut off the heads of Tvaṣṭā's son.
तान्यायताक्षाण्यगसंनिभानि प्रदीप्तवैश्वानरलोचनानि ।
पेतुः शिरांसीन्द्ररिपोर्धरण्यां ज्योतींषि मुक्तानि यथार्कमार्गात् ॥४१॥
पेतुः शिरांसीन्द्ररिपोर्धरण्यां ज्योतींषि मुक्तानि यथार्कमार्गात् ॥४१॥
41. tānyāyatākṣāṇyagasaṃnibhāni pradīptavaiśvānaralocanāni ,
petuḥ śirāṃsīndraripordharaṇyāṃ jyotīṃṣi muktāni yathārkamārgāt.
petuḥ śirāṃsīndraripordharaṇyāṃ jyotīṃṣi muktāni yathārkamārgāt.
41.
tāni āyatākṣāṇi agasaṃnibhāni
pradīptavaiśvānara-locanāni petuḥ
śirāṃsi indraripoḥ dharaṇyām
jyotīṃṣi muktāni yathā arkamārgāt
pradīptavaiśvānara-locanāni petuḥ
śirāṃsi indraripoḥ dharaṇyām
jyotīṃṣi muktāni yathā arkamārgāt
41.
indraripoḥ tāni āyatākṣāṇi
agasaṃnibhāni pradīptavaiśvānara-locanāni
śirāṃsi dharaṇyām petuḥ
yathā arkamārgāt muktāni jyotīṃṣi
agasaṃnibhāni pradīptavaiśvānara-locanāni
śirāṃsi dharaṇyām petuḥ
yathā arkamārgāt muktāni jyotīṃṣi
41.
The mountain-like heads of Indra's enemy, which possessed long eyes and eyes blazing like fire, fell to the earth, just as celestial lights (jyotīṃṣi) fall from the sun's path (arkamārga).
तस्मिन् हते देवरिपौ त्रिशीर्षे हनूमत शक्रपराक्रमेण ।
नेदुः प्लवंगाः प्रचचाल भूमी रक्षांस्यथो दुद्रुविरे समन्तात् ॥४२॥
नेदुः प्लवंगाः प्रचचाल भूमी रक्षांस्यथो दुद्रुविरे समन्तात् ॥४२॥
42. tasmin hate devaripau triśīrṣe hanūmata śakraparākrameṇa ,
neduḥ plavaṃgāḥ pracacāla bhūmī rakṣāṃsyatho dudruvire samantāt.
neduḥ plavaṃgāḥ pracacāla bhūmī rakṣāṃsyatho dudruvire samantāt.
42.
tasmin hate devaripau triśīrṣe
hanūmataḥ śakraparākrameṇa
neduḥ plavaṅgāḥ pracakāla bhūmiḥ
rakṣāṃsi atho dudruvire samantāt
hanūmataḥ śakraparākrameṇa
neduḥ plavaṅgāḥ pracakāla bhūmiḥ
rakṣāṃsi atho dudruvire samantāt
42.
hanūmataḥ śakraparākrameṇa tasmin
devaripau triśīrṣe hate
plavaṅgāḥ neduḥ bhūmiḥ pracakāla
atho rakṣāṃsi samantāt dudruvire
devaripau triśīrṣe hate
plavaṅgāḥ neduḥ bhūmiḥ pracakāla
atho rakṣāṃsi samantāt dudruvire
42.
When that three-headed enemy of the gods (devaripu), Triśiras, was slain by Hanumat, whose might was like that of Indra, the monkeys roared, the earth shook, and then the rākṣasas fled in all directions.
हतं त्रिशिरसं दृष्ट्वा तथैव च महोदरम् ।
हतौ प्रेक्ष्य दुराधर्षौ देवान्तकनरान्तकौ ॥४३॥
हतौ प्रेक्ष्य दुराधर्षौ देवान्तकनरान्तकौ ॥४३॥
43. hataṃ triśirasaṃ dṛṣṭvā tathaiva ca mahodaram ,
hatau prekṣya durādharṣau devāntakanarāntakau.
hatau prekṣya durādharṣau devāntakanarāntakau.
43.
hatam triśirasam dṛṣṭvā tathā eva ca mahodaram
hatau prekṣya durādharṣau devāntaka-narāntakau
hatau prekṣya durādharṣau devāntaka-narāntakau
43.
triśirasam hatam dṛṣṭvā tathā eva ca mahodaram (hatam
dṛṣṭvā) durādharṣau devāntaka-narāntakau hatau prekṣya
dṛṣṭvā) durādharṣau devāntaka-narāntakau hatau prekṣya
43.
Seeing Triśiras slain, and likewise Mahodara, and witnessing the death of the two formidable Devāntaka and Narāntaka,
चुकोप परमामर्षी महापार्श्वो महाबलः ।
जग्राहार्चिष्मतीं चापि गदां सर्वायसीं शुभाम् ॥४४॥
जग्राहार्चिष्मतीं चापि गदां सर्वायसीं शुभाम् ॥४४॥
44. cukopa paramāmarṣī mahāpārśvo mahābalaḥ ,
jagrāhārciṣmatīṃ cāpi gadāṃ sarvāyasīṃ śubhām.
jagrāhārciṣmatīṃ cāpi gadāṃ sarvāyasīṃ śubhām.
44.
cukopa paramāmarṣī mahāpārśvaḥ mahābalaḥ jagrāha
arciṣmatīm ca api gadām sarvāyasīm śubhām
arciṣmatīm ca api gadām sarvāyasīm śubhām
44.
paramāmarṣī mahābalaḥ mahāpārśvaḥ cukopa ca
api arciṣmatīm sarvāyasīm śubhām gadām jagrāha
api arciṣmatīm sarvāyasīm śubhām gadām jagrāha
44.
the greatly enraged and mighty Mahāpārśva became furious. He then seized his auspicious, radiant, and entirely iron mace.
हेमपट्टपरिक्षिप्तां मांसशोणितलेपनाम् ।
विराजमानां वपुषा शत्रुशोणितरञ्जिताम् ॥४५॥
विराजमानां वपुषा शत्रुशोणितरञ्जिताम् ॥४५॥
45. hemapaṭṭaparikṣiptāṃ māṃsaśoṇitalepanām ,
virājamānāṃ vapuṣā śatruśoṇitarañjitām.
virājamānāṃ vapuṣā śatruśoṇitarañjitām.
45.
hemapaṭṭaparikṣiptām māṃsaśoṇitalepanām
virājamānām vapuṣā śatruśoṇitarañjitām
virājamānām vapuṣā śatruśoṇitarañjitām
45.
hemapaṭṭaparikṣiptām māṃsaśoṇitalepanām
virājamānām vapuṣā śatruśoṇitarañjitām
virājamānām vapuṣā śatruśoṇitarañjitām
45.
Adorned with gold plates and smeared with flesh and blood, it shone resplendently, dyed with the blood of enemies.
तेजसा संप्रदीप्ताग्रां रक्तमाल्यविभूषिताम् ।
ऐरावतमहापद्मसार्वभौम भयावहाम् ॥४६॥
ऐरावतमहापद्मसार्वभौम भयावहाम् ॥४६॥
46. tejasā saṃpradīptāgrāṃ raktamālyavibhūṣitām ,
airāvatamahāpadmasārvabhauma bhayāvahām.
airāvatamahāpadmasārvabhauma bhayāvahām.
46.
tejasā sampradīptāgrām raktamālyavibhūṣitām
airāvatamahāpadmasārvabhauma bhayāvahām
airāvatamahāpadmasārvabhauma bhayāvahām
46.
tejasā sampradīptāgrām raktamālyavibhūṣitām
airāvatamahāpadmasārvabhauma bhayāvahām
airāvatamahāpadmasārvabhauma bhayāvahām
46.
Its tip blazing fiercely with radiance and adorned with red garlands, it struck terror even into Airāvata, Mahāpadma, and Sārvabhauma (the great elephants).
गदामादाय संक्रुद्धो महापार्श्वो महाबलः ।
हरीन् समभिदुद्राव युगान्ताग्निरिव ज्वलन् ॥४७॥
हरीन् समभिदुद्राव युगान्ताग्निरिव ज्वलन् ॥४७॥
47. gadāmādāya saṃkruddho mahāpārśvo mahābalaḥ ,
harīn samabhidudrāva yugāntāgniriva jvalan.
harīn samabhidudrāva yugāntāgniriva jvalan.
47.
gadām ādāya saṃkruddhaḥ mahāpārśvaḥ mahābalaḥ
harīn samabhidudrāva yugāntāgniḥ iva jvalan
harīn samabhidudrāva yugāntāgniḥ iva jvalan
47.
samkruddhaḥ mahābalaḥ mahāpārśvaḥ gadām ādāya
harīn samabhidudrāva yugāntāgniḥ iva jvalan
harīn samabhidudrāva yugāntāgniḥ iva jvalan
47.
Intensely enraged and exceedingly mighty, Mahāpārśva grasped the mace. He then rushed towards the monkeys, blazing like the destructive fire at the end of an eon (yuga).
अथर्षयः समुत्पत्य वानरो रवणानुजम् ।
महापार्श्वमुपागम्य तस्थौ तस्याग्रतो बली ॥४८॥
महापार्श्वमुपागम्य तस्थौ तस्याग्रतो बली ॥४८॥
48. atharṣayaḥ samutpatya vānaro ravaṇānujam ,
mahāpārśvamupāgamya tasthau tasyāgrato balī.
mahāpārśvamupāgamya tasthau tasyāgrato balī.
48.
atha ṛṣayaḥ samutpatya vānaraḥ ravaṇānujam
mahāpārśvam upāgamya tastau tasya agrataḥ balī
mahāpārśvam upāgamya tastau tasya agrataḥ balī
48.
atha ṛṣayaḥ samutpatya balī vānaraḥ ravaṇānujam
mahāpārśvam upāgamya tasya agrataḥ tastau
mahāpārśvam upāgamya tasya agrataḥ tastau
48.
Then, the sages having sprung up, the mighty monkey (vānara), having gone to Ravaṇa's younger brother (Vibhīṣaṇa) and having approached Mahāpārśva, stood in front of him (Mahāpārśva).
तं पुरस्तात् स्थितं दृष्ट्वा वानरं पर्वतोपमम् ।
आजघानोरसि क्रुद्धो गदया वज्रकल्पया ॥४९॥
आजघानोरसि क्रुद्धो गदया वज्रकल्पया ॥४९॥
49. taṃ purastāt sthitaṃ dṛṣṭvā vānaraṃ parvatopamam ,
ājaghānorasi kruddho gadayā vajrakalpayā.
ājaghānorasi kruddho gadayā vajrakalpayā.
49.
tam purastāt sthitam dṛṣṭvā vānaram parvatopamam
ājaghāna urasi kruddhaḥ gadayā vajrakalpayā
ājaghāna urasi kruddhaḥ gadayā vajrakalpayā
49.
Seeing that mountain-like monkey (vānararṣabha) standing before him, Mahāpārśva, enraged, struck him on the chest with a mace that was like a thunderbolt.
स तयाभिहतस्तेन गदया वानरर्षभः ।
भिन्नवक्षाः समाधूतः सुस्राव रुधिरं बहु ॥५०॥
भिन्नवक्षाः समाधूतः सुस्राव रुधिरं बहु ॥५०॥
50. sa tayābhihatastena gadayā vānararṣabhaḥ ,
bhinnavakṣāḥ samādhūtaḥ susrāva rudhiraṃ bahu.
bhinnavakṣāḥ samādhūtaḥ susrāva rudhiraṃ bahu.
50.
sa tayā abhihataḥ tena gadayā vānararṣabhaḥ
bhinnavakṣāḥ samādhūtaḥ susrāva rudhiram bahu
bhinnavakṣāḥ samādhūtaḥ susrāva rudhiram bahu
50.
That chief of monkeys (vānararṣabha), struck by Mahāpārśva with that mace, had his chest shattered and was greatly shaken, profusely bleeding much blood.
स संप्राप्य चिरात् संज्ञामृषभो वानरर्षभः ।
क्रुद्धो विस्फुरमाणौष्ठो महापार्श्वमुदैक्षत ॥५१॥
क्रुद्धो विस्फुरमाणौष्ठो महापार्श्वमुदैक्षत ॥५१॥
51. sa saṃprāpya cirāt saṃjñāmṛṣabho vānararṣabhaḥ ,
kruddho visphuramāṇauṣṭho mahāpārśvamudaikṣata.
kruddho visphuramāṇauṣṭho mahāpārśvamudaikṣata.
51.
sa samprāpya cirāt saṃjñām ṛṣabhaḥ vānararṣabhaḥ
kruddhaḥ visphuramāṇauṣṭhaḥ mahāpārśvam udaikṣata
kruddhaḥ visphuramāṇauṣṭhaḥ mahāpārśvam udaikṣata
51.
After a long time, that chief of monkeys (vānararṣabha) regained consciousness. Enraged and with trembling lips, he looked at Mahāpārśva.
तां गृहीत्वा गदां भीमामाविध्य च पुनः पुनः ।
मत्तानीकं महापार्श्वं जघान रणमूर्धनि ॥५२॥
मत्तानीकं महापार्श्वं जघान रणमूर्धनि ॥५२॥
52. tāṃ gṛhītvā gadāṃ bhīmāmāvidhya ca punaḥ punaḥ ,
mattānīkaṃ mahāpārśvaṃ jaghāna raṇamūrdhani.
mattānīkaṃ mahāpārśvaṃ jaghāna raṇamūrdhani.
52.
tām gṛhītvā gadām bhīmām āvidhya ca punaḥ punaḥ
mattānīkam mahāpārśvam jaghāna raṇamūrdhani
mattānīkam mahāpārśvam jaghāna raṇamūrdhani
52.
Seizing that dreadful mace and swinging it repeatedly, he struck Mahāpārśva, who was frenzied in battle, at the forefront of the battle.
स स्वया गदया भिन्नो विकीर्णदशनेक्षणः ।
निपपात महापार्श्वो वज्राहत इवाचलः ॥५३॥
निपपात महापार्श्वो वज्राहत इवाचलः ॥५३॥
53. sa svayā gadayā bhinno vikīrṇadaśanekṣaṇaḥ ,
nipapāta mahāpārśvo vajrāhata ivācalaḥ.
nipapāta mahāpārśvo vajrāhata ivācalaḥ.
53.
sa svayā gadayā bhinnaḥ vikīrṇadaśanekṣaṇaḥ
nipapāta mahāpārśvaḥ vajrāhataḥ iva acalaḥ
nipapāta mahāpārśvaḥ vajrāhataḥ iva acalaḥ
53.
sa mahāpārśvaḥ svayā gadayā bhinnaḥ
vikīrṇadaśanekṣaṇaḥ vajrāhataḥ acalaḥ iva nipapāta
vikīrṇadaśanekṣaṇaḥ vajrāhataḥ acalaḥ iva nipapāta
53.
Mahaparshva, shattered by his own mace, with his teeth and eyes scattered, fell down like a mountain struck by a thunderbolt.
तस्मिन् हते भ्रातरि रावणस्य तन्नैरृतानां बलमर्णवाभम् ।
त्यक्तायुधं केवलजीवितार्थं दुद्राव भिन्नार्णवसंनिकाशम् ॥५४॥
त्यक्तायुधं केवलजीवितार्थं दुद्राव भिन्नार्णवसंनिकाशम् ॥५४॥
54. tasmin hate bhrātari rāvaṇasya tannairṛtānāṃ balamarṇavābham ,
tyaktāyudhaṃ kevalajīvitārthaṃ dudrāva bhinnārṇavasaṃnikāśam.
tyaktāyudhaṃ kevalajīvitārthaṃ dudrāva bhinnārṇavasaṃnikāśam.
54.
tasmin hate bhrātari rāvaṇasya
tat nairṛtānām balam arṇavābham
tyaktāyudham kevalajīvitārtham
dudrāva bhinnārṇavasaṃnikāśam
tat nairṛtānām balam arṇavābham
tyaktāyudham kevalajīvitārtham
dudrāva bhinnārṇavasaṃnikāśam
54.
rāvaṇasya tasmin bhrātari hate
tat arṇavābham tyaktāyudham
kevalajīvitārtham nairṛtānām
balam bhinnārṇavasaṃnikāśam dudrāva
tat arṇavābham tyaktāyudham
kevalajīvitārtham nairṛtānām
balam bhinnārṇavasaṃnikāśam dudrāva
54.
With Ravana's brother killed, that ocean-like army of rakshasas, abandoning their weapons and seeking only to save their lives, fled like a turbulent, surging ocean.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58 (current chapter)
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100