वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-94
तमापतन्तं सहसा स्वनवन्तं महाध्वजम् ।
रथं राक्षसराजस्य नरराजो ददर्श ह ॥१॥
रथं राक्षसराजस्य नरराजो ददर्श ह ॥१॥
1. tamāpatantaṃ sahasā svanavantaṃ mahādhvajam ,
rathaṃ rākṣasarājasya nararājo dadarśa ha.
rathaṃ rākṣasarājasya nararājo dadarśa ha.
1.
tam āpatantam sahasā svanavantam mahādhvajam
ratham rākṣasarājasya nararājaḥ dadarśa ha
ratham rākṣasarājasya nararājaḥ dadarśa ha
1.
The king of men (Rāma) then saw that chariot of the king of rākṣasas, which was suddenly approaching, roaring, and bearing a great banner.
कृष्णवाजिसमायुक्तं युक्तं रौद्रेण वर्चसा ।
तडित्पताकागहनं दर्शितेन्द्रायुधायुधम् ।
शरधारा विमुञ्चन्तं धारासारमिवान्बुदम् ॥२॥
तडित्पताकागहनं दर्शितेन्द्रायुधायुधम् ।
शरधारा विमुञ्चन्तं धारासारमिवान्बुदम् ॥२॥
2. kṛṣṇavājisamāyuktaṃ yuktaṃ raudreṇa varcasā ,
taḍitpatākāgahanaṃ darśitendrāyudhāyudham ,
śaradhārā vimuñcantaṃ dhārāsāramivānbudam.
taḍitpatākāgahanaṃ darśitendrāyudhāyudham ,
śaradhārā vimuñcantaṃ dhārāsāramivānbudam.
2.
kṛṣṇavājisamāyuktam yuktam raudreṇa
varcasā taḍitpatākāgahanam
darśitendrāyudhāyudham śaradhārā
vimuñcantam dhārāsāram iva ambudam
varcasā taḍitpatākāgahanam
darśitendrāyudhāyudham śaradhārā
vimuñcantam dhārāsāram iva ambudam
2.
kṛṣṇavājisamāyuktam raudreṇa
varcasā yuktam taḍitpatākāgahanam
darśitendrāyudhāyudham dhārāsāram
ambudam iva śaradhārā vimuñcantam
varcasā yuktam taḍitpatākāgahanam
darśitendrāyudhāyudham dhārāsāram
ambudam iva śaradhārā vimuñcantam
2.
That (chariot) was equipped with black horses and endowed with a terrible brilliance, dense with banners resembling lightning flashes, and displaying weapons akin to Indra's rainbow; it was releasing continuous streams of arrows, just like a cloud pouring incessant rain.
तं दृष्ट्वा मेघसंकाशमापतन्तं रथं रिपोः ।
गिरेर्वज्राभिमृष्टस्य दीर्यतः सदृशस्वनम् ।
उवाच मातलिं रामः सहस्राक्षस्य सारथिम् ॥३॥
गिरेर्वज्राभिमृष्टस्य दीर्यतः सदृशस्वनम् ।
उवाच मातलिं रामः सहस्राक्षस्य सारथिम् ॥३॥
3. taṃ dṛṣṭvā meghasaṃkāśamāpatantaṃ rathaṃ ripoḥ ,
girervajrābhimṛṣṭasya dīryataḥ sadṛśasvanam ,
uvāca mātaliṃ rāmaḥ sahasrākṣasya sārathim.
girervajrābhimṛṣṭasya dīryataḥ sadṛśasvanam ,
uvāca mātaliṃ rāmaḥ sahasrākṣasya sārathim.
3.
tam dṛṣṭvā meghasaṃkāśam āpatantam
ratham ripoḥ gireḥ vajrābhimṛṣṭasya
dīryataḥ sadṛśaśvanam uvāca
mātaliṃ rāmaḥ sahasrākṣasya sārathim
ratham ripoḥ gireḥ vajrābhimṛṣṭasya
dīryataḥ sadṛśaśvanam uvāca
mātaliṃ rāmaḥ sahasrākṣasya sārathim
3.
rāmaḥ tam ripoḥ ratham dṛṣṭvā (ratham)
meghasaṃkāśam āpatantam (ratham)
vajrābhimṛṣṭasya gireḥ dīryataḥ sadṛśaśvanam
(ca) sahasrākṣasya sārathim mātaliṃ uvāca
meghasaṃkāśam āpatantam (ratham)
vajrābhimṛṣṭasya gireḥ dīryataḥ sadṛśaśvanam
(ca) sahasrākṣasya sārathim mātaliṃ uvāca
3.
Upon seeing that approaching chariot of the foe, which resembled a cloud and whose sound was like that of a mountain splitting apart when struck by a thunderbolt, Rama spoke to Matali, the charioteer of Indra (sahasrākṣa).
मातले पश्य संरब्धमापतन्तं रथं रिपोः ।
यथापसव्यं पतता वेगेन महता पुनः ।
समरे हन्तुमात्मानं तथानेन कृता मतिः ॥४॥
यथापसव्यं पतता वेगेन महता पुनः ।
समरे हन्तुमात्मानं तथानेन कृता मतिः ॥४॥
4. mātale paśya saṃrabdhamāpatantaṃ rathaṃ ripoḥ ,
yathāpasavyaṃ patatā vegena mahatā punaḥ ,
samare hantumātmānaṃ tathānena kṛtā matiḥ.
yathāpasavyaṃ patatā vegena mahatā punaḥ ,
samare hantumātmānaṃ tathānena kṛtā matiḥ.
4.
mātale paśya saṃrabdham āpatantam
ratham ripoḥ yathā apasavyam patatā
vegena mahatā punaḥ samare
hantum ātmānam tathā anena kṛtā matiḥ
ratham ripoḥ yathā apasavyam patatā
vegena mahatā punaḥ samare
hantum ātmānam tathā anena kṛtā matiḥ
4.
mātale paśya (idam) ripoḥ saṃrabdham
āpatantam ratham (yataḥ) yathā apasavyam
mahatā vegena patatā punaḥ ātmānam
samare hantum anena tathā matiḥ kṛtā
āpatantam ratham (yataḥ) yathā apasavyam
mahatā vegena patatā punaḥ ātmānam
samare hantum anena tathā matiḥ kṛtā
4.
Matali, behold the enemy's enraged chariot approaching! With such great, swiftly moving, and ominous speed, it appears he has resolved to destroy himself in battle, much like an ill omen (apavaya) indicates impending doom.
तदप्रमादमातिष्ठ प्रत्युद्गच्छ रथं रिपोः ।
विध्वंसयितुमिच्छामि वायुर्मेघमिवोत्थितम् ॥५॥
विध्वंसयितुमिच्छामि वायुर्मेघमिवोत्थितम् ॥५॥
5. tadapramādamātiṣṭha pratyudgaccha rathaṃ ripoḥ ,
vidhvaṃsayitumicchāmi vāyurmeghamivotthitam.
vidhvaṃsayitumicchāmi vāyurmeghamivotthitam.
5.
tat apramādam ātiṣṭha pratyudgaccha ratham ripoḥ
vidhvaṃsayitum icchāmi vāyuḥ megham iva utthitam
vidhvaṃsayitum icchāmi vāyuḥ megham iva utthitam
5.
tat (tvam) apramādam ātiṣṭha
(tvam) ratham ripoḥ pratyudgaccha
(aham) icchāmi vidhvaṃsayitum
(ratham) vāyuḥ utthitam megham iva
(tvam) ratham ripoḥ pratyudgaccha
(aham) icchāmi vidhvaṃsayitum
(ratham) vāyuḥ utthitam megham iva
5.
Therefore, remain vigilant; go forward to meet the enemy's chariot. I wish to utterly destroy it, just as the wind disperses a rising cloud.
अविक्लवमसंभ्रान्तमव्यग्रहृदयेक्षणम् ।
रश्मिसंचारनियतं प्रचोदय रथं द्रुतम् ॥६॥
रश्मिसंचारनियतं प्रचोदय रथं द्रुतम् ॥६॥
6. aviklavamasaṃbhrāntamavyagrahṛdayekṣaṇam ,
raśmisaṃcāraniyataṃ pracodaya rathaṃ drutam.
raśmisaṃcāraniyataṃ pracodaya rathaṃ drutam.
6.
aviklavam asaṃbhrāntam avyagrahṛdayekṣaṇam
raśmisaṃcāraniyatam pracodaya ratham drutam
raśmisaṃcāraniyatam pracodaya ratham drutam
6.
ratham drutam aviklavam asaṃbhrāntam
avyagrahṛdayekṣaṇam raśmisaṃcāraniyatam pracodaya
avyagrahṛdayekṣaṇam raśmisaṃcāraniyatam pracodaya
6.
Drive the chariot swiftly, being undisturbed, unconfused, with an unagitated heart and gaze, and regulated in the movement of the reins.
कामं न त्वं समाधेयः पुरंदररथोचितः ।
युयुत्सुरहमेकाग्रः स्मारये त्वां न शिक्षये ॥७॥
युयुत्सुरहमेकाग्रः स्मारये त्वां न शिक्षये ॥७॥
7. kāmaṃ na tvaṃ samādheyaḥ puraṃdararathocitaḥ ,
yuyutsurahamekāgraḥ smāraye tvāṃ na śikṣaye.
yuyutsurahamekāgraḥ smāraye tvāṃ na śikṣaye.
7.
kāmam na tvam samādheyaḥ purandararathocitaḥ
yuyutsuḥ aham ekāgraḥ smāraye tvām na śikṣaye
yuyutsuḥ aham ekāgraḥ smāraye tvām na śikṣaye
7.
kāmam tvam purandararathocitaḥ samādheyaḥ na
aham yuyutsuḥ ekāgraḥ tvām smāraye na śikṣaye
aham yuyutsuḥ ekāgraḥ tvām smāraye na śikṣaye
7.
Certainly, you are not one who needs instruction, being fit for the chariot of Indra. I, desirous of fighting and concentrated, remind you, I do not teach you.
परितुष्टः स रामस्य तेन वाक्येन मातलिः ।
प्रचोदयामास रथं सुरसारथिसत्तमः ॥८॥
प्रचोदयामास रथं सुरसारथिसत्तमः ॥८॥
8. parituṣṭaḥ sa rāmasya tena vākyena mātaliḥ ,
pracodayāmāsa rathaṃ surasārathisattamaḥ.
pracodayāmāsa rathaṃ surasārathisattamaḥ.
8.
parituṣṭaḥ saḥ rāmasya tena vākyena mātaliḥ
pracodayāmāsa ratham surasārathisattamaḥ
pracodayāmāsa ratham surasārathisattamaḥ
8.
saḥ surasārathisattamaḥ mātaliḥ rāmasya tena
vākyena parituṣṭaḥ ratham pracodayāmāsa
vākyena parituṣṭaḥ ratham pracodayāmāsa
8.
Matali, the best of divine charioteers, was completely satisfied by that speech of Rama, and then he drove the chariot.
अपसव्यं ततः कुर्वन् रावणस्य महारथम् ।
चक्रोत्क्षिप्तेन रजसा रावणं व्यवधूनयत् ॥९॥
चक्रोत्क्षिप्तेन रजसा रावणं व्यवधूनयत् ॥९॥
9. apasavyaṃ tataḥ kurvan rāvaṇasya mahāratham ,
cakrotkṣiptena rajasā rāvaṇaṃ vyavadhūnayat.
cakrotkṣiptena rajasā rāvaṇaṃ vyavadhūnayat.
9.
apasavyam tataḥ kurvan rāvaṇasya mahāratham
cakrotkṣiptena rajasā rāvaṇam vyavadhūnayat
cakrotkṣiptena rajasā rāvaṇam vyavadhūnayat
9.
tataḥ rāvaṇasya mahāratham apasavyam kurvan
cakrotkṣiptena rajasā rāvaṇam vyavadhūnayat
cakrotkṣiptena rajasā rāvaṇam vyavadhūnayat
9.
Then, circling Ravana's great chariot to the left, he drove away Ravana with the dust thrown up by the wheels.
ततः क्रुद्धो दशग्रीवस्ताम्रविस्फारितेक्षणः ।
रथप्रतिमुखं रामं सायकैरवधूनयत् ॥१०॥
रथप्रतिमुखं रामं सायकैरवधूनयत् ॥१०॥
10. tataḥ kruddho daśagrīvastāmravisphāritekṣaṇaḥ ,
rathapratimukhaṃ rāmaṃ sāyakairavadhūnayat.
rathapratimukhaṃ rāmaṃ sāyakairavadhūnayat.
10.
tataḥ kruddhaḥ daśagrīvaḥ tāmravisphāritekṣaṇaḥ
rathapratimukham rāmam sāyakaiḥ avadhūnayat
rathapratimukham rāmam sāyakaiḥ avadhūnayat
10.
tataḥ daśagrīvaḥ kruddhaḥ tāmravisphāritekṣaṇaḥ
rathapratimukham rāmam sāyakaiḥ avadhūnayat
rathapratimukham rāmam sāyakaiḥ avadhūnayat
10.
Then, the enraged Daśagrīva, with his eyes wide and copper-red, assailed Rāma, who was facing his chariot, with arrows.
धर्षणामर्षितो रामो धैर्यं रोषेण लङ्घयन् ।
जग्राह सुमहावेगमैन्द्रं युधि शरासनम् ।
शरांश्च सुमहातेजाः सूर्यरश्मिसमप्रभान् ॥११॥
जग्राह सुमहावेगमैन्द्रं युधि शरासनम् ।
शरांश्च सुमहातेजाः सूर्यरश्मिसमप्रभान् ॥११॥
11. dharṣaṇāmarṣito rāmo dhairyaṃ roṣeṇa laṅghayan ,
jagrāha sumahāvegamaindraṃ yudhi śarāsanam ,
śarāṃśca sumahātejāḥ sūryaraśmisamaprabhān.
jagrāha sumahāvegamaindraṃ yudhi śarāsanam ,
śarāṃśca sumahātejāḥ sūryaraśmisamaprabhān.
11.
dharṣaṇāmarṣitaḥ rāmaḥ dhairyam
roṣeṇa laṅghayan jagrāha sumahāvegam
aindram yudhi śarāsanam śarān
ca sumahātejāḥ sūryaraśmisamaprabhān
roṣeṇa laṅghayan jagrāha sumahāvegam
aindram yudhi śarāsanam śarān
ca sumahātejāḥ sūryaraśmisamaprabhān
11.
dharṣaṇāmarṣitaḥ rāmaḥ sumahātejāḥ
roṣeṇa dhairyam laṅghayan yudhi
sumahāvegam aindram śarāsanam ca
sūryaraśmisamaprabhān śarān jagrāha
roṣeṇa dhairyam laṅghayan yudhi
sumahāvegam aindram śarāsanam ca
sūryaraśmisamaprabhān śarān jagrāha
11.
Enraged by the assault, Rāma, overcoming his steadfastness (dhairyam) with anger, he of great splendor (sumahātejāḥ), seized Indra's very powerful bow (śarāsanam) in battle, along with arrows that shone like sunbeams.
तदुपोढं महद् युद्धमन्योन्यवधकाङ्क्षिणोः ।
परस्पराभिमुखयोर्दृप्तयोरिव सिंहयोः ॥१२॥
परस्पराभिमुखयोर्दृप्तयोरिव सिंहयोः ॥१२॥
12. tadupoḍhaṃ mahad yuddhamanyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ ,
parasparābhimukhayordṛptayoriva siṃhayoḥ.
parasparābhimukhayordṛptayoriva siṃhayoḥ.
12.
tat upoḍham mahat yuddham anyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ
parasparābhimukhayoḥ dṛptayoḥ iva siṃhayoḥ
parasparābhimukhayoḥ dṛptayoḥ iva siṃhayoḥ
12.
tat mahat upoḍham yuddham anyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ
parasparābhimukhayoḥ dṛptayoḥ siṃhayoḥ iva
parasparābhimukhayoḥ dṛptayoḥ siṃhayoḥ iva
12.
That great battle then commenced for the two who desired mutual destruction, like two proud lions facing each other.
ततो देवाः सगन्धर्वाः सिद्धाश्च परमर्षयः ।
समीयुर्द्वैरथं द्रष्टुं रावणक्षयकाङ्क्षिणः ॥१३॥
समीयुर्द्वैरथं द्रष्टुं रावणक्षयकाङ्क्षिणः ॥१३॥
13. tato devāḥ sagandharvāḥ siddhāśca paramarṣayaḥ ,
samīyurdvairathaṃ draṣṭuṃ rāvaṇakṣayakāṅkṣiṇaḥ.
samīyurdvairathaṃ draṣṭuṃ rāvaṇakṣayakāṅkṣiṇaḥ.
13.
tataḥ devāḥ sagandharvāḥ siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
samīyuḥ dvairatham draṣṭum rāvaṇakṣayakāṅkṣiṇaḥ
samīyuḥ dvairatham draṣṭum rāvaṇakṣayakāṅkṣiṇaḥ
13.
tataḥ rāvaṇakṣayakāṅkṣiṇaḥ devāḥ sagandharvāḥ
siddhāḥ ca paramarṣayaḥ dvairatham draṣṭum samīyuḥ
siddhāḥ ca paramarṣayaḥ dvairatham draṣṭum samīyuḥ
13.
Then, the gods along with the Gandharvas, the Siddhas, and the great sages, desiring the destruction of Rāvaṇa, assembled to witness the chariot-duel.
समुत्पेतुरथोत्पाता दारुणा लोमहर्षणाः ।
रावणस्य विनाशाय राघवस्य जयाय च ॥१४॥
रावणस्य विनाशाय राघवस्य जयाय च ॥१४॥
14. samutpeturathotpātā dāruṇā lomaharṣaṇāḥ ,
rāvaṇasya vināśāya rāghavasya jayāya ca.
rāvaṇasya vināśāya rāghavasya jayāya ca.
14.
samutpetuḥ atha utpātāḥ dāruṇāḥ lomaharṣaṇāḥ
rāvaṇasya vināśāya rāghavasya jayāya ca
rāvaṇasya vināśāya rāghavasya jayāya ca
14.
atha dāruṇāḥ lomaharṣaṇāḥ utpātāḥ rāvaṇasya
vināśāya rāghavasya jayāya ca samutpetuḥ
vināśāya rāghavasya jayāya ca samutpetuḥ
14.
Then, terrible, hair-raising omens appeared for Ravana's destruction and Rama's victory.
ववर्ष रुधिरं देवो रावणस्य रथोपरि ।
वाता मण्डलिनस्तीव्रा अपसव्यं प्रचक्रमुः ॥१५॥
वाता मण्डलिनस्तीव्रा अपसव्यं प्रचक्रमुः ॥१५॥
15. vavarṣa rudhiraṃ devo rāvaṇasya rathopari ,
vātā maṇḍalinastīvrā apasavyaṃ pracakramuḥ.
vātā maṇḍalinastīvrā apasavyaṃ pracakramuḥ.
15.
vavarṣa rudhiram devaḥ rāvaṇasya ratha upari
vātāḥ maṇḍalinaḥ tīvrāḥ apasavyam pracakramuḥ
vātāḥ maṇḍalinaḥ tīvrāḥ apasavyam pracakramuḥ
15.
devaḥ rāvaṇasya ratha upari rudhiram vavarṣa
maṇḍalinaḥ tīvrāḥ vātāḥ apasavyam pracakramuḥ
maṇḍalinaḥ tīvrāḥ vātāḥ apasavyam pracakramuḥ
15.
The deity rained blood upon Ravana's chariot. Fierce, swirling winds blew in an inauspicious direction (from left to right).
महद्गृध्रकुलं चास्य भ्रममाणं नभस्तले ।
येन येन रथो याति तेन तेन प्रधावति ॥१६॥
येन येन रथो याति तेन तेन प्रधावति ॥१६॥
16. mahadgṛdhrakulaṃ cāsya bhramamāṇaṃ nabhastale ,
yena yena ratho yāti tena tena pradhāvati.
yena yena ratho yāti tena tena pradhāvati.
16.
mahat gṛdhrakulam ca asya bhramamāṇam nabhas
tale yena yena rathaḥ yāti tena tena pradhāvati
tale yena yena rathaḥ yāti tena tena pradhāvati
16.
ca asya mahat bhramamāṇam nabhas tale gṛdhrakulam
yena yena rathaḥ yāti tena tena pradhāvati
yena yena rathaḥ yāti tena tena pradhāvati
16.
And a large flock of vultures, circling in the sky above him, flew wherever his (Ravana's) chariot went.
संध्यया चावृता लङ्का जपापुष्पनिकाशया ।
दृश्यते संप्रदीतेव दिवसे ऽपि वसुंधरा ॥१७॥
दृश्यते संप्रदीतेव दिवसे ऽपि वसुंधरा ॥१७॥
17. saṃdhyayā cāvṛtā laṅkā japāpuṣpanikāśayā ,
dṛśyate saṃpradīteva divase'pi vasuṃdharā.
dṛśyate saṃpradīteva divase'pi vasuṃdharā.
17.
sandhyayā ca āvṛtā laṅkā japāpuṣpa nikāśayā
dṛśyate sampradītā iva divase api vasundharā
dṛśyate sampradītā iva divase api vasundharā
17.
ca japāpuṣpa nikāśayā sandhyayā āvṛtā laṅkā
divase api vasundharā sampradītā iva dṛśyate
divase api vasundharā sampradītā iva dṛśyate
17.
And Lanka was enveloped by twilight, which resembled a hibiscus flower. The land (of Lanka) appeared as if ablaze, even during the day.
सनिर्घाता महोल्काश्च संप्रचेतुर्महास्वनाः ।
विषादयन्त्यो रक्षांसि रावणस्य तदाहिताः ॥१८॥
विषादयन्त्यो रक्षांसि रावणस्य तदाहिताः ॥१८॥
18. sanirghātā maholkāśca saṃpraceturmahāsvanāḥ ,
viṣādayantyo rakṣāṃsi rāvaṇasya tadāhitāḥ.
viṣādayantyo rakṣāṃsi rāvaṇasya tadāhitāḥ.
18.
sanirghātāḥ maholkāḥ ca sampracetuḥ mahāsvanāḥ
viṣādayantyaḥ rakṣāṃsi rāvaṇasya tadā āhitāḥ
viṣādayantyaḥ rakṣāṃsi rāvaṇasya tadā āhitāḥ
18.
sanirghātāḥ ca mahāsvanāḥ maholkāḥ rāvaṇasya
rakṣāṃsi viṣādayantyaḥ tadā āhitāḥ sampracetuḥ
rakṣāṃsi viṣādayantyaḥ tadā āhitāḥ sampracetuḥ
18.
Great meteors, accompanied by thunder and immense roars, appeared, disheartening Rāvaṇa's demons (rakṣas), for they were directed at him then.
रावणश्च यतस्तत्र प्रचचाल वसुंधरा ।
रक्षसां च प्रहरतां गृहीता इव बाहवः ॥१९॥
रक्षसां च प्रहरतां गृहीता इव बाहवः ॥१९॥
19. rāvaṇaśca yatastatra pracacāla vasuṃdharā ,
rakṣasāṃ ca praharatāṃ gṛhītā iva bāhavaḥ.
rakṣasāṃ ca praharatāṃ gṛhītā iva bāhavaḥ.
19.
rāvaṇaḥ ca yataḥ tatra pracakāla vasundharā
rakṣasām ca praharatām gṛhītāḥ iva bāhavaḥ
rakṣasām ca praharatām gṛhītāḥ iva bāhavaḥ
19.
rāvaṇaḥ ca yataḥ tatra vasundharā pracakāla.
ca praharatām rakṣasām bāhavaḥ gṛhītāḥ iva
ca praharatām rakṣasām bāhavaḥ gṛhītāḥ iva
19.
And the earth trembled where Rāvaṇa was present. It was as if the arms of the attacking demons (rakṣas) were seized.
ताम्राः पीताः सिताः श्वेताः पतिताः सूर्यरश्मयः ।
दृश्यन्ते रावणस्याङ्गे पर्वतस्येव धातवः ॥२०॥
दृश्यन्ते रावणस्याङ्गे पर्वतस्येव धातवः ॥२०॥
20. tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ patitāḥ sūryaraśmayaḥ ,
dṛśyante rāvaṇasyāṅge parvatasyeva dhātavaḥ.
dṛśyante rāvaṇasyāṅge parvatasyeva dhātavaḥ.
20.
tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ patitāḥ sūryaraśmayaḥ
dṛśyante rāvaṇasya aṅge parvatasya iva dhātavaḥ
dṛśyante rāvaṇasya aṅge parvatasya iva dhātavaḥ
20.
rāvaṇasya aṅge patitāḥ tāmrāḥ pītāḥ sitāḥ śvetāḥ
sūryaraśmayaḥ parvatasya dhātavaḥ iva dṛśyante
sūryaraśmayaḥ parvatasya dhātavaḥ iva dṛśyante
20.
Reddish, yellow, pale, and white sun-rays were seen fallen upon Rāvaṇa's body, resembling the minerals on a mountain.
गृध्रैरनुगताश्चास्य वमन्त्यो ज्वलनं मुखैः ।
प्रणेदुर्मुखमीक्षन्त्यः संरब्धमशिवं शिवाः ॥२१॥
प्रणेदुर्मुखमीक्षन्त्यः संरब्धमशिवं शिवाः ॥२१॥
21. gṛdhrairanugatāścāsya vamantyo jvalanaṃ mukhaiḥ ,
praṇedurmukhamīkṣantyaḥ saṃrabdhamaśivaṃ śivāḥ.
praṇedurmukhamīkṣantyaḥ saṃrabdhamaśivaṃ śivāḥ.
21.
gṛdhraiḥ anugatāḥ ca asya vamantyaḥ jvalanam mukhaiḥ
praṇeduḥ mukham īkṣantyaḥ saṃrabdham aśivam śivāḥ
praṇeduḥ mukham īkṣantyaḥ saṃrabdham aśivam śivāḥ
21.
ca gṛdhraiḥ anugatāḥ mukhaiḥ jvalanam vamantyaḥ asya
saṃrabdham aśivam mukham īkṣantyaḥ śivāḥ praṇeduḥ
saṃrabdham aśivam mukham īkṣantyaḥ śivāḥ praṇeduḥ
21.
And jackals (śivāḥ), followed by vultures, emitting flames from their mouths, howled, looking at his enraged, inauspicious face.
प्रतिकूलं ववौ वायू रणे पांसून् समुत्किरन् ।
तस्य राक्षसराजस्य कुर्वन्दृष्टिविलोपनम् ॥२२॥
तस्य राक्षसराजस्य कुर्वन्दृष्टिविलोपनम् ॥२२॥
22. pratikūlaṃ vavau vāyū raṇe pāṃsūn samutkiran ,
tasya rākṣasarājasya kurvandṛṣṭivilopanam.
tasya rākṣasarājasya kurvandṛṣṭivilopanam.
22.
pratikūlam vavau vāyuḥ raṇe pāṃsūn samutkiran
tasya rākṣasarājasya kurvan dṛṣṭivilopanam
tasya rākṣasarājasya kurvan dṛṣṭivilopanam
22.
vāyuḥ pratikūlam raṇe pāṃsūn samutkiran tasya
rākṣasarājasya dṛṣṭivilopanam kurvan vavau
rākṣasarājasya dṛṣṭivilopanam kurvan vavau
22.
An adverse wind blew, scattering dust on the battlefield and blinding that king of rākṣasas (demons).
निपेतुरिन्द्राशनयः सैन्ये चास्य समन्ततः ।
दुर्विषह्य स्वना घोरा विना जलधरस्वनम् ॥२३॥
दुर्विषह्य स्वना घोरा विना जलधरस्वनम् ॥२३॥
23. nipeturindrāśanayaḥ sainye cāsya samantataḥ ,
durviṣahya svanā ghorā vinā jaladharasvanam.
durviṣahya svanā ghorā vinā jaladharasvanam.
23.
nipetuḥ indrāśanayaḥ sainye ca asya samantataḥ
durviṣahyasvanāḥ ghorāḥ vinā jaladharasvanam
durviṣahyasvanāḥ ghorāḥ vinā jaladharasvanam
23.
asya sainye samantataḥ durviṣahyasvanāḥ ghorāḥ
indrāśanayaḥ jaladharasvanam vinā ca nipetuḥ
indrāśanayaḥ jaladharasvanam vinā ca nipetuḥ
23.
Indra's thunderbolts, dreadful and with unbearable roars, fell all around into his army, though without the sound of actual thunderclouds.
दिशश्च प्रदिशः सर्वा बभूवुस्तिमिरावृताः ।
पांसुवर्षेण महता दुर्दर्शं च नभो ऽभवत् ॥२४॥
पांसुवर्षेण महता दुर्दर्शं च नभो ऽभवत् ॥२४॥
24. diśaśca pradiśaḥ sarvā babhūvustimirāvṛtāḥ ,
pāṃsuvarṣeṇa mahatā durdarśaṃ ca nabho'bhavat.
pāṃsuvarṣeṇa mahatā durdarśaṃ ca nabho'bhavat.
24.
diśaḥ ca pradiśaḥ sarvāḥ babhūvuḥ timirāvṛtāḥ
pāṃsuvarṣeṇa mahatā durdarśam ca nabhaḥ abhavat
pāṃsuvarṣeṇa mahatā durdarśam ca nabhaḥ abhavat
24.
sarvāḥ diśaḥ ca pradiśaḥ timirāvṛtāḥ babhūvuḥ
ca mahatā pāṃsuvarṣeṇa nabhaḥ durdarśam abhavat
ca mahatā pāṃsuvarṣeṇa nabhaḥ durdarśam abhavat
24.
All the primary and intermediate directions became shrouded in darkness, and the sky became difficult to see due to a great shower of dust.
कुर्वन्त्यः कलहं घोरं सारिकास्तद्रथं प्रति ।
निपेतुः शतशस्तत्र दारुणा दारुणस्वनाः ॥२५॥
निपेतुः शतशस्तत्र दारुणा दारुणस्वनाः ॥२५॥
25. kurvantyaḥ kalahaṃ ghoraṃ sārikāstadrathaṃ prati ,
nipetuḥ śataśastatra dāruṇā dāruṇasvanāḥ.
nipetuḥ śataśastatra dāruṇā dāruṇasvanāḥ.
25.
kurvantyaḥ kalaham ghoram sārikāḥ tat ratham
prati nipetuḥ śataśaḥ tatra dāruṇāḥ dāruṇasvanāḥ
prati nipetuḥ śataśaḥ tatra dāruṇāḥ dāruṇasvanāḥ
25.
ghoram kalaham kurvantyaḥ dāruṇāḥ dāruṇasvanāḥ
śataśaḥ sārikāḥ tatra tat ratham prati nipetuḥ
śataśaḥ sārikāḥ tatra tat ratham prati nipetuḥ
25.
Hundreds of dreadful starlings, making terrible commotions and having fierce cries, fell there towards that chariot.
जघनेभ्यः स्फुलिङ्गांश्च नेत्रेभ्यो ऽश्रूणि संततम् ।
मुमुचुस्तस्य तुरगास्तुल्यमग्निं च वारि च ॥२६॥
मुमुचुस्तस्य तुरगास्तुल्यमग्निं च वारि च ॥२६॥
26. jaghanebhyaḥ sphuliṅgāṃśca netrebhyo'śrūṇi saṃtatam ,
mumucustasya turagāstulyamagniṃ ca vāri ca.
mumucustasya turagāstulyamagniṃ ca vāri ca.
26.
jaghanebhyaḥ sphuliṅgān ca netrebhyaḥ aśrūṇi saṃtatam
mumucuḥ tasya turagāḥ tulyam agnim ca vāri ca
mumucuḥ tasya turagāḥ tulyam agnim ca vāri ca
26.
tasya turagāḥ jaghanebhyaḥ sphuliṅgān ca netrebhyaḥ
aśrūṇi saṃtatam tulyam agnim ca vāri ca mumucuḥ
aśrūṇi saṃtatam tulyam agnim ca vāri ca mumucuḥ
26.
His horses constantly discharged sparks from their hindquarters and tears from their eyes, simultaneously emitting both fire and water.
एवं प्रकारा बहवः समुत्पाता भयावहाः ।
रावणस्य विनाशाय दारुणाः संप्रजज्ञिरे ॥२७॥
रावणस्य विनाशाय दारुणाः संप्रजज्ञिरे ॥२७॥
27. evaṃ prakārā bahavaḥ samutpātā bhayāvahāḥ ,
rāvaṇasya vināśāya dāruṇāḥ saṃprajajñire.
rāvaṇasya vināśāya dāruṇāḥ saṃprajajñire.
27.
evaṃ prakārāḥ bahavaḥ samutpātāḥ bhayāvahāḥ
rāvaṇasya vināśāya dāruṇāḥ samprajajñire
rāvaṇasya vināśāya dāruṇāḥ samprajajñire
27.
evaṃ prakārāḥ bahavaḥ bhayāvahāḥ dāruṇāḥ
samutpātāḥ rāvaṇasya vināśāya samprajajñire
samutpātāḥ rāvaṇasya vināśāya samprajajñire
27.
Many dreadful and terrible omens of this kind manifested for the destruction of Ravana.
रामस्यापि निमित्तानि सौम्यानि च शिवानि च ।
बभूवुर्जयशंसीनि प्रादुर्भूतानि सर्वशः ॥२८॥
बभूवुर्जयशंसीनि प्रादुर्भूतानि सर्वशः ॥२८॥
28. rāmasyāpi nimittāni saumyāni ca śivāni ca ,
babhūvurjayaśaṃsīni prādurbhūtāni sarvaśaḥ.
babhūvurjayaśaṃsīni prādurbhūtāni sarvaśaḥ.
28.
rāmasya api nimittāni saumyāni ca śivāni ca
babhūvuḥ jayaśaṃsīni prādurbhūtāni sarvaśaḥ
babhūvuḥ jayaśaṃsīni prādurbhūtāni sarvaśaḥ
28.
rāmasya api saumyāni ca śivāni ca jayaśaṃsīni
prādurbhūtāni nimittāni sarvaśaḥ babhūvuḥ
prādurbhūtāni nimittāni sarvaśaḥ babhūvuḥ
28.
For Rama too, gentle and auspicious omens, portending victory, appeared everywhere.
ततो निरीक्ष्यात्मगतानि राघवो रणे निमित्तानि निमित्तकोविदः ।
जगाम हर्षं च परां च निर्वृतिं चकार युद्धे ऽभ्यधिकं च विक्रमम् ॥२९॥
जगाम हर्षं च परां च निर्वृतिं चकार युद्धे ऽभ्यधिकं च विक्रमम् ॥२९॥
29. tato nirīkṣyātmagatāni rāghavo raṇe nimittāni nimittakovidaḥ ,
jagāma harṣaṃ ca parāṃ ca nirvṛtiṃ cakāra yuddhe'bhyadhikaṃ ca vikramam.
jagāma harṣaṃ ca parāṃ ca nirvṛtiṃ cakāra yuddhe'bhyadhikaṃ ca vikramam.
29.
tataḥ nirīkṣya ātmagatāni rāghavaḥ
raṇe nimittāni nimittakovidaḥ jagāma
harṣam ca parām ca nirvṛtim
cakāra yuddhe abhyadhikam ca vikramam
raṇe nimittāni nimittakovidaḥ jagāma
harṣam ca parām ca nirvṛtim
cakāra yuddhe abhyadhikam ca vikramam
29.
tataḥ nimittakovidaḥ rāghavaḥ raṇe
ātmagatāni nimittāni nirīkṣya harṣam
ca parām ca nirvṛtim jagāma ca
yuddhe abhyadhikam vikramam cakāra
ātmagatāni nimittāni nirīkṣya harṣam
ca parām ca nirvṛtim jagāma ca
yuddhe abhyadhikam vikramam cakāra
29.
Then, Rama (rāghava), an expert in omens, observing the favorable signs pertaining to his own self (ātman) in battle, felt great joy and supreme contentment, and displayed even greater valor in the fight.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94 (current chapter)
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100