वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-69
श्रुत्वा तं भीमनिर्ह्रादं शक्राशनिसमस्वनम् ।
वीक्षमाणा दिशः सर्वा दुद्रुवुर्वानरर्षभाः ॥१॥
वीक्षमाणा दिशः सर्वा दुद्रुवुर्वानरर्षभाः ॥१॥
1. śrutvā taṃ bhīmanirhrādaṃ śakrāśanisamasvanam ,
vīkṣamāṇā diśaḥ sarvā dudruvurvānararṣabhāḥ.
vīkṣamāṇā diśaḥ sarvā dudruvurvānararṣabhāḥ.
1.
śrutvā tam bhīmanirhrādam śakrāśanisamasvanam
vīkṣamāṇāḥ diśaḥ sarvāḥ dudruvuḥ vānararṣabhāḥ
vīkṣamāṇāḥ diśaḥ sarvāḥ dudruvuḥ vānararṣabhāḥ
1.
vānararṣabhāḥ tam śakrāśanisamasvanam bhīmanirhrādam śrutvā,
sarvāḥ diśaḥ vīkṣamāṇāḥ,
dudruvuḥ.
sarvāḥ diśaḥ vīkṣamāṇāḥ,
dudruvuḥ.
1.
The excellent monkeys, upon hearing that dreadful roar, which sounded like Indra's thunderbolt, looked in all directions and then fled.
तानुवाच ततः सर्वान् हनूमान्मारुतात्मजः ।
विषण्णवदनान्दीनांस्त्रस्तान् विद्रवतः पृथक् ॥२॥
विषण्णवदनान्दीनांस्त्रस्तान् विद्रवतः पृथक् ॥२॥
2. tānuvāca tataḥ sarvān hanūmānmārutātmajaḥ ,
viṣaṇṇavadanāndīnāṃstrastān vidravataḥ pṛthak.
viṣaṇṇavadanāndīnāṃstrastān vidravataḥ pṛthak.
2.
tān uvāca tataḥ sarvān hanūmān mārutātmajaḥ
viṣaṇṇavadanān dīnān trastān vidravataḥ pṛthak
viṣaṇṇavadanān dīnān trastān vidravataḥ pṛthak
2.
tataḥ mārutātmajaḥ hanūmān,
viṣaṇṇavadanān dīnān trastān pṛthak vidravataḥ tān sarvān uvāca.
viṣaṇṇavadanān dīnān trastān pṛthak vidravataḥ tān sarvān uvāca.
2.
Then Hanūmān, the son of the wind (māruta), spoke to all of them, who were fleeing scattered, their faces dejected, distressed, and terrified.
कस्माद्विषण्णवदना विद्रवध्वं प्लवंगमाः ।
त्यक्तयुद्धसमुत्साहाः शूरत्वं क्व नु वो गतम् ॥३॥
त्यक्तयुद्धसमुत्साहाः शूरत्वं क्व नु वो गतम् ॥३॥
3. kasmādviṣaṇṇavadanā vidravadhvaṃ plavaṃgamāḥ ,
tyaktayuddhasamutsāhāḥ śūratvaṃ kva nu vo gatam.
tyaktayuddhasamutsāhāḥ śūratvaṃ kva nu vo gatam.
3.
kasmāt viṣaṇṇavadanāḥ vidravadhvam plavaṅgamāḥ
tyaktayuddhasamutsāhāḥ śūratvam kva nu vaḥ gatam
tyaktayuddhasamutsāhāḥ śūratvam kva nu vaḥ gatam
3.
plavaṅgamāḥ,
viṣaṇṇavadanāḥ kasmāt vidravadhvam? tyaktayuddhasamutsāhāḥ vaḥ śūratvam kva nu gatam?
viṣaṇṇavadanāḥ kasmāt vidravadhvam? tyaktayuddhasamutsāhāḥ vaḥ śūratvam kva nu gatam?
3.
O monkeys, why are you fleeing with dejected faces? Where, indeed, has your heroism gone, you who have abandoned your enthusiasm for battle?
पृष्ठतो ऽनुव्रजध्वं मामग्रतो यान्तमाहवे ।
शूरैरभिजनोपेतैरयुक्तं हि निवर्तितुम् ॥४॥
शूरैरभिजनोपेतैरयुक्तं हि निवर्तितुम् ॥४॥
4. pṛṣṭhato'nuvrajadhvaṃ māmagrato yāntamāhave ,
śūrairabhijanopetairayuktaṃ hi nivartitum.
śūrairabhijanopetairayuktaṃ hi nivartitum.
4.
pṛṣṭhataḥ anuvrajadhvam mām agrataḥ yāntam āhave
śūraiḥ abhijanopetaiḥ ayuktam hi nivartitum
śūraiḥ abhijanopetaiḥ ayuktam hi nivartitum
4.
pṛṣṭhataḥ,
āhave agrataḥ yāntam mām anuvrajadhvam.
hi śūraiḥ abhijanopetaiḥ nivartitum ayuktam.
āhave agrataḥ yāntam mām anuvrajadhvam.
hi śūraiḥ abhijanopetaiḥ nivartitum ayuktam.
4.
Follow me from behind as I advance into battle. For it is certainly unfitting for heroes, those possessing noble lineage, to turn back.
एवमुक्ताः सुसंक्रुद्धा वायुपुत्रेण धीमता ।
शैलशृङ्गान्द्रुमांश्चैव जगृहुर्हृष्टमानसाः ॥५॥
शैलशृङ्गान्द्रुमांश्चैव जगृहुर्हृष्टमानसाः ॥५॥
5. evamuktāḥ susaṃkruddhā vāyuputreṇa dhīmatā ,
śailaśṛṅgāndrumāṃścaiva jagṛhurhṛṣṭamānasāḥ.
śailaśṛṅgāndrumāṃścaiva jagṛhurhṛṣṭamānasāḥ.
5.
evam uktāḥ susaṃkruddhāḥ vāyuputreṇa dhīmatā
śailaśṛṅgān drumān ca eva jagṛhuḥ hṛṣṭamānasāḥ
śailaśṛṅgān drumān ca eva jagṛhuḥ hṛṣṭamānasāḥ
5.
vāyuputreṇa dhīmatā evam uktāḥ susaṃkruddhāḥ
hṛṣṭamānasāḥ śailaśṛṅgān drumān ca eva jagṛhuḥ
hṛṣṭamānasāḥ śailaśṛṅgān drumān ca eva jagṛhuḥ
5.
Having been thus addressed by the intelligent son of Vayu (Hanuman), they, though greatly enraged, joyfully seized mountain peaks and trees.
अभिपेतुश्च गर्जन्तो राक्षसान् वानरर्षभाः ।
परिवार्य हनूमन्तमन्वयुश्च महाहवे ॥६॥
परिवार्य हनूमन्तमन्वयुश्च महाहवे ॥६॥
6. abhipetuśca garjanto rākṣasān vānararṣabhāḥ ,
parivārya hanūmantamanvayuśca mahāhave.
parivārya hanūmantamanvayuśca mahāhave.
6.
abhipetuḥ ca garjantaḥ rākṣasān vānararṣabhāḥ
parivārya hanūmantam anvayuḥ ca mahāhave
parivārya hanūmantam anvayuḥ ca mahāhave
6.
vānararṣabhāḥ garjantaḥ rākṣasān ca abhipetuḥ
hanūmantam parivārya mahāhave ca anvayuḥ
hanūmantam parivārya mahāhave ca anvayuḥ
6.
And the best of the monkeys, roaring, attacked the Rākṣasas. Having surrounded Hanuman, they followed him in that great battle.
स तैर्वानरमुख्यैस्तु हनूमान् सर्वतो वृतः ।
हुताशन इवार्चिष्मानदहच्छत्रुवाहिनीम् ॥७॥
हुताशन इवार्चिष्मानदहच्छत्रुवाहिनीम् ॥७॥
7. sa tairvānaramukhyaistu hanūmān sarvato vṛtaḥ ,
hutāśana ivārciṣmānadahacchatruvāhinīm.
hutāśana ivārciṣmānadahacchatruvāhinīm.
7.
saḥ taiḥ vānaramukhyaiḥ tu hanūmān sarvataḥ
vṛtaḥ hutāśanaḥ iva arciṣmān adahat śatruvāhinīm
vṛtaḥ hutāśanaḥ iva arciṣmān adahat śatruvāhinīm
7.
saḥ hanūmān tu taiḥ vānaramukhyaiḥ sarvataḥ
vṛtaḥ arciṣmān hutāśanaḥ iva śatruvāhinīm adahat
vṛtaḥ arciṣmān hutāśanaḥ iva śatruvāhinīm adahat
7.
Surrounded on all sides by those chief monkeys, Hanuman, blazing like fire, burned the enemy army.
स राक्षसानां कदनं चकार सुमहाकपिः ।
वृतो वानरसैन्येन कालान्तकयमोपमः ॥८॥
वृतो वानरसैन्येन कालान्तकयमोपमः ॥८॥
8. sa rākṣasānāṃ kadanaṃ cakāra sumahākapiḥ ,
vṛto vānarasainyena kālāntakayamopamaḥ.
vṛto vānarasainyena kālāntakayamopamaḥ.
8.
saḥ rākṣasānām kadanam cakāra sumahākapiḥ
vṛtaḥ vānarasainyena kālāntakayamopamaḥ
vṛtaḥ vānarasainyena kālāntakayamopamaḥ
8.
saḥ sumahākapiḥ vānarasainyena vṛtaḥ
kālāntakayamopamaḥ rākṣasānām kadanam cakāra
kālāntakayamopamaḥ rākṣasānām kadanam cakāra
8.
That very great monkey (Hanuman) caused the destruction of the Rākṣasas. Surrounded by the monkey army, he was comparable to Yama, the terminator of time.
स तु शोकेन चाविष्टः क्रोधेन च महाकपिः ।
हनूमान् रावणि रथे महतीं पातयच्छिलाम् ॥९॥
हनूमान् रावणि रथे महतीं पातयच्छिलाम् ॥९॥
9. sa tu śokena cāviṣṭaḥ krodhena ca mahākapiḥ ,
hanūmān rāvaṇi rathe mahatīṃ pātayacchilām.
hanūmān rāvaṇi rathe mahatīṃ pātayacchilām.
9.
saḥ tu śokena ca āviṣṭaḥ krodhena ca mahākapiḥ
hanumān rāvaṇi rathe mahatīm pātayat śilām
hanumān rāvaṇi rathe mahatīm pātayat śilām
9.
hanumān mahākapiḥ saḥ tu śokena ca krodhena
ca āviṣṭaḥ rāvaṇi rathe mahatīm śilām pātayat
ca āviṣṭaḥ rāvaṇi rathe mahatīm śilām pātayat
9.
But Hanuman, the great monkey, overwhelmed by sorrow and anger, dropped a huge stone onto Indrajit's chariot.
तामापतन्तीं दृष्ट्वैव रथः सारथिना तदा ।
विधेयाश्व समायुक्तः सुदूरमपवाहितः ॥१०॥
विधेयाश्व समायुक्तः सुदूरमपवाहितः ॥१०॥
10. tāmāpatantīṃ dṛṣṭvaiva rathaḥ sārathinā tadā ,
vidheyāśva samāyuktaḥ sudūramapavāhitaḥ.
vidheyāśva samāyuktaḥ sudūramapavāhitaḥ.
10.
tām āpatantīm dṛṣṭvā eva rathaḥ sārathinā tadā
vidheyāśvaḥ samāyuktaḥ sudūram apavāhitaḥ
vidheyāśvaḥ samāyuktaḥ sudūram apavāhitaḥ
10.
tām āpatantīm dṛṣṭvā eva tadā sārathinā
vidheyāśvaḥ samāyuktaḥ rathaḥ sudūram apavāhitaḥ
vidheyāśvaḥ samāyuktaḥ rathaḥ sudūram apavāhitaḥ
10.
The charioteer, having seen that stone just as it was falling, then drove the chariot, equipped with disciplined horses, far away.
तमिन्द्रजितमप्राप्य रथथं सहसारथिम् ।
विवेश धरणीं भित्त्वा सा शिलाव्यर्थमुद्यता ॥११॥
विवेश धरणीं भित्त्वा सा शिलाव्यर्थमुद्यता ॥११॥
11. tamindrajitamaprāpya rathathaṃ sahasārathim ,
viveśa dharaṇīṃ bhittvā sā śilāvyarthamudyatā.
viveśa dharaṇīṃ bhittvā sā śilāvyarthamudyatā.
11.
tam indrajitam aprāpya rathastham sahasārathim
viveśa dharaṇīm bhittvā sā śilā vyartham udyatā
viveśa dharaṇīm bhittvā sā śilā vyartham udyatā
11.
sā śilā vyartham udyatā tam indrajitam rathastham
sahasārathim aprāpya dharaṇīm bhittvā viveśa
sahasārathim aprāpya dharaṇīm bhittvā viveśa
11.
That stone, raised in vain, failed to reach Indrajit, who was on his chariot with his charioteer. Instead, it pierced the earth and entered it.
पतितायां शिलायां तु रक्षसां व्यथिता चमूः ।
तमभ्यधावञ् शतशो नदन्तः काननौकसः ॥१२॥
तमभ्यधावञ् शतशो नदन्तः काननौकसः ॥१२॥
12. patitāyāṃ śilāyāṃ tu rakṣasāṃ vyathitā camūḥ ,
tamabhyadhāvañ śataśo nadantaḥ kānanaukasaḥ.
tamabhyadhāvañ śataśo nadantaḥ kānanaukasaḥ.
12.
patitāyām śilāyām tu rakṣasām vyathitā camūḥ
tam abhyadhāvan śataśaḥ nadantaḥ kānanaukasaḥ
tam abhyadhāvan śataśaḥ nadantaḥ kānanaukasaḥ
12.
tu patitāyām śilāyām rakṣasām camūḥ vyathitā
śataśaḥ nadantaḥ kānanaukasaḥ tam abhyadhāvan
śataśaḥ nadantaḥ kānanaukasaḥ tam abhyadhāvan
12.
But when the stone fell, the army of rākṣasas was distressed. Hundreds of those forest-dwelling rākṣasas, roaring, rushed towards him (Hanuman).
ते द्रुमांश्च महाकाया गिरिशृङ्गाणि चोद्यताः ।
चिक्षिपुर्द्विषतां मध्ये वानरा भीमविक्रमाः ॥१३॥
चिक्षिपुर्द्विषतां मध्ये वानरा भीमविक्रमाः ॥१३॥
13. te drumāṃśca mahākāyā giriśṛṅgāṇi codyatāḥ ,
cikṣipurdviṣatāṃ madhye vānarā bhīmavikramāḥ.
cikṣipurdviṣatāṃ madhye vānarā bhīmavikramāḥ.
13.
te drumān ca mahākāyāḥ giriśṛṅgāṇi ca udyatāḥ
cikṣipuḥ dviṣatām madhye vānarāḥ bhīmavikramāḥ
cikṣipuḥ dviṣatām madhye vānarāḥ bhīmavikramāḥ
13.
vānarāḥ mahākāyāḥ bhīmavikramāḥ te udyatāḥ drumān
ca giriśṛṅgāṇi ca dviṣatām madhye cikṣipuḥ
ca giriśṛṅgāṇi ca dviṣatām madhye cikṣipuḥ
13.
Those huge-bodied monkeys of formidable valor lifted trees and mountain peaks and hurled them into the midst of their enemies.
वानरैर् तैर्महावीर्यैर्घोररूपा निशाचराः ।
वीर्यादभिहता वृक्षैर्व्यवेष्टन्त रणक्षितौ ॥१४॥
वीर्यादभिहता वृक्षैर्व्यवेष्टन्त रणक्षितौ ॥१४॥
14. vānarair tairmahāvīryairghorarūpā niśācarāḥ ,
vīryādabhihatā vṛkṣairvyaveṣṭanta raṇakṣitau.
vīryādabhihatā vṛkṣairvyaveṣṭanta raṇakṣitau.
14.
vānaraiḥ taiḥ mahāvīryaiḥ ghorarūpāḥ niśācarāḥ
vīryāt abhihatāḥ vṛkṣaiḥ vyaveṣṭanta raṇakṣitau
vīryāt abhihatāḥ vṛkṣaiḥ vyaveṣṭanta raṇakṣitau
14.
ghorarūpāḥ niśācarāḥ taiḥ mahāvīryaiḥ vānaraiḥ
વૃક્ષૈः vīryāt abhihatāḥ raṇakṣitau vyaveṣṭanta
વૃક્ષૈः vīryāt abhihatāḥ raṇakṣitau vyaveṣṭanta
14.
Those terrifying rākṣasas (niśācarāḥ), powerfully struck by trees (thrown by) those mighty monkeys, writhed on the battlefield.
स्वसैन्यमभिवीक्ष्याथ वानरार्दितमिन्द्रजित् ।
प्रगृहीतायुधः क्रुद्धः परानभिमुखो ययौ ॥१५॥
प्रगृहीतायुधः क्रुद्धः परानभिमुखो ययौ ॥१५॥
15. svasainyamabhivīkṣyātha vānarārditamindrajit ,
pragṛhītāyudhaḥ kruddhaḥ parānabhimukho yayau.
pragṛhītāyudhaḥ kruddhaḥ parānabhimukho yayau.
15.
svasainyam abhivīkṣya atha vānarārditam indrajit
pragṛhītāyudhaḥ kruddhaḥ parān abhimukhaḥ yayau
pragṛhītāyudhaḥ kruddhaḥ parān abhimukhaḥ yayau
15.
atha indrajit kruddhaḥ pragṛhītāyudhaḥ vānarārditam
svasainyam abhivīkṣya parān abhimukhaḥ yayau
svasainyam abhivīkṣya parān abhimukhaḥ yayau
15.
Then Indrajit, enraged and having taken up his weapons, seeing his own army afflicted by the monkeys, advanced towards the enemies.
स शरौघानवसृजन् स्वसैन्येनाभिसंवृतः ।
जघान कपिशार्दूलान् सुबहून्दृष्टविक्रमः ॥१६॥
जघान कपिशार्दूलान् सुबहून्दृष्टविक्रमः ॥१६॥
16. sa śaraughānavasṛjan svasainyenābhisaṃvṛtaḥ ,
jaghāna kapiśārdūlān subahūndṛṣṭavikramaḥ.
jaghāna kapiśārdūlān subahūndṛṣṭavikramaḥ.
16.
saḥ śaraughān avasṛjan svasainyena abhisaṃvṛtaḥ
jaghāna kapiśārdūlān subahūn dṛṣṭavikramaḥ
jaghāna kapiśārdūlān subahūn dṛṣṭavikramaḥ
16.
saḥ dṛṣṭavikramaḥ svasainyena abhisaṃvṛtaḥ
śaraughān avasṛjan subahūn kapiśārdūlān jaghāna
śaraughān avasṛjan subahūn kapiśārdūlān jaghāna
16.
He, whose prowess was evident, surrounded by his own army, discharged showers of arrows and killed very many of the eminent monkeys.
शूलैरशनिभिः खड्गैः पट्टसैः कूटमुद्गरैः ।
ते चाप्यनुचरांस्तस्य वानरा जघ्नुराहवे ॥१७॥
ते चाप्यनुचरांस्तस्य वानरा जघ्नुराहवे ॥१७॥
17. śūlairaśanibhiḥ khaḍgaiḥ paṭṭasaiḥ kūṭamudgaraiḥ ,
te cāpyanucarāṃstasya vānarā jaghnurāhave.
te cāpyanucarāṃstasya vānarā jaghnurāhave.
17.
śūlaiḥ aśanibhiḥ khaḍgaiḥ paṭṭasaiḥ kūṭamudgaraiḥ
te ca api anucarān tasya vānarāḥ jaghnuḥ āhave
te ca api anucarān tasya vānarāḥ jaghnuḥ āhave
17.
In battle, the monkeys struck his followers with spears, thunderbolts, swords, lances, and spiked clubs.
सस्कन्धविटपैः सालैः शिलाभिश्च महाबलैः ।
हनूमान् कदनं चक्रे रक्षसां भीमकर्मणाम् ॥१८॥
हनूमान् कदनं चक्रे रक्षसां भीमकर्मणाम् ॥१८॥
18. saskandhaviṭapaiḥ sālaiḥ śilābhiśca mahābalaiḥ ,
hanūmān kadanaṃ cakre rakṣasāṃ bhīmakarmaṇām.
hanūmān kadanaṃ cakre rakṣasāṃ bhīmakarmaṇām.
18.
saskandhaviṭapaiḥ sālaiḥ śilābhiḥ ca mahābalaiḥ
hanūmān kadanam cakre rakṣasām bhīmakarmaṇām
hanūmān kadanam cakre rakṣasām bhīmakarmaṇām
18.
Mighty Hanūman caused great slaughter of the rākṣasas (demons) who performed terrible deeds, wielding trees (including their trunks and branches) and rocks.
स निवार्य परानीकमब्रवीत्तान् वनौकसः ।
हनूमान् संनिवर्तध्वं न नः साध्यमिदं बलम् ॥१९॥
हनूमान् संनिवर्तध्वं न नः साध्यमिदं बलम् ॥१९॥
19. sa nivārya parānīkamabravīttān vanaukasaḥ ,
hanūmān saṃnivartadhvaṃ na naḥ sādhyamidaṃ balam.
hanūmān saṃnivartadhvaṃ na naḥ sādhyamidaṃ balam.
19.
sa nivārya parānīkam abravīt tān vanaukasaḥ
hanumān saṃnivartadhvam na naḥ sādhyam idam balam
hanumān saṃnivartadhvam na naḥ sādhyam idam balam
19.
Having restrained the enemy army, Hanūman said to those forest-dwelling monkeys, "Turn back! This force cannot be conquered by us."
त्यक्त्वा प्राणान् विचेष्टन्तो राम प्रियचिकीर्षवः ।
यन्निमित्तं हि युध्यामो हता सा जनकात्मजा ॥२०॥
यन्निमित्तं हि युध्यामो हता सा जनकात्मजा ॥२०॥
20. tyaktvā prāṇān viceṣṭanto rāma priyacikīrṣavaḥ ,
yannimittaṃ hi yudhyāmo hatā sā janakātmajā.
yannimittaṃ hi yudhyāmo hatā sā janakātmajā.
20.
tyaktvā prāṇān viceṣṭantaḥ rāma priyacikīrṣavaḥ
yat nimittam hi yudhyāmaḥ hatā sā janakātmajā
yat nimittam hi yudhyāmaḥ hatā sā janakātmajā
20.
"O Rāma, we are struggling and giving up our lives, desiring to do what is pleasing to you. But Sītā, Janaka's daughter, for whose sake we are indeed fighting, has been slain!"
इममर्थं हि विज्ञाप्य रामं सुग्रीवमेव च ।
तौ यत् प्रतिविधास्येते तत् करिष्यामहे वयम् ॥२१॥
तौ यत् प्रतिविधास्येते तत् करिष्यामहे वयम् ॥२१॥
21. imamarthaṃ hi vijñāpya rāmaṃ sugrīvameva ca ,
tau yat pratividhāsyete tat kariṣyāmahe vayam.
tau yat pratividhāsyete tat kariṣyāmahe vayam.
21.
imam artham hi vijñāpya rāmam sugrīvam eva ca
tau yat pratividhāsyete tat kariṣyāmahe vayam
tau yat pratividhāsyete tat kariṣyāmahe vayam
21.
vayam hi imam artham rāmam sugrīvam eva ca
vijñāpya tau yat pratividhāsyete tat kariṣyāmahe
vijñāpya tau yat pratividhāsyete tat kariṣyāmahe
21.
After informing Rama and Sugriva of this matter, we will implement whatever countermeasures they decide.
इत्युक्त्वा वानरश्रेष्ठो वारयन् सर्ववानरान् ।
शनैः शनैरसंत्रस्तः सबलः स न्यवर्तत ॥२२॥
शनैः शनैरसंत्रस्तः सबलः स न्यवर्तत ॥२२॥
22. ityuktvā vānaraśreṣṭho vārayan sarvavānarān ,
śanaiḥ śanairasaṃtrastaḥ sabalaḥ sa nyavartata.
śanaiḥ śanairasaṃtrastaḥ sabalaḥ sa nyavartata.
22.
iti uktvā vānaraśreṣṭhaḥ vārayan sarvavānarān
śanaiḥ śanaiḥ asantrastaḥ sabalaḥ saḥ nyavartata
śanaiḥ śanaiḥ asantrastaḥ sabalaḥ saḥ nyavartata
22.
iti uktvā vānaraśreṣṭhaḥ sarvavānarān vārayan
saḥ asantrastaḥ sabalaḥ śanaiḥ śanaiḥ nyavartata
saḥ asantrastaḥ sabalaḥ śanaiḥ śanaiḥ nyavartata
22.
Having spoken thus, the chief of the monkeys, holding back all the other monkeys, slowly and undaunted, returned with his forces.
स तु प्रेक्ष्य हनूमन्तं व्रजन्तं यत्र राघवः ।
निकुम्भिलामधिष्ठाय पावकं जुहुवे न्द्रजित् ॥२३॥
निकुम्भिलामधिष्ठाय पावकं जुहुवे न्द्रजित् ॥२३॥
23. sa tu prekṣya hanūmantaṃ vrajantaṃ yatra rāghavaḥ ,
nikumbhilāmadhiṣṭhāya pāvakaṃ juhuve ndrajit.
nikumbhilāmadhiṣṭhāya pāvakaṃ juhuve ndrajit.
23.
saḥ tu prekṣya hanūmantam vrajantam yatra rāghavaḥ
nikumbhilām adhiṣṭhāya pāvakam juhuve indrajit
nikumbhilām adhiṣṭhāya pāvakam juhuve indrajit
23.
tu saḥ indrajit hanūmantam yatra rāghavaḥ vrajantam
prekṣya nikumbhilām adhiṣṭhāya pāvakam juhuve
prekṣya nikumbhilām adhiṣṭhāya pāvakam juhuve
23.
However, seeing Hanuman going to where Rama was, Indrajit established himself at Nikumbhila and offered oblations into the fire.
यज्ञभूम्यां तु विधिवत् पावकस्तेन रक्षसा ।
हूयमानः प्रजज्वाल होमशोणितभुक् तदा ॥२४॥
हूयमानः प्रजज्वाल होमशोणितभुक् तदा ॥२४॥
24. yajñabhūmyāṃ tu vidhivat pāvakastena rakṣasā ,
hūyamānaḥ prajajvāla homaśoṇitabhuk tadā.
hūyamānaḥ prajajvāla homaśoṇitabhuk tadā.
24.
yajñabhūmyām tu vidhivat pāvakaḥ tena rakṣasā
hūyamānaḥ prajajvāla homaśoṇitabhuk tadā
hūyamānaḥ prajajvāla homaśoṇitabhuk tadā
24.
tadā tu yajñabhūmyām tena rakṣasā vidhivat
hūyamānaḥ homaśoṇitabhuk pāvakaḥ prajajvāla
hūyamānaḥ homaśoṇitabhuk pāvakaḥ prajajvāla
24.
Then, on the sacrificial ground (yajñabhūmi), the fire, into which oblations were being made by that demon according to the prescribed rites, blazed forth, consuming the blood from the fire ritual (homa).
सो ऽर्चिः पिनद्धो ददृशे होमशोणिततर्पितः ।
संध्यागत इवादित्यः स तीव्राग्निः समुत्थितः ॥२५॥
संध्यागत इवादित्यः स तीव्राग्निः समुत्थितः ॥२५॥
25. so'rciḥ pinaddho dadṛśe homaśoṇitatarpitaḥ ,
saṃdhyāgata ivādityaḥ sa tīvrāgniḥ samutthitaḥ.
saṃdhyāgata ivādityaḥ sa tīvrāgniḥ samutthitaḥ.
25.
saḥ arciḥ pinaddhaḥ dadṛśe homaśoṇitatarpitaḥ
sandhyāgataḥ iva ādityaḥ saḥ tīvrāgniḥ samutthitaḥ
sandhyāgataḥ iva ādityaḥ saḥ tīvrāgniḥ samutthitaḥ
25.
saḥ tīvrāgniḥ arciḥ pinaddhaḥ homaśoṇitatarpitaḥ
sandhyāgataḥ ādityaḥ iva samutthitaḥ dadṛśe
sandhyāgataḥ ādityaḥ iva samutthitaḥ dadṛśe
25.
That fierce fire, enveloped in flames and nourished by the blood of the Vedic fire ritual (homa), was seen to arise like the setting sun.
अथेन्द्रजिद् राक्षसभूतये तु जुहाव हव्यं विधिना विधानवत् ।
दृष्ट्वा व्यतिष्ठन्त च राक्षसास्ते महासमूहेषु नयानयज्ञाः ॥२६॥
दृष्ट्वा व्यतिष्ठन्त च राक्षसास्ते महासमूहेषु नयानयज्ञाः ॥२६॥
26. athendrajid rākṣasabhūtaye tu juhāva havyaṃ vidhinā vidhānavat ,
dṛṣṭvā vyatiṣṭhanta ca rākṣasāste mahāsamūheṣu nayānayajñāḥ.
dṛṣṭvā vyatiṣṭhanta ca rākṣasāste mahāsamūheṣu nayānayajñāḥ.
26.
atha indrajit rākṣasabhūtaye tu
juhāva havyaṃ vidhinā vidhānavat
dṛṣṭvā vyatiṣṭhanta ca rākṣasāḥ
te mahāsamūheṣu nayānayajñāḥ
juhāva havyaṃ vidhinā vidhānavat
dṛṣṭvā vyatiṣṭhanta ca rākṣasāḥ
te mahāsamūheṣu nayānayajñāḥ
26.
atha indrajit rākṣasabhūtaye tu
vidhinā vidhānavat havyaṃ juhāva
ca te nayānayajñāḥ rākṣasāḥ
dṛṣṭvā mahāsamūheṣu vyatiṣṭhanta
vidhinā vidhānavat havyaṃ juhāva
ca te nayānayajñāḥ rākṣasāḥ
dṛṣṭvā mahāsamūheṣu vyatiṣṭhanta
26.
Then, for the prosperity of the Rākṣasas, Indrajit duly offered oblations according to the prescribed ritual (vidhāna). And having witnessed this, those Rākṣasas, who understood both proper and improper policy (naya-anaya), took their positions in large formations.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69 (current chapter)
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100