वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-37
प्रतिगृह्य च तत् सर्वमुपानयमुपाहृतम् ।
वानरान् सान्त्वयित्वा च सर्वानेव व्यसर्जयत् ॥१॥
वानरान् सान्त्वयित्वा च सर्वानेव व्यसर्जयत् ॥१॥
1. pratigṛhya ca tat sarvamupānayamupāhṛtam ,
vānarān sāntvayitvā ca sarvāneva vyasarjayat.
vānarān sāntvayitvā ca sarvāneva vyasarjayat.
1.
pratigṛhya ca tat sarvam upāyanam upāhṛtam
vānarān sāntvayitvā ca sarvān eva vyasarjayat
vānarān sāntvayitvā ca sarvān eva vyasarjayat
1.
ca tat upāhṛtam sarvam upāyanam pratigṛhya ca
sarvān eva vānarān sāntvayitvā vyasarjayat
sarvān eva vānarān sāntvayitvā vyasarjayat
1.
And having accepted all those offerings (upāyanam) that were presented, he consoled all the monkeys and then dismissed them.
विसर्जयित्वा स हरीञ् शूरांस्तान् कृतकर्मणः ।
मेने कृतार्थमात्मानं राघवं च महाबलम् ॥२॥
मेने कृतार्थमात्मानं राघवं च महाबलम् ॥२॥
2. visarjayitvā sa harīñ śūrāṃstān kṛtakarmaṇaḥ ,
mene kṛtārthamātmānaṃ rāghavaṃ ca mahābalam.
mene kṛtārthamātmānaṃ rāghavaṃ ca mahābalam.
2.
visarjayitvā sa harīn śūrān tān kṛtakarmaṇaḥ
mene kṛtārtham ātmānam rāghavam ca mahābalam
mene kṛtārtham ātmānam rāghavam ca mahābalam
2.
sa tān kṛtakarmaṇaḥ śūrān harīn visarjayitvā,
ātmānaṃ ca mahābalaṃ rāghavaṃ kṛtārtham mene
ātmānaṃ ca mahābalaṃ rāghavaṃ kṛtārtham mene
2.
Having dismissed those brave, accomplished monkeys, he considered his self (ātman) and the mighty Rāghava to have fulfilled their purpose.
स लक्ष्मणो भीमबलं सर्ववानरसत्तमम् ।
अब्रवीत् प्रश्रितं वाक्यं सुग्रीवं संप्रहर्षयन् ।
किष्किन्धाया विनिष्क्राम यदि ते सौम्य रोचते ॥३॥
अब्रवीत् प्रश्रितं वाक्यं सुग्रीवं संप्रहर्षयन् ।
किष्किन्धाया विनिष्क्राम यदि ते सौम्य रोचते ॥३॥
3. sa lakṣmaṇo bhīmabalaṃ sarvavānarasattamam ,
abravīt praśritaṃ vākyaṃ sugrīvaṃ saṃpraharṣayan ,
kiṣkindhāyā viniṣkrāma yadi te saumya rocate.
abravīt praśritaṃ vākyaṃ sugrīvaṃ saṃpraharṣayan ,
kiṣkindhāyā viniṣkrāma yadi te saumya rocate.
3.
sa lakṣmaṇaḥ bhīmabalam sarvavānarasattamam
abravīt praśritam vākyam
sugrīvam sampraharṣayan kiṣkindhāyāḥ
viniṣkrāma yadi te saumya rocate
abravīt praśritam vākyam
sugrīvam sampraharṣayan kiṣkindhāyāḥ
viniṣkrāma yadi te saumya rocate
3.
sa lakṣmaṇaḥ,
bhīmabalaṃ sarvavānarasattamaṃ sugrīvaṃ sampraharṣayan,
praśritaṃ vākyam abravīt – "saumya,
yadi te rocate (tarhi) kiṣkindhāyāḥ viniṣkrāma.
"
bhīmabalaṃ sarvavānarasattamaṃ sugrīvaṃ sampraharṣayan,
praśritaṃ vākyam abravīt – "saumya,
yadi te rocate (tarhi) kiṣkindhāyāḥ viniṣkrāma.
"
3.
That Lakṣmaṇa, greatly gladdening Sugrīva, who possessed formidable strength and was the foremost of all monkeys, spoke a humble word: "Gentle one, depart from Kiṣkindhā, if that pleases you."
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा लक्ष्मणस्य सुभाषितम् ।
सुग्रीवः परमप्रीतो वाक्यमेतदुवाच ह ॥४॥
सुग्रीवः परमप्रीतो वाक्यमेतदुवाच ह ॥४॥
4. tasya tadvacanaṃ śrutvā lakṣmaṇasya subhāṣitam ,
sugrīvaḥ paramaprīto vākyametaduvāca ha.
sugrīvaḥ paramaprīto vākyametaduvāca ha.
4.
tasya tat vacanam śrutvā lakṣmaṇasya subhāṣitam
sugrīvaḥ paramaprītaḥ vākyam etat uvāca ha
sugrīvaḥ paramaprītaḥ vākyam etat uvāca ha
4.
lakṣmaṇasya tat subhāṣitaṃ vacanam śrutvā,
paramaprītaḥ sugrīvaḥ etat vākyaṃ ha uvāca
paramaprītaḥ sugrīvaḥ etat vākyaṃ ha uvāca
4.
Hearing that well-spoken word of Lakṣmaṇa, Sugrīva, greatly pleased, then spoke this word.
एवं भवतु गच्छामः स्थेयं त्वच्छासने मया ।
तमेवमुक्त्वा सुग्रीवो लक्ष्मणं शुभलक्ष्मणम् ॥५॥
तमेवमुक्त्वा सुग्रीवो लक्ष्मणं शुभलक्ष्मणम् ॥५॥
5. evaṃ bhavatu gacchāmaḥ stheyaṃ tvacchāsane mayā ,
tamevamuktvā sugrīvo lakṣmaṇaṃ śubhalakṣmaṇam.
tamevamuktvā sugrīvo lakṣmaṇaṃ śubhalakṣmaṇam.
5.
evam bhavatu gacchāmaḥ stheyam tvat śāsane mayā
tam evam uktvā sugrīvaḥ lakṣmaṇam śubhalakṣmaṇam
tam evam uktvā sugrīvaḥ lakṣmaṇam śubhalakṣmaṇam
5.
(sugrīvaḥ uvāca) "evaṃ bhavatu,
gacchāmaḥ.
mayā tvat śāsane stheyam.
" tam śubhalakṣmaṇaṃ lakṣmaṇam evam uktvā sugrīvaḥ (tūṣṇīṃ babhūva)
gacchāmaḥ.
mayā tvat śāsane stheyam.
" tam śubhalakṣmaṇaṃ lakṣmaṇam evam uktvā sugrīvaḥ (tūṣṇīṃ babhūva)
5.
"So be it; let us go. I must remain under your command." Having spoken thus to that Lakṣmaṇa, who bore auspicious marks, Sugrīva (concluded).
विसर्जयामास तदा तारामन्याश्च योषितः ।
एतेत्युच्चैर्हरिवरान् सुग्रीवः समुदाहरत् ॥६॥
एतेत्युच्चैर्हरिवरान् सुग्रीवः समुदाहरत् ॥६॥
6. visarjayāmāsa tadā tārāmanyāśca yoṣitaḥ ,
etetyuccairharivarān sugrīvaḥ samudāharat.
etetyuccairharivarān sugrīvaḥ samudāharat.
6.
visarjayāmāsa tadā tārām anyāḥ ca yoṣitaḥ
ete iti uccaiḥ harivarān sugrīvaḥ samudāharat
ete iti uccaiḥ harivarān sugrīvaḥ samudāharat
6.
sugrīvaḥ tadā tārām anyāḥ ca yoṣitaḥ visarjayāmāsa;
ete iti uccaiḥ harivarān samudāharat
ete iti uccaiḥ harivarān samudāharat
6.
Then Sugriva dismissed Tara and the other women. He loudly addressed the chief monkeys, saying, "Here they are!"
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा हरयः शीघ्रमाययुः ।
बद्धाञ्जलिपुटाः सर्वे ये स्युः स्त्रीदर्शनक्षमाः ॥७॥
बद्धाञ्जलिपुटाः सर्वे ये स्युः स्त्रीदर्शनक्षमाः ॥७॥
7. tasya tadvacanaṃ śrutvā harayaḥ śīghramāyayuḥ ,
baddhāñjalipuṭāḥ sarve ye syuḥ strīdarśanakṣamāḥ.
baddhāñjalipuṭāḥ sarve ye syuḥ strīdarśanakṣamāḥ.
7.
tasya tat vacanam śrutvā harayaḥ śīghram āyayuḥ
baddhāñjalipuṭāḥ sarve ye syuḥ strīdarśanakṣamāḥ
baddhāñjalipuṭāḥ sarve ye syuḥ strīdarśanakṣamāḥ
7.
tasya tat vacanam śrutvā,
sarve ye strīdarśanakṣamāḥ syuḥ,
harayaḥ baddhāñjalipuṭāḥ śīghram āyayuḥ
sarve ye strīdarśanakṣamāḥ syuḥ,
harayaḥ baddhāñjalipuṭāḥ śīghram āyayuḥ
7.
Having heard his words, all the monkeys who were permitted to see women quickly arrived, with their hands folded in reverence.
तानुवाच ततः प्राप्तान् राजार्कसदृशप्रभः ।
उपस्थापयत क्षिप्रं शिबिकां मम वानराः ॥८॥
उपस्थापयत क्षिप्रं शिबिकां मम वानराः ॥८॥
8. tānuvāca tataḥ prāptān rājārkasadṛśaprabhaḥ ,
upasthāpayata kṣipraṃ śibikāṃ mama vānarāḥ.
upasthāpayata kṣipraṃ śibikāṃ mama vānarāḥ.
8.
tān uvāca tataḥ prāptān rājārkasadṛśaprabhaḥ
upasthāpayata kṣipram śibikām mama vānarāḥ
upasthāpayata kṣipram śibikām mama vānarāḥ
8.
tataḥ rājārkasadṛśaprabhaḥ tān prāptān uvāca: "he vānarāḥ,
mama śibikām kṣipram upasthāpayata.
"
mama śibikām kṣipram upasthāpayata.
"
8.
Then, the one whose splendor was like the sun, spoke to those who had arrived: "O monkeys, quickly bring my palanquin!"
श्रुत्वा तु वचनं तस्य हरयः शीघ्रविक्रमाः ।
समुपस्थापयामासुः शिबिकां प्रियदर्शनाम् ॥९॥
समुपस्थापयामासुः शिबिकां प्रियदर्शनाम् ॥९॥
9. śrutvā tu vacanaṃ tasya harayaḥ śīghravikramāḥ ,
samupasthāpayāmāsuḥ śibikāṃ priyadarśanām.
samupasthāpayāmāsuḥ śibikāṃ priyadarśanām.
9.
śrutvā tu vacanam tasya harayaḥ śīghravikramāḥ
samupasthāpayāmāsuḥ śibikām priyadarśanām
samupasthāpayāmāsuḥ śibikām priyadarśanām
9.
tasya vacanam śrutvā tu,
śīghravikramāḥ harayaḥ priyadarśanām śibikām samupasthāpayāmāsuḥ
śīghravikramāḥ harayaḥ priyadarśanām śibikām samupasthāpayāmāsuḥ
9.
Having heard his command, those monkeys, swift in their action, immediately brought the beautiful palanquin.
तामुपस्थापितां दृष्ट्वा शिबिकां वानराधिपः ।
लक्ष्मणारुह्यतां शीघ्रमिति सौमित्रिमब्रवीत् ॥१०॥
लक्ष्मणारुह्यतां शीघ्रमिति सौमित्रिमब्रवीत् ॥१०॥
10. tāmupasthāpitāṃ dṛṣṭvā śibikāṃ vānarādhipaḥ ,
lakṣmaṇāruhyatāṃ śīghramiti saumitrimabravīt.
lakṣmaṇāruhyatāṃ śīghramiti saumitrimabravīt.
10.
tām upasthāpitām dṛṣṭvā śibikām vānarādhipaḥ
lakṣmaṇa āruhyatām śīghram iti saumitrim abravīt
lakṣmaṇa āruhyatām śīghram iti saumitrim abravīt
10.
vānarādhipaḥ upasthāpitām tām śibikām dṛṣṭvā
lakṣmaṇa śīghram āruhyatām iti saumitrim abravīt
lakṣmaṇa śīghram āruhyatām iti saumitrim abravīt
10.
Seeing that palanquin brought before them, the lord of the monkeys (Sugriva) said to Lakshmana, "Lakshmana, please ascend quickly!"
इत्युक्त्वा काञ्चनं यानं सुग्रीवः सूर्यसंनिभम् ।
बृहद्भिर्हरिभिर्युक्तमारुरोह सलक्ष्मणः ॥११॥
बृहद्भिर्हरिभिर्युक्तमारुरोह सलक्ष्मणः ॥११॥
11. ityuktvā kāñcanaṃ yānaṃ sugrīvaḥ sūryasaṃnibham ,
bṛhadbhirharibhiryuktamāruroha salakṣmaṇaḥ.
bṛhadbhirharibhiryuktamāruroha salakṣmaṇaḥ.
11.
iti uktvā kāñcanam yānam sugrīvaḥ sūryasaṃnibham
bṛhadbhiḥ haribhiḥ yuktam āruraha salakṣmaṇaḥ
bṛhadbhiḥ haribhiḥ yuktam āruraha salakṣmaṇaḥ
11.
iti uktvā sugrīvaḥ salakṣmaṇaḥ bṛhadbhiḥ haribhiḥ
yuktam sūryasaṃnibham kāñcanam yānam āruraha
yuktam sūryasaṃnibham kāñcanam yānam āruraha
11.
Having spoken thus, Sugriva, accompanied by Lakshmana, ascended the golden chariot, which shone like the sun and was drawn by large monkeys.
पाण्डुरेणातपत्रेण ध्रियमाणेन मूर्धनि ।
शुक्लैश्च बालव्यजनैर्धूयमानैः समन्ततः ॥१२॥
शुक्लैश्च बालव्यजनैर्धूयमानैः समन्ततः ॥१२॥
12. pāṇḍureṇātapatreṇa dhriyamāṇena mūrdhani ,
śuklaiśca bālavyajanairdhūyamānaiḥ samantataḥ.
śuklaiśca bālavyajanairdhūyamānaiḥ samantataḥ.
12.
pāṇḍureṇa ātapatreṇa dhriyamāṇena mūrdhani
śuklaiḥ ca bālavyajanaiḥ dhūyamānaiḥ samantataḥ
śuklaiḥ ca bālavyajanaiḥ dhūyamānaiḥ samantataḥ
12.
mūrdhani pāṇḍureṇa ātapatreṇa dhriyamāṇena ca
samantataḥ śuklaiḥ bālavyajanaiḥ dhūyamānaiḥ
samantataḥ śuklaiḥ bālavyajanaiḥ dhūyamānaiḥ
12.
A white parasol was held over his head, and white fly-whisks were waved around him from all sides.
शङ्खभेरीनिनादैश्च बन्दिभिश्चाभिवन्दितः ।
निर्ययौ प्राप्य सुग्रीवो राज्यश्रियमनुत्तमाम् ॥१३॥
निर्ययौ प्राप्य सुग्रीवो राज्यश्रियमनुत्तमाम् ॥१३॥
13. śaṅkhabherīninādaiśca bandibhiścābhivanditaḥ ,
niryayau prāpya sugrīvo rājyaśriyamanuttamām.
niryayau prāpya sugrīvo rājyaśriyamanuttamām.
13.
śaṅkhabherīninādaiḥ ca bandibhiḥ ca abhivanditaḥ
niryayau prāpya sugrīvaḥ rājyaśriyam anuttamām
niryayau prāpya sugrīvaḥ rājyaśriyam anuttamām
13.
sugrīvaḥ śaṅkhabherīninādaiḥ ca bandibhiḥ ca
abhivanditaḥ anuttamām rājyaśriyam prāpya niryayau
abhivanditaḥ anuttamām rājyaśriyam prāpya niryayau
13.
Honored by the sounds of conchs and drums, and praised by bards, Sugriva set forth, having attained supreme royal splendor.
स वानरशतैस्तीष्क्णैर्बहुभिः शस्त्रपाणिभिः ।
परिकीर्णो ययौ तत्र यत्र रामो व्यवस्थितः ॥१४॥
परिकीर्णो ययौ तत्र यत्र रामो व्यवस्थितः ॥१४॥
14. sa vānaraśataistīṣkṇairbahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ ,
parikīrṇo yayau tatra yatra rāmo vyavasthitaḥ.
parikīrṇo yayau tatra yatra rāmo vyavasthitaḥ.
14.
saḥ vānaraśataiḥ tīkṣṇaiḥ bahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ
parikīrṇaḥ yayau tatra yatra rāmaḥ vyavasthitaḥ
parikīrṇaḥ yayau tatra yatra rāmaḥ vyavasthitaḥ
14.
saḥ tīkṣṇaiḥ bahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ vānaraśataiḥ parikīrṇaḥ yatra rāmaḥ vyavasthitaḥ tatra yayau.
14.
Sugriva, surrounded by many hundreds of formidable, armed monkeys, went to the place where Rama was situated.
स तं देशमनुप्राप्य श्रेष्ठं रामनिषेवितम् ।
अवातरन्महातेजाः शिबिकायाः सलक्ष्मणः ॥१५॥
अवातरन्महातेजाः शिबिकायाः सलक्ष्मणः ॥१५॥
15. sa taṃ deśamanuprāpya śreṣṭhaṃ rāmaniṣevitam ,
avātaranmahātejāḥ śibikāyāḥ salakṣmaṇaḥ.
avātaranmahātejāḥ śibikāyāḥ salakṣmaṇaḥ.
15.
saḥ tam deśam anuprāpya śreṣṭham rāmaniṣevitam
avātarat mahātejāḥ śibikāyāḥ salakṣmaṇaḥ
avātarat mahātejāḥ śibikāyāḥ salakṣmaṇaḥ
15.
mahātejāḥ saḥ śreṣṭham rāmaniṣevitam tam deśam anuprāpya salakṣmaṇaḥ śibikāyāḥ avātarat.
15.
Having reached that excellent place frequented by Rama, the greatly resplendent Sugriva, along with Lakshmana, descended from his palanquin.
आसाद्य च ततो रामं कृताञ्जलिपुटो ऽभवत् ।
कृताञ्जलौ स्थिते तस्मिन् वानराश्चभवंस्तथा ॥१६॥
कृताञ्जलौ स्थिते तस्मिन् वानराश्चभवंस्तथा ॥१६॥
16. āsādya ca tato rāmaṃ kṛtāñjalipuṭo'bhavat ,
kṛtāñjalau sthite tasmin vānarāścabhavaṃstathā.
kṛtāñjalau sthite tasmin vānarāścabhavaṃstathā.
16.
āsādya ca tataḥ rāmam kṛtāñjalipuṭaḥ abhavat
kṛtāñjalau sthite tasmin vānarāḥ ca abhavan tathā
kṛtāñjalau sthite tasmin vānarāḥ ca abhavan tathā
16.
ca tataḥ rāmam āsādya kṛtāñjalipuṭaḥ abhavat.
tasmin kṛtāñjalau sthite,
vānarāḥ ca tathā abhavan.
tasmin kṛtāñjalau sthite,
vānarāḥ ca tathā abhavan.
16.
And then, having approached Rama, he (Sugriva) stood with palms joined in reverence. When he stood thus with folded hands, the monkeys likewise assumed the same posture.
तटाकमिव तद्दृष्ट्वा रामः कुड्मलपङ्कजम् ।
वानराणां महत् सैन्यं सुग्रीवे प्रीतिमानभूत् ॥१७॥
वानराणां महत् सैन्यं सुग्रीवे प्रीतिमानभूत् ॥१७॥
17. taṭākamiva taddṛṣṭvā rāmaḥ kuḍmalapaṅkajam ,
vānarāṇāṃ mahat sainyaṃ sugrīve prītimānabhūt.
vānarāṇāṃ mahat sainyaṃ sugrīve prītimānabhūt.
17.
taṭākam iva tat dṛṣṭvā rāmaḥ kuḍmalapaṅkajam
vānarāṇām mahat sainyam sugrīve prītimān abhūt
vānarāṇām mahat sainyam sugrīve prītimān abhūt
17.
rāmaḥ tat kuḍmalapaṅkajam taṭākam iva vānarāṇām mahat sainyam dṛṣṭvā sugrīve prītimān abhūt.
17.
Seeing that vast army of monkeys, which resembled a pond full of budding lotuses, Rama felt great affection for Sugriva.
पादयोः पतितं मूर्ध्ना तमुत्थाप्य हरीश्वरम् ।
प्रेंणा च बहुमानाच्च राघवः परिषस्वजे ॥१८॥
प्रेंणा च बहुमानाच्च राघवः परिषस्वजे ॥१८॥
18. pādayoḥ patitaṃ mūrdhnā tamutthāpya harīśvaram ,
preṃṇā ca bahumānācca rāghavaḥ pariṣasvaje.
preṃṇā ca bahumānācca rāghavaḥ pariṣasvaje.
18.
pādayoḥ patitam mūrdhnā tam utthāpya harīśvaram
premṇā ca bahumānāt ca rāghavaḥ pariṣasvaje
premṇā ca bahumānāt ca rāghavaḥ pariṣasvaje
18.
rāghavaḥ mūrdhnā pādayoḥ patitam tam harīśvaram
utthāpya premṇā ca bahumānāt ca pariṣasvaje
utthāpya premṇā ca bahumānāt ca pariṣasvaje
18.
Having lifted the lord of monkeys who had fallen at his feet, bowing his head, Rama embraced him with love and great respect.
परिष्वज्य च धर्मात्मा निषीदेति ततो ऽब्रवीत् ।
तं निषण्णं ततो दृष्ट्वा क्षितौ रामो ऽब्रवीद्वचः ॥१९॥
तं निषण्णं ततो दृष्ट्वा क्षितौ रामो ऽब्रवीद्वचः ॥१९॥
19. pariṣvajya ca dharmātmā niṣīdeti tato'bravīt ,
taṃ niṣaṇṇaṃ tato dṛṣṭvā kṣitau rāmo'bravīdvacaḥ.
taṃ niṣaṇṇaṃ tato dṛṣṭvā kṣitau rāmo'bravīdvacaḥ.
19.
pariṣvajya ca dharmātmā niṣīda iti tataḥ abravīt
tam niṣaṇṇam tataḥ dṛṣṭvā kṣitau rāmaḥ abravīt vacaḥ
tam niṣaṇṇam tataḥ dṛṣṭvā kṣitau rāmaḥ abravīt vacaḥ
19.
ca pariṣvajya dharmātmā tataḥ niṣīda iti abravīt
tam niṣaṇṇam tataḥ dṛṣṭvā kṣitau rāmaḥ vacaḥ abravīt
tam niṣaṇṇam tataḥ dṛṣṭvā kṣitau rāmaḥ vacaḥ abravīt
19.
Having embraced him, the righteous one then said, "Sit down." Then, seeing him seated on the ground, Rama spoke these words.
धर्ममर्थं च कामं च काले यस्तु निषेवते ।
विभज्य सततं वीर स राजा हरिसत्तम ॥२०॥
विभज्य सततं वीर स राजा हरिसत्तम ॥२०॥
20. dharmamarthaṃ ca kāmaṃ ca kāle yastu niṣevate ,
vibhajya satataṃ vīra sa rājā harisattama.
vibhajya satataṃ vīra sa rājā harisattama.
20.
dharmam artham ca kāmam ca kāle yaḥ tu niṣevate
vibhajya satatam vīra saḥ rājā harisattama
vibhajya satatam vīra saḥ rājā harisattama
20.
vīra harisattama yaḥ tu dharmam ca artham ca
kāmam ca satatam kāle vibhajya niṣevate saḥ rājā
kāmam ca satatam kāle vibhajya niṣevate saḥ rājā
20.
O hero, best of monkeys, he who constantly cultivates natural law (dharma), prosperity, and pleasure (kāma) at appropriate times, having judiciously distributed them, he alone is a true king.
हित्वा धर्मं तथार्थं च कामं यस्तु निषेवते ।
स वृक्षाग्रे यथा सुप्तः पतितः प्रतिबुध्यते ॥२१॥
स वृक्षाग्रे यथा सुप्तः पतितः प्रतिबुध्यते ॥२१॥
21. hitvā dharmaṃ tathārthaṃ ca kāmaṃ yastu niṣevate ,
sa vṛkṣāgre yathā suptaḥ patitaḥ pratibudhyate.
sa vṛkṣāgre yathā suptaḥ patitaḥ pratibudhyate.
21.
hitvā dharmam tathā artham ca kāmam yaḥ tu niṣevate
saḥ vṛkṣa agre yathā suptaḥ patitaḥ pratibudhyate
saḥ vṛkṣa agre yathā suptaḥ patitaḥ pratibudhyate
21.
yaḥ tu dharmam tathā artham ca hitvā kāmam niṣevate,
saḥ yathā vṛkṣa agre suptaḥ patitaḥ pratibudhyate
saḥ yathā vṛkṣa agre suptaḥ patitaḥ pratibudhyate
21.
But he who, abandoning both natural law (dharma) and prosperity, merely pursues pleasure (kāma), awakens to find himself fallen, just like someone who falls while sleeping on the top of a tree.
अमित्राणां वधे युक्तो मित्राणां संग्रहे रतः ।
त्रिवर्गफलभोक्ता तु राजा धर्मेण युज्यते ॥२२॥
त्रिवर्गफलभोक्ता तु राजा धर्मेण युज्यते ॥२२॥
22. amitrāṇāṃ vadhe yukto mitrāṇāṃ saṃgrahe rataḥ ,
trivargaphalabhoktā tu rājā dharmeṇa yujyate.
trivargaphalabhoktā tu rājā dharmeṇa yujyate.
22.
amitrāṇām vadhe yuktaḥ mitrāṇām saṃgrahe rataḥ
trivargaphalabhoktā tu rājā dharmeṇa yujyate
trivargaphalabhoktā tu rājā dharmeṇa yujyate
22.
rājā amitrāṇām vadhe yuktaḥ mitrāṇām saṃgrahe
rataḥ tu trivargaphalabhoktā dharmeṇa yujyate
rataḥ tu trivargaphalabhoktā dharmeṇa yujyate
22.
A king who is adept at destroying enemies, committed to protecting his allies, and who enjoys the benefits of the three aims of life, is truly established in natural law (dharma).
उद्योगसमयस्त्वेष प्राप्तः शत्रुविनाशन ।
संचिन्त्यतां हि पिङ्गेश हरिभिः सह मन्त्रिभिः ॥२३॥
संचिन्त्यतां हि पिङ्गेश हरिभिः सह मन्त्रिभिः ॥२३॥
23. udyogasamayastveṣa prāptaḥ śatruvināśana ,
saṃcintyatāṃ hi piṅgeśa haribhiḥ saha mantribhiḥ.
saṃcintyatāṃ hi piṅgeśa haribhiḥ saha mantribhiḥ.
23.
udyogasamayaḥ tu eṣaḥ prāptaḥ śatruvināśana
saṃcintyatām hi piṅgeśa haribhiḥ saha mantribhiḥ
saṃcintyatām hi piṅgeśa haribhiḥ saha mantribhiḥ
23.
śatruvināśana piṅgeśa tu eṣaḥ udyogasamayaḥ
prāptaḥ hi mantribhiḥ haribhiḥ saha saṃcintyatām
prāptaḥ hi mantribhiḥ haribhiḥ saha saṃcintyatām
23.
O destroyer of enemies, O Pingesha (ruler of monkeys), this indeed is the opportune moment for undertaking this endeavor. Let it be thoroughly considered with your monkey ministers.
एवमुक्तस्तु सुग्रीवो
रामं वचनमब्रवीत् ॥२४॥
रामं वचनमब्रवीत् ॥२४॥
24. evamuktastu sugrīvo
rāmaṃ vacanamabravīt.
rāmaṃ vacanamabravīt.
24.
evam uktaḥ tu sugrīvaḥ
rāmam vacanam abravīt
rāmam vacanam abravīt
24.
evam uktaḥ tu sugrīvaḥ
rāmam vacanam abravīt
rāmam vacanam abravīt
24.
Having been addressed in this manner, Sugriva then spoke these words to Rama.
प्रनष्टा श्रीश्च कीर्तिश्च कपिराज्यं च शाश्वतम् ।
त्वत्प्रसादान्महाबाहो पुनः प्राप्तमिदं मया ॥२५॥
त्वत्प्रसादान्महाबाहो पुनः प्राप्तमिदं मया ॥२५॥
25. pranaṣṭā śrīśca kīrtiśca kapirājyaṃ ca śāśvatam ,
tvatprasādānmahābāho punaḥ prāptamidaṃ mayā.
tvatprasādānmahābāho punaḥ prāptamidaṃ mayā.
25.
pranaṣṭā śrīḥ ca kīrtiḥ ca kapirājyam ca śāśvatam
tvatprasādāt mahābāho punaḥ prāptam idam mayā
tvatprasādāt mahābāho punaḥ prāptam idam mayā
25.
śrīḥ ca kīrtiḥ ca śāśvatam kapirājyam ca pranaṣṭā
mahābāho tvatprasādāt idam mayā punaḥ prāptam
mahābāho tvatprasādāt idam mayā punaḥ prāptam
25.
Both my prosperity and my reputation, along with my eternal monkey kingdom, had been lost. O mighty-armed one, by your grace, I have now regained all of this.
तव देवप्रसदाच्च भ्रातुश्च जयतां वर ।
कृतं न प्रतिकुर्याद् यः पुरुषाणां स दूषकः ॥२६॥
कृतं न प्रतिकुर्याद् यः पुरुषाणां स दूषकः ॥२६॥
26. tava devaprasadācca bhrātuśca jayatāṃ vara ,
kṛtaṃ na pratikuryād yaḥ puruṣāṇāṃ sa dūṣakaḥ.
kṛtaṃ na pratikuryād yaḥ puruṣāṇāṃ sa dūṣakaḥ.
26.
tava devaprasādāt ca bhrātuḥ ca jayatām vara
kṛtam na pratikuryāt yaḥ puruṣāṇām saḥ dūṣakaḥ
kṛtam na pratikuryāt yaḥ puruṣāṇām saḥ dūṣakaḥ
26.
jayatām vara tava devaprasādāt ca bhrātuḥ ca
yaḥ puruṣāṇām kṛtam na pratikuryāt saḥ dūṣakaḥ
yaḥ puruṣāṇām kṛtam na pratikuryāt saḥ dūṣakaḥ
26.
O best of victors, by the grace of the gods and your brother, the man who does not repay a kindness done to him is a betrayer.
एते वानरमुख्याश्च शतशः शत्रुसूदन ।
प्राप्ताश्चादाय बलिनः पृथिव्यां सर्ववानरान् ॥२७॥
प्राप्ताश्चादाय बलिनः पृथिव्यां सर्ववानरान् ॥२७॥
27. ete vānaramukhyāśca śataśaḥ śatrusūdana ,
prāptāścādāya balinaḥ pṛthivyāṃ sarvavānarān.
prāptāścādāya balinaḥ pṛthivyāṃ sarvavānarān.
27.
ete vānaramukhyāḥ ca śataśaḥ śatrusūdana
prāptāḥ ca ādāya balinaḥ pṛthivyām sarvavānarān
prāptāḥ ca ādāya balinaḥ pṛthivyām sarvavānarān
27.
śatrusūdana ete vānaramukhyāḥ ca śataśaḥ
prāptāḥ ca pṛthivyām balinaḥ sarvavānarān ādāya
prāptāḥ ca pṛthivyām balinaḥ sarvavānarān ādāya
27.
O destroyer of enemies, these chief monkeys have arrived in hundreds, gathering all the mighty monkeys from the earth.
ऋक्षाश्चावहिताः शूरा गोलाङ्गूलाश्च राघव ।
कान्तार वनदुर्गाणामभिज्ञा घोरदर्शनाः ॥२८॥
कान्तार वनदुर्गाणामभिज्ञा घोरदर्शनाः ॥२८॥
28. ṛkṣāścāvahitāḥ śūrā golāṅgūlāśca rāghava ,
kāntāra vanadurgāṇāmabhijñā ghoradarśanāḥ.
kāntāra vanadurgāṇāmabhijñā ghoradarśanāḥ.
28.
ṛkṣāḥ ca avahitāḥ śūrāḥ golāṅgūlāḥ ca rāghava
kāntāravanadurgāṇām abhijñāḥ ghoradarśanāḥ
kāntāravanadurgāṇām abhijñāḥ ghoradarśanāḥ
28.
rāghava avahitāḥ śūrāḥ ṛkṣāḥ ca golāṅgūlāḥ ca
kāntāravanadurgāṇām abhijñāḥ ghoradarśanāḥ
kāntāravanadurgāṇām abhijñāḥ ghoradarśanāḥ
28.
O Raghava, there are bears, attentive and brave, and langurs, who are familiar with dense forests and difficult terrain, and possess a formidable appearance.
देवगन्धर्वपुत्राश्च वानराः कामरूपिणः ।
स्वैः स्वैः परिवृताः सैन्यैर्वर्तन्ते पथि राघव ॥२९॥
स्वैः स्वैः परिवृताः सैन्यैर्वर्तन्ते पथि राघव ॥२९॥
29. devagandharvaputrāśca vānarāḥ kāmarūpiṇaḥ ,
svaiḥ svaiḥ parivṛtāḥ sainyairvartante pathi rāghava.
svaiḥ svaiḥ parivṛtāḥ sainyairvartante pathi rāghava.
29.
devagandharvaputrāḥ ca vānarāḥ kāmarūpiṇaḥ svaiḥ
svaiḥ parivṛtāḥ senyaiḥ vartante pathi rāghava
svaiḥ parivṛtāḥ senyaiḥ vartante pathi rāghava
29.
rāghava devagandharvaputrāḥ ca kāmarūpiṇaḥ vānarāḥ
svaiḥ svaiḥ senyaiḥ parivṛtāḥ pathi vartante
svaiḥ svaiḥ senyaiḥ parivṛtāḥ pathi vartante
29.
O Raghava, these monkeys, who are sons of gods and Gandharvas and can assume any form at will, are marching on the path, each surrounded by their own troops.
शतैः शतसहस्रैश्च कोटिभिश्च प्लवंगमाः ।
अयुतैश्चावृता वीरा शङ्कुभिश्च परंतप ॥३०॥
अयुतैश्चावृता वीरा शङ्कुभिश्च परंतप ॥३०॥
30. śataiḥ śatasahasraiśca koṭibhiśca plavaṃgamāḥ ,
ayutaiścāvṛtā vīrā śaṅkubhiśca paraṃtapa.
ayutaiścāvṛtā vīrā śaṅkubhiśca paraṃtapa.
30.
śataiḥ śatasahasraiḥ ca koṭibhiḥ ca plavaṅgamāḥ
ayutaiḥ ca āvṛtāḥ vīrāḥ śaṅkubhiḥ ca paraṃtapa
ayutaiḥ ca āvṛtāḥ vīrāḥ śaṅkubhiḥ ca paraṃtapa
30.
paraṃtapa vīrāḥ plavaṅgamāḥ śataiḥ ca śatasahasraiḥ
ca koṭibhiḥ ca ayutaiḥ ca śaṅkubhiḥ ca āvṛtāḥ
ca koṭibhiḥ ca ayutaiḥ ca śaṅkubhiḥ ca āvṛtāḥ
30.
O tormentor of foes, heroic monkeys will come, accompanied by hundreds, hundreds of thousands, crores (tens of millions), myriads (ten thousands), and śaṅkus (a very large numerical unit) of others.
अर्बुदैरर्बुदशतैर्मध्यैश्चान्तैश्च वानराः ।
समुद्रैश्च परार्धैश्च हरयो हरियूथपाः ॥३१॥
समुद्रैश्च परार्धैश्च हरयो हरियूथपाः ॥३१॥
31. arbudairarbudaśatairmadhyaiścāntaiśca vānarāḥ ,
samudraiśca parārdhaiśca harayo hariyūthapāḥ.
samudraiśca parārdhaiśca harayo hariyūthapāḥ.
31.
arbudaiḥ arbudasataiḥ madhyaiḥ ca antaiḥ ca vānarāḥ
samudraiḥ ca parārdhaiḥ ca harayaḥ hariyūthapāḥ
samudraiḥ ca parārdhaiḥ ca harayaḥ hariyūthapāḥ
31.
vānarāḥ harayaḥ hariyūthapāḥ arbudaiḥ arbudasataiḥ
ca madhyaiḥ ca antaiḥ ca samudraiḥ ca parārdhaiḥ ca
ca madhyaiḥ ca antaiḥ ca samudraiḥ ca parārdhaiḥ ca
31.
Monkeys, including their troop leaders, will come numbering in arbudas (hundreds of millions), hundreds of arbudas, madhyas (ten quintillion), antas (one septillion), samudras (ten septillion), and parārdhas (one hundred octillion).
आगमिष्यन्ति ते राजन्महेन्द्रसमविक्रमाः ।
मेरुमन्दरसंकाशा विन्ध्यमेरुकृतालयाः ॥३२॥
मेरुमन्दरसंकाशा विन्ध्यमेरुकृतालयाः ॥३२॥
32. āgamiṣyanti te rājanmahendrasamavikramāḥ ,
merumandarasaṃkāśā vindhyamerukṛtālayāḥ.
merumandarasaṃkāśā vindhyamerukṛtālayāḥ.
32.
āgamiṣyanti te rājan mahendrasamavikramāḥ
merumandarasamkāśāḥ vindhyamerukṛtālayāḥ
merumandarasamkāśāḥ vindhyamerukṛtālayāḥ
32.
rājan te mahendrasamavikramāḥ merumandarasamkāśāḥ
vindhyamerukṛtālayāḥ āgamiṣyanti
vindhyamerukṛtālayāḥ āgamiṣyanti
32.
O King, those (monkeys) whose valor is equal to Mahendra (Indra), who resemble the great Meru and Mandara mountains (in size), and who have made the Vindhya and Meru mountains their abodes, will come.
ते त्वामभिगमिष्यन्ति राक्षसं ये सबान्धवम् ।
निहत्य रावणं संख्ये ह्यानयिष्यन्ति मैथिलीम् ॥३३॥
निहत्य रावणं संख्ये ह्यानयिष्यन्ति मैथिलीम् ॥३३॥
33. te tvāmabhigamiṣyanti rākṣasaṃ ye sabāndhavam ,
nihatya rāvaṇaṃ saṃkhye hyānayiṣyanti maithilīm.
nihatya rāvaṇaṃ saṃkhye hyānayiṣyanti maithilīm.
33.
te tvām abhigamiṣyanti rākṣasam ye sabāndhavam
nihatya rāvaṇam saṃkhye hi ānayiṣyanti maithilīm
nihatya rāvaṇam saṃkhye hi ānayiṣyanti maithilīm
33.
ye rākṣasam tvām sabāndhavam abhigamiṣyanti te
rāvaṇam saṃkhye nihatya hi maithilīm ānayiṣyanti
rāvaṇam saṃkhye nihatya hi maithilīm ānayiṣyanti
33.
Indeed, they will attack you, the demon, along with your relatives. Having killed Rāvaṇa in battle, they will surely bring back Maithilī (Sītā).
ततस्तमुद्योगमवेक्ष्य बुद्धिमान् हरिप्रवीरस्य निदेशवर्तिनः ।
बभूव हर्षाद्वसुधाधिपात्मजः प्रबुद्धनीलोत्पलतुल्यदर्शनः ॥३४॥
बभूव हर्षाद्वसुधाधिपात्मजः प्रबुद्धनीलोत्पलतुल्यदर्शनः ॥३४॥
34. tatastamudyogamavekṣya buddhimān haripravīrasya nideśavartinaḥ ,
babhūva harṣādvasudhādhipātmajaḥ prabuddhanīlotpalatulyadarśanaḥ.
babhūva harṣādvasudhādhipātmajaḥ prabuddhanīlotpalatulyadarśanaḥ.
34.
tataḥ tam udyogam avekṣya buddhimān
haripravīrasya nideśavartinaḥ
babhūva harṣāt vasudhādhipātmajaḥ
prabuddhanīlotpalatulyadarśanaḥ
haripravīrasya nideśavartinaḥ
babhūva harṣāt vasudhādhipātmajaḥ
prabuddhanīlotpalatulyadarśanaḥ
34.
tataḥ buddhimān vasudhādhipātmajaḥ,
nideśavartinaḥ haripravīrasya tam udyogam avekṣya,
harṣāt babhūva prabuddhanīlotpalatulyadarśanaḥ
nideśavartinaḥ haripravīrasya tam udyogam avekṣya,
harṣāt babhūva prabuddhanīlotpalatulyadarśanaḥ
34.
The wise son of the king of the earth (Rāma), upon seeing that undertaking of the chief of monkeys (Sugrīva) who was obedient to his command, became filled with joy, his appearance becoming like a fully bloomed blue lotus.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37 (current chapter)
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100