वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-3
सुग्रीवस्य वचः श्रुत्वा हेतुमत् परमार्थवित् ।
प्रतिजग्राह काकुत्स्थो हनूमन्तमथाब्रवीत् ॥१॥
प्रतिजग्राह काकुत्स्थो हनूमन्तमथाब्रवीत् ॥१॥
1. sugrīvasya vacaḥ śrutvā hetumat paramārthavit ,
pratijagrāha kākutstho hanūmantamathābravīt.
pratijagrāha kākutstho hanūmantamathābravīt.
1.
sugrīvasya vacaḥ śrutvā hetumat paramārthavit
pratijagrāha kākutsthaḥ hanūmantam atha abravīt
pratijagrāha kākutsthaḥ hanūmantam atha abravīt
1.
paramārthavit kākutsthaḥ sugrīvasya hetumat
vacaḥ śrutvā pratijagrāha atha hanūmantam abravīt
vacaḥ śrutvā pratijagrāha atha hanūmantam abravīt
1.
Having heard Sugrīva's logical words, Rāma (kākutstha), the knower of supreme reality (paramārtha), accepted them, and then spoke to Hanūmān.
तरसा सेतुबन्धेन सागरोच्छोषणेन वा ।
सर्वथा सुसमर्थो ऽस्मि सागरस्यास्य लङ्घने ॥२॥
सर्वथा सुसमर्थो ऽस्मि सागरस्यास्य लङ्घने ॥२॥
2. tarasā setubandhena sāgarocchoṣaṇena vā ,
sarvathā susamartho'smi sāgarasyāsya laṅghane.
sarvathā susamartho'smi sāgarasyāsya laṅghane.
2.
tarasā setubandhena sāgarocchoṣaṇena vā sarvathā
susamarthaḥ asmi sāgarasya asya laṅghane
susamarthaḥ asmi sāgarasya asya laṅghane
2.
asmi susamarthaḥ sarvathā laṅghane asya
sāgarasya tarasā setubandhena vā sāgarocchoṣaṇena
sāgarasya tarasā setubandhena vā sāgarocchoṣaṇena
2.
I am fully capable in every way of crossing this ocean, whether by swift action, by constructing a bridge, or by completely drying up the ocean.
कति दुर्गाणि दुर्गाया लङ्कायास्तद्ब्रवीहि मे ।
ज्ञातुमिच्छामि तत् सर्वं दर्शनादिव वानर ॥३॥
ज्ञातुमिच्छामि तत् सर्वं दर्शनादिव वानर ॥३॥
3. kati durgāṇi durgāyā laṅkāyāstadbravīhi me ,
jñātumicchāmi tat sarvaṃ darśanādiva vānara.
jñātumicchāmi tat sarvaṃ darśanādiva vānara.
3.
kati durgāṇi durgāyāḥ laṅkāyāḥ tat bravīhi me
jñātum icchāmi tat sarvam darśanāt iva vānara
jñātum icchāmi tat sarvam darśanāt iva vānara
3.
vānara bravīhi me tat kati durgāṇi durgāyāḥ
laṅkāyāḥ jñātum icchāmi tat sarvam iva darśanāt
laṅkāyāḥ jñātum icchāmi tat sarvam iva darśanāt
3.
Tell me, O monkey, how many fortifications the formidable city of Lanka possesses. I desire to know all of that, as if I had seen it myself.
बलस्य परिमाणं च द्वारदुर्गक्रियामपि ।
गुप्ति कर्म च लङ्काया रक्षसां सदनानि च ॥४॥
गुप्ति कर्म च लङ्काया रक्षसां सदनानि च ॥४॥
4. balasya parimāṇaṃ ca dvāradurgakriyāmapi ,
gupti karma ca laṅkāyā rakṣasāṃ sadanāni ca.
gupti karma ca laṅkāyā rakṣasāṃ sadanāni ca.
4.
balasya parimāṇam ca dvāradurgakriyām api
gupti karma ca laṅkāyāḥ rakṣasām sadanāni ca
gupti karma ca laṅkāyāḥ rakṣasām sadanāni ca
4.
balasya parimāṇam ca dvāradurgakriyām api
gupti ca karma laṅkāyāḥ rakṣasām sadanāni ca
gupti ca karma laṅkāyāḥ rakṣasām sadanāni ca
4.
And also, the size of the army, the defensive arrangements for the gates and fortifications, the security measures (gupti) and operations (karma) of Lanka, as well as the residences of the rākṣasas.
यथासुखं यथावच्च लङ्कायामसि दृष्टवान् ।
सरमाचक्ष्व तत्त्वेन सर्वथा कुशलो ह्यसि ॥५॥
सरमाचक्ष्व तत्त्वेन सर्वथा कुशलो ह्यसि ॥५॥
5. yathāsukhaṃ yathāvacca laṅkāyāmasi dṛṣṭavān ,
saramācakṣva tattvena sarvathā kuśalo hyasi.
saramācakṣva tattvena sarvathā kuśalo hyasi.
5.
yathāsukham yathāvat ca laṅkāyām asi dṛṣṭavān
sarama ācakṣva tattvena sarvathā kuśalaḥ hi asi
sarama ācakṣva tattvena sarvathā kuśalaḥ hi asi
5.
yathāsukham ca yathāvat laṅkāyām asi dṛṣṭavān
sarama ācakṣva tattvena sarvathā hi asi kuśalaḥ
sarama ācakṣva tattvena sarvathā hi asi kuśalaḥ
5.
Since you have seen Lanka comfortably and thoroughly, describe everything to me truthfully, for you are indeed highly skilled in every respect.
श्रुत्वा रामस्य वचनं हनूमान्मारुतात्मजः ।
वाक्यं वाक्यविदां श्रेष्ठो रामं पुनरथाब्रवीत् ॥६॥
वाक्यं वाक्यविदां श्रेष्ठो रामं पुनरथाब्रवीत् ॥६॥
6. śrutvā rāmasya vacanaṃ hanūmānmārutātmajaḥ ,
vākyaṃ vākyavidāṃ śreṣṭho rāmaṃ punarathābravīt.
vākyaṃ vākyavidāṃ śreṣṭho rāmaṃ punarathābravīt.
6.
śrutvā rāmasya vacanam hanumān mārutātmajaḥ vākyam
vākyavidām śreṣṭhaḥ rāmam punar atha abravīt
vākyavidām śreṣṭhaḥ rāmam punar atha abravīt
6.
rāmasya vacanam śrutvā,
mārutātmajaḥ hanumān,
vākyavidām śreṣṭhaḥ,
punar atha rāmam vākyam abravīt.
mārutātmajaḥ hanumān,
vākyavidām śreṣṭhaḥ,
punar atha rāmam vākyam abravīt.
6.
Having heard Rāma's words, Hanumān, the son of the wind-god (Māruta), and the foremost among eloquent speakers, then spoke again to Rāma.
श्रूयतां सर्वमाख्यास्ये दुर्गकर्मविधानतः ।
गुप्ता पुरी यथा लङ्का रक्षिता च यथा बलैः ॥७॥
गुप्ता पुरी यथा लङ्का रक्षिता च यथा बलैः ॥७॥
7. śrūyatāṃ sarvamākhyāsye durgakarmavidhānataḥ ,
guptā purī yathā laṅkā rakṣitā ca yathā balaiḥ.
guptā purī yathā laṅkā rakṣitā ca yathā balaiḥ.
7.
śrūyatām sarvam ākhyāsye durgakarmavidhānataḥ
guptā purī yathā laṅkā rakṣitā ca yathā balaiḥ
guptā purī yathā laṅkā rakṣitā ca yathā balaiḥ
7.
śrūyatām,
durgakarmavidhānataḥ sarvam ākhyāsye.
yathā laṅkā purī guptā (asti) ca yathā balaiḥ rakṣitā (asti).
durgakarmavidhānataḥ sarvam ākhyāsye.
yathā laṅkā purī guptā (asti) ca yathā balaiḥ rakṣitā (asti).
7.
Listen, I will explain everything in detail concerning the fort's defenses: how the city of Laṅkā is protected, and how it is guarded by its forces.
परां समृद्धिं लङ्कायाः सागरस्य च भीमताम् ।
विभागं च बलौघस्य निर्देशं वाहनस्य च ॥८॥
विभागं च बलौघस्य निर्देशं वाहनस्य च ॥८॥
8. parāṃ samṛddhiṃ laṅkāyāḥ sāgarasya ca bhīmatām ,
vibhāgaṃ ca balaughasya nirdeśaṃ vāhanasya ca.
vibhāgaṃ ca balaughasya nirdeśaṃ vāhanasya ca.
8.
parām samṛddhim laṅkāyāḥ sāgarasya ca bhīmatām
vibhāgam ca balaughasya nirdeśam vāhanasya ca
vibhāgam ca balaughasya nirdeśam vāhanasya ca
8.
(ākhyāsye) laṅkāyāḥ parām samṛddhim,
ca sāgarasya bhīmatām,
ca balaughasya vibhāgam,
ca vāhanasya nirdeśam.
ca sāgarasya bhīmatām,
ca balaughasya vibhāgam,
ca vāhanasya nirdeśam.
8.
I will also describe the supreme prosperity of Laṅkā, the formidable nature of the ocean, the deployment of its mighty forces, and the details of its conveyances.
प्रहृष्टा मुदिता लङ्का मत्तद्विपसमाकुला ।
महती रथसंपूर्णा रक्षोगणसमाकुला ॥९॥
महती रथसंपूर्णा रक्षोगणसमाकुला ॥९॥
9. prahṛṣṭā muditā laṅkā mattadvipasamākulā ,
mahatī rathasaṃpūrṇā rakṣogaṇasamākulā.
mahatī rathasaṃpūrṇā rakṣogaṇasamākulā.
9.
prahṛṣṭā muditā laṅkā mattadvipasamākulā
mahatī rathasaṃpūrṇā rakṣogaṇasamākulā
mahatī rathasaṃpūrṇā rakṣogaṇasamākulā
9.
laṅkā prahṛṣṭā muditā (asti).
(sā) mattadvipasamākulā,
mahatī,
rathasaṃpūrṇā (ca) rakṣogaṇasamākulā (asti).
(sā) mattadvipasamākulā,
mahatī,
rathasaṃpūrṇā (ca) rakṣogaṇasamākulā (asti).
9.
Laṅkā is joyous and cheerful, teeming with intoxicated elephants. It is vast, completely filled with chariots, and crowded with hosts of rākṣasas.
दृढबद्धकवाटानि महापरिघवन्ति च ।
द्वाराणि विपुलान्यस्याश्चत्वारि सुमहान्ति च ॥१०॥
द्वाराणि विपुलान्यस्याश्चत्वारि सुमहान्ति च ॥१०॥
10. dṛḍhabaddhakavāṭāni mahāparighavanti ca ,
dvārāṇi vipulānyasyāścatvāri sumahānti ca.
dvārāṇi vipulānyasyāścatvāri sumahānti ca.
10.
dṛḍhabaddhakavāṭāni mahāparighavanti ca
dvārāṇi vipulāni asyāḥ catvāri sumahānti ca
dvārāṇi vipulāni asyāḥ catvāri sumahānti ca
10.
This city has four very large, wide gates, whose panels are firmly secured and which are equipped with massive bolts.
वप्रेषूपलयन्त्राणि बलवन्ति महान्ति च ।
आगतं परसैन्यं तैस्तत्र प्रतिनिवार्यते ॥११॥
आगतं परसैन्यं तैस्तत्र प्रतिनिवार्यते ॥११॥
11. vapreṣūpalayantrāṇi balavanti mahānti ca ,
āgataṃ parasainyaṃ taistatra pratinivāryate.
āgataṃ parasainyaṃ taistatra pratinivāryate.
11.
vapreṣu upalayantrāṇi balavanti mahānti ca
āgatam parasainyam taiḥ tatra pratinivāryate
āgatam parasainyam taiḥ tatra pratinivāryate
11.
On the ramparts are powerful and large stone-throwing machines, by which an approaching enemy army is repelled there.
द्वारेषु संस्कृता भीमाः कालायसमयाः शिताः ।
शतशो रोचिता वीरैः शतघ्न्यो रक्षसां गणैः ॥१२॥
शतशो रोचिता वीरैः शतघ्न्यो रक्षसां गणैः ॥१२॥
12. dvāreṣu saṃskṛtā bhīmāḥ kālāyasamayāḥ śitāḥ ,
śataśo rocitā vīraiḥ śataghnyo rakṣasāṃ gaṇaiḥ.
śataśo rocitā vīraiḥ śataghnyo rakṣasāṃ gaṇaiḥ.
12.
dvāreṣu saṃskṛtāḥ bhīmāḥ kālāyasamayāḥ śitāḥ
śataśaḥ rocitāḥ vīraiḥ śataghnyaḥ rakṣasām gaṇaiḥ
śataśaḥ rocitāḥ vīraiḥ śataghnyaḥ rakṣasām gaṇaiḥ
12.
At the gates, hundreds of formidable, sharpened 'hundred-killers' (śataghnyas) made of black iron were prepared and set up by valiant warriors and by the hosts of (rakṣasas).
सौवर्णश्च महांस्तस्याः प्राकारो दुष्प्रधर्षणः ।
मणिविद्रुमवैदूर्यमुक्ताविचरितान्तरः ॥१३॥
मणिविद्रुमवैदूर्यमुक्ताविचरितान्तरः ॥१३॥
13. sauvarṇaśca mahāṃstasyāḥ prākāro duṣpradharṣaṇaḥ ,
maṇividrumavaidūryamuktāvicaritāntaraḥ.
maṇividrumavaidūryamuktāvicaritāntaraḥ.
13.
sauvarṇaḥ ca mahān tasyāḥ prākāraḥ duṣpradharṣaṇaḥ
maṇividrumavaidūryamuktāvicāritāntaraḥ
maṇividrumavaidūryamuktāvicāritāntaraḥ
13.
And her great wall is golden, impregnable, and adorned within with jewels, corals, lapis lazuli, and pearls.
सर्वतश्च महाभीमाः शीततोया महाशुभाः ।
अगाधा ग्राहवत्यश्च परिखा मीनसेविताः ॥१४॥
अगाधा ग्राहवत्यश्च परिखा मीनसेविताः ॥१४॥
14. sarvataśca mahābhīmāḥ śītatoyā mahāśubhāḥ ,
agādhā grāhavatyaśca parikhā mīnasevitāḥ.
agādhā grāhavatyaśca parikhā mīnasevitāḥ.
14.
sarvataḥ ca mahābhīmāḥ śītatoyāḥ mahāśubhāḥ
agādhāḥ grāhavatyaḥ ca parikhāḥ mīnasevitāḥ
agādhāḥ grāhavatyaḥ ca parikhāḥ mīnasevitāḥ
14.
sarvataḥ ca mahābhīmāḥ śītatoyāḥ mahāśubhāḥ
agādhāḥ grāhavatyaḥ ca mīnasevitāḥ parikhāḥ
agādhāḥ grāhavatyaḥ ca mīnasevitāḥ parikhāḥ
14.
And on all sides were very formidable moats, filled with cold and pure water. They were unfathomably deep, teeming with aquatic creatures, and frequented by fish.
द्वारेषु तासां चत्वारः संक्रमाः परमायताः ।
यन्त्रैरुपेता बहुभिर्महद्भिर्दृढसंधिभिः ॥१५॥
यन्त्रैरुपेता बहुभिर्महद्भिर्दृढसंधिभिः ॥१५॥
15. dvāreṣu tāsāṃ catvāraḥ saṃkramāḥ paramāyatāḥ ,
yantrairupetā bahubhirmahadbhirdṛḍhasaṃdhibhiḥ.
yantrairupetā bahubhirmahadbhirdṛḍhasaṃdhibhiḥ.
15.
dvāreṣu tāsām catvāraḥ saṃkramāḥ paramāyatāḥ
yantraiḥ upetāḥ bahubhiḥ mahadbhiḥ dṛḍhasaṃdhibhiḥ
yantraiḥ upetāḥ bahubhiḥ mahadbhiḥ dṛḍhasaṃdhibhiḥ
15.
tāsām dvāreṣu catvāraḥ paramāyatāḥ bahubhiḥ
mahadbhiḥ dṛḍhasaṃdhibhiḥ yantraiḥ upetāḥ saṃkramāḥ
mahadbhiḥ dṛḍhasaṃdhibhiḥ yantraiḥ upetāḥ saṃkramāḥ
15.
At the gates of those moats were four very long bridges, equipped with many large and strongly-jointed mechanisms.
त्रायन्ते संक्रमास्तत्र परसैन्यागमे सति ।
यन्त्रैस्तैरवकीर्यन्ते परिखासु समन्ततः ॥१६॥
यन्त्रैस्तैरवकीर्यन्ते परिखासु समन्ततः ॥१६॥
16. trāyante saṃkramāstatra parasainyāgame sati ,
yantraistairavakīryante parikhāsu samantataḥ.
yantraistairavakīryante parikhāsu samantataḥ.
16.
trāyante saṃkramāḥ tatra parasainyāgame sati
yantraiḥ taiḥ avakīryante parikhāsu samantataḥ
yantraiḥ taiḥ avakīryante parikhāsu samantataḥ
16.
tatra saṃkramāḥ parasainyāgame sati trāyante
taiḥ yantraiḥ samantataḥ parikhāsu avakīryante
taiḥ yantraiḥ samantataḥ parikhāsu avakīryante
16.
Those bridges, located there, provide protection when an enemy army approaches. With those very mechanisms, enemies are scattered all around into the moats.
एकस्त्वकम्प्यो बलवान् संक्रमः सुमहादृढः ।
काञ्चनैर्बहुभिः स्तम्भैर्वेदिकाभिश्च शोभितः ॥१७॥
काञ्चनैर्बहुभिः स्तम्भैर्वेदिकाभिश्च शोभितः ॥१७॥
17. ekastvakampyo balavān saṃkramaḥ sumahādṛḍhaḥ ,
kāñcanairbahubhiḥ stambhairvedikābhiśca śobhitaḥ.
kāñcanairbahubhiḥ stambhairvedikābhiśca śobhitaḥ.
17.
ekaḥ tu akampyaḥ balavān saṃkramaḥ sumahādṛḍhaḥ
kāñcanaiḥ bahubhiḥ stambhaiḥ vedikābhiḥ ca śobhitaḥ
kāñcanaiḥ bahubhiḥ stambhaiḥ vedikābhiḥ ca śobhitaḥ
17.
tu ekaḥ akampyaḥ balavān sumahādṛḍhaḥ saṃkramaḥ
bahubhiḥ kāñcanaiḥ stambhaiḥ ca vedikābhiḥ śobhitaḥ
bahubhiḥ kāñcanaiḥ stambhaiḥ ca vedikābhiḥ śobhitaḥ
17.
But one particular bridge was unshakable, powerful, and exceedingly sturdy. It was adorned with many golden pillars and balustrades.
स्वयं प्रकृतिसंपन्नो युयुत्सू राम रावणः ।
उत्थितश्चाप्रमत्तश्च बलानामनुदर्शने ॥१८॥
उत्थितश्चाप्रमत्तश्च बलानामनुदर्शने ॥१८॥
18. svayaṃ prakṛtisaṃpanno yuyutsū rāma rāvaṇaḥ ,
utthitaścāpramattaśca balānāmanudarśane.
utthitaścāpramattaśca balānāmanudarśane.
18.
svayam prakṛtisaṃpannaḥ yuyutsū rāma rāvaṇaḥ
utthitaḥ ca apramattaḥ ca balānām anudarśane
utthitaḥ ca apramattaḥ ca balānām anudarśane
18.
rāma rāvaṇaḥ svayam prakṛtisaṃpannaḥ yuyutsū
ca utthitaḥ ca apramattaḥ balānām anudarśane
ca utthitaḥ ca apramattaḥ balānām anudarśane
18.
O Rāma, Rāvaṇa himself is naturally well-equipped and eager to fight. He is vigilant and attentive in reviewing his armies.
लङ्का पुरी निरालम्बा देवदुर्गा भयावहा ।
नादेयं पार्वतं वन्यं कृत्रिमं च चतुर्विधम् ॥१९॥
नादेयं पार्वतं वन्यं कृत्रिमं च चतुर्विधम् ॥१९॥
19. laṅkā purī nirālambā devadurgā bhayāvahā ,
nādeyaṃ pārvataṃ vanyaṃ kṛtrimaṃ ca caturvidham.
nādeyaṃ pārvataṃ vanyaṃ kṛtrimaṃ ca caturvidham.
19.
laṅkā purī nirālambā devadurgā bhayāvahā
nādeyam pārvatam vanyam kṛtrimam ca caturvidham
nādeyam pārvatam vanyam kṛtrimam ca caturvidham
19.
laṅkā purī nirālambā devadurgā bhayāvahā
nādeyam pārvatam vanyam kṛtrimam ca caturvidham
nādeyam pārvatam vanyam kṛtrimam ca caturvidham
19.
The city of Laṅkā stands isolated, a divine fortress, and is terrifying. It possesses four types of defenses: those related to rivers, mountains, forests, and artificial ones.
स्थिता पारे समुद्रस्य दूरपारस्य राघव ।
नौपथश्चापि नास्त्यत्र निरादेशश्च सर्वतः ॥२०॥
नौपथश्चापि नास्त्यत्र निरादेशश्च सर्वतः ॥२०॥
20. sthitā pāre samudrasya dūrapārasya rāghava ,
naupathaścāpi nāstyatra nirādeśaśca sarvataḥ.
naupathaścāpi nāstyatra nirādeśaśca sarvataḥ.
20.
sthitā pāre samudrasya dūrapārasya rāghava
naupathaḥ ca api na asti atra nirādeśaḥ ca sarvataḥ
naupathaḥ ca api na asti atra nirādeśaḥ ca sarvataḥ
20.
rāghava dūrapārasya samudrasya pāre sthitā atra
naupathaḥ ca api na asti ca sarvataḥ nirādeśaḥ
naupathaḥ ca api na asti ca sarvataḥ nirādeśaḥ
20.
O Rāghava, it is situated on the far side of the ocean, whose opposite shore is very distant. There is no navigable route here, and it is inaccessible from all directions.
शैलाग्रे रचिता दुर्गा सा पूर्देवपुरोपमा ।
वाजिवारणसंपूर्णा लङ्का परमदुर्जया ॥२१॥
वाजिवारणसंपूर्णा लङ्का परमदुर्जया ॥२१॥
21. śailāgre racitā durgā sā pūrdevapuropamā ,
vājivāraṇasaṃpūrṇā laṅkā paramadurjayā.
vājivāraṇasaṃpūrṇā laṅkā paramadurjayā.
21.
śailāgre racitā durgā sā pūr devapurupamā
vājivāraṇasaṃpūrṇā laṅkā paramadurjayā
vājivāraṇasaṃpūrṇā laṅkā paramadurjayā
21.
sā pūr durgā śailāgre racitā devapurupamā
laṅkā vājivāraṇasaṃpūrṇā paramadurjayā
laṅkā vājivāraṇasaṃpūrṇā paramadurjayā
21.
That city, an impregnable fortress, is built on a mountain peak and resembles a city of the gods. Laṅkā, filled with horses and elephants, is supremely difficult to conquer.
परिघाश्च शतघ्न्यश्च यन्त्राणि विविधानि च ।
शोभयन्ति पुरीं लङ्कां रावणस्य दुरात्मनः ॥२२॥
शोभयन्ति पुरीं लङ्कां रावणस्य दुरात्मनः ॥२२॥
22. parighāśca śataghnyaśca yantrāṇi vividhāni ca ,
śobhayanti purīṃ laṅkāṃ rāvaṇasya durātmanaḥ.
śobhayanti purīṃ laṅkāṃ rāvaṇasya durātmanaḥ.
22.
parighāḥ ca śataghnyaḥ ca yantrāṇi vividhāni ca
śobhayanti purīm laṅkām rāvaṇasya durātmanaḥ
śobhayanti purīm laṅkām rāvaṇasya durātmanaḥ
22.
parighāḥ ca śataghnyaḥ ca vividhāni yantrāṇi ca
durātmanaḥ rāvaṇasya laṅkām purīm śobhayanti
durātmanaḥ rāvaṇasya laṅkām purīm śobhayanti
22.
Iron bars, catapults, and various machines adorn the city of Lanka, which belongs to the wicked Ravana.
अयुतं रक्षसामत्र पश्चिमद्वारमाश्रितम् ।
शूलहस्ता दुराधर्षाः सर्वे खड्गाग्रयोधिनः ॥२३॥
शूलहस्ता दुराधर्षाः सर्वे खड्गाग्रयोधिनः ॥२३॥
23. ayutaṃ rakṣasāmatra paścimadvāramāśritam ,
śūlahastā durādharṣāḥ sarve khaḍgāgrayodhinaḥ.
śūlahastā durādharṣāḥ sarve khaḍgāgrayodhinaḥ.
23.
ayutam rakṣasām atra paścimadvāram āśritam
śūlahastāḥ durādharṣāḥ sarve khaḍgāgrayodhinaḥ
śūlahastāḥ durādharṣāḥ sarve khaḍgāgrayodhinaḥ
23.
atra paścimadvāram āśritam rakṣasām ayutam
sarve śūlahastāḥ durādharṣāḥ khaḍgāgrayodhinaḥ
sarve śūlahastāḥ durādharṣāḥ khaḍgāgrayodhinaḥ
23.
Here, ten thousand Rākṣasas are stationed at the western gate. All of them, with spears in hand, are formidable and skilled sword-fighters.
नियुतं रक्षसामत्र दक्षिणद्वारमाश्रितम् ।
चतुरङ्गेण सैन्येन योधास्तत्राप्यनुत्तमाः ॥२४॥
चतुरङ्गेण सैन्येन योधास्तत्राप्यनुत्तमाः ॥२४॥
24. niyutaṃ rakṣasāmatra dakṣiṇadvāramāśritam ,
caturaṅgeṇa sainyena yodhāstatrāpyanuttamāḥ.
caturaṅgeṇa sainyena yodhāstatrāpyanuttamāḥ.
24.
niyutam rakṣasām atra dakṣiṇadvāram āśritam
caturaṅgeṇa sainyena yodhāḥ tatra api anuttamāḥ
caturaṅgeṇa sainyena yodhāḥ tatra api anuttamāḥ
24.
atra dakṣiṇadvāram āśritam rakṣasām niyutam
tatra caturaṅgeṇa sainyena yodhāḥ api anuttamāḥ
tatra caturaṅgeṇa sainyena yodhāḥ api anuttamāḥ
24.
Here, a hundred thousand Rākṣasas are stationed at the southern gate. The warriors there, supported by a four-fold army, are also unsurpassed in their excellence.
प्रयुतं रक्षसामत्र पूर्वद्वारं समाश्रितम् ।
चर्मखड्गधराः सर्वे तथा सर्वास्त्रकोविदाः ॥२५॥
चर्मखड्गधराः सर्वे तथा सर्वास्त्रकोविदाः ॥२५॥
25. prayutaṃ rakṣasāmatra pūrvadvāraṃ samāśritam ,
carmakhaḍgadharāḥ sarve tathā sarvāstrakovidāḥ.
carmakhaḍgadharāḥ sarve tathā sarvāstrakovidāḥ.
25.
prayutam rakṣasām atra pūrvadvāram samāśritam
carmakhaḍgadharāḥ sarve tathā sarvāstrakovidāḥ
carmakhaḍgadharāḥ sarve tathā sarvāstrakovidāḥ
25.
atra pūrvadvāram samāśritam rakṣasām prayutam
sarve carmakhaḍgadharāḥ tathā sarvāstrakovidāḥ
sarve carmakhaḍgadharāḥ tathā sarvāstrakovidāḥ
25.
Here, a million Rākṣasas are firmly positioned at the eastern gate. All of them carry shields and swords, and are experts in all types of weaponry.
अर्बुदं रक्षसामत्र उत्तरद्वारमाश्रितम् ।
रथिनश्चाश्ववाहाश्च कुलपुत्राः सुपूजिताः ॥२६॥
रथिनश्चाश्ववाहाश्च कुलपुत्राः सुपूजिताः ॥२६॥
26. arbudaṃ rakṣasāmatra uttaradvāramāśritam ,
rathinaścāśvavāhāśca kulaputrāḥ supūjitāḥ.
rathinaścāśvavāhāśca kulaputrāḥ supūjitāḥ.
26.
arbudam rakṣasām atra uttaradvāram āśritam
rathinaḥ ca aśvavāhāḥ ca kulaputrāḥ supūjitāḥ
rathinaḥ ca aśvavāhāḥ ca kulaputrāḥ supūjitāḥ
26.
Here, a multitude of demons, along with charioteers and cavalrymen - all noble sons and highly honored - were stationed at the northern gate.
शतं शतसहस्राणां मध्यमं गुल्ममाश्रितम् ।
यातुधाना दुराधर्षाः साग्रकोटिश्च रक्षसाम् ॥२७॥
यातुधाना दुराधर्षाः साग्रकोटिश्च रक्षसाम् ॥२७॥
27. śataṃ śatasahasrāṇāṃ madhyamaṃ gulmamāśritam ,
yātudhānā durādharṣāḥ sāgrakoṭiśca rakṣasām.
yātudhānā durādharṣāḥ sāgrakoṭiśca rakṣasām.
27.
śatam śatasahasrāṇām madhyamam gulmam āśritam
yātudhānāḥ durādharṣāḥ sa-agra-koṭiḥ ca rakṣasām
yātudhānāḥ durādharṣāḥ sa-agra-koṭiḥ ca rakṣasām
27.
Ten million demons were stationed at the central division. Furthermore, over a crore of irresistible yātudhāna demons were present.
ते मया संक्रमा भग्नाः परिखाश्चावपूरिताः ।
दग्धा च नगरी लङ्का प्राकाराश्चावसादिताः ॥२८॥
दग्धा च नगरी लङ्का प्राकाराश्चावसादिताः ॥२८॥
28. te mayā saṃkramā bhagnāḥ parikhāścāvapūritāḥ ,
dagdhā ca nagarī laṅkā prākārāścāvasāditāḥ.
dagdhā ca nagarī laṅkā prākārāścāvasāditāḥ.
28.
te mayā saṃkramāḥ bhagnāḥ parikhāḥ ca avapūritāḥ
dagdhā ca nagarī laṅkā prākārāḥ ca avasāditāḥ
dagdhā ca nagarī laṅkā prākārāḥ ca avasāditāḥ
28.
By me, those bridges were broken, and the moats were filled up. The city of Lankā was burnt, and its ramparts were pulled down.
येन केन तु मार्गेण तराम वरुणालयम् ।
हतेति नगरी लङ्कां वानरैरवधार्यताम् ॥२९॥
हतेति नगरी लङ्कां वानरैरवधार्यताम् ॥२९॥
29. yena kena tu mārgeṇa tarāma varuṇālayam ,
hateti nagarī laṅkāṃ vānarairavadhāryatām.
hateti nagarī laṅkāṃ vānarairavadhāryatām.
29.
yena kena tu mārgeṇa tarāma varuṇālayam hatā
iti nagarī laṅkām vānaraiḥ avadhāryatām
iti nagarī laṅkām vānaraiḥ avadhāryatām
29.
By whatever route, let us indeed cross the ocean. Let it be understood by the monkeys that the city of Lanka is destroyed.
अङ्गदो द्विविदो मैन्दो जाम्बवान्पनसो नलः ।
नीलः सेनापतिश्चैव बलशेषेण किं तव ॥३०॥
नीलः सेनापतिश्चैव बलशेषेण किं तव ॥३०॥
30. aṅgado dvivido maindo jāmbavānpanaso nalaḥ ,
nīlaḥ senāpatiścaiva balaśeṣeṇa kiṃ tava.
nīlaḥ senāpatiścaiva balaśeṣeṇa kiṃ tava.
30.
aṅgadaḥ dvividaḥ maindaḥ jāmbavān panasaḥ nalaḥ
nīlaḥ senāpatiḥ ca eva balaśeṣeṇa kim tava
nīlaḥ senāpatiḥ ca eva balaśeṣeṇa kim tava
30.
aṅgadaḥ dvividaḥ maindaḥ jāmbavān panasaḥ nalaḥ nīlaḥ ca eva senāpatiḥ,
balaśeṣeṇa tava kim?
balaśeṣeṇa tava kim?
30.
Aṅgada, Dvivida, Mainda, Jāmbavān, Panasa, Nala, and Nīla, the commander-in-chief, are here; what need do you have for the remaining forces?
प्लवमाना हि गत्वा तां रावणस्य महापुरीम् ।
सप्रकारां सभवनामानयिष्यन्ति मैथिलीम् ॥३१॥
सप्रकारां सभवनामानयिष्यन्ति मैथिलीम् ॥३१॥
31. plavamānā hi gatvā tāṃ rāvaṇasya mahāpurīm ,
saprakārāṃ sabhavanāmānayiṣyanti maithilīm.
saprakārāṃ sabhavanāmānayiṣyanti maithilīm.
31.
plavamānāḥ hi gatvā tām rāvaṇasya mahāpurīm
saprakārām sabhavanām ānayiṣyanti maithilīm
saprakārām sabhavanām ānayiṣyanti maithilīm
31.
hi plavamānāḥ gatvā tām rāvaṇasya saprakārām sabhavanām mahāpurīm maithilīm ānayiṣyanti.
31.
Indeed, having flown there, they will go to that great city of Rāvaṇa, complete with its ramparts and palaces, and bring back Maithilī (Sītā).
एवमाज्ञापय क्षिप्रं बलानां सर्वसंग्रहम् ।
मुहूर्तेन तु युक्तेन प्रस्थानमभिरोचय ॥३२॥
मुहूर्तेन तु युक्तेन प्रस्थानमभिरोचय ॥३२॥
32. evamājñāpaya kṣipraṃ balānāṃ sarvasaṃgraham ,
muhūrtena tu yuktena prasthānamabhirocaya.
muhūrtena tu yuktena prasthānamabhirocaya.
32.
evam ājñāpaya kṣipram balānām sarvasaṃgraham
muhūrtena tu yuktena prasthānam abhiroacaya
muhūrtena tu yuktena prasthānam abhiroacaya
32.
evam kṣipram balānām sarvasaṃgraham ājñāpaya.
tu yuktena muhūrtena prasthānam abhiroacaya.
tu yuktena muhūrtena prasthānam abhiroacaya.
32.
Therefore, quickly order a complete mobilization of the forces. And at an auspicious moment (muhūrta), arrange for the departure.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3 (current chapter)
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100