वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-68
एवमुक्तौ तु तौ वीरौ कबन्धेन नरेश्वरौ ।
गिरिप्रदरमासाद्य पावकं विससर्जतुः ॥१॥
गिरिप्रदरमासाद्य पावकं विससर्जतुः ॥१॥
1. evamuktau tu tau vīrau kabandhena nareśvarau ,
giripradaramāsādya pāvakaṃ visasarjatuḥ.
giripradaramāsādya pāvakaṃ visasarjatuḥ.
1.
evam uktau tu tau vīrau kabandhena nareśvarau
giripradaram āsādya pāvakam visasargatuḥ
giripradaram āsādya pāvakam visasargatuḥ
1.
kabandhena evam uktau tu tau vīrau nareśvarau
giripradaram āsādya pāvakam visasargatuḥ
giripradaram āsādya pāvakam visasargatuḥ
1.
Thus instructed by Kabandha, those two mighty heroes, the lords of men, having reached a mountain fissure, lit a fire.
लक्ष्मणस्तु महोल्काभिर्ज्वलिताभिः समन्ततः ।
चितामादीपयामास सा प्रजज्वाल सर्वतः ॥२॥
चितामादीपयामास सा प्रजज्वाल सर्वतः ॥२॥
2. lakṣmaṇastu maholkābhirjvalitābhiḥ samantataḥ ,
citāmādīpayāmāsa sā prajajvāla sarvataḥ.
citāmādīpayāmāsa sā prajajvāla sarvataḥ.
2.
lakṣmaṇaḥ tu maholkābhiḥ jvalitābhiḥ samantataḥ
citām ādīpayāmāsa sā prajajvāla sarvataḥ
citām ādīpayāmāsa sā prajajvāla sarvataḥ
2.
lakṣmaṇaḥ tu samantataḥ jvalitābhiḥ maholkābhiḥ
citām ādīpayāmāsa sā sarvataḥ prajajvāla
citām ādīpayāmāsa sā sarvataḥ prajajvāla
2.
Lakshmana then, using large, blazing torches all around, ignited the pyre. It immediately flared up completely.
तच्छरीरं कबन्धस्य घृतपिण्डोपमं महत् ।
मेदसा पच्यमानस्य मन्दं दहति पावक ॥३॥
मेदसा पच्यमानस्य मन्दं दहति पावक ॥३॥
3. taccharīraṃ kabandhasya ghṛtapiṇḍopamaṃ mahat ,
medasā pacyamānasya mandaṃ dahati pāvaka.
medasā pacyamānasya mandaṃ dahati pāvaka.
3.
tat śarīram kabandhasya ghṛtapiṇḍopamam mahat
medasā pacyamānasya mandam dahati pāvakaḥ
medasā pacyamānasya mandam dahati pāvakaḥ
3.
pāvakaḥ kabandhasya ghṛtapiṇḍopamam mahat
tat śarīram pacyamānasya medasā mandam dahati
tat śarīram pacyamānasya medasā mandam dahati
3.
The fire slowly consumed that great body of Kabandha, which resembled a lump of clarified butter, as its fat was being cooked.
स विधूय चितामाशु विधूमो ऽग्निरिवोत्थितः ।
अरजे वाससी विभ्रन्मालां दिव्यां महाबलः ॥४॥
अरजे वाससी विभ्रन्मालां दिव्यां महाबलः ॥४॥
4. sa vidhūya citāmāśu vidhūmo'gnirivotthitaḥ ,
araje vāsasī vibhranmālāṃ divyāṃ mahābalaḥ.
araje vāsasī vibhranmālāṃ divyāṃ mahābalaḥ.
4.
saḥ vidhūya citām āśu vidhūmaḥ agniḥ iva utthitaḥ
araje vāsasī bibhrat mālām divyām mahābalaḥ
araje vāsasī bibhrat mālām divyām mahābalaḥ
4.
saḥ mahābalaḥ āśu citām vidhūya vidhūmaḥ agniḥ
iva utthitaḥ araje vāsasī divyām mālām bibhrat
iva utthitaḥ araje vāsasī divyām mālām bibhrat
4.
Having quickly shed the pyre, he arose like a smokeless fire, wearing two spotless garments and a divine garland, mighty in strength.
ततश्चिताया वेगेन भास्वरो विरजाम्बरः ।
उत्पपाताशु संहृष्टः सर्वप्रत्यङ्गभूषणः ॥५॥
उत्पपाताशु संहृष्टः सर्वप्रत्यङ्गभूषणः ॥५॥
5. tataścitāyā vegena bhāsvaro virajāmbaraḥ ,
utpapātāśu saṃhṛṣṭaḥ sarvapratyaṅgabhūṣaṇaḥ.
utpapātāśu saṃhṛṣṭaḥ sarvapratyaṅgabhūṣaṇaḥ.
5.
tataḥ citāyāḥ vegena bhāsvaraḥ virajāmbaraḥ
utpapāta āśu saṃhṛṣṭaḥ sarvapratyaṅgabhūṣaṇaḥ
utpapāta āśu saṃhṛṣṭaḥ sarvapratyaṅgabhūṣaṇaḥ
5.
tataḥ bhāsvaraḥ virajāmbaraḥ saṃhṛṣṭaḥ
sarvapratyaṅgabhūṣaṇaḥ citāyāḥ vegena āśu utpapāta
sarvapratyaṅgabhūṣaṇaḥ citāyāḥ vegena āśu utpapāta
5.
Then, from the pyre, a brilliant being, wearing spotless garments, adorned in every limb, quickly rose up, greatly delighted.
विमाने भास्वरे तिष्ठन् हंसयुक्ते यशस्करे ।
प्रभया च महातेजा दिशो दश विराजयन् ॥६॥
प्रभया च महातेजा दिशो दश विराजयन् ॥६॥
6. vimāne bhāsvare tiṣṭhan haṃsayukte yaśaskare ,
prabhayā ca mahātejā diśo daśa virājayan.
prabhayā ca mahātejā diśo daśa virājayan.
6.
vimāne bhāsvare tiṣṭhan haṃsayukte yaśaskare
prabhayā ca mahātejāḥ diśaḥ daśa virājayan
prabhayā ca mahātejāḥ diśaḥ daśa virājayan
6.
bhāsvare haṃsayukte yaśaskare vimāne tiṣṭhan
ca mahātejāḥ prabhayā daśa diśaḥ virājayan
ca mahātejāḥ prabhayā daśa diśaḥ virājayan
6.
Standing in a brilliant, glorious aerial car (vimāna) drawn by swans, and with his great radiance, he illuminated the ten directions.
सो ऽन्तरिक्षगतो रामं कबन्धो वाक्यमब्रवीत् ।
शृणु राघव तत्त्वेन यथा सीमामवाप्स्यसि ॥७॥
शृणु राघव तत्त्वेन यथा सीमामवाप्स्यसि ॥७॥
7. so'ntarikṣagato rāmaṃ kabandho vākyamabravīt ,
śṛṇu rāghava tattvena yathā sīmāmavāpsyasi.
śṛṇu rāghava tattvena yathā sīmāmavāpsyasi.
7.
saḥ antarikṣagataḥ rāmam kabandhaḥ vākyam abravīt
śṛṇu rāghava tattvena yathā sītām avāpsyasi
śṛṇu rāghava tattvena yathā sītām avāpsyasi
7.
saḥ antarikṣagataḥ kabandhaḥ rāmam vākyam abravīt: rāghava,
tattvena śṛṇu yathā sītām avāpsyasi
tattvena śṛṇu yathā sītām avāpsyasi
7.
That Kabandha, now moving in the sky, spoke these words to Rama: "Listen, O Raghava, truly, to how you will recover Sita."
राम षड् युक्तयो लोके याभिः सर्वं विमृश्यते ।
परिमृष्टो दशान्तेन दशाभागेन सेव्यते ॥८॥
परिमृष्टो दशान्तेन दशाभागेन सेव्यते ॥८॥
8. rāma ṣaḍ yuktayo loke yābhiḥ sarvaṃ vimṛśyate ,
parimṛṣṭo daśāntena daśābhāgena sevyate.
parimṛṣṭo daśāntena daśābhāgena sevyate.
8.
rāma ṣaṭ yuktayaḥ loke yābhiḥ sarvam vimṛśyate
parimṛṣṭaḥ daśāntena daśābhāgena sevyate
parimṛṣṭaḥ daśāntena daśābhāgena sevyate
8.
rāma,
loke ṣaṭ yuktayaḥ yābhiḥ sarvam vimṛśyate; parimṛṣṭaḥ daśāntena daśābhāgena sevyate
loke ṣaṭ yuktayaḥ yābhiḥ sarvam vimṛśyate; parimṛṣṭaḥ daśāntena daśābhāgena sevyate
8.
O Rama, there are six strategies (yuktayaḥ) in the world by which all matters are thoroughly deliberated. A king who is well-judged is favored by favorable circumstances and receives a tenth part (as revenue).
दशाभागगतो हीनस्त्वं राम सहलक्ष्मणः ।
यत् कृते व्यसनं प्राप्तं त्वया दारप्रधर्षणम् ॥९॥
यत् कृते व्यसनं प्राप्तं त्वया दारप्रधर्षणम् ॥९॥
9. daśābhāgagato hīnastvaṃ rāma sahalakṣmaṇaḥ ,
yat kṛte vyasanaṃ prāptaṃ tvayā dārapradharṣaṇam.
yat kṛte vyasanaṃ prāptaṃ tvayā dārapradharṣaṇam.
9.
daśābhāgagataḥ hīnaḥ tvam rāma sahalakṣmaṇaḥ
yat kṛte vyasanam prāptam tvayā dārapradharṣaṇam
yat kṛte vyasanam prāptam tvayā dārapradharṣaṇam
9.
rāma sahalakṣmaṇaḥ tvam daśābhāgagataḥ hīnaḥ
yat kṛte tvayā dārapradharṣaṇam vyasanam prāptam
yat kṛte tvayā dārapradharṣaṇam vyasanam prāptam
9.
O Rama, you, along with Lakshmana, have been reduced to a mere tenth of your former state, and because of this, you have suffered the calamity of your wife's abduction.
तदवश्यं त्वया कार्यः स सुहृत् सुहृदां वर ।
अकृत्वा न हि ते सिद्धिमहं पश्यामि चिन्तयन् ॥१०॥
अकृत्वा न हि ते सिद्धिमहं पश्यामि चिन्तयन् ॥१०॥
10. tadavaśyaṃ tvayā kāryaḥ sa suhṛt suhṛdāṃ vara ,
akṛtvā na hi te siddhimahaṃ paśyāmi cintayan.
akṛtvā na hi te siddhimahaṃ paśyāmi cintayan.
10.
tat avaśyam tvayā kāryaḥ saḥ suhṛt suhṛdām vara
akṛtvā na hi te siddhim aham paśyāmi cintayan
akṛtvā na hi te siddhim aham paśyāmi cintayan
10.
suhṛdām vara tat avaśyam tvayā saḥ suhṛt kāryaḥ
akṛtvā hi te siddhim aham cintayan na paśyāmi
akṛtvā hi te siddhim aham cintayan na paśyāmi
10.
Therefore, O best among friends, you must certainly make that one your ally. Without doing so, I do not foresee success for you, even after careful consideration.
श्रूयतां राम वक्ष्यामि सुग्रीवो नाम वानरः ।
भ्रात्रा निरस्तः क्रुद्धेन वालिना शक्रसूनुना ॥११॥
भ्रात्रा निरस्तः क्रुद्धेन वालिना शक्रसूनुना ॥११॥
11. śrūyatāṃ rāma vakṣyāmi sugrīvo nāma vānaraḥ ,
bhrātrā nirastaḥ kruddhena vālinā śakrasūnunā.
bhrātrā nirastaḥ kruddhena vālinā śakrasūnunā.
11.
śrūyatām rāma vakṣyāmi sugrīvaḥ nāma vānaraḥ
bhrātrā nirastaḥ kruddhena vālinā śakrasūnunā
bhrātrā nirastaḥ kruddhena vālinā śakrasūnunā
11.
rāma śrūyatām aham vakṣyāmi sugrīvaḥ nāma vānaraḥ
kruddhena bhrātrā śakrasūnunā vālinā nirastaḥ
kruddhena bhrātrā śakrasūnunā vālinā nirastaḥ
11.
Listen, Rama, I will speak about a monkey named Sugriva, who was expelled by his enraged brother Vali, the son of Indra (Śakra).
ऋष्यमूके गिरिवरे पम्पापर्यन्तशोभिते ।
निवसत्यात्मवान् वीरश्चतुर्भिः सह वानरैः ॥१२॥
निवसत्यात्मवान् वीरश्चतुर्भिः सह वानरैः ॥१२॥
12. ṛṣyamūke girivare pampāparyantaśobhite ,
nivasatyātmavān vīraścaturbhiḥ saha vānaraiḥ.
nivasatyātmavān vīraścaturbhiḥ saha vānaraiḥ.
12.
ṛṣyamūke girivare pampāparyantaśobhite
nivasati ātmavān vīraḥ caturbhiḥ saha vānaraiḥ
nivasati ātmavān vīraḥ caturbhiḥ saha vānaraiḥ
12.
(saḥ) ātmavān vīraḥ caturbhiḥ vānaraiḥ saha
pampāparyantaśobhite girivare ṛṣyamūke nivasati
pampāparyantaśobhite girivare ṛṣyamūke nivasati
12.
On the excellent Rishyamuka mountain, which is beautifully adorned by the shores of Pampa, resides the valiant and self-possessed Sugriva, accompanied by four monkeys.
वयस्यं तं कुरु क्षिप्रमितो गत्वाद्य राघव ।
अद्रोहाय समागम्य दीप्यमाने विभावसौ ॥१३॥
अद्रोहाय समागम्य दीप्यमाने विभावसौ ॥१३॥
13. vayasyaṃ taṃ kuru kṣipramito gatvādya rāghava ,
adrohāya samāgamya dīpyamāne vibhāvasau.
adrohāya samāgamya dīpyamāne vibhāvasau.
13.
vayasyam tam kuru kṣipram itaḥ gatvā adya
rāghava adrohāya samāgamya dīpyamāne vibhāvasau
rāghava adrohāya samāgamya dīpyamāne vibhāvasau
13.
rāghava adya itaḥ gatvā dīpyamāne vibhāvasau
adrohāya samāgamya tam kṣipram vayasyam kuru
adrohāya samāgamya tam kṣipram vayasyam kuru
13.
O Rāghava, go from here today, and having approached him in the presence of the blazing fire as witness, to ensure no treachery, quickly make him your friend.
न च ते सो ऽवमन्तव्यः सुग्रीवो वानराधिपः ।
कृतज्ञः कामरूपी च सहायार्थी च वीर्यवान् ॥१४॥
कृतज्ञः कामरूपी च सहायार्थी च वीर्यवान् ॥१४॥
14. na ca te so'vamantavyaḥ sugrīvo vānarādhipaḥ ,
kṛtajñaḥ kāmarūpī ca sahāyārthī ca vīryavān.
kṛtajñaḥ kāmarūpī ca sahāyārthī ca vīryavān.
14.
na ca te saḥ avamantavyaḥ sugrīvaḥ vānarādhipaḥ
kṛtajñaḥ kāmarūpī ca sahāyārthī ca vīryavān
kṛtajñaḥ kāmarūpī ca sahāyārthī ca vīryavān
14.
ca te saḥ sugrīvaḥ vānarādhipaḥ na avamantavyaḥ
kṛtajñaḥ ca kāmarūpī ca sahāyārthī ca vīryavān
kṛtajñaḥ ca kāmarūpī ca sahāyārthī ca vīryavān
14.
And that Sugriva, the king of monkeys, should not be underestimated by you. He is grateful, capable of assuming any form, seeking assistance, and very powerful.
शक्तौ ह्यद्य युवां कर्तुं कार्यं तस्य चिकीर्षितम् ।
कृतार्थो वाकृतार्थो वा कृत्यं तव करिष्यति ॥१५॥
कृतार्थो वाकृतार्थो वा कृत्यं तव करिष्यति ॥१५॥
15. śaktau hyadya yuvāṃ kartuṃ kāryaṃ tasya cikīrṣitam ,
kṛtārtho vākṛtārtho vā kṛtyaṃ tava kariṣyati.
kṛtārtho vākṛtārtho vā kṛtyaṃ tava kariṣyati.
15.
śaktau hi adya yuvām kartum kāryam tasya cikīrṣitam
kṛtārthaḥ vā akṛtārthaḥ vā kṛtyam tava kariṣyati
kṛtārthaḥ vā akṛtārthaḥ vā kṛtyam tava kariṣyati
15.
hi adya yuvām tasya cikīrṣitam kāryam kartum śaktau
kṛtārthaḥ vā akṛtārthaḥ vā kṛtyam tava kariṣyati
kṛtārthaḥ vā akṛtārthaḥ vā kṛtyam tava kariṣyati
15.
Indeed, today you two are capable of accomplishing the task he wishes to be done. Whether his own purpose is achieved or not, he will certainly perform your work.
स ऋक्षरजसः पुत्रः पम्पामटति शङ्कितः ।
भास्करस्यौरसः पुत्रो वालिना कृतकिल्बिषः ॥१६॥
भास्करस्यौरसः पुत्रो वालिना कृतकिल्बिषः ॥१६॥
16. sa ṛkṣarajasaḥ putraḥ pampāmaṭati śaṅkitaḥ ,
bhāskarasyaurasaḥ putro vālinā kṛtakilbiṣaḥ.
bhāskarasyaurasaḥ putro vālinā kṛtakilbiṣaḥ.
16.
saḥ ṛkṣarājasaḥ putraḥ pampām aṭati śaṅkitaḥ
bhāskarasya aurasaḥ putraḥ vālinā kṛtakilbiṣaḥ
bhāskarasya aurasaḥ putraḥ vālinā kṛtakilbiṣaḥ
16.
saḥ ṛkṣarājasaḥ putraḥ śaṅkitaḥ pampām aṭati
bhāskarasya aurasaḥ putraḥ vālinā kṛtakilbiṣaḥ
bhāskarasya aurasaḥ putraḥ vālinā kṛtakilbiṣaḥ
16.
He is the son of Riksharajas; he wanders fearfully around Pampa. He is the legitimate son of the sun god (Bhāskara), who has been wronged by Vali.
संनिधायायुधं क्षिप्रमृष्यमूकालयं कपिम् ।
कुरु राघव सत्येन वयस्यं वनचारिणम् ॥१७॥
कुरु राघव सत्येन वयस्यं वनचारिणम् ॥१७॥
17. saṃnidhāyāyudhaṃ kṣipramṛṣyamūkālayaṃ kapim ,
kuru rāghava satyena vayasyaṃ vanacāriṇam.
kuru rāghava satyena vayasyaṃ vanacāriṇam.
17.
sannidhāya āyudham kṣipram ṛṣyamūkalayam kapim
| kuru rāghava satyena vayasyam vanacāriṇam
| kuru rāghava satyena vayasyam vanacāriṇam
17.
rāghava kṣipram āyudham sannidhāya ṛṣyamūkalayam
vanacāriṇam kapim satyena vayasyam kuru
vanacāriṇam kapim satyena vayasyam kuru
17.
O Rāghava, quickly lay down your weapon and, with sincerity, make the forest-dwelling monkey from Ṛṣyamūka your friend.
स हि स्थानानि सर्वाणि कार्त्स्न्येन कपिकुञ्जरः ।
नरमांसाशिनां लोके नैपुण्यादधिगच्छति ॥१८॥
नरमांसाशिनां लोके नैपुण्यादधिगच्छति ॥१८॥
18. sa hi sthānāni sarvāṇi kārtsnyena kapikuñjaraḥ ,
naramāṃsāśināṃ loke naipuṇyādadhigacchati.
naramāṃsāśināṃ loke naipuṇyādadhigacchati.
18.
sa hi sthānāni sarvāṇi kārtsnyena kapikuñjaraḥ
| naramāṃsāśinām loke naipuṇyāt adhigacchati
| naramāṃsāśinām loke naipuṇyāt adhigacchati
18.
hi saḥ kapikuñjaraḥ naipuṇyāt naramāṃsāśinām
loke sarvāṇi sthānāni kārtsnyena adhigacchati
loke sarvāṇi sthānāni kārtsnyena adhigacchati
18.
Indeed, that excellent monkey (kapikuñjaraḥ), by his ingenuity, will thoroughly explore all places in the world inhabited by man-eating (naramāṃsāśinām) beings.
न तस्याविदितं लोके किं चिदस्ति हि राघव ।
यावत् सूर्यः प्रतपति सहस्रांशुररिंदम ॥१९॥
यावत् सूर्यः प्रतपति सहस्रांशुररिंदम ॥१९॥
19. na tasyāviditaṃ loke kiṃ cidasti hi rāghava ,
yāvat sūryaḥ pratapati sahasrāṃśurariṃdama.
yāvat sūryaḥ pratapati sahasrāṃśurariṃdama.
19.
na tasya aviditam loke kim cit asti hi rāghava
| yāvat sūryaḥ pratapati sahasrāṃśuḥ arimdama
| yāvat sūryaḥ pratapati sahasrāṃśuḥ arimdama
19.
rāghava arimdama hi tasya loke kim cit aviditam
na asti yāvat sahasrāṃśuḥ sūryaḥ pratapati
na asti yāvat sahasrāṃśuḥ sūryaḥ pratapati
19.
O Rāghava, O subjugator of foes (ariṃdama), truly, nothing in the world is unknown to him, for as far as the thousand-rayed (sahasrāṃśuḥ) sun shines.
स नदीर्विपुलाञ् शैलान् गिरिदुर्गाणि कन्दरान् ।
अन्विष्य वानरैः सार्धं पत्नीं ते ऽधिगमिष्यति ॥२०॥
अन्विष्य वानरैः सार्धं पत्नीं ते ऽधिगमिष्यति ॥२०॥
20. sa nadīrvipulāñ śailān giridurgāṇi kandarān ,
anviṣya vānaraiḥ sārdhaṃ patnīṃ te'dhigamiṣyati.
anviṣya vānaraiḥ sārdhaṃ patnīṃ te'dhigamiṣyati.
20.
sa nadīḥ vipulān śailān giridurgāṇi kandarān |
anviṣya vānaraiḥ sārdham patnīm te adhigamiṣyati
anviṣya vānaraiḥ sārdham patnīm te adhigamiṣyati
20.
sa vānaraiḥ sārdham nadīḥ vipulān śailān
giridurgāṇi kandarān anviṣya te patnīm adhigamiṣyati
giridurgāṇi kandarān anviṣya te patnīm adhigamiṣyati
20.
He, along with the monkeys, after searching vast rivers, mountains, difficult mountain passes (giridurgāṇi), and caves, will find your wife.
वानरांश्च महाकायान्प्रेषयिष्यति राघव ।
दिशो विचेतुं तां सीतां त्वद्वियोगेन शोचतीम् ॥२१॥
दिशो विचेतुं तां सीतां त्वद्वियोगेन शोचतीम् ॥२१॥
21. vānarāṃśca mahākāyānpreṣayiṣyati rāghava ,
diśo vicetuṃ tāṃ sītāṃ tvadviyogena śocatīm.
diśo vicetuṃ tāṃ sītāṃ tvadviyogena śocatīm.
21.
vānarān ca mahākāyān preṣayiṣyati rāghava
diśaḥ vicetum tām sītām tvat viyogena śocatīm
diśaḥ vicetum tām sītām tvat viyogena śocatīm
21.
rāghava vānarān ca mahākāyān diśaḥ vicetum
preṣayiṣyati tām sītām tvat viyogena śocatīm
preṣayiṣyati tām sītām tvat viyogena śocatīm
21.
Rama will send huge-bodied monkeys to search in all directions for that Sita, who is grieving due to her separation from you.
स मेरुशृङ्गाग्रगतामनिन्दितां प्रविश्य पातालतले ऽपि वाश्रिताम् ।
प्लवंगमानां प्रवरस्तव प्रियां निहत्य रक्षांसि पुनः प्रदास्यति ॥२२॥
प्लवंगमानां प्रवरस्तव प्रियां निहत्य रक्षांसि पुनः प्रदास्यति ॥२२॥
22. sa meruśṛṅgāgragatāmaninditāṃ praviśya pātālatale'pi vāśritām ,
plavaṃgamānāṃ pravarastava priyāṃ nihatya rakṣāṃsi punaḥ pradāsyati.
plavaṃgamānāṃ pravarastava priyāṃ nihatya rakṣāṃsi punaḥ pradāsyati.
22.
sa meruśṛṅgāgragatām aninditām
praviśya pātālatale api vā āśritām |
plavaṅgamānām pravaraḥ tava priyām
nihitya rakṣāṃsi punaḥ pradāsyati
praviśya pātālatale api vā āśritām |
plavaṅgamānām pravaraḥ tava priyām
nihitya rakṣāṃsi punaḥ pradāsyati
22.
saḥ plavaṅgamānām pravaraḥ aninditām
tava priyām meruśṛṅgāgragatām
api vā pātālatale āśritām praviśya
rakṣāṃsi nihitya punaḥ pradāsyati
tava priyām meruśṛṅgāgragatām
api vā pātālatale āśritām praviśya
rakṣāṃsi nihitya punaḥ pradāsyati
22.
The foremost among the monkeys will retrieve your beloved (Sita), the blameless one, even if she has gone to the peak of Mount Meru or taken refuge in the nether regions (Pātāla), by first defeating the demons (rakṣasas), and will bring her back to you.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68 (current chapter)
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100