Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-7, chapter-76

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
लक्ष्मणस्य तु तद्वाक्यं श्रुत्वा शत्रुनिबर्हणः ।
वृत्रघातमशेषेण कथयेत्याह लक्ष्मणम् ॥१॥
1. lakṣmaṇasya tu tadvākyaṃ śrutvā śatrunibarhaṇaḥ ,
vṛtraghātamaśeṣeṇa kathayetyāha lakṣmaṇam.
1. lakṣmaṇasya tu tat vākyam śrutvā śatrunibarhaṇaḥ
vṛtraghatam aśeṣeṇa kathaya iti āha lakṣmaṇam
1. śatrunibarhaṇaḥ tu lakṣmaṇasya tat vākyam śrutvā
vṛtraghatam aśeṣeṇa kathaya iti lakṣmaṇam āha
1. Having heard those words of Lakṣmaṇa, the destroyer of enemies (Rāma) said to Lakṣmaṇa, "Relate the story of Vṛtra's slaying in its entirety."
राघवेणैवमुक्तस्तु सुमित्रानन्दवर्धनः ।
भूय एव कथां दिव्यां कथयामास लक्ष्मणः ॥२॥
2. rāghaveṇaivamuktastu sumitrānandavardhanaḥ ,
bhūya eva kathāṃ divyāṃ kathayāmāsa lakṣmaṇaḥ.
2. rāghaveṇa eva uktaḥ tu sumitrānandavardhanaḥ
bhūya eva kathām divyām kathayāmāsa lakṣmaṇaḥ
2. Thus addressed by Rāghava, Lakṣmaṇa, who brings joy to Sumitrā, again narrated a divine story.
सहस्राक्षवचः श्रुत्वा सर्वेषां च दिवौकसाम् ।
विष्णुर्देवानुवाचेदं सर्वानिन्द्रपुरोगमान् ॥३॥
3. sahasrākṣavacaḥ śrutvā sarveṣāṃ ca divaukasām ,
viṣṇurdevānuvācedaṃ sarvānindrapurogamān.
3. sahasrākṣavacaḥ śrutvā sarveṣām ca divaukasām
viṣṇuḥ devān uvāca idam sarvān indrapurogamān
3. Having heard the words of Indra, the thousand-eyed, and of all the other gods, Viṣṇu spoke this to all the deities, led by Indra.
पूर्वं सौहृदबद्धो ऽस्मि वृत्रस्य सुमहात्मनः ।
तेन युष्मत् प्रियार्थं वै नाहं हन्मि महासुरम् ॥४॥
4. pūrvaṃ sauhṛdabaddho'smi vṛtrasya sumahātmanaḥ ,
tena yuṣmat priyārthaṃ vai nāhaṃ hanmi mahāsuram.
4. pūrvam sauhṛdabaddhaḥ asmi vṛtrasya sumahātmanaḥ
tena yuṣmat priyārtham vai na aham hanmi mahāsuram
4. I was formerly bound by friendship with that mighty Vṛtra. Therefore, for your welfare, I certainly will not kill the great (asura).
अवश्यं करणीयं च भवतां सुखमुत्तमम् ।
तस्मादुपायमाख्यास्ये येन वृत्रं हनिष्यथ ॥५॥
5. avaśyaṃ karaṇīyaṃ ca bhavatāṃ sukhamuttamam ,
tasmādupāyamākhyāsye yena vṛtraṃ haniṣyatha.
5. avaśyam karaṇīyam ca bhavatām sukham uttamam
tasmāt upāyam ākhyāsye yena vṛtram haniṣyatha
5. And indeed, your supreme happiness must be secured. Therefore, I will tell you a method by which you will be able to kill Vṛtra.
त्रिधा भूतं करिष्ये ऽहमात्मानं सुरसत्तमाः ।
तेन वृत्रं सहस्राक्षो हनिष्यति न संशयः ॥६॥
6. tridhā bhūtaṃ kariṣye'hamātmānaṃ surasattamāḥ ,
tena vṛtraṃ sahasrākṣo haniṣyati na saṃśayaḥ.
6. tridhā bhūtam kariṣye aham ātmānam surasattamāḥ
tena vṛtram sahasrākṣaḥ haniṣyati na saṃśayaḥ
6. surasattamāḥ aham ātmānam tridhā bhūtam kariṣye
tena sahasrākṣaḥ vṛtram haniṣyati na saṃśayaḥ
6. O excellent gods, I will make my self (ātman) threefold. By that, the thousand-eyed Indra will undoubtedly slay Vṛtra.
एको ऽंशो वासवं यातु द्वितीयो वज्रमेव तु ।
तृतीयो भूतलं शक्रस्ततो वृत्रं हनिष्यति ॥७॥
7. eko'ṃśo vāsavaṃ yātu dvitīyo vajrameva tu ,
tṛtīyo bhūtalaṃ śakrastato vṛtraṃ haniṣyati.
7. ekaḥ aṃśaḥ vāsavam yātu dvitīyaḥ vajram eva tu
tṛtīyaḥ bhūtalam śakraḥ tataḥ vṛtram haniṣyati
7. ekaḥ aṃśaḥ vāsavam yātu tu dvitīyaḥ vajram eva
tṛtīyaḥ bhūtalam tataḥ śakraḥ vṛtram haniṣyati
7. Let one portion go to Indra, and the second to the thunderbolt itself. The third will go to the earth. Then Indra will slay Vṛtra.
तथा ब्रुवति देवेशे देवा वाक्यमथाब्रुवन् ।
एवमेतन्न संदेहो यथा वदसि दैत्यहन् ॥८॥
8. tathā bruvati deveśe devā vākyamathābruvan ,
evametanna saṃdeho yathā vadasi daityahan.
8. tathā bruvati deveśe devāḥ vākyam atha abruvan
evam etat na saṃdehaḥ yathā vadasi daityahan
8. tathā deveśe bruvati atha devāḥ vākyam abruvan
daityahan etat evam na saṃdehaḥ yathā vadasi
8. As the lord of gods spoke thus, the gods then replied, 'Indeed, it is so; there is no doubt, just as you say, O slayer of demons!'
भद्रं ते ऽस्तु गमिष्यामो वृत्रासुरवधैषिणः ।
भजस्व परमोदारवासवं स्वेन तेजसा ॥९॥
9. bhadraṃ te'stu gamiṣyāmo vṛtrāsuravadhaiṣiṇaḥ ,
bhajasva paramodāravāsavaṃ svena tejasā.
9. bhadram te astu gamiṣyāmaḥ vṛtrāsuravadhaiṣiṇaḥ
bhajasva paramodāravāsavam svena tejasā
9. te bhadram astu vṛtrāsuravadhaiṣiṇaḥ gamiṣyāmaḥ
svena tejasā paramodāravāsavam bhajasva
9. May good fortune be upon you. We, desiring the slaying of the demon Vṛtra, shall depart. Rely upon the supremely generous Indra with your own power.
ततः सर्वे महात्मानः सहस्राक्षपुरोगमाः ।
तदरण्यमुपाक्रामन्यत्र वृत्रो महासुरः ॥१०॥
10. tataḥ sarve mahātmānaḥ sahasrākṣapurogamāḥ ,
tadaraṇyamupākrāmanyatra vṛtro mahāsuraḥ.
10. tataḥ sarve mahātmānaḥ sahasrākṣapurōgamāḥ
tat araṇyam upākrāman yatra vṛtraḥ mahāsuraḥ
10. Then all the great beings, led by Indra (Sahasrākṣa), approached that forest where the great demon Vṛtra was located.
ते ऽपश्यंस्तेजसा भूतं तपन्तमसुरोत्तमम् ।
पिबन्तमिव लोकांस्त्रीन्निर्दहन्तमिवाम्बरम् ॥११॥
11. te'paśyaṃstejasā bhūtaṃ tapantamasurottamam ,
pibantamiva lokāṃstrīnnirdahantamivāmbaram.
11. te apaśyan tejasā bhūtam tapantam asurōttamam
pibantam iva lōkān trīn nirdahantam iva ambaram
11. They saw the pre-eminent demon, manifesting with his own radiance, as if consuming the three worlds and incinerating the sky.
दृष्ट्वैव चासुरश्रेष्ठं देवास्त्रासमुपागमन् ।
कथमेनं वधिष्यामः कथं न स्यात् पराजयः ॥१२॥
12. dṛṣṭvaiva cāsuraśreṣṭhaṃ devāstrāsamupāgaman ,
kathamenaṃ vadhiṣyāmaḥ kathaṃ na syāt parājayaḥ.
12. dṛṣṭvā eva ca asuraśreṣṭham devāḥ trāsam upāgaman
katham enam vadhiṣyāmaḥ katham na syāt parājayaḥ
12. And immediately upon seeing that pre-eminent demon, the gods were struck with terror, [thinking]: 'How shall we kill him? How can we avoid defeat?'
तेषां चिन्तयतां तत्र सहस्राक्षः पुरंदरः ।
वज्रं प्रगृह्य बाहुभ्यां प्रहिणोद्वृत्रमूर्धनि ॥१३॥
13. teṣāṃ cintayatāṃ tatra sahasrākṣaḥ puraṃdaraḥ ,
vajraṃ pragṛhya bāhubhyāṃ prahiṇodvṛtramūrdhani.
13. teṣām cintayatām tatra sahasrākṣaḥ purandaraḥ
vajram pragṛhya bāhubhyām prahiṇōt vṛtramūrdhani
13. While they were thus deliberating, Indra (Sahasrākṣa), the destroyer of cities (purandara), grasped the thunderbolt with both arms and hurled it at Vṛtra's head.
कालाग्निनेव घोरेण दीप्तेनेव महार्चिषा ।
प्रतप्तं वृत्रशिरसि जगत्त्रासमुपागमत् ॥१४॥
14. kālāgnineva ghoreṇa dīpteneva mahārciṣā ,
prataptaṃ vṛtraśirasi jagattrāsamupāgamat.
14. kālāgninā iva ghoreṇa dīptena iva mahāarciṣā
prataptaṃ vṛtraśirasi jagat trāsam upāgamat
14. jagat vṛtraśirasi prataptaṃ (sat) kālāgninā iva
ghoreṇa dīptena mahāarciṣā iva trāsam upāgamat
14. As if tormented upon Vṛtra's head by a dreadful, blazing, great flame, similar to the fire of cosmic dissolution (kālāgni), the world was overcome with terror.
असंभाव्यं वधं तस्य वृत्रस्य विबुधाधिपः ।
चिन्तयानो जगामाशु लोकस्यान्तं महायशाः ॥१५॥
15. asaṃbhāvyaṃ vadhaṃ tasya vṛtrasya vibudhādhipaḥ ,
cintayāno jagāmāśu lokasyāntaṃ mahāyaśāḥ.
15. asaṃbhāvyaṃ vadhaṃ tasya vṛtrasya vibudhādhipaḥ
cintayānaḥ jagāma āśu lokasya antaṃ mahāyaśāḥ
15. mahāyaśāḥ vibudhādhipaḥ tasya vṛtrasya asaṃbhāvyaṃ
vadhaṃ cintayānaḥ āśu lokasya antaṃ jagāma
15. The greatly renowned lord of the gods (Indra), contemplating the unimaginable killing of Vṛtra, quickly retreated to the farthest reaches of the world.
तमिन्द्रं ब्रह्महत्याशु गच्छन्तमनुगच्छति ।
अपतच्चास्य गात्रेषु तमिन्द्रं दुःखमाविशत् ॥१६॥
16. tamindraṃ brahmahatyāśu gacchantamanugacchati ,
apataccāsya gātreṣu tamindraṃ duḥkhamāviśat.
16. tam indram brahmahatyā āśu gacchantam anugacchati
apatat ca asya gātreṣu tam indram duḥkham āviśat
16. brahmahatyā āśu tam indram gacchantam anugacchati
ca asya gātreṣu apatat duḥkham tam indram āviśat
16. As that Indra fled, the sin of brahmin-killing (brahmahatyā) swiftly pursued him. It settled upon his limbs, and profound sorrow overwhelmed him.
हतारयः प्रनष्टेन्द्रा देवाः साग्निपुरोगमाः ।
विष्णुं त्रिभुवणश्रेष्ठं मुहुर्मुहुरपूजयन् ॥१७॥
17. hatārayaḥ pranaṣṭendrā devāḥ sāgnipurogamāḥ ,
viṣṇuṃ tribhuvaṇaśreṣṭhaṃ muhurmuhurapūjayan.
17. hatārayaḥ pranaṣṭendrāḥ devāḥ sāgnipurōgamāḥ
viṣṇum tribhuvanaśreṣṭham muhurmuhuḥ apūjayan
17. hatārayaḥ pranaṣṭendrāḥ sāgnipurōgamāḥ devāḥ
tribhuvanaśreṣṭham viṣṇum muhurmuhuḥ apūjayan
17. With their enemies destroyed and Indra lost, the gods, led by Agni, repeatedly worshipped Viṣṇu, the foremost being in the three worlds.
त्वं गतिः परमा देव पूर्वजो जगतः प्रभुः ।
रथार्थं सर्वभूतानां विष्णुत्वमुपजग्मिवान् ॥१८॥
18. tvaṃ gatiḥ paramā deva pūrvajo jagataḥ prabhuḥ ,
rathārthaṃ sarvabhūtānāṃ viṣṇutvamupajagmivān.
18. tvam gatiḥ paramā deva pūrvajaḥ jagataḥ prabhuḥ
rathārtham sarvabhūtānām viṣṇutvam upajagmuvān
18. deva tvam paramā gatiḥ jagataḥ pūrvajaḥ prabhuḥ
sarvabhūtānām rathārtham viṣṇutvam upajagmuvān
18. You are the ultimate destination (gati), O God, the primordial one, the Lord of the world. For the purpose of the path of all beings, you assumed the state of being Vishnu.
हतश्चायं त्वया वृत्रो ब्रह्महत्या च वासवम् ।
बाधते सुरशार्दूल मोक्षं तस्य विनिर्दिश ॥१९॥
19. hataścāyaṃ tvayā vṛtro brahmahatyā ca vāsavam ,
bādhate suraśārdūla mokṣaṃ tasya vinirdiśa.
19. hataḥ ca ayam tvayā vṛtraḥ brahmahatyā ca vāsavam
bādhate suraśārdūla mokṣam tasya vinirdiśa
19. suraśārdūla ayam vṛtraḥ ca tvayā hataḥ brahmahatyā
ca vāsavam bādhate tasya mokṣam vinirdiśa
19. And this Vṛtra was killed by you, O chief among the gods. However, the sin of brahminicide (brahmahatyā) afflicts Indra (Vāsava). Please prescribe a means of liberation (mokṣa) for him.
तेषां तद्वचनं श्रुत्वा देवानां विष्णुरब्रवीत् ।
मामेव यजतां शक्रः पावयिष्यामि वज्रिणम् ॥२०॥
20. teṣāṃ tadvacanaṃ śrutvā devānāṃ viṣṇurabravīt ,
māmeva yajatāṃ śakraḥ pāvayiṣyāmi vajriṇam.
20. teṣām tat vacanam śrutvā devānām viṣṇuḥ abravīt
mām eva yajatām śakraḥ pāvayiṣyāmi vajriṇam
20. devānām teṣām tat vacanam śrutvā viṣṇuḥ abravīt
śakraḥ mām eva yajatām vajriṇam pāvayiṣyāmi
20. Having heard those words from the gods, Vishnu said, 'Let Śakra (Indra) worship me alone; I will purify Vajrin (Indra).'
पुण्येन हयमेधेन मामिष्ट्वा पाकशासनः ।
पुनरेष्यति देवानामिन्द्रत्वमकुतोभयः ॥२१॥
21. puṇyena hayamedhena māmiṣṭvā pākaśāsanaḥ ,
punareṣyati devānāmindratvamakutobhayaḥ.
21. puṇyena hayamedhena mām iṣṭvā pākaśāsanaḥ
punaḥ eṣyati devānām indratvam akutobhayaḥ
21. pākaśāsanaḥ puṇyena hayamedhena mām iṣṭvā
punaḥ devānām indratvam akutobhayaḥ eṣyati
21. Having worshipped me through a meritorious horse Vedic ritual (hayamedha), Pākaśāsana (Indra) will again attain the lordship (indratva) of the gods, fearless.
एवं संदिश्य देवानां तां वाणीममृतोपमा ।
जगाम विष्णुर्देवेशः स्तूयमानस्त्रिविष्टपम् ॥२२॥
22. evaṃ saṃdiśya devānāṃ tāṃ vāṇīmamṛtopamā ,
jagāma viṣṇurdeveśaḥ stūyamānastriviṣṭapam.
22. evam saṃdiśya devānām tām vāṇīm amṛtopamām
jagāma viṣṇuḥ deveśaḥ stūyamānaḥ triviṣṭapam
22. viṣṇuḥ deveśaḥ evam devānām tām amṛtopamām
vāṇīm saṃdiśya stūyamānaḥ triviṣṭapam jagāma
22. Having thus addressed the gods with that nectar-like message, Vishnu, the lord of the gods, departed for heaven, all the while being praised.