वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-38
विश्वामित्रवचः श्रुत्वा कथान्ते रघुनन्दन ।
उवाच परमप्रीतो मुनिं दीप्तमिवानलम् ॥१॥
उवाच परमप्रीतो मुनिं दीप्तमिवानलम् ॥१॥
1. viśvāmitravacaḥ śrutvā kathānte raghunandana ,
uvāca paramaprīto muniṃ dīptamivānalam.
uvāca paramaprīto muniṃ dīptamivānalam.
1.
viśvāmitravacaḥ śrutvā kathānte raghunandana
uvāca paramaprītaḥ munim dīptam iva analam
uvāca paramaprītaḥ munim dīptam iva analam
1.
raghunandana kathānte viśvāmitravacaḥ śrutvā
paramaprītaḥ dīptam analam iva munim uvāca
paramaprītaḥ dīptam analam iva munim uvāca
1.
O scion of Raghu (Raghunandana), having heard Viśvāmitra's words at the end of the narrative, (Rāma) exceedingly pleased, spoke to the sage, who was radiant like a blazing fire.
श्रोतुमिछामि भद्रं ते विस्तरेण कथामिमाम् ।
पूर्वको मे कथं ब्रह्मन्यज्ञं वै समुपाहरत् ॥२॥
पूर्वको मे कथं ब्रह्मन्यज्ञं वै समुपाहरत् ॥२॥
2. śrotumichāmi bhadraṃ te vistareṇa kathāmimām ,
pūrvako me kathaṃ brahmanyajñaṃ vai samupāharat.
pūrvako me kathaṃ brahmanyajñaṃ vai samupāharat.
2.
śrotum icchāmi bhadram te vistareṇa kathām imām
pūrvakaḥ me katham brahman yajñam vai samupāharat
pūrvakaḥ me katham brahman yajñam vai samupāharat
2.
brahman te bhadram imām kathām vistareṇa śrotum
icchāmi me pūrvakaḥ katham vai yajñam samupāharat
icchāmi me pūrvakaḥ katham vai yajñam samupāharat
2.
O Brahmin, may good fortune be with you. I wish to hear this story in detail: how indeed did my ancestor perform the Vedic ritual (yajña)?
विश्वामित्रस्तु काकुत्स्थमुवाच प्रहसन्निव ।
श्रूयतां विस्तरो राम सगरस्य महात्मनः ॥३॥
श्रूयतां विस्तरो राम सगरस्य महात्मनः ॥३॥
3. viśvāmitrastu kākutsthamuvāca prahasanniva ,
śrūyatāṃ vistaro rāma sagarasya mahātmanaḥ.
śrūyatāṃ vistaro rāma sagarasya mahātmanaḥ.
3.
viśvāmitraḥ tu kākutstham uvāca prahasan iva
śrūyatām vistaraḥ rāma sagarasya mahātmanaḥ
śrūyatām vistaraḥ rāma sagarasya mahātmanaḥ
3.
tu viśvāmitraḥ prahasan iva kākutstham uvāca
'rāma mahātmanaḥ sagarasya vistaraḥ śrūyatām'
'rāma mahātmanaḥ sagarasya vistaraḥ śrūyatām'
3.
But Viśvāmitra, as if with a smile, said to Rāma (Kākutstha), 'O Rāma, listen to the detailed account of the great-souled Sagara.'
शंकरश्वशुरो नाम हिमवानचलोत्तमः ।
विन्ध्यपर्वतमासाद्य निरीक्षेते परस्परम् ॥४॥
विन्ध्यपर्वतमासाद्य निरीक्षेते परस्परम् ॥४॥
4. śaṃkaraśvaśuro nāma himavānacalottamaḥ ,
vindhyaparvatamāsādya nirīkṣete parasparam.
vindhyaparvatamāsādya nirīkṣete parasparam.
4.
śaṅkaraśvaśuraḥ nāma himavān acalottamaḥ
vindhyaparvatam āsādya nirīkṣete parasparam
vindhyaparvatam āsādya nirīkṣete parasparam
4.
himavān acalottamaḥ śaṅkaraśvaśuraḥ nāma
vindhyaparvatam āsādya parasparam nirīkṣete
vindhyaparvatam āsādya parasparam nirīkṣete
4.
Himavan, the foremost among mountains and known as Śaṅkara's father-in-law, and the Vindhya mountain, standing face to face, gaze upon one another.
तयोर्मध्ये प्रवृत्तो ऽभूद् यज्ञः स पुरुषोत्तम ।
स हि देशो नरव्याघ्र प्रशस्तो यज्ञकर्मणि ॥५॥
स हि देशो नरव्याघ्र प्रशस्तो यज्ञकर्मणि ॥५॥
5. tayormadhye pravṛtto'bhūd yajñaḥ sa puruṣottama ,
sa hi deśo naravyāghra praśasto yajñakarmaṇi.
sa hi deśo naravyāghra praśasto yajñakarmaṇi.
5.
tayoḥ madhye pravṛttaḥ abhūt yajñaḥ saḥ puruṣottama
| saḥ hi deśaḥ naravyāghra praśastaḥ yajñakarmaṇi
| saḥ hi deśaḥ naravyāghra praśastaḥ yajñakarmaṇi
5.
puruṣottama tayoḥ madhye saḥ yajñaḥ pravṛttaḥ abhūt
naravyāghra saḥ deśaḥ yajñakarmaṇi hi praśastaḥ
naravyāghra saḥ deśaḥ yajñakarmaṇi hi praśastaḥ
5.
O best among men, that Vedic ritual (yajña) commenced between those two. Indeed, O tiger among men, that particular region is highly suitable for the performance of a Vedic ritual (yajña-karma).
तस्याश्वचर्यां काकुत्स्थ दृढधन्वा महारथः ।
अंशुमानकरोत्तात सगरस्य मते स्थितः ॥६॥
अंशुमानकरोत्तात सगरस्य मते स्थितः ॥६॥
6. tasyāśvacaryāṃ kākutstha dṛḍhadhanvā mahārathaḥ ,
aṃśumānakarottāta sagarasya mate sthitaḥ.
aṃśumānakarottāta sagarasya mate sthitaḥ.
6.
tasya aśvacaryām kākutstha dṛḍhadhanvā mahārathaḥ
| aṃśumān akarot tāta sagarasya mate sthitaḥ
| aṃśumān akarot tāta sagarasya mate sthitaḥ
6.
kākutstha tāta dṛḍhadhanvā mahārathaḥ aṃśumān
sagarasya mate sthitaḥ tasya aśvacaryām akarot
sagarasya mate sthitaḥ tasya aśvacaryām akarot
6.
O descendant of Kakutstha, O dear one, the great charioteer (mahāratha) Aṃśumān, wielding a strong bow, carried out the guarding of that horse, acting according to Sagara's instruction.
तस्य पर्वणि तं यज्ञं यजमानस्य वासवः ।
राक्षसीं तनुमास्थाय यज्ञियाश्वमपाहरत् ॥७॥
राक्षसीं तनुमास्थाय यज्ञियाश्वमपाहरत् ॥७॥
7. tasya parvaṇi taṃ yajñaṃ yajamānasya vāsavaḥ ,
rākṣasīṃ tanumāsthāya yajñiyāśvamapāharat.
rākṣasīṃ tanumāsthāya yajñiyāśvamapāharat.
7.
tasya parvaṇi tam yajñam yajamānasya vāsavaḥ
| rākṣasīm tanum āsthāya yajñiyāśvam apāharat
| rākṣasīm tanum āsthāya yajñiyāśvam apāharat
7.
vāsavaḥ rākṣasīm tanum āsthāya tasya yajamānasya
tam yajñam parvaṇi yajñiyāśvam apāharat
tam yajñam parvaṇi yajñiyāśvam apāharat
7.
At an auspicious juncture of that Vedic ritual (yajña) being performed by King Sagara, Vāsava (Indra), assuming a demonic form, abducted the consecrated horse.
ह्रियमाणे तु काकुत्स्थ तस्मिन्नश्वे महात्मनः ।
उपाध्याय गणाः सर्वे यजमानमथाब्रुवन् ॥८॥
उपाध्याय गणाः सर्वे यजमानमथाब्रुवन् ॥८॥
8. hriyamāṇe tu kākutstha tasminnaśve mahātmanaḥ ,
upādhyāya gaṇāḥ sarve yajamānamathābruvan.
upādhyāya gaṇāḥ sarve yajamānamathābruvan.
8.
hriyamāṇe tu kākutstha tasmin aśve mahātmanaḥ
| upādhyāyagaṇāḥ sarve yajamānam atha abruvan
| upādhyāyagaṇāḥ sarve yajamānam atha abruvan
8.
kākutstha tu tasmin mahātmanaḥ aśve hriyamāṇe
sarve upādhyāyagaṇāḥ atha yajamānam abruvan
sarve upādhyāyagaṇāḥ atha yajamānam abruvan
8.
But, O descendant of Kakutstha, while that horse belonging to the great-souled king was being stolen, all the groups of preceptors (upādhyāya-gaṇāḥ) then spoke to the patron of the Vedic ritual (yajamānam).
अयं पर्वणि वेगेन यज्ञियाश्वो ऽपनीयते ।
हर्तारं जहि काकुत्स्थ हयश्चैवोपनीयताम् ॥९॥
हर्तारं जहि काकुत्स्थ हयश्चैवोपनीयताम् ॥९॥
9. ayaṃ parvaṇi vegena yajñiyāśvo'panīyate ,
hartāraṃ jahi kākutstha hayaścaivopanīyatām.
hartāraṃ jahi kākutstha hayaścaivopanīyatām.
9.
ayam parvaṇi vegena yajñiya-aśvaḥ apanīyate |
hartāram jahi kākutstha hayaḥ ca eva upanīyatām
hartāram jahi kākutstha hayaḥ ca eva upanīyatām
9.
kākutstha ayam yajñiya-aśvaḥ parvaṇi vegena
apanīyate hartāram jahi ca eva hayaḥ upanīyatām
apanīyate hartāram jahi ca eva hayaḥ upanīyatām
9.
This horse designated for the Vedic ritual (yajña) is being swiftly taken away on this sacred occasion. O Kakutstha, kill the thief, and let the horse be brought back.
यज्ञच्छिद्रं भवत्येतत् सर्वेषामशिवाय नः ।
तत्तथा क्रियतां राजन्यथाछिद्रः क्रतुर्भवेत् ॥१०॥
तत्तथा क्रियतां राजन्यथाछिद्रः क्रतुर्भवेत् ॥१०॥
10. yajñacchidraṃ bhavatyetat sarveṣāmaśivāya naḥ ,
tattathā kriyatāṃ rājanyathāchidraḥ kraturbhavet.
tattathā kriyatāṃ rājanyathāchidraḥ kraturbhavet.
10.
yajña-cchidram bhavati etat sarveṣām aśivāya naḥ |
tat tathā kriyatām rājan yathā acchidraḥ kratuḥ bhavet
tat tathā kriyatām rājan yathā acchidraḥ kratuḥ bhavet
10.
rājan etat yajña-cchidram bhavati aśivāya naḥ sarveṣām
tat tathā kriyatām yathā kratuḥ acchidraḥ bhavet
tat tathā kriyatām yathā kratuḥ acchidraḥ bhavet
10.
This becomes a defect in the Vedic ritual (yajña), leading to misfortune for all of us. Therefore, O King, let it be done in such a way that the ritual (kratu) may be flawless.
उपाध्याय वचः श्रुत्वा तस्मिन् सदसि पार्थिवः ।
षष्टिं पुत्रसहस्राणि वाक्यमेतदुवाच ह ॥११॥
षष्टिं पुत्रसहस्राणि वाक्यमेतदुवाच ह ॥११॥
11. upādhyāya vacaḥ śrutvā tasmin sadasi pārthivaḥ ,
ṣaṣṭiṃ putrasahasrāṇi vākyametaduvāca ha.
ṣaṣṭiṃ putrasahasrāṇi vākyametaduvāca ha.
11.
upādhyāya vacaḥ śrutvā tasmin sadasi pārthivaḥ
ṣaṣṭim putra sahasrāṇi vākyam etat uvāca ha
ṣaṣṭim putra sahasrāṇi vākyam etat uvāca ha
11.
pārthivaḥ upādhyāya vacaḥ śrutvā tasmin sadasi
ṣaṣṭim putra sahasrāṇi etat vākyam uvāca ha
ṣaṣṭim putra sahasrāṇi etat vākyam uvāca ha
11.
Having heard the words (vacaḥ) of the preceptors (upādhyāya) in that assembly, the king (pārthiva) then addressed this statement (vākya) to his sixty thousand sons.
गतिं पुत्रा न पश्यामि रक्षसां पुरुषर्षभाः ।
मन्त्रपूतैर्महाभागैरास्थितो हि महाक्रतुः ॥१२॥
मन्त्रपूतैर्महाभागैरास्थितो हि महाक्रतुः ॥१२॥
12. gatiṃ putrā na paśyāmi rakṣasāṃ puruṣarṣabhāḥ ,
mantrapūtairmahābhāgairāsthito hi mahākratuḥ.
mantrapūtairmahābhāgairāsthito hi mahākratuḥ.
12.
gatim putrāḥ na paśyāmi rakṣasām puruṣa-ṛṣabhāḥ |
mantra-pūtaiḥ mahā-bhāgaiḥ āsthitaḥ hi mahā-kratuḥ
mantra-pūtaiḥ mahā-bhāgaiḥ āsthitaḥ hi mahā-kratuḥ
12.
putrāḥ puruṣa-ṛṣabhāḥ na paśyāmi rakṣasām gatim hi
mahā-kratuḥ mantra-pūtaiḥ mahā-bhāgaiḥ āsthitaḥ
mahā-kratuḥ mantra-pūtaiḥ mahā-bhāgaiḥ āsthitaḥ
12.
O sons, O best among men, I do not perceive the path of the Rākṣasas, for a great ritual (kratu) is indeed being performed by highly fortunate ones, purified by sacred incantations (mantra).
तद्गच्छत विचिन्वध्वं पुत्रका भद्रमस्तु वः ।
समुद्रमालिनीं सर्वां पृथिवीमनुगच्छत ॥१३॥
समुद्रमालिनीं सर्वां पृथिवीमनुगच्छत ॥१३॥
13. tadgacchata vicinvadhvaṃ putrakā bhadramastu vaḥ ,
samudramālinīṃ sarvāṃ pṛthivīmanugacchata.
samudramālinīṃ sarvāṃ pṛthivīmanugacchata.
13.
tat gacchata vicinvadhvam putrakāḥ bhadram astu
vaḥ samudramālinīm sarvām pṛthivīm anugacchata
vaḥ samudramālinīm sarvām pṛthivīm anugacchata
13.
tat putrakāḥ gacchata vicinvadhvam vaḥ bhadram
astu samudramālinīm sarvām pṛthivīm anugacchata
astu samudramālinīm sarvām pṛthivīm anugacchata
13.
Therefore, go forth and search, my dear sons; may good fortune be upon you. Traverse the entire earth, which is garlanded by the ocean.
एकैकं योजनं पुत्रा
विस्तारमभिगच्छत ॥१४॥
विस्तारमभिगच्छत ॥१४॥
14. ekaikaṃ yojanaṃ putrā
vistāramabhigacchata.
vistāramabhigacchata.
14.
ekaikaṃ yojanam putrāḥ
vistāram abhigacchata
vistāram abhigacchata
14.
putrāḥ ekaikaṃ yojanam
vistāram abhigacchata
vistāram abhigacchata
14.
O sons, let each of you cover one Yojana of distance in extent.
यावत्तुरगसंदर्शस्तावत् खनत मेदिनीम् ।
तमेव हयहर्तारं मार्गमाणा ममाज्ञया ॥१५॥
तमेव हयहर्तारं मार्गमाणा ममाज्ञया ॥१५॥
15. yāvatturagasaṃdarśastāvat khanata medinīm ,
tameva hayahartāraṃ mārgamāṇā mamājñayā.
tameva hayahartāraṃ mārgamāṇā mamājñayā.
15.
yāvat turaga-saṃdarśaḥ tāvat khanata medinīm
tam eva haya-hartāram mārgamāṇāḥ mama ājñayā
tam eva haya-hartāram mārgamāṇāḥ mama ājñayā
15.
mama ājñayā turaga-saṃdarśaḥ yāvat tāvat
medinīm khanata tam eva haya-hartāram mārgamāṇāḥ
medinīm khanata tam eva haya-hartāram mārgamāṇāḥ
15.
Dig the earth as far as the horse is visible, searching for that very horse-stealer by my command.
दीक्षितः पौत्रसहितः सोपाध्यायगणो ह्यहम् ।
इह स्थास्यामि भद्रं वो यावत्तुरगदर्शनम् ॥१६॥
इह स्थास्यामि भद्रं वो यावत्तुरगदर्शनम् ॥१६॥
16. dīkṣitaḥ pautrasahitaḥ sopādhyāyagaṇo hyaham ,
iha sthāsyāmi bhadraṃ vo yāvatturagadarśanam.
iha sthāsyāmi bhadraṃ vo yāvatturagadarśanam.
16.
dīkṣitaḥ pautrasahitaḥ sopādhyāyagaṇaḥ hi aham
iha sthāsyāmi bhadram vaḥ yāvat turagadarśanam
iha sthāsyāmi bhadram vaḥ yāvat turagadarśanam
16.
aham dīkṣitaḥ pautrasahitaḥ sopādhyāyagaṇaḥ hi
iha sthāsyāmi yāvat turagadarśanam vaḥ bhadram
iha sthāsyāmi yāvat turagadarśanam vaḥ bhadram
16.
Indeed, I, having been initiated (dīkṣitaḥ) and accompanied by my grandsons and the group of preceptors, will remain here until the horse is sighted. May good fortune be with you all.
इत्युक्त्वा हृष्टमनसो राजपुत्रा महाबलाः ।
जग्मुर्महीतलं राम पितुर्वचनयन्त्रिताः ॥१७॥
जग्मुर्महीतलं राम पितुर्वचनयन्त्रिताः ॥१७॥
17. ityuktvā hṛṣṭamanaso rājaputrā mahābalāḥ ,
jagmurmahītalaṃ rāma piturvacanayantritāḥ.
jagmurmahītalaṃ rāma piturvacanayantritāḥ.
17.
iti uktvā hṛṣṭamanasaḥ rājaputrāḥ mahābalāḥ
jagmuḥ mahītalam rāma pituḥ vacanayantritāḥ
jagmuḥ mahītalam rāma pituḥ vacanayantritāḥ
17.
rāma iti uktvā hṛṣṭamanasaḥ mahābalāḥ rājaputrāḥ
pituḥ vacanayantritāḥ mahītalam jagmuḥ
pituḥ vacanayantritāḥ mahītalam jagmuḥ
17.
Having spoken thus, the immensely powerful princes, with joyful hearts and bound by their father's command, went to the surface of the earth, O Rāma.
योजनायामविस्तारमेकैको धरणीतलम् ।
बिभिदुः पुरुषव्याघ्र वज्रस्पर्शसमैर्भुजैः ॥१८॥
बिभिदुः पुरुषव्याघ्र वज्रस्पर्शसमैर्भुजैः ॥१८॥
18. yojanāyāmavistāramekaiko dharaṇītalam ,
bibhiduḥ puruṣavyāghra vajrasparśasamairbhujaiḥ.
bibhiduḥ puruṣavyāghra vajrasparśasamairbhujaiḥ.
18.
yojanāyāmavistāram ekekaḥ dharaṇītalam bibhiduḥ
puruṣavyāghra vajrasparśasamaiḥ bhujaiḥ
puruṣavyāghra vajrasparśasamaiḥ bhujaiḥ
18.
puruṣavyāghra ekekaḥ yojanāyāmavistāram
dharaṇītalam vajrasparśasamaiḥ bhujaiḥ bibhiduḥ
dharaṇītalam vajrasparśasamaiḥ bhujaiḥ bibhiduḥ
18.
O tiger among men (puruṣavyāghra), each one of them dug into the earth's surface, which had an expanse of one yojana, using their arms that were like the touch of a thunderbolt.
शूलैरशनिकल्पैश्च हलैश्चापि सुदारुणैः ।
भिद्यमाना वसुमती ननाद रघुनन्दन ॥१९॥
भिद्यमाना वसुमती ननाद रघुनन्दन ॥१९॥
19. śūlairaśanikalpaiśca halaiścāpi sudāruṇaiḥ ,
bhidyamānā vasumatī nanāda raghunandana.
bhidyamānā vasumatī nanāda raghunandana.
19.
śūlaiḥ aśanikalpaiḥ ca halaiḥ ca api sudāruṇaiḥ
bhidyamānā vasumatī nanāda raghunandana
bhidyamānā vasumatī nanāda raghunandana
19.
raghunandana aśanikalpaiḥ śūlaiḥ ca api
sudāruṇaiḥ halaiḥ ca bhidyamānā vasumatī nanāda
sudāruṇaiḥ halaiḥ ca bhidyamānā vasumatī nanāda
19.
O delight of the Raghu family (raghunandana), the earth (vasumatī), being pierced by spears that were like thunderbolts and by extremely terrible ploughs, roared aloud.
नागानां वध्यमानानामसुराणां च राघव ।
राक्षसानां च दुर्धर्षः सत्त्वानां निनदो ऽभवत् ॥२०॥
राक्षसानां च दुर्धर्षः सत्त्वानां निनदो ऽभवत् ॥२०॥
20. nāgānāṃ vadhyamānānāmasurāṇāṃ ca rāghava ,
rākṣasānāṃ ca durdharṣaḥ sattvānāṃ ninado'bhavat.
rākṣasānāṃ ca durdharṣaḥ sattvānāṃ ninado'bhavat.
20.
nāgānām vadhyamānānām asurāṇām ca rāghava |
rākṣasānām ca durdharṣaḥ sattvānām ninadaḥ abhavat
rākṣasānām ca durdharṣaḥ sattvānām ninadaḥ abhavat
20.
rāghava,
vadhyamānānām nāgānām ca asurāṇām ca rākṣasānām ca sattvānām,
durdharṣaḥ ninadaḥ abhavat
vadhyamānānām nāgānām ca asurāṇām ca rākṣasānām ca sattvānām,
durdharṣaḥ ninadaḥ abhavat
20.
O Rāghava, a formidable roar arose from the Nāgas, Asuras, Rākṣasas, and other beings who were being slain.
योजनानां सहस्राणि षष्टिं तु रघुनन्दन ।
बिभिदुर्धरणीं वीरा रसातलमनुत्तमम् ॥२१॥
बिभिदुर्धरणीं वीरा रसातलमनुत्तमम् ॥२१॥
21. yojanānāṃ sahasrāṇi ṣaṣṭiṃ tu raghunandana ,
bibhidurdharaṇīṃ vīrā rasātalamanuttamam.
bibhidurdharaṇīṃ vīrā rasātalamanuttamam.
21.
yojanānām sahasrāṇi ṣaṣṭim tu raghunandana |
bibhiduḥ dharaṇīm vīrāḥ rasātalam anuttamam
bibhiduḥ dharaṇīm vīrāḥ rasātalam anuttamam
21.
raghunandana,
vīrāḥ ṣaṣṭim sahasrāṇi yojanānām tu dharaṇīm bibhiduḥ anuttamam rasātalam
vīrāḥ ṣaṣṭim sahasrāṇi yojanānām tu dharaṇīm bibhiduḥ anuttamam rasātalam
21.
O son of Raghu, the heroes pierced the earth for sixty thousand yojanas, reaching the unsurpassed Rasātala.
एवं पर्वतसंबाधं जम्बूद्वीपं नृपात्मजाः ।
खनन्तो नृपशार्दूल सर्वतः परिचक्रमुः ॥२२॥
खनन्तो नृपशार्दूल सर्वतः परिचक्रमुः ॥२२॥
22. evaṃ parvatasaṃbādhaṃ jambūdvīpaṃ nṛpātmajāḥ ,
khananto nṛpaśārdūla sarvataḥ paricakramuḥ.
khananto nṛpaśārdūla sarvataḥ paricakramuḥ.
22.
evam parvatasaṃbādham jambūdvīpam nṛpātmajāḥ
| khanantaḥ nṛpaśārdūla sarvataḥ paricakramuḥ
| khanantaḥ nṛpaśārdūla sarvataḥ paricakramuḥ
22.
nṛpaśārdūla,
evam nṛpātmajāḥ khanantaḥ parvatasaṃbādham jambūdvīpam sarvataḥ paricakramuḥ
evam nṛpātmajāḥ khanantaḥ parvatasaṃbādham jambūdvīpam sarvataḥ paricakramuḥ
22.
O tiger among kings, thus the sons of the king, digging, moved about everywhere across Jambudvīpa, which was crowded with mountains.
ततो देवाः सगन्धर्वाः सासुराः सहपन्नगाः ।
संभ्रान्तमनसः सर्वे पितामहमुपागमन् ॥२३॥
संभ्रान्तमनसः सर्वे पितामहमुपागमन् ॥२३॥
23. tato devāḥ sagandharvāḥ sāsurāḥ sahapannagāḥ ,
saṃbhrāntamanasaḥ sarve pitāmahamupāgaman.
saṃbhrāntamanasaḥ sarve pitāmahamupāgaman.
23.
tataḥ devāḥ sagandharvāḥ sāsurāḥ sahapannagāḥ
| saṃbhrāntamanasaḥ sarve pitāmaham upāgaman
| saṃbhrāntamanasaḥ sarve pitāmaham upāgaman
23.
tataḥ sarve devāḥ sagandharvāḥ sāsurāḥ
sahapannagāḥ saṃbhrāntamanasaḥ pitāmaham upāgaman
sahapannagāḥ saṃbhrāntamanasaḥ pitāmaham upāgaman
23.
Then all the gods, along with the Gandharvas, Asuras, and great serpents, with their minds bewildered, approached the grandfather (Brahmā).
ते प्रसाद्य महात्मानं विषण्णवदनास्तदा ।
ऊचुः परमसंत्रस्ताः पितामहमिदं वचः ॥२४॥
ऊचुः परमसंत्रस्ताः पितामहमिदं वचः ॥२४॥
24. te prasādya mahātmānaṃ viṣaṇṇavadanāstadā ,
ūcuḥ paramasaṃtrastāḥ pitāmahamidaṃ vacaḥ.
ūcuḥ paramasaṃtrastāḥ pitāmahamidaṃ vacaḥ.
24.
te prasādya mahātmānam viṣaṇṇavadanāḥ tadā
ūcuḥ paramasaṃtrastāḥ pitāmaham idam vacaḥ
ūcuḥ paramasaṃtrastāḥ pitāmaham idam vacaḥ
24.
tadā te parama-saṃtrastāḥ viṣaṇṇa-vadanāḥ
mahātmānam pitāmaham prasādya idam vacaḥ ūcuḥ
mahātmānam pitāmaham prasādya idam vacaḥ ūcuḥ
24.
Then, extremely terrified and with dejected faces, they propitiated the great soul (ātman) Brahmā and spoke these words to the grandfather (Brahmā).
भगवन्पृथिवी सर्वा खन्यते सगरात्मजैः ।
बहवश्च महात्मानो वध्यन्ते जलचारिणः ॥२५॥
बहवश्च महात्मानो वध्यन्ते जलचारिणः ॥२५॥
25. bhagavanpṛthivī sarvā khanyate sagarātmajaiḥ ,
bahavaśca mahātmāno vadhyante jalacāriṇaḥ.
bahavaśca mahātmāno vadhyante jalacāriṇaḥ.
25.
bhagavan pṛthivī sarvā khanyate sagarātmajaiḥ
bahavaḥ ca mahātmānaḥ vadhyante jalacāriṇaḥ
bahavaḥ ca mahātmānaḥ vadhyante jalacāriṇaḥ
25.
bhagavan sarvā pṛthivī sagarātmajaiḥ khanyate
ca bahavaḥ mahātmānaḥ jalacāriṇaḥ vadhyante
ca bahavaḥ mahātmānaḥ jalacāriṇaḥ vadhyante
25.
O revered one, the entire earth is being dug up by the sons of Sagara. And many great souls (ātman), who are water-dwellers, are being killed.
अयं यज्ञहनो ऽस्माकमनेनाश्वो ऽपनीयते ।
इति ते सर्वभूतानि निघ्नन्ति सगरात्मजः ॥२६॥
इति ते सर्वभूतानि निघ्नन्ति सगरात्मजः ॥२६॥
26. ayaṃ yajñahano'smākamanenāśvo'panīyate ,
iti te sarvabhūtāni nighnanti sagarātmajaḥ.
iti te sarvabhūtāni nighnanti sagarātmajaḥ.
26.
ayam yajñahanaḥ asmākam anena aśvaḥ apanīyate
iti te sarvabhūtāni nighnanti sagarātmajaḥ
iti te sarvabhūtāni nighnanti sagarātmajaḥ
26.
te sagarātmajaḥ (iti) "ayam asmākam yajñahanaḥ anena
aśvaḥ apanīyate" (iti matvā) sarvabhūtāni nighnanti
aśvaḥ apanīyate" (iti matvā) sarvabhūtāni nighnanti
26.
“This is the destroyer of our Vedic ritual (yajña); by him the horse is being stolen.” Thinking thus, the sons of Sagara kill all beings.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38 (current chapter)
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100