वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-5, chapter-43
ततस्ते राक्षसेन्द्रेण चोदिता मन्त्रिणः सुताः ।
निर्ययुर्भवनात्तस्मात् सप्त सप्तार्चिवर्चसः ॥१॥
निर्ययुर्भवनात्तस्मात् सप्त सप्तार्चिवर्चसः ॥१॥
1. tataste rākṣasendreṇa coditā mantriṇaḥ sutāḥ ,
niryayurbhavanāttasmāt sapta saptārcivarcasaḥ.
niryayurbhavanāttasmāt sapta saptārcivarcasaḥ.
1.
tataḥ te rākṣasendreṇa coditāḥ mantriṇaḥ sutāḥ
niryayuḥ bhavanāt tasmāt sapta saptārcivarcasaḥ
niryayuḥ bhavanāt tasmāt sapta saptārcivarcasaḥ
1.
tataḥ rākṣasendreṇa coditāḥ mantriṇaḥ sapta
saptārcivarcasaḥ te sutāḥ tasmāt bhavanāt niryayuḥ
saptārcivarcasaḥ te sutāḥ tasmāt bhavanāt niryayuḥ
1.
Then, those seven sons of ministers, urged by the lord of the rākṣasas (Rāvaṇa), who possessed the radiance of fire, departed from that palace.
महाबलपरीवारा धनुष्मन्तो महाबलाः ।
कृतास्त्रास्त्रविदां श्रेष्ठाः परस्परजयैषिणः ॥२॥
कृतास्त्रास्त्रविदां श्रेष्ठाः परस्परजयैषिणः ॥२॥
2. mahābalaparīvārā dhanuṣmanto mahābalāḥ ,
kṛtāstrāstravidāṃ śreṣṭhāḥ parasparajayaiṣiṇaḥ.
kṛtāstrāstravidāṃ śreṣṭhāḥ parasparajayaiṣiṇaḥ.
2.
mahābalaparīvārāḥ dhanuṣmantaḥ mahābalāḥ
kṛtāstrāḥ astravidām śreṣṭhāḥ parasparajayaiṣiṇaḥ
kṛtāstrāḥ astravidām śreṣṭhāḥ parasparajayaiṣiṇaḥ
2.
mahābalaparīvārāḥ dhanuṣmantaḥ mahābalāḥ
kṛtāstrāḥ astravidām śreṣṭhāḥ parasparajayaiṣiṇaḥ
kṛtāstrāḥ astravidām śreṣṭhāḥ parasparajayaiṣiṇaḥ
2.
They were attended by a powerful retinue, were armed with bows, immensely strong, skilled in weaponry, the foremost among weapon-experts, and eager for victory over their adversaries.
हेमजालपरिक्षिप्तैर्ध्वजवद्भिः पताकिभिः ।
तोयदस्वननिर्घोषैर्वाजियुक्तैर्महारथैः ॥३॥
तोयदस्वननिर्घोषैर्वाजियुक्तैर्महारथैः ॥३॥
3. hemajālaparikṣiptairdhvajavadbhiḥ patākibhiḥ ,
toyadasvananirghoṣairvājiyuktairmahārathaiḥ.
toyadasvananirghoṣairvājiyuktairmahārathaiḥ.
3.
hemajālaparikṣiptaiḥ dhvajavadbhiḥ patākibhiḥ
toyadasvananirghoṣaiḥ vājiyuktaiḥ mahārathaiḥ
toyadasvananirghoṣaiḥ vājiyuktaiḥ mahārathaiḥ
3.
hemajālaparikṣiptaiḥ dhvajavadbhiḥ patākibhiḥ
toyadasvananirghoṣaiḥ vājiyuktaiḥ mahārathaiḥ
toyadasvananirghoṣaiḥ vājiyuktaiḥ mahārathaiḥ
3.
They departed in great chariots, which were covered with golden networks, adorned with banners and flags, producing rumbling sounds like thunderclouds, and yoked with horses.
तप्तकाञ्चनचित्राणि चापान्यमितविक्रमाः ।
विस्फारयन्तः संहृष्टास्तडिद्वन्त इवाम्बुदाः ॥४॥
विस्फारयन्तः संहृष्टास्तडिद्वन्त इवाम्बुदाः ॥४॥
4. taptakāñcanacitrāṇi cāpānyamitavikramāḥ ,
visphārayantaḥ saṃhṛṣṭāstaḍidvanta ivāmbudāḥ.
visphārayantaḥ saṃhṛṣṭāstaḍidvanta ivāmbudāḥ.
4.
taptakāñcanacitrāṇi cāpāni amitavikramāḥ
visphārayantaḥ saṃhṛṣṭāḥ taḍidvantaḥ iva ambudāḥ
visphārayantaḥ saṃhṛṣṭāḥ taḍidvantaḥ iva ambudāḥ
4.
amitavikramāḥ saṃhṛṣṭāḥ taptakāñcanacitrāṇi
cāpāni visphārayantaḥ taḍidvantaḥ ambudāḥ iva
cāpāni visphārayantaḥ taḍidvantaḥ ambudāḥ iva
4.
Of immeasurable valor, they joyfully twanged their bows, which were adorned with gleaming gold, appearing like thunderclouds flashing with lightning.
जनन्यस्तास्ततस्तेषां विदित्वा किंकरान् हतान् ।
बभूवुः शोकसंभ्रान्ताः सबान्धवसुहृज्जनाः ॥५॥
बभूवुः शोकसंभ्रान्ताः सबान्धवसुहृज्जनाः ॥५॥
5. jananyastāstatasteṣāṃ viditvā kiṃkarān hatān ,
babhūvuḥ śokasaṃbhrāntāḥ sabāndhavasuhṛjjanāḥ.
babhūvuḥ śokasaṃbhrāntāḥ sabāndhavasuhṛjjanāḥ.
5.
jananyaḥ tāḥ tataḥ teṣām viditvā kiṃkarān hatān
babhūvuḥ śokasaṃbhrāntāḥ sabāndhavasuhṛjjanāḥ
babhūvuḥ śokasaṃbhrāntāḥ sabāndhavasuhṛjjanāḥ
5.
teṣām kiṃkarān hatān viditvā jananyaḥ tāḥ tataḥ
sabāndhavasuhṛjjanāḥ śokasaṃbhrāntāḥ babhūvuḥ
sabāndhavasuhṛjjanāḥ śokasaṃbhrāntāḥ babhūvuḥ
5.
Upon learning that their attendants had been killed, the mothers of those (fallen ones), along with their relatives and friends, became bewildered and distraught with grief.
ते परस्परसंघर्षास्तप्तकाञ्चनभूषणाः ।
अभिपेतुर्हनूमन्तं तोरणस्थमवस्थितम् ॥६॥
अभिपेतुर्हनूमन्तं तोरणस्थमवस्थितम् ॥६॥
6. te parasparasaṃgharṣāstaptakāñcanabhūṣaṇāḥ ,
abhipeturhanūmantaṃ toraṇasthamavasthitam.
abhipeturhanūmantaṃ toraṇasthamavasthitam.
6.
te parasparasaṃgharṣāḥ taptakāñcanabhūṣaṇāḥ
abhipetuḥ hanūmantaṃ toraṇastham avasthitam
abhipetuḥ hanūmantaṃ toraṇastham avasthitam
6.
taptakāñcanabhūṣaṇāḥ parasparasaṃgharṣāḥ te
toraṇastham avasthitam hanūmantaṃ abhipetuḥ
toraṇastham avasthitam hanūmantaṃ abhipetuḥ
6.
Adorned with ornaments of gleaming gold and fiercely combative, they rushed towards Hanumān, who was standing on the archway.
सृजन्तो बाणवृष्टिं ते रथगर्जितनिःस्वनाः ।
वृष्टिमन्त इवाम्भोदा विचेरुर्नैरृतर्षभाः ॥७॥
वृष्टिमन्त इवाम्भोदा विचेरुर्नैरृतर्षभाः ॥७॥
7. sṛjanto bāṇavṛṣṭiṃ te rathagarjitaniḥsvanāḥ ,
vṛṣṭimanta ivāmbhodā vicerurnairṛtarṣabhāḥ.
vṛṣṭimanta ivāmbhodā vicerurnairṛtarṣabhāḥ.
7.
sṛjantaḥ bāṇavṛṣṭiṃ te rathagarjitanihsvanāḥ
vṛṣṭimantaḥ iva ambhodāḥ viceruḥ nairṛtarṣabhāḥ
vṛṣṭimantaḥ iva ambhodāḥ viceruḥ nairṛtarṣabhāḥ
7.
te nairṛtarṣabhāḥ rathagarjitanihsvanāḥ bāṇavṛṣṭiṃ
sṛjantaḥ vṛṣṭimantaḥ ambhodāḥ iva viceruḥ
sṛjantaḥ vṛṣṭimantaḥ ambhodāḥ iva viceruḥ
7.
Showering forth a volley of arrows, those foremost of the Rākṣasas, whose roars resembled the thunder of chariots, moved about like rain-laden clouds.
अवकीर्णस्ततस्ताभिर्हनूमाञ् शरवृष्टिभिः ।
अभवत् संवृताकारः शैलराडिव वृष्टिभिः ॥८॥
अभवत् संवृताकारः शैलराडिव वृष्टिभिः ॥८॥
8. avakīrṇastatastābhirhanūmāñ śaravṛṣṭibhiḥ ,
abhavat saṃvṛtākāraḥ śailarāḍiva vṛṣṭibhiḥ.
abhavat saṃvṛtākāraḥ śailarāḍiva vṛṣṭibhiḥ.
8.
avakīrṇaḥ tataḥ tābhiḥ hanumān śaravṛṣṭibhiḥ
abhavat saṃvṛtākāraḥ śailarāṭ iva vṛṣṭibhiḥ
abhavat saṃvṛtākāraḥ śailarāṭ iva vṛṣṭibhiḥ
8.
tataḥ tābhiḥ śaravṛṣṭibhiḥ hanumān avakīrṇaḥ
śailarāṭ vṛṣṭibhiḥ iva saṃvṛtākāraḥ abhavat
śailarāṭ vṛṣṭibhiḥ iva saṃvṛtākāraḥ abhavat
8.
Then, overwhelmed by those volleys of arrows, Hanumān's form became concealed, just like a mighty mountain shrouded by showers of rain.
स शरान् वञ्चयामास तेषामाशुचरः कपिः ।
रथवेगांश्च वीराणां विचरन् विमले ऽम्बरे ॥९॥
रथवेगांश्च वीराणां विचरन् विमले ऽम्बरे ॥९॥
9. sa śarān vañcayāmāsa teṣāmāśucaraḥ kapiḥ ,
rathavegāṃśca vīrāṇāṃ vicaran vimale'mbare.
rathavegāṃśca vīrāṇāṃ vicaran vimale'mbare.
9.
sa śarān vañcayāmāsa teṣām āśucaraḥ kapiḥ
rathavegān ca vīrāṇām vicaran vimale ambare
rathavegān ca vīrāṇām vicaran vimale ambare
9.
saḥ āśucaraḥ kapiḥ teṣām śarān vīrāṇām
rathavegān ca vañcayāmāsa vimale ambare vicaran
rathavegān ca vañcayāmāsa vimale ambare vicaran
9.
That swiftly moving monkey (kapi) evaded their arrows and the momentum of the heroes' chariots, as he moved about in the clear sky.
स तैः क्रीडन्धनुष्मद्भिर्व्योम्नि वीरः प्रकाशते ।
धनुष्मद्भिर्यथा मेघैर्मारुतः प्रभुरम्बरे ॥१०॥
धनुष्मद्भिर्यथा मेघैर्मारुतः प्रभुरम्बरे ॥१०॥
10. sa taiḥ krīḍandhanuṣmadbhirvyomni vīraḥ prakāśate ,
dhanuṣmadbhiryathā meghairmārutaḥ prabhurambare.
dhanuṣmadbhiryathā meghairmārutaḥ prabhurambare.
10.
sa taiḥ krīḍan dhanuṣmadbhiḥ vyomni vīraḥ prakāśate
dhanuṣmadbhiḥ yathā meghaiḥ mārutaḥ prabhuḥ ambare
dhanuṣmadbhiḥ yathā meghaiḥ mārutaḥ prabhuḥ ambare
10.
saḥ vīraḥ taiḥ dhanuṣmadbhiḥ vyomni krīḍan prakāśate
yathā prabhuḥ mārutaḥ dhanuṣmadbhiḥ meghaiḥ ambare
yathā prabhuḥ mārutaḥ dhanuṣmadbhiḥ meghaiḥ ambare
10.
That hero (Hanuman), playing with those bowmen in the sky, shone forth, just as the mighty wind (mārutaḥ) plays in the sky with clouds that appear to have bows (rainbows).
स कृत्वा निनदं घोरं त्रासयंस्तां महाचमूम् ।
चकार हनुमान् वेगं तेषु रक्षःसु वीर्यवान् ॥११॥
चकार हनुमान् वेगं तेषु रक्षःसु वीर्यवान् ॥११॥
11. sa kṛtvā ninadaṃ ghoraṃ trāsayaṃstāṃ mahācamūm ,
cakāra hanumān vegaṃ teṣu rakṣaḥsu vīryavān.
cakāra hanumān vegaṃ teṣu rakṣaḥsu vīryavān.
11.
sa kṛtvā ninadam ghoram trāsayān tām mahācamūm
cakāra hanumān vegam teṣu rakṣaḥsu vīryavān
cakāra hanumān vegam teṣu rakṣaḥsu vīryavān
11.
saḥ vīryavān hanumān ghoram ninadam kṛtvā tām
mahācamūm trāsayān teṣu rakṣaḥsu vegam cakāra
mahācamūm trāsayān teṣu rakṣaḥsu vegam cakāra
11.
That powerful Hanuman, having made a dreadful roar and terrifying that great army, launched an attack against those Rākṣasas.
तलेनाभिहनत् कांश्चित् पादैः कांश्चित् परंतपः ।
मुष्टिनाभ्यहनत् कांश्चिन्नखैः कांश्चिद्व्यदारयत् ॥१२॥
मुष्टिनाभ्यहनत् कांश्चिन्नखैः कांश्चिद्व्यदारयत् ॥१२॥
12. talenābhihanat kāṃścit pādaiḥ kāṃścit paraṃtapaḥ ,
muṣṭinābhyahanat kāṃścinnakhaiḥ kāṃścidvyadārayat.
muṣṭinābhyahanat kāṃścinnakhaiḥ kāṃścidvyadārayat.
12.
talena abhihanat kān cit pādaiḥ kān cit paraṃtapaḥ
muṣṭinā abhyahanat kān cit nakhaiḥ kān cit vyadārayat
muṣṭinā abhyahanat kān cit nakhaiḥ kān cit vyadārayat
12.
paraṃtapaḥ talena kān cit abhihanat pādaiḥ kān cit
muṣṭinā kān cit abhyahanat nakhaiḥ kān cit vyadārayat
muṣṭinā kān cit abhyahanat nakhaiḥ kān cit vyadārayat
12.
That tormentor of foes (paraṃtapaḥ) struck some with the palm of his hand, some with his feet. He struck some with his fist, and tore some apart with his nails.
प्रममाथोरसा कांश्चिदूरुभ्यामपरान् कपिः ।
के चित्तस्यैव नादेन तत्रैव पतिता भुवि ॥१३॥
के चित्तस्यैव नादेन तत्रैव पतिता भुवि ॥१३॥
13. pramamāthorasā kāṃścidūrubhyāmaparān kapiḥ ,
ke cittasyaiva nādena tatraiva patitā bhuvi.
ke cittasyaiva nādena tatraiva patitā bhuvi.
13.
pramamātha urasā kāṁścit ūrubhyām aparān kapiḥ
ke cit tasya eva nādena tatra eva patitāḥ bhuvi
ke cit tasya eva nādena tatra eva patitāḥ bhuvi
13.
kapiḥ urasā kāṁścit pramamātha ūrubhyām aparān
ke cit tasya eva nādena tatra eva bhuvi patitāḥ
ke cit tasya eva nādena tatra eva bhuvi patitāḥ
13.
The monkey crushed some (demons) with his chest and others with his thighs. Some, by his very roar, fell down right there on the ground.
ततस्तेष्ववपन्नेषु भूमौ निपतितेषु च ।
तत् सैन्यमगमत् सर्वं दिशो दशभयार्दितम् ॥१४॥
तत् सैन्यमगमत् सर्वं दिशो दशभयार्दितम् ॥१४॥
14. tatasteṣvavapanneṣu bhūmau nipatiteṣu ca ,
tat sainyamagamat sarvaṃ diśo daśabhayārditam.
tat sainyamagamat sarvaṃ diśo daśabhayārditam.
14.
tataḥ teṣu avapanneṣu bhūmau nipatiteṣu ca tat
sainyam agamat sarvam diśaḥ daśa bhayārditam
sainyam agamat sarvam diśaḥ daśa bhayārditam
14.
tataḥ teṣu bhūmau avapanneṣu nipatiteṣu ca tat
sarvam sainyam bhayārditam daśa diśaḥ agamat
sarvam sainyam bhayārditam daśa diśaḥ agamat
14.
Thereupon, as those (rakṣasas) had fallen down and lay on the ground, that entire army, afflicted by fear, fled in all ten directions.
विनेदुर्विस्वरं नागा निपेतुर्भुवि वाजिनः ।
भग्ननीडध्वजच्छत्रैर्भूश्च कीर्णाभवद् रथैः ॥१५॥
भग्ननीडध्वजच्छत्रैर्भूश्च कीर्णाभवद् रथैः ॥१५॥
15. vinedurvisvaraṃ nāgā nipeturbhuvi vājinaḥ ,
bhagnanīḍadhvajacchatrairbhūśca kīrṇābhavad rathaiḥ.
bhagnanīḍadhvajacchatrairbhūśca kīrṇābhavad rathaiḥ.
15.
vineduḥ visvaram nāgāḥ nipetuḥ bhuvi vājinaḥ
bhagnanīḍadhvajacchattraiḥ bhūḥ ca kīrṇā abhavat rathaiḥ
bhagnanīḍadhvajacchattraiḥ bhūḥ ca kīrṇā abhavat rathaiḥ
15.
nāgāḥ visvaram vineduḥ vājinaḥ bhuvi nipetuḥ bhūḥ
ca bhagnanīḍadhvajacchattraiḥ rathaiḥ kīrṇā abhavat
ca bhagnanīḍadhvajacchattraiḥ rathaiḥ kīrṇā abhavat
15.
The elephants shrieked discordantly, and the horses fell to the ground. The earth became covered with chariots whose platforms, banners, and umbrellas were shattered.
स तान्प्रवृद्धान् विनिहत्य राक्षसान्महाबलश्चण्डपराक्रमः कपिः ।
युयुत्सुरन्यैः पुनरेव राक्षसैस्तदेव वीरो ऽभिजगाम तोरणम् ॥१६॥
युयुत्सुरन्यैः पुनरेव राक्षसैस्तदेव वीरो ऽभिजगाम तोरणम् ॥१६॥
16. sa tānpravṛddhān vinihatya rākṣasānmahābalaścaṇḍaparākramaḥ kapiḥ ,
yuyutsuranyaiḥ punareva rākṣasaistadeva vīro'bhijagāma toraṇam.
yuyutsuranyaiḥ punareva rākṣasaistadeva vīro'bhijagāma toraṇam.
16.
sa tān pravṛddhān vinihatya rākṣasān
mahābalaḥ caṇḍaparākramaḥ kapiḥ
yuyutsuḥ anyaiḥ punaḥ eva rākṣasaiḥ
tat eva vīraḥ abhijagāma toraṇam
mahābalaḥ caṇḍaparākramaḥ kapiḥ
yuyutsuḥ anyaiḥ punaḥ eva rākṣasaiḥ
tat eva vīraḥ abhijagāma toraṇam
16.
saḥ vīraḥ mahābalaḥ caṇḍaparākramaḥ
kapiḥ tān pravṛddhān rākṣasān
vinihatya anyaiḥ rākṣasaiḥ yuyutsuḥ
punaḥ eva tat eva toraṇam abhijagāma
kapiḥ tān pravṛddhān rākṣasān
vinihatya anyaiḥ rākṣasaiḥ yuyutsuḥ
punaḥ eva tat eva toraṇam abhijagāma
16.
That mighty monkey (kapi), of fierce valor, having killed those prominent rākṣasas, and desiring to fight with other rākṣasas, the hero (vīra) again approached that very archway.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43 (current chapter)
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100