वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-70
एवं ब्रुवाणं जनकः प्रत्युवाच कृताञ्जलिः ।
श्रोतुमर्हसि भद्रं ते कुलं नः कीर्तितं परम् ॥१॥
श्रोतुमर्हसि भद्रं ते कुलं नः कीर्तितं परम् ॥१॥
1. evaṃ bruvāṇaṃ janakaḥ pratyuvāca kṛtāñjaliḥ ,
śrotumarhasi bhadraṃ te kulaṃ naḥ kīrtitaṃ param.
śrotumarhasi bhadraṃ te kulaṃ naḥ kīrtitaṃ param.
1.
evam bruvāṇam janakaḥ pratyuvāca kṛtāñjaliḥ
śrotum arhasi bhadram te kulam naḥ kīrtitam param
śrotum arhasi bhadram te kulam naḥ kīrtitam param
1.
kṛtāñjaliḥ janakaḥ evam bruvāṇam (viśvāmitram) pratyuvāca (uvāca ca) te bhadram (astu).
naḥ kulam param kīrtitam (asti).
śrotum arhasi.
naḥ kulam param kīrtitam (asti).
śrotum arhasi.
1.
To him who spoke thus, Janaka replied with folded hands: 'Please listen, may good fortune be upon you. Our most excellent lineage has been proclaimed.'
प्रदाने हि मुनिश्रेष्ठ कुलं निरवशेषतः ।
वक्तव्यं कुलजातेन तन्निबोध महामुने ॥२॥
वक्तव्यं कुलजातेन तन्निबोध महामुने ॥२॥
2. pradāne hi muniśreṣṭha kulaṃ niravaśeṣataḥ ,
vaktavyaṃ kulajātena tannibodha mahāmune.
vaktavyaṃ kulajātena tannibodha mahāmune.
2.
pradāne hi muniśreṣṭha kulam niravaśeṣataḥ
vaktavyam kulajātena tat nibodha mahāmune
vaktavyam kulajātena tat nibodha mahāmune
2.
muniśreṣṭha mahāmune hi pradāne kulajātena
kulam niravaśeṣataḥ vaktavyam tat nibodha
kulam niravaśeṣataḥ vaktavyam tat nibodha
2.
Indeed, O best among sages, when something is to be given, one born into a noble family should completely declare their lineage. O great sage, understand this.
राजाभूत्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः स्वेन कर्मणा ।
निमिः परमधर्मात्मा सर्वसत्त्ववतां वरः ॥३॥
निमिः परमधर्मात्मा सर्वसत्त्ववतां वरः ॥३॥
3. rājābhūttriṣu lokeṣu viśrutaḥ svena karmaṇā ,
nimiḥ paramadharmātmā sarvasattvavatāṃ varaḥ.
nimiḥ paramadharmātmā sarvasattvavatāṃ varaḥ.
3.
rājā abhūt triṣu lokeṣu viśrutaḥ svena karmaṇā
nimiḥ paramadharmātmā sarvasattvavatām varaḥ
nimiḥ paramadharmātmā sarvasattvavatām varaḥ
3.
nimiḥ paramadharmātmā sarvasattvavatām varaḥ
rājā abhūt svena karmaṇā triṣu lokeṣu viśrutaḥ
rājā abhūt svena karmaṇā triṣu lokeṣu viśrutaḥ
3.
Nimi, whose very essence was supreme righteousness (dharma) and who was the foremost among all virtuous beings, became a king renowned in the three worlds for his own actions (karma).
तस्य पुत्रो मिथिर्नाम जनको मिथि पुत्रकः ।
प्रथमो जनको नाम जनकादप्युदावसुः ॥४॥
प्रथमो जनको नाम जनकादप्युदावसुः ॥४॥
4. tasya putro mithirnāma janako mithi putrakaḥ ,
prathamo janako nāma janakādapyudāvasuḥ.
prathamo janako nāma janakādapyudāvasuḥ.
4.
tasya putraḥ mithiḥ nāma janakaḥ mithi putrakaḥ
prathamaḥ janakaḥ nāma janakāt api udāvasuḥ
prathamaḥ janakaḥ nāma janakāt api udāvasuḥ
4.
tasya putraḥ mithiḥ nāma.
mithi putrakaḥ janakaḥ prathamaḥ janakaḥ nāma.
janakāt api udāvasuḥ.
mithi putrakaḥ janakaḥ prathamaḥ janakaḥ nāma.
janakāt api udāvasuḥ.
4.
His son was named Mithi. Janaka was the son of Mithi, and he was the first king to bear the name Janaka. From that Janaka was born Udāvasu.
उदावसोस्तु धर्मात्मा जातो वै नन्दिवर्धनः ।
नन्दिवर्धन पुत्रस्तु सुकेतुर्नाम नामतः ॥५॥
नन्दिवर्धन पुत्रस्तु सुकेतुर्नाम नामतः ॥५॥
5. udāvasostu dharmātmā jāto vai nandivardhanaḥ ,
nandivardhana putrastu suketurnāma nāmataḥ.
nandivardhana putrastu suketurnāma nāmataḥ.
5.
udāvasoḥ tu dharmātmā jātaḥ vai nandivardhanaḥ
nandivardhana putraḥ tu suketuḥ nāma nāmataḥ
nandivardhana putraḥ tu suketuḥ nāma nāmataḥ
5.
udāvasoḥ tu dharmātmā nandivardhanaḥ vai jātaḥ.
nandivardhana putraḥ tu suketuḥ nāma nāmataḥ.
nandivardhana putraḥ tu suketuḥ nāma nāmataḥ.
5.
Indeed, from Udāvasu was born the righteous-souled (dharma) Nandivardhana. And Nandivardhana's son was named Suketu.
सुकेतोरपि धर्मात्मा देवरातो महाबलः ।
देवरातस्य राजर्षेर्बृहद्रथ इति श्रुतः ॥६॥
देवरातस्य राजर्षेर्बृहद्रथ इति श्रुतः ॥६॥
6. suketorapi dharmātmā devarāto mahābalaḥ ,
devarātasya rājarṣerbṛhadratha iti śrutaḥ.
devarātasya rājarṣerbṛhadratha iti śrutaḥ.
6.
suketoḥ api dharmātmā devarātaḥ mahābalaḥ |
devarātasya rājarṣeḥ bṛhadrathaḥ iti śrutaḥ
devarātasya rājarṣeḥ bṛhadrathaḥ iti śrutaḥ
6.
suketoḥ api dharmātmā mahābalaḥ devarātaḥ
rājarṣeḥ devarātasya iti bṛhadrathaḥ śrutaḥ
rājarṣeḥ devarātasya iti bṛhadrathaḥ śrutaḥ
6.
From Suketu was also born Devavrata, a righteous (dharma) and mighty individual. From that royal sage (rājarṣi) Devavrata, Brihadratha became well-known.
बृहद्रथस्य शूरो ऽभून्महावीरः प्रतापवान् ।
महावीरस्य धृतिमान् सुधृतिः सत्यविक्रमः ॥७॥
महावीरस्य धृतिमान् सुधृतिः सत्यविक्रमः ॥७॥
7. bṛhadrathasya śūro'bhūnmahāvīraḥ pratāpavān ,
mahāvīrasya dhṛtimān sudhṛtiḥ satyavikramaḥ.
mahāvīrasya dhṛtimān sudhṛtiḥ satyavikramaḥ.
7.
bṛhadrathasya śūraḥ abhūt mahāvīraḥ pratāpavān
| mahāvīrasya dhṛtimān sudhṛtiḥ satyavikramaḥ
| mahāvīrasya dhṛtimān sudhṛtiḥ satyavikramaḥ
7.
bṛhadrathasya śūraḥ pratāpavān mahāvīraḥ abhūt
mahāvīrasya dhṛtimān satyavikramaḥ sudhṛtiḥ
mahāvīrasya dhṛtimān satyavikramaḥ sudhṛtiḥ
7.
From Brihadratha was born the heroic and powerful Mahavira. From Mahavira was born Sudhriti, who was resolute and of true valor.
सुधृतेरपि धर्मात्मा धृष्टकेतुः सुधार्मिकः ।
धृष्टकेतोस्तु राजर्षेर्हर्यश्व इति विश्रुतः ॥८॥
धृष्टकेतोस्तु राजर्षेर्हर्यश्व इति विश्रुतः ॥८॥
8. sudhṛterapi dharmātmā dhṛṣṭaketuḥ sudhārmikaḥ ,
dhṛṣṭaketostu rājarṣerharyaśva iti viśrutaḥ.
dhṛṣṭaketostu rājarṣerharyaśva iti viśrutaḥ.
8.
sudhṛteḥ api dharmātmā dhṛṣṭaketuḥ sudhārmikaḥ
| dhṛṣṭaketoḥ tu rājarṣeḥ haryaśvaḥ iti viśrutaḥ
| dhṛṣṭaketoḥ tu rājarṣeḥ haryaśvaḥ iti viśrutaḥ
8.
sudhṛteḥ api dharmātmā sudhārmikaḥ dhṛṣṭaketuḥ
rājarṣeḥ dhṛṣṭaketoḥ tu iti haryaśvaḥ viśrutaḥ
rājarṣeḥ dhṛṣṭaketoḥ tu iti haryaśvaḥ viśrutaḥ
8.
From Sudhriti was also born Dhristaketu, a righteous (dharma) and very virtuous person. But from that royal sage (rājarṣi) Dhristaketu, Haryaśva became renowned.
हर्यश्वस्य मरुः पुत्रो मरोः पुत्रः प्रतीन्धकः ।
प्रतीन्धकस्य धर्मात्मा राजा कीर्तिरथः सुतः ॥९॥
प्रतीन्धकस्य धर्मात्मा राजा कीर्तिरथः सुतः ॥९॥
9. haryaśvasya maruḥ putro maroḥ putraḥ pratīndhakaḥ ,
pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ.
pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ.
9.
haryaśvasya maruḥ putraḥ maroḥ putraḥ pratīndhakaḥ
| pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ
| pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ
9.
haryaśvasya putraḥ maruḥ maroḥ putraḥ pratīndhakaḥ
pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ
pratīndhakasya dharmātmā rājā kīrtirathaḥ sutaḥ
9.
Haryaśva's son was Maru. Maru's son was Pratindhaka. Pratindhaka's son was the righteous (dharma) king Kīrtiratha.
पुत्रः कीर्तिरथस्यापि देवमीढ इति स्मृतः ।
देवमीढस्य विबुधो विबुधस्य महीध्रकः ॥१०॥
देवमीढस्य विबुधो विबुधस्य महीध्रकः ॥१०॥
10. putraḥ kīrtirathasyāpi devamīḍha iti smṛtaḥ ,
devamīḍhasya vibudho vibudhasya mahīdhrakaḥ.
devamīḍhasya vibudho vibudhasya mahīdhrakaḥ.
10.
putraḥ kīrtirathasya api devamiḍhaḥ iti smṛtaḥ
devamiḍhasya vibudhaḥ vibudhasya mahīdhrakaḥ
devamiḍhasya vibudhaḥ vibudhasya mahīdhrakaḥ
10.
kīrtirathasya putraḥ devamiḍhaḥ iti api smṛtaḥ
devamiḍhasya vibudhaḥ vibudhasya mahīdhrakaḥ
devamiḍhasya vibudhaḥ vibudhasya mahīdhrakaḥ
10.
The son of Kīrtiratha was also known as Devamīḍha. From Devamīḍha came Vibudha, and from Vibudha came Mahīdhraka.
महीध्रकसुतो राजा कीर्तिरातो महाबलः ।
कीर्तिरातस्य राजर्षेर्महारोमा व्यजायत ॥११॥
कीर्तिरातस्य राजर्षेर्महारोमा व्यजायत ॥११॥
11. mahīdhrakasuto rājā kīrtirāto mahābalaḥ ,
kīrtirātasya rājarṣermahāromā vyajāyata.
kīrtirātasya rājarṣermahāromā vyajāyata.
11.
mahīdhrakasutaḥ rājā kīrtirātaḥ mahābalaḥ
kīrtirātasya rājarṣeḥ mahāromā vyajāyata
kīrtirātasya rājarṣeḥ mahāromā vyajāyata
11.
mahīdhrakasutaḥ rājā mahābalaḥ kīrtirātaḥ
kīrtirātasya rājarṣeḥ mahāromā vyajāyata
kīrtirātasya rājarṣeḥ mahāromā vyajāyata
11.
The son of Mahīdhraka was King Kīrtirāta, who was immensely powerful. From that royal sage (rājarṣi) Kīrtirāta, Mahāromā was born.
महारोंणस्तु धर्मात्मा स्वर्णरोमा व्यजायत ।
स्वर्णरोंणस्तु राजर्षेर्ह्रस्वरोमा व्यजायत ॥१२॥
स्वर्णरोंणस्तु राजर्षेर्ह्रस्वरोमा व्यजायत ॥१२॥
12. mahāroṃṇastu dharmātmā svarṇaromā vyajāyata ,
svarṇaroṃṇastu rājarṣerhrasvaromā vyajāyata.
svarṇaroṃṇastu rājarṣerhrasvaromā vyajāyata.
12.
mahāromṇaḥ tu dharmātmā svarṇaromā vyajāyata
svarṇaromaṇaḥ tu rājarṣeḥ hrasvaromā vyajāyata
svarṇaromaṇaḥ tu rājarṣeḥ hrasvaromā vyajāyata
12.
mahāromṇaḥ tu dharmātmā svarṇaromā vyajāyata
rājarṣeḥ svarṇaromaṇaḥ tu hrasvaromā vyajāyata
rājarṣeḥ svarṇaromaṇaḥ tu hrasvaromā vyajāyata
12.
From Mahāroman, the virtuous (dharmātmā) Svarṇaromā was born. And from that royal sage (rājarṣi) Svarṇaroman, Hrasvaromā was born.
तस्य पुत्रद्वयं जज्ञे धर्मज्ञस्य महात्मनः ।
ज्येष्ठो ऽहमनुजो भ्राता मम वीरः कुशध्वजः ॥१३॥
ज्येष्ठो ऽहमनुजो भ्राता मम वीरः कुशध्वजः ॥१३॥
13. tasya putradvayaṃ jajñe dharmajñasya mahātmanaḥ ,
jyeṣṭho'hamanujo bhrātā mama vīraḥ kuśadhvajaḥ.
jyeṣṭho'hamanujo bhrātā mama vīraḥ kuśadhvajaḥ.
13.
tasya putra-dvayam jajñe dharmajñasya mahātmanaḥ
jyeṣṭhaḥ aham anujaḥ bhrātā mama vīraḥ kuśadhvajaḥ
jyeṣṭhaḥ aham anujaḥ bhrātā mama vīraḥ kuśadhvajaḥ
13.
dharmajñasya mahātmanaḥ tasya putradvayam jajñe
aham jyeṣṭhaḥ mama vīraḥ bhrātā kuśadhvajaḥ anujaḥ
aham jyeṣṭhaḥ mama vīraḥ bhrātā kuśadhvajaḥ anujaḥ
13.
Of that greatly noble (mahātman) and righteous (dharmajña) one, two sons were born. I am the elder, and my younger brother is the valiant Kuśadhvaja.
मां तु ज्येष्ठं पिता राज्ये सो ऽभिषिच्य नराधिपः ।
कुशध्वजं समावेश्य भारं मयि वनं गतः ॥१४॥
कुशध्वजं समावेश्य भारं मयि वनं गतः ॥१४॥
14. māṃ tu jyeṣṭhaṃ pitā rājye so'bhiṣicya narādhipaḥ ,
kuśadhvajaṃ samāveśya bhāraṃ mayi vanaṃ gataḥ.
kuśadhvajaṃ samāveśya bhāraṃ mayi vanaṃ gataḥ.
14.
mām tu jyeṣṭham pitā rājye saḥ abhiṣicya narādhipaḥ
kuśadhvajam samāveśya bhāram mayi vanam gataḥ
kuśadhvajam samāveśya bhāram mayi vanam gataḥ
14.
pitā narādhipaḥ saḥ tu jyeṣṭham mām rājye abhiṣicya
mayi bhāram kuśadhvajam samāveśya vanam gataḥ
mayi bhāram kuśadhvajam samāveśya vanam gataḥ
14.
My father, the king, consecrated me, the eldest, to the throne. He then entrusted the responsibility (bhāram) for the kingdom and for Kushadhvaja to me, and departed for the forest.
वृद्धे पितरि स्वर्याते धर्मेण धुरमावहम् ।
भ्रातरं देवसंकाशं स्नेहात् पश्यन् कुशध्वजम् ॥१५॥
भ्रातरं देवसंकाशं स्नेहात् पश्यन् कुशध्वजम् ॥१५॥
15. vṛddhe pitari svaryāte dharmeṇa dhuramāvaham ,
bhrātaraṃ devasaṃkāśaṃ snehāt paśyan kuśadhvajam.
bhrātaraṃ devasaṃkāśaṃ snehāt paśyan kuśadhvajam.
15.
vṛddhe pitari svaryāte dharmeṇa dhuram āvahām
bhrātaram devasaṃkāśam snehāt paśyan kuśadhvajam
bhrātaram devasaṃkāśam snehāt paśyan kuśadhvajam
15.
vṛddhe pitari svaryāte (sati),
(aham) dharmeṇa dhuram āvahām,
devasaṃkāśam bhrātaram kuśadhvajam snehāt paśyan (ca)
(aham) dharmeṇa dhuram āvahām,
devasaṃkāśam bhrātaram kuśadhvajam snehāt paśyan (ca)
15.
After my aged father passed away to heaven, I continued to bear the burden of rule according to (natural) law (dharma), all the while affectionately overseeing my god-like brother Kushadhvaja.
कस्य चित्त्वथ कालस्य सांकाश्यादगमत् पुरात् ।
सुधन्वा वीर्यवान् राजा मिथिलामवरोधकः ॥१६॥
सुधन्वा वीर्यवान् राजा मिथिलामवरोधकः ॥१६॥
16. kasya cittvatha kālasya sāṃkāśyādagamat purāt ,
sudhanvā vīryavān rājā mithilāmavarodhakaḥ.
sudhanvā vīryavān rājā mithilāmavarodhakaḥ.
16.
kasya cit tu atha kālasya sāṃkāśyāt agamat purāt
sudhanvā vīryavān rājā mithilām avarodhakaḥ
sudhanvā vīryavān rājā mithilām avarodhakaḥ
16.
atha tu kasya cit kālasya,
vīryavān rājā sudhanvā purāt sāṃkāśyāt mithilām avarodhakaḥ agamat
vīryavān rājā sudhanvā purāt sāṃkāśyāt mithilām avarodhakaḥ agamat
16.
Then, after some time, the valiant King Sudhanvan came from the city of Sankashya, besieging Mithila.
स च मे प्रेषयामास शैवं धनुरनुत्तमम् ।
सीता कन्या च पद्माक्षी मह्यं वै दीयतामिति ॥१७॥
सीता कन्या च पद्माक्षी मह्यं वै दीयतामिति ॥१७॥
17. sa ca me preṣayāmāsa śaivaṃ dhanuranuttamam ,
sītā kanyā ca padmākṣī mahyaṃ vai dīyatāmiti.
sītā kanyā ca padmākṣī mahyaṃ vai dīyatāmiti.
17.
saḥ ca me preṣayāmāsa śaivam dhanuḥ anuttamam
sītā kanyā ca padmākṣī mahyam vai dīyatām iti
sītā kanyā ca padmākṣī mahyam vai dīyatām iti
17.
saḥ ca me (janakāya) anuttamam śaivam dhanuḥ preṣayāmāsa (āha ca),
"sītā padmākṣī kanyā ca mahyam vai dīyatām" iti
"sītā padmākṣī kanyā ca mahyam vai dīyatām" iti
17.
And he (King Sudhanvan) sent word to me (Janaka), demanding, 'Let the unsurpassed bow of Shiva, and also the lotus-eyed maiden Sita, truly be given to me!'
तस्याप्रदानाद्ब्रह्मर्षे युद्धमासीन्मया सह ।
स हतो ऽभिमुखो राजा सुधन्वा तु मया रणे ॥१८॥
स हतो ऽभिमुखो राजा सुधन्वा तु मया रणे ॥१८॥
18. tasyāpradānādbrahmarṣe yuddhamāsīnmayā saha ,
sa hato'bhimukho rājā sudhanvā tu mayā raṇe.
sa hato'bhimukho rājā sudhanvā tu mayā raṇe.
18.
tasya apradānāt brahmarṣe yuddham āsīt mayā saha
saḥ hataḥ abhimukhaḥ rājā sudhanvā tu mayā raṇe
saḥ hataḥ abhimukhaḥ rājā sudhanvā tu mayā raṇe
18.
brahmarṣe tasya apradānāt mayā saha yuddham āsīt
tu saḥ rājā sudhanvā abhimukhaḥ mayā raṇe hataḥ
tu saḥ rājā sudhanvā abhimukhaḥ mayā raṇe hataḥ
18.
O great sage (brahmarṣi), because of his refusal (to give), a battle ensued between him and me. That King Sudhanvan, who faced me, was killed by me in battle.
निहत्य तं मुनिश्रेष्ठ सुधन्वानं नराधिपम् ।
सांकाश्ये भ्रातरं शूरमभ्यषिञ्चं कुशध्वजम् ॥१९॥
सांकाश्ये भ्रातरं शूरमभ्यषिञ्चं कुशध्वजम् ॥१९॥
19. nihatya taṃ muniśreṣṭha sudhanvānaṃ narādhipam ,
sāṃkāśye bhrātaraṃ śūramabhyaṣiñcaṃ kuśadhvajam.
sāṃkāśye bhrātaraṃ śūramabhyaṣiñcaṃ kuśadhvajam.
19.
nihatya tam muniśreṣṭha sudhanvānam narādhipam
sāṃkāśye bhrātaram śūram abhyaṣiñcam kuśadhvajam
sāṃkāśye bhrātaram śūram abhyaṣiñcam kuśadhvajam
19.
muniśreṣṭha tam narādhipam sudhanvānam nihatya
sāṃkāśye śūram bhrātaram kuśadhvajam abhyaṣiñcam
sāṃkāśye śūram bhrātaram kuśadhvajam abhyaṣiñcam
19.
O best among sages, having killed that King Sudhanvan, I then consecrated my heroic brother, Kuśadhvaja, in Saṃkāśya.
कनीयानेष मे भ्राता अहं ज्येष्ठो महामुने ।
ददामि परमप्रीतो वध्वौ ते मुनिपुंगव ॥२०॥
ददामि परमप्रीतो वध्वौ ते मुनिपुंगव ॥२०॥
20. kanīyāneṣa me bhrātā ahaṃ jyeṣṭho mahāmune ,
dadāmi paramaprīto vadhvau te munipuṃgava.
dadāmi paramaprīto vadhvau te munipuṃgava.
20.
kanīyān eṣaḥ me bhrātā aham jyeṣṭhaḥ mahāmune
dadāmi paramaprītaḥ vadhvau te munipuṃgava
dadāmi paramaprītaḥ vadhvau te munipuṃgava
20.
mahāmune eṣaḥ me kanīyān bhrātā aham jyeṣṭhaḥ
munipuṃgava aham paramaprītaḥ te vadhvau dadāmi
munipuṃgava aham paramaprītaḥ te vadhvau dadāmi
20.
O great sage (mahāmuni), this (Kuśadhvaja) is my younger brother, and I am the elder. O best among sages (munipuṅgava), I, being exceedingly pleased, give these two brides to you.
सीतां रामाय भद्रं ते ऊर्मिलां लक्ष्मणाय च ।
वीर्यशुल्कां मम सुतां सीतां सुरसुतोपमाम् ॥२१॥
वीर्यशुल्कां मम सुतां सीतां सुरसुतोपमाम् ॥२१॥
21. sītāṃ rāmāya bhadraṃ te ūrmilāṃ lakṣmaṇāya ca ,
vīryaśulkāṃ mama sutāṃ sītāṃ surasutopamām.
vīryaśulkāṃ mama sutāṃ sītāṃ surasutopamām.
21.
sītām rāmāya bhadram te ūrmilām lakṣmaṇāya ca
vīryaśulkām mama sutām sītām surasutopamām
vīryaśulkām mama sutām sītām surasutopamām
21.
te bhadram rāmāya sītām ca lakṣmaṇāya ūrmilām
mama sutām sītām vīryaśulkām surasutopamām
mama sutām sītām vīryaśulkām surasutopamām
21.
I give Sītā to Rāma, and Ūrmilā to Lakṣmaṇa. May good fortune be upon you! (I give) my own daughter Sītā, whose bridal price (vīryaśulka) is valor, and who is comparable to a daughter of a god.
द्वितीयामूर्मिलां चैव त्रिर्वदामि न संशयः ।
ददामि परमप्रीतो वध्वौ ते रघुनन्दन ॥२२॥
ददामि परमप्रीतो वध्वौ ते रघुनन्दन ॥२२॥
22. dvitīyāmūrmilāṃ caiva trirvadāmi na saṃśayaḥ ,
dadāmi paramaprīto vadhvau te raghunandana.
dadāmi paramaprīto vadhvau te raghunandana.
22.
dvitīyām ūrmilām ca eva triḥ vadāmi na saṃśayaḥ
dadāmi paramaprītaḥ vadhvau te raghunandana
dadāmi paramaprītaḥ vadhvau te raghunandana
22.
dvitīyām ūrmilām ca eva triḥ vadāmi na saṃśayaḥ
raghunandana paramaprītaḥ te vadhvau dadāmi
raghunandana paramaprītaḥ te vadhvau dadāmi
22.
And indeed, I declare Urmila to be the second (bride) three times; there is no doubt about this. O scion of Raghu, being supremely pleased, I give these two brides to you.
रामलक्ष्मणयो राजन् गोदानं कारयस्व ह ।
पितृकार्यं च भद्रं ते ततो वैवाहिकं कुरु ॥२३॥
पितृकार्यं च भद्रं ते ततो वैवाहिकं कुरु ॥२३॥
23. rāmalakṣmaṇayo rājan godānaṃ kārayasva ha ,
pitṛkāryaṃ ca bhadraṃ te tato vaivāhikaṃ kuru.
pitṛkāryaṃ ca bhadraṃ te tato vaivāhikaṃ kuru.
23.
rāmalakṣmaṇayoḥ rājan godānam kārayasva ha
pitṛkāryam ca bhadram te tataḥ vaivāhikam kuru
pitṛkāryam ca bhadram te tataḥ vaivāhikam kuru
23.
rājan rāmalakṣmaṇayoḥ godānam ha kārayasva
pitṛkāryam ca te bhadram tataḥ vaivāhikam kuru
pitṛkāryam ca te bhadram tataḥ vaivāhikam kuru
23.
O King, indeed, have the cow-giving ceremony performed for Rama and Lakshmana. And may the ancestral rites (pitṛkārya) be auspicious for you; then, perform the marriage ceremony.
मघा ह्यद्य महाबाहो तृतीये दिवसे प्रभो ।
फल्गुन्यामुत्तरे राजंस्तस्मिन् वैवाहिकं कुरु ।
रामलक्ष्मणयोरर्थे दानं कार्यं सुखोदयम् ॥२४॥
फल्गुन्यामुत्तरे राजंस्तस्मिन् वैवाहिकं कुरु ।
रामलक्ष्मणयोरर्थे दानं कार्यं सुखोदयम् ॥२४॥
24. maghā hyadya mahābāho tṛtīye divase prabho ,
phalgunyāmuttare rājaṃstasmin vaivāhikaṃ kuru ,
rāmalakṣmaṇayorarthe dānaṃ kāryaṃ sukhodayam.
phalgunyāmuttare rājaṃstasmin vaivāhikaṃ kuru ,
rāmalakṣmaṇayorarthe dānaṃ kāryaṃ sukhodayam.
24.
maghā hi adya mahābāho tṛtīye divase
prabho phalgunyām uttare rājan
tasmin vaivāhikam kuru rāmalakṣmaṇayoḥ
arthe dānam kāryam sukhodayam
prabho phalgunyām uttare rājan
tasmin vaivāhikam kuru rāmalakṣmaṇayoḥ
arthe dānam kāryam sukhodayam
24.
mahābāho prabho hi adya maghā tṛtīye
divase rājan uttare phalgunyām
tasmin vaivāhikam kuru rāmalakṣmaṇayoḥ
arthe sukhodayam dānam kāryam
divase rājan uttare phalgunyām
tasmin vaivāhikam kuru rāmalakṣmaṇayoḥ
arthe sukhodayam dānam kāryam
24.
For today, O mighty-armed one, O lord, is the Magha constellation. O King, on the third day, during the Uttara Phalguni constellation, perform the marriage ceremony. For the sake of Rama and Lakshmana, a felicitous gift (dāna) should be made.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70 (current chapter)
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100