Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-4, chapter-41

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ततः प्रस्थाप्य सुग्रीवस्तान् हरीन्दक्षिणां दिशम् ।
बुद्धिविक्रमसंपन्नान् वायुवेगसमाञ्जवे ॥१॥
1. tataḥ prasthāpya sugrīvastān harīndakṣiṇāṃ diśam ,
buddhivikramasaṃpannān vāyuvegasamāñjave.
1. tataḥ prasthāpya sugrīvaḥ tān harīn dakṣiṇām
diśam buddhivikramasaṃpannān vāyuvegasamān jave
1. tataḥ sugrīvaḥ buddhivikramasaṃpannān vāyuvegasamān
jave tān harīn dakṣiṇām diśam prasthāpya
1. Then Sugriva dispatched those monkeys - who were endowed with intelligence and valor, and equal to the speed of the wind in their swiftness - towards the southern direction.
अथाहूय महातेजाः सुषेणं नाम यूथपम् ।
तारायाः पितरं राजा श्वशुरभीमविक्रमम् ॥२॥
2. athāhūya mahātejāḥ suṣeṇaṃ nāma yūthapam ,
tārāyāḥ pitaraṃ rājā śvaśurabhīmavikramam.
2. atha āhūya mahātejāḥ suṣeṇam nāma yūthapam
tārāyāḥ pitaram rājā śvaśurabhīmavikramam
2. atha mahātejāḥ rājā āhūya suṣeṇam nāma
yūthapam tārāyāḥ pitaram śvaśurabhīmavikramam
2. Then, the greatly glorious king Sugriva summoned by name Sushena, the commander of a troop, who was Tara's father and a father-in-law of formidable valor.
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यमभिगम्य प्रणम्य च ।
साहाय्यं कुरु रामस्य कृत्ये ऽस्मिन् समुपस्थिते ॥३॥
3. abravīt prāñjalirvākyamabhigamya praṇamya ca ,
sāhāyyaṃ kuru rāmasya kṛtye'smin samupasthite.
3. abravīt prāñjaliḥ vākyam abhigamya praṇamya ca
sāhāyyam kuru rāmasya kṛtye asmin samupasthite
3. abhigamya praṇamya ca prāñjaliḥ abravīt vākyam
sāhāyyam rāmasya asmin samupasthite kṛtye kuru
3. He, having approached and bowed, spoke with folded hands (prāñjali): 'Provide assistance to Rama in this task that has now arisen.'
वृतः शतसहस्रेण वानराणां तरस्विनाम् ।
अभिगच्छ दिशं सौम्य पश्चिमां वारुणीं प्रभो ॥४॥
4. vṛtaḥ śatasahasreṇa vānarāṇāṃ tarasvinām ,
abhigaccha diśaṃ saumya paścimāṃ vāruṇīṃ prabho.
4. vṛtaḥ śatasahasreṇa vānarāṇām tarasvinām
abhigaccha diśam saumya paścimām vāruṇīm prabho
4. saumya prabho śatasahasreṇa tarasvinām vānarāṇām
vṛtaḥ paścimām vāruṇīm diśam abhigaccha
4. O gentle lord, accompanied by a hundred thousand mighty monkeys, proceed towards the western direction, the one associated with Varuna.
सुराष्ट्रान् सह बाह्लीकाञ् शूराभीरांस्तथैव च ।
स्फीताञ्जनपदान् रम्यान् विपुलानि पुराणि च ॥५॥
5. surāṣṭrān saha bāhlīkāñ śūrābhīrāṃstathaiva ca ,
sphītāñjanapadān ramyān vipulāni purāṇi ca.
5. surāṣṭrān saha bāhlīkān śūrābhīrān tathaiva ca
sphītān janapadān ramyān vipulāni purāṇi ca
5. surāṣṭrān saha bāhlīkān tathaiva ca śūrābhīrān
sphītān ramyān janapadān ca vipulāni purāṇi
5. You will find good countries, along with the Bahlīkas and likewise the Śūrābhīras, as well as prosperous, delightful districts and vast cities.
पुंनागगहनं कुक्षिं बहुलोद्दालकाकुलम् ।
तथा केतकषण्डांश्च मार्गध्वं हरियूथपाः ॥६॥
6. puṃnāgagahanaṃ kukṣiṃ bahuloddālakākulam ,
tathā ketakaṣaṇḍāṃśca mārgadhvaṃ hariyūthapāḥ.
6. puṃnāgagahanam kukṣim bahuloddālakākulam
tathā ketakakhaṇḍān ca mārgadhvam hariyūthapāḥ
6. hariyūthapāḥ mārgadhvam puṃnāgagahanam
bahuloddālakākulam kukṣim tathā ketakakhaṇḍān ca
6. O leaders of the monkey troops! Search for the valleys dense with puṃnāga trees and teeming with many uddālaka trees, and likewise, for groves of ketaka trees.
प्रत्यक् स्रोतोगमाश्चैव नद्यः शीतजलाः शिवाः ।
तापसानामरण्यानि कान्तारा गिरयश्च ये ॥७॥
7. pratyak srotogamāścaiva nadyaḥ śītajalāḥ śivāḥ ,
tāpasānāmaraṇyāni kāntārā girayaśca ye.
7. pratyak srotogamāḥ ca eva nadyaḥ śītajalāḥ
śivāḥ tāpasānām araṇyāni kāntārāḥ girayaḥ ca ye
7. ye nadyaḥ pratyak srotogamāḥ ca eva śītajalāḥ
śivāḥ tāpasānām araṇyāni kāntārāḥ ca girayaḥ
7. And indeed, those auspicious rivers with cold water that flow westward, along with the forests of ascetics, and the wildernesses and mountains that are there.
गिरिजालावृतां दुर्गां मार्गित्वा पश्चिमां दिशम् ।
ततः पश्चिममासाद्य समुद्रं द्रष्टुमर्हथ ।
तिमि नक्रायुत जलमक्षोभ्यमथ वानरः ॥८॥
8. girijālāvṛtāṃ durgāṃ mārgitvā paścimāṃ diśam ,
tataḥ paścimamāsādya samudraṃ draṣṭumarhatha ,
timi nakrāyuta jalamakṣobhyamatha vānaraḥ.
8. girijālāvṛtām durgām mārgitvā
paścimām diśam tataḥ paścimam āsādya
samudram draṣṭum arhatha timi
nakrāyuta jalam akṣobhyam atha vānaraḥ
8. paścimām diśam girijālāvṛtām durgām mārgitvā tataḥ paścimam samudram āsādya draṣṭum arhatha.
atha vānaraḥ,
jalam timi nakrāyuta akṣobhyam.
8. After searching the western direction, which is difficult to traverse and shrouded by mountain ranges, you should then, upon reaching the western ocean, behold it. Its waters are filled with large fish and crocodiles, and it is unagitated, O monkeys!
ततः केतकषण्डेषु तमालगहनेषु च ।
कपयो विहरिष्यन्ति नारिकेलवनेषु च ॥९॥
9. tataḥ ketakaṣaṇḍeṣu tamālagahaneṣu ca ,
kapayo vihariṣyanti nārikelavaneṣu ca.
9. tataḥ ketakaṣaṇḍeṣu tamālagahaneṣu ca
kapayaḥ vihariṣyanti nārikelavaneṣu ca
9. tataḥ kapayaḥ ketakaṣaṇḍeṣu tamālagahaneṣu
ca nārikelavaneṣu ca vihariṣyanti
9. Then, the monkeys will roam in the screwpine groves, in the dense tamala forests, and in the coconut groves.
तत्र सीतां च मार्गध्वं निलयं रावणस्य च ।
मरीचिपत्तनं चैव रम्यं चैव जटीपुरम् ॥१०॥
10. tatra sītāṃ ca mārgadhvaṃ nilayaṃ rāvaṇasya ca ,
marīcipattanaṃ caiva ramyaṃ caiva jaṭīpuram.
10. tatra sītām ca mārgadhvam nilayam rāvaṇasya ca
marīcipattanam ca eva ramyam ca eva jaṭīpuram
10. tatra sītām ca rāvaṇasya nilayam ca mārgadhvam
marīcipattanam ca eva ramyam ca eva jaṭīpuram
10. There, you (plural) must search for Sītā and the abode of Rāvaṇa. (Also search) Marīcipattana and the beautiful Jaṭīpura.
अवन्तीमङ्गलोपां च तथा चालक्षितं वनम् ।
राष्ट्राणि च विशालानि पत्तनानि ततस्ततः ॥११॥
11. avantīmaṅgalopāṃ ca tathā cālakṣitaṃ vanam ,
rāṣṭrāṇi ca viśālāni pattanāni tatastataḥ.
11. avantīm aṅgalopām ca tathā ca alakṣitam vanam
rāṣṭrāṇi ca viśālāni pattanāni tatastataḥ
11. avantīm ca aṅgalopām ca tathā alakṣitam vanam
ca viśālāni rāṣṭrāṇi ca tatastataḥ pattanāni ca
11. And (search) Avanti and Angalopa, and likewise the unseen forest. Also (search) vast kingdoms and cities here and there.
सिन्धुसागरयोश्चैव संगमे तत्र पर्वतः ।
महान् हेमगिरिर्नाम शतशृङ्गो महाद्रुमः ॥१२॥
12. sindhusāgarayoścaiva saṃgame tatra parvataḥ ,
mahān hemagirirnāma śataśṛṅgo mahādrumaḥ.
12. sindhusāgarayoḥ ca eva saṅgame tatra parvataḥ
mahān hemagiriḥ nāma śataśṛṅgaḥ mahādrumaḥ
12. tatra sindhusāgarayoḥ ca eva saṅgame mahān
śataśṛṅgaḥ mahādrumaḥ hemagiriḥ nāma parvataḥ
12. And there, at the confluence of the Sindhu (river) and the ocean, stands a great mountain named Hemagiri, which has a hundred peaks and vast trees.
तस्य प्रस्थेषु रम्येषु सिंहाः पक्षगमाः स्थिताः ।
तिमिमत्स्यगजांश्चैव नीडान्यारोपयन्ति ते ॥१३॥
13. tasya prastheṣu ramyeṣu siṃhāḥ pakṣagamāḥ sthitāḥ ,
timimatsyagajāṃścaiva nīḍānyāropayanti te.
13. tasya prastheṣu ramyeṣu siṃhāḥ pakṣagamāḥ sthitāḥ
| timimatsyagajāḥ ca eva nīḍāni āropayanti te
13. siṃhāḥ pakṣagamāḥ te tasya ramyeṣu prastheṣu
sthitāḥ timimatsyagajāḥ ca eva nīḍāni āropayanti
13. On its charming plateaus, winged lions reside. They (the lions) even place whales, fish, and elephants in their nests.
तानि नीडानि सिंहानां गिरिशृङ्गगताश्च ये ।
दृप्तास्तृप्ताश्च मातङ्गास्तोयदस्वननिःस्वनाः ।
विचरन्ति विशाले ऽस्मिंस्तोयपूर्णे समन्ततः ॥१४॥
14. tāni nīḍāni siṃhānāṃ giriśṛṅgagatāśca ye ,
dṛptāstṛptāśca mātaṅgāstoyadasvananiḥsvanāḥ ,
vicaranti viśāle'smiṃstoyapūrṇe samantataḥ.
14. tāni nīḍāni siṃhānām giriśṛṅgagatāḥ
ca ye | dṛptāḥ tṛptāḥ ca mātaṅgāḥ
toyadasvananiḥsvanāḥ | vicaranti
viśāle asmin toyapūrṇe samantataḥ
14. tāni siṃhānām nīḍāni ye ca
giriśṛṅgagatāḥ dṛptāḥ tṛptāḥ ca mātaṅgāḥ
toyadasvananiḥsvanāḥ asmin viśāle
toyapūrṇe samantataḥ vicaranti
14. Those nests of the lions (are also found there), and those proud and satisfied elephants, dwelling on the mountain peaks, whose trumpeting sounds like the roar of rain-clouds, wander all around in this vast, water-filled region.
तस्य शृङ्गं दिवस्पर्शं काञ्चनं चित्रपादपम् ।
सर्वमाशु विचेतव्यं कपिभिः कामरूपिभिः ॥१५॥
15. tasya śṛṅgaṃ divasparśaṃ kāñcanaṃ citrapādapam ,
sarvamāśu vicetavyaṃ kapibhiḥ kāmarūpibhiḥ.
15. tasya śṛṅgam divassparśam kāñcanam citrapādapam
| sarvam āśu vicetavyam kapibhiḥ kāmarūpibhiḥ
15. tasya divassparśam kāñcanam citrapādapam śṛṅgam
sarvam āśu kāmarūpibhiḥ kapibhiḥ vicetavyam
15. Its sky-touching, golden peak, adorned with wondrous trees - all of it should be quickly searched by the monkeys who can change their form at will (kāmarūpi).
कोटिं तत्र समुद्रे तु काञ्चनीं शतयोजनम् ।
दुर्दर्शां परियात्रस्य गता द्रक्ष्यथ वानराः ॥१६॥
16. koṭiṃ tatra samudre tu kāñcanīṃ śatayojanam ,
durdarśāṃ pariyātrasya gatā drakṣyatha vānarāḥ.
16. koṭim tatra samudre tu kāñcanīm śatayojanam |
durdarśām pariyātrasya gatāḥ drakṣyatha vānarāḥ
16. vānarāḥ,
tatra gatāḥ yūyam samudre tu kāñcanīm śatayojanam pariyātrasya durdarśām koṭim drakṣyatha
16. O monkeys, having gone there, you will see in that ocean a golden cape, a hundred yojanas long, which is difficult for a voyager to perceive.
कोट्यस्तत्र चतुर्विंशद्गन्धर्वाणां तरस्विनाम् ।
वसन्त्यग्निनिकाशानां घोराणां कामरूपिणाम् ॥१७॥
17. koṭyastatra caturviṃśadgandharvāṇāṃ tarasvinām ,
vasantyagninikāśānāṃ ghorāṇāṃ kāmarūpiṇām.
17. koṭyaḥ tatra caturviṃśat gandharvāṇām tarasvinām
vasanti agninikāśānām ghorāṇām kāmarūpiṇām
17. Twenty-four crores of powerful Gandharvas dwell there, resembling fire, fierce, and capable of assuming any form they wish.
नात्यासादयितव्यास्ते वानरैर्भीमविक्रमैः ।
नादेयं च फलं तस्माद्देशात् किं चित् प्लवंगमैः ॥१८॥
18. nātyāsādayitavyāste vānarairbhīmavikramaiḥ ,
nādeyaṃ ca phalaṃ tasmāddeśāt kiṃ cit plavaṃgamaiḥ.
18. na atyāsādayitavyāḥ te vānaraiḥ bhīmavikramaiḥ na
ādeyam ca phalam tasmāt deśāt kiṃcit plavaṅgamaiḥ
18. Those [Gandharvas] should not be approached too closely by the terribly valiant monkeys. And no fruit whatsoever should be taken by the monkeys from that region.
दुरासदा हि ते वीराः सत्त्ववन्तो महाबलाः ।
फलमूलानि ते तत्र रक्षन्ते भीमविक्रमाः ॥१९॥
19. durāsadā hi te vīrāḥ sattvavanto mahābalāḥ ,
phalamūlāni te tatra rakṣante bhīmavikramāḥ.
19. durāsadāḥ hi te vīrāḥ sattvavantaḥ mahābalāḥ
phalamūlāni te tatra rakṣante bhīmavikramāḥ
19. Indeed, those heroes are formidable, brave, and extremely powerful. They, with their terrible valor, protect the fruits and roots in that place.
तत्र यत्नश्च कर्तव्यो मार्गितव्या च जानकी ।
न हि तेभ्यो भयं किं चित् कपित्वमनुवर्तताम् ॥२०॥
20. tatra yatnaśca kartavyo mārgitavyā ca jānakī ,
na hi tebhyo bhayaṃ kiṃ cit kapitvamanuvartatām.
20. tatra yatnaḥ ca kartavyaḥ mārgitavyā ca jānakī
na hi tebhyaḥ bhayam kiṃcit kapitvam anuvartatām
20. In that place, effort must be made, and Janaki must be searched for. Indeed, there is no fear whatsoever from those [Gandharvas] for those who maintain their monkey-like nature.
चतुर्भागे समुद्रस्य चक्रवान्नाम पर्वतः ।
तत्र चक्रं सहस्रारं निर्मितं विश्वकर्मणा ॥२१॥
21. caturbhāge samudrasya cakravānnāma parvataḥ ,
tatra cakraṃ sahasrāraṃ nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
21. caturbhāge samudrasya cakravān nāma parvataḥ
tatra cakram sahasrārām nirmitam viśvakarmaṇā
21. samudrasya caturbhāge cakravān nāma parvataḥ
tatra sahasrārām cakram viśvakarmaṇā nirmitam
21. In the fourth region of the ocean, there is a mountain named Cakravan. There, a disc (cakra) with a thousand spokes was crafted by Viśvakarman.
तत्र पञ्चजनं हत्वा हयग्रीवं च दानवम् ।
आजहार ततश्चक्रं शङ्खं च पुरुषोत्तमः ॥२२॥
22. tatra pañcajanaṃ hatvā hayagrīvaṃ ca dānavam ,
ājahāra tataścakraṃ śaṅkhaṃ ca puruṣottamaḥ.
22. tatra pañcajanam hatvā hayagrīvam ca dānavam
ājahāra tataḥ cakram śaṅkham ca puruṣottamaḥ
22. puruṣottamaḥ tatra pañcajanam dānavam ca
hayagrīvam hatvā tataḥ cakram ca śaṅkham ājahāra
22. There, having killed the demon Pañcajana and also Hayagrīva, the supreme cosmic person (puruṣottama) brought back the disc (cakra) and the conch from that place.
तस्य सानुषु चित्रेषु विशालासु गुहासु च ।
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥२३॥
23. tasya sānuṣu citreṣu viśālāsu guhāsu ca ,
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
23. tasya sānuṣu citreṣu viśālāsu guhāsu ca
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyaḥ tataḥ tataḥ
23. tasya citreṣu sānuṣu viśālāsu guhāsu ca
vaidehyā saha rāvaṇaḥ tataḥ tataḥ mārgitavyaḥ
23. Among its varied slopes and spacious caves, Rāvaṇa, along with Vaidehī (Sītā), should be searched for here and there.
योजनानि चतुःषष्टिर्वराहो नाम पर्वतः ।
सुवर्णशृङ्गः सुश्रीमानगाधे वरुणालये ॥२४॥
24. yojanāni catuḥṣaṣṭirvarāho nāma parvataḥ ,
suvarṇaśṛṅgaḥ suśrīmānagādhe varuṇālaye.
24. yojanāni catuḥṣaṣṭiḥ varāhaḥ nāma parvataḥ
suvarṇaśṛṅgaḥ suśrīmān agādhe varuṇālaye
24. catuḥṣaṣṭiḥ yojanāni varāhaḥ nāma parvataḥ
suvarṇaśṛṅgaḥ suśrīmān agādhe varuṇālaye
24. There is a mountain named Varāha, sixty-four yojanas in extent, with golden peaks and a very glorious appearance. It is situated in the unfathomable abode of Varuṇa (the ocean).
तत्र प्राग्ज्योतिषं नाम जातरूपमयं पुरम् ।
यस्मिन् वस्ति दुष्टात्मा नरको नाम गुहासु च ॥२५॥
25. tatra prāgjyotiṣaṃ nāma jātarūpamayaṃ puram ,
yasmin vasti duṣṭātmā narako nāma guhāsu ca.
25. tatra prāgjyotiṣam nāma jātarūpamayam puram
yasmin vasti duṣṭātmā narakaḥ nāma guhāsu ca
25. tatra prāgjyotiṣam nāma jātarūpamayam puram asti
yasmin duṣṭātmā narakaḥ nāma vasti guhāsu ca
25. There, there is a golden city named Prāgjyotiṣa. In it, the wicked-minded Naraka dwells, and also in caves.
तस्य सानुषु चित्रेषु विशालासु गुहासु च ।
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥२६॥
26. tasya sānuṣu citreṣu viśālāsu guhāsu ca ,
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
26. tasya sānuṣu citreṣu viśālāsu guhāsu ca
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyaḥ tatastataḥ
26. tasya citreṣu sānuṣu viśālāsu guhāsu ca
rāvaṇaḥ vaidehyā saha tatastataḥ mārgitavyaḥ
26. On its picturesque slopes and in its vast caves, Rāvaṇa, along with Vaidehī, must be searched for thoroughly.
तमतिक्रम्य शैलेन्द्रं काञ्चनान्तरनिर्दरः ।
पर्वतः सर्वसौवर्णो धारा प्रस्रवणायुतः ॥२७॥
27. tamatikramya śailendraṃ kāñcanāntaranirdaraḥ ,
parvataḥ sarvasauvarṇo dhārā prasravaṇāyutaḥ.
27. tam atikramya śailendram kāñcanāntaranirdaraḥ
parvataḥ sarvasauvarṇaḥ dhārāprasravaṇāyutaḥ
27. tam śailendram atikramya kāñcanāntaranirdaraḥ
sarvasauvarṇaḥ dhārāprasravaṇāyutaḥ parvataḥ (asti)
27. Having crossed that king of mountains, there is a mountain with deep golden ravines, entirely golden, and adorned with springs and waterfalls.
तं गजाश्च वराहाश्च सिंहा व्याघ्राश्च सर्वतः ।
अभिगर्जन्ति सततं तेन शब्देन दर्पिताः ॥२८॥
28. taṃ gajāśca varāhāśca siṃhā vyāghrāśca sarvataḥ ,
abhigarjanti satataṃ tena śabdena darpitāḥ.
28. tam gajāḥ ca varāhāḥ ca siṃhā vyāghrāḥ ca sarvataḥ
abhigarjanti satatam tena śabdena darpitāḥ
28. gajāḥ ca varāhāḥ ca siṃhā ca vyāghrāḥ ca darpitāḥ
sarvataḥ tena śabdena tam satatam abhigarjanti
28. Elephants, boars, lions, and tigers, made proud by that sound, constantly roar towards it from all directions.
तस्मिन् हरिहयः श्रीमान्महेन्द्रः पाकशासनः ।
अभिषिक्तः सुरै राजा मेघवान्नाम पर्वतः ॥२९॥
29. tasmin harihayaḥ śrīmānmahendraḥ pākaśāsanaḥ ,
abhiṣiktaḥ surai rājā meghavānnāma parvataḥ.
29. tasmin harihayaḥ śrīmān mahendraḥ pākaśāsanaḥ
abhiṣiktaḥ suraiḥ rājā meghavān nāma parvataḥ
29. tasmin parvataḥ meghavān nāma.
śrīmān harihayaḥ pākaśāsanaḥ mahendraḥ suraiḥ rājā abhiṣiktaḥ.
29. On that mountain, the glorious Indra, known as Harihaya (he of the green horses) and Pakaśāsana (vanquisher of Pāka), was consecrated as king by the gods. The mountain is named Meghavan.
तमतिक्रम्य शैलेन्द्रं महेन्द्रपरिपालितम् ।
षष्टिं गिरिसहस्राणि काञ्चनानि गमिष्यथ ॥३०॥
30. tamatikramya śailendraṃ mahendraparipālitam ,
ṣaṣṭiṃ girisahasrāṇi kāñcanāni gamiṣyatha.
30. tam atikramya śailendram mahendraparipālitam
ṣaṣṭim girisahastrāṇi kāñcanāni gamiṣyatha
30. tam mahendraparipālitam śailendram atikramya
ṣaṣṭim kāñcanāni girisahastrāṇi gamiṣyatha
30. Having passed beyond that lord of mountains, which is protected by Mahendra, you will reach sixty thousand golden mountains.
तरुणादित्यवर्णानि भ्राजमानानि सर्वतः ।
जातरूपमयैर्वृक्षैः शोभितानि सुपुष्पितैः ॥३१॥
31. taruṇādityavarṇāni bhrājamānāni sarvataḥ ,
jātarūpamayairvṛkṣaiḥ śobhitāni supuṣpitaiḥ.
31. taruṇādityavarṇāni bhrājamānāni sarvataḥ
jātarūpamayaiḥ vṛkṣaiḥ śobhitāni supuṣpitaiḥ
31. taruṇādityavarṇāni sarvataḥ bhrājamānāni
jātarūpamayaiḥ supuṣpitaiḥ vṛkṣaiḥ śobhitāni
31. They will be (or are) the color of the rising sun, shining brightly everywhere, and adorned with golden trees that are richly covered in flowers.
तेषां मध्ये स्थितो राजा मेरुरुत्तमपर्वतः ।
आदित्येन प्रसन्नेन शैलो दत्तवरः पुरा ॥३२॥
32. teṣāṃ madhye sthito rājā meruruttamaparvataḥ ,
ādityena prasannena śailo dattavaraḥ purā.
32. teṣām madhye sthitaḥ rājā meruḥ uttamaparvataḥ
ādityena prasannena śailaḥ dattavaraḥ purā
32. teṣām madhye rājā uttamaparvataḥ meruḥ sthitaḥ.
purā prasannena ādityena śailaḥ dattavaraḥ.
32. Among those mountains, situated in the middle, stands Mount Meru, the king of mountains and the most excellent peak. This mountain was formerly granted a boon by the gracious Sun god (Āditya).
तेनैवमुक्तः शैलेन्द्रः सर्व एव त्वदाश्रयाः ।
मत्प्रसादाद्भविष्यन्ति दिवारात्रौ च काञ्चनाः ॥३३॥
33. tenaivamuktaḥ śailendraḥ sarva eva tvadāśrayāḥ ,
matprasādādbhaviṣyanti divārātrau ca kāñcanāḥ.
33. tena eva uktaḥ śailendraḥ sarve eva tvat-āśrayāḥ
mat-prasādāt bhaviṣyanti divā-rātrau ca kāñcanāḥ
33. śailendraḥ tena eva uktaḥ sarve eva tvat-āśrayāḥ
mat-prasādāt divā-rātrau ca kāñcanāḥ bhaviṣyanti
33. Thus addressed by him, the king of mountains (Himālaya) was told: 'All who take refuge in you will, by my grace, become golden, both day and night.'
त्वयि ये चापि वत्स्यन्ति देवगन्धर्वदानवाः ।
ते भविष्यन्ति रक्ताश्च प्रभया काञ्चनप्रभाः ॥३४॥
34. tvayi ye cāpi vatsyanti devagandharvadānavāḥ ,
te bhaviṣyanti raktāśca prabhayā kāñcanaprabhāḥ.
34. tvayi ye ca api vatsyanti deva-gandharva-dānavāḥ
te bhaviṣyanti raktāḥ ca prabhayā kāñcana-prabhāḥ
34. ca ye deva-gandharva-dānavāḥ tvayi api vatsyanti,
te prabhayā raktāḥ ca kāñcana-prabhāḥ bhaviṣyanti
34. And those, be they gods, gandharvas, or dānavas, who will dwell upon you, they will become golden-hued due to their radiance, shining brilliantly.
आदित्या वसवो रुद्रा मरुतश्च दिवौकसः ।
आगम्य पश्चिमां संध्यां मेरुमुत्तमपर्वतम् ॥३५॥
35. ādityā vasavo rudrā marutaśca divaukasaḥ ,
āgamya paścimāṃ saṃdhyāṃ merumuttamaparvatam.
35. ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ marutaḥ ca diva-okasaḥ
āgamya paścimām sandhyām merum uttama-parvatam
35. ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ marutaḥ ca diva-okasaḥ
paścimām sandhyām uttama-parvatam merum āgamya
35. The Adityas, Vasus, Rudras, Maruts, and other heavenly dwellers arrive at the western twilight (sandhyā) and Mount Meru, the supreme mountain.
आदित्यमुपतिष्ठन्ति तैश्च सूर्यो ऽभिपूजितः ।
अदृश्यः सर्वभूतानामस्तं गच्छति पर्वतम् ॥३६॥
36. ādityamupatiṣṭhanti taiśca sūryo'bhipūjitaḥ ,
adṛśyaḥ sarvabhūtānāmastaṃ gacchati parvatam.
36. ādityam upatiṣṭhanti taiḥ ca sūryaḥ abhipūjitaḥ
adṛśyaḥ sarva-bhūtānām astam gacchati parvatam
36. ādityam upatiṣṭhanti ca taiḥ abhipūjitaḥ sūryaḥ
sarva-bhūtānām adṛśyaḥ astam parvatam gacchati
36. There, they worship the Sun (āditya). And the Sun, thus honored by them, becomes invisible to all beings as it descends to the setting mountain.
योजनानां सहस्राणि दशतानि दिवाकरः ।
मुहूर्तार्धेन तं शीघ्रमभियाति शिलोच्चयम् ॥३७॥
37. yojanānāṃ sahasrāṇi daśatāni divākaraḥ ,
muhūrtārdhena taṃ śīghramabhiyāti śiloccayam.
37. yojanānām sahasrāṇi daśatāni divākaraḥ
muhūrta-ardhena tam śīghram abhiyāti śila-uccayam
37. The sun (divākara) swiftly reaches that mountain, which is distant by thousands and tens of thousands of yojanas, in half a moment.
शृङ्गे तस्य महद्दिव्यं भवनं सूर्यसंनिभम् ।
प्रासादगुणसंबाधं विहितं विश्वकर्मणा ॥३८॥
38. śṛṅge tasya mahaddivyaṃ bhavanaṃ sūryasaṃnibham ,
prāsādaguṇasaṃbādhaṃ vihitaṃ viśvakarmaṇā.
38. śṛṅge tasya mahat divyam bhavanam sūrya-saṃnibham
prāsāda-guṇa-saṃbādham vihitam viśvakarmaṇā
38. On its peak is a great, divine palace, shining like the sun, crowded with many mansions, constructed by Viśvakarman.
शोभितं तरुभिश्चित्रैर्नानापक्षिसमाकुलैः ।
निकेतं पाशहस्तस्य वरुणस्य महात्मनः ॥३९॥
39. śobhitaṃ tarubhiścitrairnānāpakṣisamākulaiḥ ,
niketaṃ pāśahastasya varuṇasya mahātmanaḥ.
39. śobhitam tarubhiḥ citraiḥ nānā-pakṣi-samākulaiḥ
niketam pāśa-hastasya varuṇasya mahā-ātmanaḥ
39. It is adorned with various colorful trees, teeming with diverse birds - the abode of the great-souled Varuṇa, who holds a noose in his hand.
अन्तरा मेरुमस्तं च तालो दशशिरा महान् ।
जातरूपमयः श्रीमान्भ्राजते चित्रवेदिकः ॥४०॥
40. antarā merumastaṃ ca tālo daśaśirā mahān ,
jātarūpamayaḥ śrīmānbhrājate citravedikaḥ.
40. antarā merum astam ca tālaḥ daśa-śirā mahān
jāta-rūpa-mayaḥ śrīmān bhrājate citra-vedikaḥ
40. Between Meru and Astagiri, a great palm tree (tāla), ten-headed, made of gold, glorious, and with a wonderfully decorated platform (citravedika), shines brightly.
तेषु सर्वेषु दुर्गेषु सरःसु च सरित्सु च ।
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥४१॥
41. teṣu sarveṣu durgeṣu saraḥsu ca saritsu ca ,
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
41. teṣu sarveṣu durgeṣu saraḥsu ca saritsu ca
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgītavyaḥ tataḥ tataḥ
41. rāvaṇaḥ saha vaidehyā teṣu sarveṣu durgeṣu ca
saraḥsu ca saritsu ca tataḥ tataḥ mārgītavyaḥ
41. Rāvaṇa, together with Vaidehī, must be searched for everywhere - in all those difficult places, as well as in lakes and rivers.
यत्र तिष्ठति धर्मात्मा तपसा स्वेन भावितः ।
मेरुसावर्णिरित्येव ख्यातो वै ब्रह्मणा समः ॥४२॥
42. yatra tiṣṭhati dharmātmā tapasā svena bhāvitaḥ ,
merusāvarṇirityeva khyāto vai brahmaṇā samaḥ.
42. yatra tiṣṭhati dharmātmā tapasā svena bhāvitaḥ
merusāvarṇiḥ iti eva khyātaḥ vai brahmaṇā samaḥ
42. yatra dharmātmā svena tapasā bhāvitaḥ iti eva
merusāvarṇiḥ khyātaḥ vai brahmaṇā samaḥ tiṣṭhati
42. Where resides the righteous soul, Merusāvarṇi by name, who is purified by his own intense spiritual discipline (tapas) and is indeed renowned as equal to Brahmā.
प्रष्टव्यो मेरुसावर्णिर्महर्षिः सूर्यसंनिभः ।
प्रणम्य शिरसा भूमौ प्रवृत्तिं मैथिलीं प्रति ॥४३॥
43. praṣṭavyo merusāvarṇirmaharṣiḥ sūryasaṃnibhaḥ ,
praṇamya śirasā bhūmau pravṛttiṃ maithilīṃ prati.
43. praṣṭavyaḥ merusāvarṇiḥ maharṣiḥ sūryasaṃnibhaḥ
praṇamya śirasā bhūmau pravṛttim maithilīm prati
43. bhūmau śirasā praṇamya sūryasaṃnibhaḥ maharṣiḥ
merusāvarṇiḥ maithilīm prati pravṛttim praṣṭavyaḥ
43. Having bowed down with the head to the ground, the great sage Merusāvarṇi, who resembles the sun, must be asked about the whereabouts of Maithilī (Sītā).
एतावज्जीवलोकस्य भास्करो रजनीक्षये ।
कृत्वा वितिमिरं सर्वमस्तं गच्छति पर्वतम् ॥४४॥
44. etāvajjīvalokasya bhāskaro rajanīkṣaye ,
kṛtvā vitimiraṃ sarvamastaṃ gacchati parvatam.
44. etāvat jīvalokasya bhāskaraḥ rajanīkṣaye
kṛtvā vitimiram sarvam astam gacchati parvatam
44. rajanīkṣaye bhāskaraḥ jīvalokasya sarvam
vitimiram kṛtvā etāvat parvatam astam gacchati
44. Thus, at the end of the night, the sun, having cleared all darkness from the world of living beings, sets behind the western mountain.
एतावद्वानरैः शक्यं गन्तुं वानरपुंगवाः ।
अभास्करममर्यादं न जानीमस्ततः परम् ॥४५॥
45. etāvadvānaraiḥ śakyaṃ gantuṃ vānarapuṃgavāḥ ,
abhāskaramamaryādaṃ na jānīmastataḥ param.
45. etāvat vānaraiḥ śakyam gantum vānarapuṅgavāḥ
abhāskaram amaryādam na jānīmaḥ tataḥ param
45. vānarapuṅgavāḥ etāvat gantum vānaraiḥ śakyam
tataḥ param abhāskaram amaryādam na jānīmaḥ
45. O foremost among monkeys, this is as far as we monkeys can go. Beyond this, a region without the sun and without limits, we do not know.
अधिगम्य तु वैदेहीं निलयं रावणस्य च ।
अस्तं पर्वतमासाद्य पूर्णे मासे निवर्तत ॥४६॥
46. adhigamya tu vaidehīṃ nilayaṃ rāvaṇasya ca ,
astaṃ parvatamāsādya pūrṇe māse nivartata.
46. adhigamya tu vaidehīm nilayam rāvaṇasya ca
astam parvatam āsādya pūrṇe māse nivartata
46. vaidehīm rāvaṇasya ca nilayam adhigamya
astam parvatam āsādya tu pūrṇe māse nivartata
46. Indeed, having found Vaidehi and the abode of Ravana, and having reached the western mountain, you must return within a full month.
ऊर्ध्वं मासान्न वस्तव्यं वसन् वध्यो भवेन्मम ।
सहैव शूरो युष्माभिः श्वशुरो मे गमिष्यति ॥४७॥
47. ūrdhvaṃ māsānna vastavyaṃ vasan vadhyo bhavenmama ,
sahaiva śūro yuṣmābhiḥ śvaśuro me gamiṣyati.
47. ūrdhvam māsāt na vastavyam vasan vadhyaḥ bhavet
mama saha eva śūraḥ yuṣmābhiḥ śvaśuraḥ me gamiṣyati
47. māsāt ūrdhvam na vastavyam vasan mama vadhyaḥ bhavet
me śūraḥ śvaśuraḥ yuṣmābhiḥ saha eva gamiṣyati
47. Staying beyond a month is forbidden; anyone who remains will be liable to be killed by me. My brave father-in-law will accompany you all.
श्रोतव्यं सर्वमेतस्य भवद्भिर्दिष्ट कारिभिः ।
गुरुरेष महाबाहुः श्वशुरो मे महाबलः ॥४८॥
48. śrotavyaṃ sarvametasya bhavadbhirdiṣṭa kāribhiḥ ,
gurureṣa mahābāhuḥ śvaśuro me mahābalaḥ.
48. śrotavyam sarvam etasya bhavadbhiḥ diṣṭa kāribhiḥ
guruḥ eṣaḥ mahābāhuḥ śvaśuraḥ me mahābalaḥ
48. etasya sarvam bhavadbhiḥ diṣṭa kāribhiḥ śrotavyam
eṣaḥ me śvaśuraḥ mahābāhuḥ mahābalaḥ guruḥ
48. All his instructions must be followed by you, who are obedient to commands. This mighty-armed, powerful father-in-law of mine is your guru (teacher/revered elder).
भवन्तश्चापि विक्रान्ताः प्रमाणं सर्वकर्मसु ।
प्रमाणमेनं संस्थाप्य पश्यध्वं पश्चिमां दिशम् ॥४९॥
49. bhavantaścāpi vikrāntāḥ pramāṇaṃ sarvakarmasu ,
pramāṇamenaṃ saṃsthāpya paśyadhvaṃ paścimāṃ diśam.
49. bhavantaḥ ca api vikrāntāḥ pramāṇam sarvakarmasu
pramāṇam enam saṃsthāpya paśyadhvam paścimām diśam
49. And you, being valiant, are the authority in all tasks. Therefore, having established him as the standard, you should proceed towards the western direction.
दृष्टायां तु नरेन्द्रस्या पत्न्याममिततेजसः ।
कृतकृत्या भविष्यामः कृतस्य प्रतिकर्मणा ॥५०॥
50. dṛṣṭāyāṃ tu narendrasyā patnyāmamitatejasaḥ ,
kṛtakṛtyā bhaviṣyāmaḥ kṛtasya pratikarmaṇā.
50. dṛṣṭāyām tu narendrasya patnyām amitatejasaḥ
kṛtakṛtyāḥ bhaviṣyāmaḥ kṛtasya pratikarmaṇā
50. Indeed, once the wife of the king, who possesses immeasurable splendor, is found, we shall feel accomplished by having avenged the deed.
अतो ऽन्यदपि यत् किं चित् कार्यस्यास्य हितं भवेत् ।
संप्रधार्य भवद्भिश्च देशकालार्थसंहितम् ॥५१॥
51. ato'nyadapi yat kiṃ cit kāryasyāsya hitaṃ bhavet ,
saṃpradhārya bhavadbhiśca deśakālārthasaṃhitam.
51. ataḥ anyat api yat kim cit kāryasya asya hitam bhavet
sampradhārya bhavadbhiḥ ca deśakālārthasaṃhitam
51. Furthermore, whatever else might be beneficial for this task, and is suitable for the specific place, time, and objective, that should also be carefully considered by you all.
ततः सुषेण प्रमुखाः प्लवंगमाः सुग्रीववाक्यं निपुणं निशम्य ।
आमन्त्र्य सर्वे प्लवगाधिपं ते जग्मुर्दिशं तां वरुणाभिगुप्ताम् ॥५२॥
52. tataḥ suṣeṇa pramukhāḥ plavaṃgamāḥ sugrīvavākyaṃ nipuṇaṃ niśamya ,
āmantrya sarve plavagādhipaṃ te jagmurdiśaṃ tāṃ varuṇābhiguptām.
52. tataḥ suṣeṇa pramukhāḥ plavaṅgamāḥ
sugrīvavākyam nipuṇam niśamya
āmantrya sarve plavagādhipam te
jagmuḥ diśam tām varuṇābhiguptām
52. Then, the monkeys led by Suṣeṇa, having attentively listened to Sugrīva's command, all of them took leave of the lord of monkeys (Sugrīva) and departed for that western direction, which is protected by Varuṇa.