वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-51
स दृष्ट्वा परमप्रीतो विश्वामित्रो महाबलः ।
प्रणतो विनयाद्वीरो वसिष्ठं जपतां वरम् ॥१॥
प्रणतो विनयाद्वीरो वसिष्ठं जपतां वरम् ॥१॥
1. sa dṛṣṭvā paramaprīto viśvāmitro mahābalaḥ ,
praṇato vinayādvīro vasiṣṭhaṃ japatāṃ varam.
praṇato vinayādvīro vasiṣṭhaṃ japatāṃ varam.
1.
sa dṛṣṭvā paramaprītaḥ viśvāmitraḥ mahābalaḥ
praṇataḥ vinayāt vīraḥ vasiṣṭham japatām varam
praṇataḥ vinayāt vīraḥ vasiṣṭham japatām varam
1.
saḥ vīraḥ mahābalaḥ viśvāmitraḥ dṛṣṭvā paramaprītaḥ
vinayāt japatām varam vasiṣṭham praṇataḥ
vinayāt japatām varam vasiṣṭham praṇataḥ
1.
Having seen it, that mighty (mahābala) hero Viśvāmitra, greatly pleased, bowed down with humility to Vasiṣṭha, who was the foremost among those who perform chanting (japa).
स्वागतं तव चेत्युक्तो वसिष्ठेन महात्मना ।
आसनं चास्य भगवान् वसिष्ठो व्यादिदेश ह ॥२॥
आसनं चास्य भगवान् वसिष्ठो व्यादिदेश ह ॥२॥
2. svāgataṃ tava cetyukto vasiṣṭhena mahātmanā ,
āsanaṃ cāsya bhagavān vasiṣṭho vyādideśa ha.
āsanaṃ cāsya bhagavān vasiṣṭho vyādideśa ha.
2.
svāgatam tava ca iti uktaḥ vasiṣṭhena mahātmanā
āsanam ca asya bhagavān vasiṣṭhaḥ vyādideśa ha
āsanam ca asya bhagavān vasiṣṭhaḥ vyādideśa ha
2.
mahātmanā vasiṣṭhena tava svāgatam iti ca uktaḥ
bhagavān vasiṣṭhaḥ asya ca āsanam vyādideśa ha
bhagavān vasiṣṭhaḥ asya ca āsanam vyādideśa ha
2.
And, greeted with 'Welcome to you' by the great-souled Vasiṣṭha, the venerable Vasiṣṭha then offered him a seat.
उपविष्टाय च तदा विश्वामित्राय धीमते ।
यथान्यायं मुनिवरः फलमूलमुपाहरत् ॥३॥
यथान्यायं मुनिवरः फलमूलमुपाहरत् ॥३॥
3. upaviṣṭāya ca tadā viśvāmitrāya dhīmate ,
yathānyāyaṃ munivaraḥ phalamūlamupāharat.
yathānyāyaṃ munivaraḥ phalamūlamupāharat.
3.
upaviṣṭāya ca tadā viśvāmitrāya dhīmate
yathānyāyam munivaraḥ phalamūlam upāharat
yathānyāyam munivaraḥ phalamūlam upāharat
3.
tadā dhīmate upaviṣṭāya ca viśvāmitrāya
munivaraḥ yathānyāyam phalamūlam upāharat
munivaraḥ yathānyāyam phalamūlam upāharat
3.
Then, to the wise Viśvāmitra, who was now seated, the excellent sage offered fruits and roots in accordance with custom.
प्रतिगृह्य च तां पूजां वसिष्ठाद् राजसत्तमः ।
तपोऽग्निहोत्रशिष्येषु कुशलं पर्यपृच्छत ॥४॥
तपोऽग्निहोत्रशिष्येषु कुशलं पर्यपृच्छत ॥४॥
4. pratigṛhya ca tāṃ pūjāṃ vasiṣṭhād rājasattamaḥ ,
tapo'gnihotraśiṣyeṣu kuśalaṃ paryapṛcchata.
tapo'gnihotraśiṣyeṣu kuśalaṃ paryapṛcchata.
4.
pratigṛhya ca tām pūjām vasiṣṭhāt rājasattamaḥ
tapaḥ agnihotra śiṣyeṣu kuśalam paryapṛcchat
tapaḥ agnihotra śiṣyeṣu kuśalam paryapṛcchat
4.
rājasattamaḥ vasiṣṭhāt tām pūjām ca pratigṛhya
tapaḥ agnihotra śiṣyeṣu kuśalam paryapṛcchat
tapaḥ agnihotra śiṣyeṣu kuśalam paryapṛcchat
4.
Having received that honor from Vasiṣṭha, the best of kings inquired about the well-being of his ascetic practices (tapas), fire rituals (agnihotra), and disciples.
विश्वामित्रो महातेजा वनस्पतिगणे तथा ।
सर्वत्र कुशलं चाह वसिष्ठो राजसत्तमम् ॥५॥
सर्वत्र कुशलं चाह वसिष्ठो राजसत्तमम् ॥५॥
5. viśvāmitro mahātejā vanaspatigaṇe tathā ,
sarvatra kuśalaṃ cāha vasiṣṭho rājasattamam.
sarvatra kuśalaṃ cāha vasiṣṭho rājasattamam.
5.
viśvāmitraḥ mahātejāḥ vanaspatigaṇe tathā
sarvatra kuśalam ca āha vasiṣṭhaḥ rājasattamam
sarvatra kuśalam ca āha vasiṣṭhaḥ rājasattamam
5.
vasiṣṭhaḥ viśvāmitraḥ mahātejāḥ rājasattamam
vanaspatigaṇe tathā sarvatra ca kuśalam āha
vanaspatigaṇe tathā sarvatra ca kuśalam āha
5.
Vasiṣṭha replied to the best of kings, the greatly effulgent Viśvāmitra, that all was well everywhere, including among the multitude of trees and plants.
सुखोपविष्टं राजानं विश्वामित्रं महातपाः ।
पप्रच्छ जपतां श्रेष्ठो वसिष्ठो ब्रह्मणः सुतः ॥६॥
पप्रच्छ जपतां श्रेष्ठो वसिष्ठो ब्रह्मणः सुतः ॥६॥
6. sukhopaviṣṭaṃ rājānaṃ viśvāmitraṃ mahātapāḥ ,
papraccha japatāṃ śreṣṭho vasiṣṭho brahmaṇaḥ sutaḥ.
papraccha japatāṃ śreṣṭho vasiṣṭho brahmaṇaḥ sutaḥ.
6.
sukha-upaviṣṭam rājānam viśvāmitram mahātapāḥ
papraccha japatām śreṣṭhaḥ vasiṣṭhaḥ brahmaṇaḥ sutaḥ
papraccha japatām śreṣṭhaḥ vasiṣṭhaḥ brahmaṇaḥ sutaḥ
6.
mahātapāḥ japatām śreṣṭhaḥ brahmaṇaḥ sutaḥ vasiṣṭhaḥ
sukha-upaviṣṭam rājānam viśvāmitram papraccha
sukha-upaviṣṭam rājānam viśvāmitram papraccha
6.
Vasiṣṭha, the great ascetic (tapas), who was foremost among those who practice repetition (japatām) and was the son of Brahmā, asked King Viśvāmitra, who was comfortably seated.
कच्चित्ते कुशलं राजन् कच्चिद्धर्मेण रञ्जयन् ।
प्रजाः पालयसे राजन् राजवृत्तेन धार्मिक ॥७॥
प्रजाः पालयसे राजन् राजवृत्तेन धार्मिक ॥७॥
7. kaccitte kuśalaṃ rājan kacciddharmeṇa rañjayan ,
prajāḥ pālayase rājan rājavṛttena dhārmika.
prajāḥ pālayase rājan rājavṛttena dhārmika.
7.
kaccit te kuśalam rājan kaccit dharmeṇa rañjayan
prajāḥ pālayase rājan rājavṛttena dhārmika
prajāḥ pālayase rājan rājavṛttena dhārmika
7.
rājan dhārmika rājan te kuśalam kaccit kaccit
dharmeṇa prajāḥ rañjayan rājavṛttena pālayase
dharmeṇa prajāḥ rañjayan rājavṛttena pālayase
7.
O King, O righteous one, is all well with you? Do you protect your subjects, pleasing them by following your natural law (dharma) and by adhering to the conduct befitting a king?
कच्चित्ते सुभृता भृत्याः कच्चित्तिष्ठन्ति शासने ।
कच्चित्ते विजिताः सर्वे रिपवो रिपुसूदन ॥८॥
कच्चित्ते विजिताः सर्वे रिपवो रिपुसूदन ॥८॥
8. kaccitte subhṛtā bhṛtyāḥ kaccittiṣṭhanti śāsane ,
kaccitte vijitāḥ sarve ripavo ripusūdana.
kaccitte vijitāḥ sarve ripavo ripusūdana.
8.
kaccit te subhṛtāḥ bhṛtyāḥ kaccit tiṣṭhanti
śāsane kaccit te vijitāḥ sarve ripavaḥ ripusūdana
śāsane kaccit te vijitāḥ sarve ripavaḥ ripusūdana
8.
ripusūdana kaccit te bhṛtyāḥ subhṛtāḥ kaccit
śāsane tiṣṭhanti kaccit te sarve ripavaḥ vijitāḥ
śāsane tiṣṭhanti kaccit te sarve ripavaḥ vijitāḥ
8.
O destroyer of enemies, are your servants well-nourished? Do they remain obedient to your command? Have all your adversaries been overcome by you?
कच्चिद्बले च कोशे च मित्रेषु च परंतप ।
कुशलं ते नरव्याघ्र पुत्रपौत्रे तथानघ ॥९॥
कुशलं ते नरव्याघ्र पुत्रपौत्रे तथानघ ॥९॥
9. kaccidbale ca kośe ca mitreṣu ca paraṃtapa ,
kuśalaṃ te naravyāghra putrapautre tathānagha.
kuśalaṃ te naravyāghra putrapautre tathānagha.
9.
kaccit bale ca kośe ca mitreṣu ca paraṃtapa
kuśalam te naravyāghra putra-pautre tathā anagha
kuśalam te naravyāghra putra-pautre tathā anagha
9.
paraṃtapa naravyāghra anagha kaccit bale ca kośe
ca mitreṣu ca putra-pautre tathā te kuśalam
ca mitreṣu ca putra-pautre tathā te kuśalam
9.
O tormentor of enemies, O tiger among men, O faultless one, is all well with your army, treasury, friends, and also with your sons and grandsons?
सर्वत्र कुशलं राजा वसिष्ठं प्रत्युदाहरत् ।
विश्वामित्रो महातेजा वसिष्ठं विनयान्वितः ॥१०॥
विश्वामित्रो महातेजा वसिष्ठं विनयान्वितः ॥१०॥
10. sarvatra kuśalaṃ rājā vasiṣṭhaṃ pratyudāharat ,
viśvāmitro mahātejā vasiṣṭhaṃ vinayānvitaḥ.
viśvāmitro mahātejā vasiṣṭhaṃ vinayānvitaḥ.
10.
sarvatra kuśalam rājā vasiṣṭham prati udāharat
viśvāmitraḥ mahātejā vasiṣṭham vinayānvitaḥ
viśvāmitraḥ mahātejā vasiṣṭham vinayānvitaḥ
10.
rājā vasiṣṭham prati sarvatra kuśalam udāharat mahātejā
vinayānvitaḥ viśvāmitraḥ vasiṣṭham [prati udāharat]
vinayānvitaḥ viśvāmitraḥ vasiṣṭham [prati udāharat]
10.
The king replied to Vasiṣṭha, stating that all was well everywhere. The greatly radiant Viśvāmitra, filled with humility, also replied to Vasiṣṭha.
कृत्वोभौ सुचिरं कालं धर्मिष्ठौ ताः कथाः शुभाः ।
मुदा परमया युक्तौ प्रीयेतां तौ परस्परम् ॥११॥
मुदा परमया युक्तौ प्रीयेतां तौ परस्परम् ॥११॥
11. kṛtvobhau suciraṃ kālaṃ dharmiṣṭhau tāḥ kathāḥ śubhāḥ ,
mudā paramayā yuktau prīyetāṃ tau parasparam.
mudā paramayā yuktau prīyetāṃ tau parasparam.
11.
kṛtvā ubhau suciram kālam dharmiṣṭhau tāḥ kathāḥ
śubhāḥ mudā paramayā yuktau prīyetām tau parasparam
śubhāḥ mudā paramayā yuktau prīyetām tau parasparam
11.
ubhau dharmiṣṭhau tāḥ śubhāḥ kathāḥ suciram kālam
kṛtvā paramayā mudā yuktau tau parasparam prīyetām
kṛtvā paramayā mudā yuktau tau parasparam prīyetām
11.
Both of them, the most righteous (dharma) ones, having recounted those auspicious stories for a very long time, became filled with supreme joy and were pleased with each other.
ततो वसिष्ठो भगवान् कथान्ते रघुनन्दन ।
विश्वामित्रमिदं वाक्यमुवाच प्रहसन्निव ॥१२॥
विश्वामित्रमिदं वाक्यमुवाच प्रहसन्निव ॥१२॥
12. tato vasiṣṭho bhagavān kathānte raghunandana ,
viśvāmitramidaṃ vākyamuvāca prahasanniva.
viśvāmitramidaṃ vākyamuvāca prahasanniva.
12.
tataḥ vasiṣṭhaḥ bhagavān kathānte raghunandana
viśvāmitram idam vākyam uvāca prahasan iva
viśvāmitram idam vākyam uvāca prahasan iva
12.
raghunandana! tataḥ kathānte bhagavān vasiṣṭhaḥ
prahasan iva idam vākyam viśvāmitram uvāca
prahasan iva idam vākyam viśvāmitram uvāca
12.
Then, O descendent of Raghu (Rāma), at the conclusion of their discussion, the divine Vasiṣṭha, as if with a smile, spoke these words to Viśvāmitra.
आतिथ्यं कर्तुमिच्छामि बलस्यास्य महाबल ।
तव चैवाप्रमेयस्य यथार्हं संप्रतीच्छ मे ॥१३॥
तव चैवाप्रमेयस्य यथार्हं संप्रतीच्छ मे ॥१३॥
13. ātithyaṃ kartumicchāmi balasyāsya mahābala ,
tava caivāprameyasya yathārhaṃ saṃpratīccha me.
tava caivāprameyasya yathārhaṃ saṃpratīccha me.
13.
ātithyam kartum icchāmi balasya asya mahābala |
tava ca eva aprameyasya yathārham sampratīccha me
tava ca eva aprameyasya yathārham sampratīccha me
13.
mahābala! aham asya balasya tava ca eva aprameyasya
ātithyam kartum icchāmi me yathārham sampratīccha
ātithyam kartum icchāmi me yathārham sampratīccha
13.
O mighty one, I wish to offer hospitality to this army of yours, and truly, to you, the immeasurable one, in a manner befitting your stature. Please accept it from me.
सत्क्रियां तु भवानेतां प्रतीच्छतु मयोद्यताम् ।
राजंस्त्वमतिथिश्रेष्ठः पूजनीयः प्रयत्नतः ॥१४॥
राजंस्त्वमतिथिश्रेष्ठः पूजनीयः प्रयत्नतः ॥१४॥
14. satkriyāṃ tu bhavānetāṃ pratīcchatu mayodyatām ,
rājaṃstvamatithiśreṣṭhaḥ pūjanīyaḥ prayatnataḥ.
rājaṃstvamatithiśreṣṭhaḥ pūjanīyaḥ prayatnataḥ.
14.
satkriyām tu bhavān etām pratīcchatu mayā udyatām
rājan tvam atithiśreṣṭhaḥ pūjanīyaḥ prayatnataḥ
rājan tvam atithiśreṣṭhaḥ pūjanīyaḥ prayatnataḥ
14.
rājan,
bhavān tu mayā udyatām etām satkriyām pratīcchatu tvam atithiśreṣṭhaḥ prayatnataḥ pūjanīyaḥ
bhavān tu mayā udyatām etām satkriyām pratīcchatu tvam atithiśreṣṭhaḥ prayatnataḥ pūjanīyaḥ
14.
O King, please accept this hospitality offered by me. You are the most excellent guest and deserve to be honored with great care.
एवमुक्तो वसिष्ठेन विश्वामित्रो महामतिः ।
कृतमित्यब्रवीद् राजा पूजावाक्येन मे त्वया ॥१५॥
कृतमित्यब्रवीद् राजा पूजावाक्येन मे त्वया ॥१५॥
15. evamukto vasiṣṭhena viśvāmitro mahāmatiḥ ,
kṛtamityabravīd rājā pūjāvākyena me tvayā.
kṛtamityabravīd rājā pūjāvākyena me tvayā.
15.
evam uktaḥ vasiṣṭhena viśvāmitraḥ mahāmatiḥ
kṛtam iti abravīt rājā pūjāvākyena me tvayā
kṛtam iti abravīt rājā pūjāvākyena me tvayā
15.
vasiṣṭhena evam uktaḥ mahāmatiḥ rājā viśvāmitraḥ abravīt (iti): tvayā me pūjāvākyena kṛtam.
15.
Thus addressed by Vasiṣṭha, King Viśvāmitra, the great-minded one, said, "Your words of honor have already rendered sufficient respect to me."
फलमूलेन भगवन् विद्यते यत्तवाश्रमे ।
पाद्येनाचमनीयेन भगवद्दर्शनेन च ॥१६॥
पाद्येनाचमनीयेन भगवद्दर्शनेन च ॥१६॥
16. phalamūlena bhagavan vidyate yattavāśrame ,
pādyenācamanīyena bhagavaddarśanena ca.
pādyenācamanīyena bhagavaddarśanena ca.
16.
phalamūlena bhagavan vidyate yat tava āśrame
pādyena ācamanīyena bhagavaddarśanena ca
pādyena ācamanīyena bhagavaddarśanena ca
16.
bhagavan,
yat tava āśrame phalamūlena vidyate (tena),
pādyena,
ācamanīyena ca bhagavaddarśanena (aham pūjitaḥ asmi).
yat tava āśrame phalamūlena vidyate (tena),
pādyena,
ācamanīyena ca bhagavaddarśanena (aham pūjitaḥ asmi).
16.
O revered one, I am honored by what is available in your hermitage (āśrama) – by fruits and roots, by water for the feet, by water for sipping, and by the sight of your divine presence.
सर्वथा च महाप्राज्ञ पूजार्हेण सुपूजितः ।
गमिष्यामि नमस्ते ऽस्तु मैत्रेणेक्षस्व चक्षुषा ॥१७॥
गमिष्यामि नमस्ते ऽस्तु मैत्रेणेक्षस्व चक्षुषा ॥१७॥
17. sarvathā ca mahāprājña pūjārheṇa supūjitaḥ ,
gamiṣyāmi namaste'stu maitreṇekṣasva cakṣuṣā.
gamiṣyāmi namaste'stu maitreṇekṣasva cakṣuṣā.
17.
sarvathā ca mahāprājña pūjārheṇa supūjitaḥ
gamiṣyāmi namaste astu maitreṇa īkṣasva cakṣuṣā
gamiṣyāmi namaste astu maitreṇa īkṣasva cakṣuṣā
17.
ca mahāprājña,
sarvathā pūjārheṇa (tvayā) supūjitaḥ (asmi).
gamiṣyāmi.
te namaḥ astu.
maitreṇa cakṣuṣā īkṣasva.
sarvathā pūjārheṇa (tvayā) supūjitaḥ (asmi).
gamiṣyāmi.
te namaḥ astu.
maitreṇa cakṣuṣā īkṣasva.
17.
And, O greatly wise one, I have been thoroughly honored by your worthy self. I will now depart; salutations to you. Please look upon me with a friendly gaze.
एवं ब्रुवन्तं राजानं वसिष्ठः पुनरेव हि ।
न्यमन्त्रयत धर्मात्मा पुनः पुनरुदारधीः ॥१८॥
न्यमन्त्रयत धर्मात्मा पुनः पुनरुदारधीः ॥१८॥
18. evaṃ bruvantaṃ rājānaṃ vasiṣṭhaḥ punareva hi ,
nyamantrayata dharmātmā punaḥ punarudāradhīḥ.
nyamantrayata dharmātmā punaḥ punarudāradhīḥ.
18.
evam bruvantam rājānam vasiṣṭhaḥ punaḥ eva hi
nyamantrayata dharmātmā punaḥ punaḥ udāradhīḥ
nyamantrayata dharmātmā punaḥ punaḥ udāradhīḥ
18.
dharmātmā udāradhīḥ vasiṣṭhaḥ evam bruvantam
rājānam punaḥ punaḥ eva hi nyamantrayata
rājānam punaḥ punaḥ eva hi nyamantrayata
18.
The righteous-souled (dharma) and noble-minded Vasiṣṭha repeatedly invited the king who was speaking thus.
बाढमित्येव गाधेयो वसिष्ठं प्रत्युवाच ह ।
यथा प्रियं भगवतस्तथास्तु मुनिसत्तम ॥१९॥
यथा प्रियं भगवतस्तथास्तु मुनिसत्तम ॥१९॥
19. bāḍhamityeva gādheyo vasiṣṭhaṃ pratyuvāca ha ,
yathā priyaṃ bhagavatastathāstu munisattama.
yathā priyaṃ bhagavatastathāstu munisattama.
19.
bāḍham iti eva gādheyaḥ vasiṣṭham prati uvāca ha
yathā priyam bhagavataḥ tathā astu munisattama
yathā priyam bhagavataḥ tathā astu munisattama
19.
gādheyaḥ vasiṣṭham prati uvāca ha iti bāḍham eva
yathā bhagavataḥ priyam tathā astu munisattama
yathā bhagavataḥ priyam tathā astu munisattama
19.
Gaadheya (Viśvāmitra) then replied to Vasiṣṭha, "Certainly, so be it, just as it is pleasing to your venerable self, O best of sages!"
एवमुक्तो महातेजा वसिष्ठो जपतां वरः ।
आजुहाव ततः प्रीतः कल्माषीं धूतकल्मषः ॥२०॥
आजुहाव ततः प्रीतः कल्माषीं धूतकल्मषः ॥२०॥
20. evamukto mahātejā vasiṣṭho japatāṃ varaḥ ,
ājuhāva tataḥ prītaḥ kalmāṣīṃ dhūtakalmaṣaḥ.
ājuhāva tataḥ prītaḥ kalmāṣīṃ dhūtakalmaṣaḥ.
20.
evam uktaḥ mahātejāḥ vasiṣṭhaḥ japatām varaḥ
ājuhāva tataḥ prītaḥ kalmāṣīm dhūtakalmaṣaḥ
ājuhāva tataḥ prītaḥ kalmāṣīm dhūtakalmaṣaḥ
20.
evam uktaḥ mahātejāḥ japatām varaḥ dhūtakalmaṣaḥ
vasiṣṭhaḥ tataḥ prītaḥ kalmāṣīm ājuhāva
vasiṣṭhaḥ tataḥ prītaḥ kalmāṣīm ājuhāva
20.
Thus addressed, the greatly radiant Vasiṣṭha, who was the best among those who chant prayers and whose impurities were cleansed, then joyfully invoked Kalmāṣī (the cow).
एह्येहि शबले क्षिप्रं शृणु चापि वचो मम ।
सबलस्यास्य राजर्षेः कर्तुं व्यवसितो ऽस्म्यहम् ।
भोजनेन महार्हेण सत्कारं संविधत्स्व मे ॥२१॥
सबलस्यास्य राजर्षेः कर्तुं व्यवसितो ऽस्म्यहम् ।
भोजनेन महार्हेण सत्कारं संविधत्स्व मे ॥२१॥
21. ehyehi śabale kṣipraṃ śṛṇu cāpi vaco mama ,
sabalasyāsya rājarṣeḥ kartuṃ vyavasito'smyaham ,
bhojanena mahārheṇa satkāraṃ saṃvidhatsva me.
sabalasyāsya rājarṣeḥ kartuṃ vyavasito'smyaham ,
bhojanena mahārheṇa satkāraṃ saṃvidhatsva me.
21.
ehi ehi śabale kṣipram śṛṇu ca api
vacaḥ mama sabalasya asya rājarṣeḥ
kartum vyavasitaḥ asmi aham bhojanena
mahārheṇa satkāram saṃvidhatsva me
vacaḥ mama sabalasya asya rājarṣeḥ
kartum vyavasitaḥ asmi aham bhojanena
mahārheṇa satkāram saṃvidhatsva me
21.
śabale ehi ehi kṣipram mama vacaḥ ca
api śṛṇu aham asya sabalasya rājarṣeḥ
mahārheṇa bhojanena satkāram
kartum vyavasitaḥ asmi me saṃvidhatsva
api śṛṇu aham asya sabalasya rājarṣeḥ
mahārheṇa bhojanena satkāram
kartum vyavasitaḥ asmi me saṃvidhatsva
21.
“Come, come quickly, O Śabalā! And listen to my words. I am resolved to render hospitality to this royal sage and his army with a magnificent meal; arrange it for me!”
यस्य यस्य यथाकामं षड्रसेष्वभिपूजितम् ।
तत् सर्वं कामधुग्दिव्ये अभिवर्षकृते मम ॥२२॥
तत् सर्वं कामधुग्दिव्ये अभिवर्षकृते मम ॥२२॥
22. yasya yasya yathākāmaṃ ṣaḍraseṣvabhipūjitam ,
tat sarvaṃ kāmadhugdivye abhivarṣakṛte mama.
tat sarvaṃ kāmadhugdivye abhivarṣakṛte mama.
22.
yasya yasya yathākāmam ṣaṭ-raseṣu abhipūjitam
tat sarvam kāmadhuk divye abhivarṣakṛte mama
tat sarvam kāmadhuk divye abhivarṣakṛte mama
22.
divye kāmadhuk yasya yasya ṣaṭ-raseṣu yathākāmam
abhipūjitam tat sarvam mama abhivarṣakṛte
abhipūjitam tat sarvam mama abhivarṣakṛte
22.
O divine wish-fulfilling cow (Kāmadhuk), may all that which is desired by each person according to their wish, especially among the six tastes, be showered down for me.
रसेनान्नेन पानेन लेह्यचोष्येण संयुतम् ।
अन्नानां निचयं सर्वं सृजस्व शबले त्वर ॥२३॥
अन्नानां निचयं सर्वं सृजस्व शबले त्वर ॥२३॥
23. rasenānnena pānena lehyacoṣyeṇa saṃyutam ,
annānāṃ nicayaṃ sarvaṃ sṛjasva śabale tvara.
annānāṃ nicayaṃ sarvaṃ sṛjasva śabale tvara.
23.
rasena annena pānena lehyacoṣyeṇa saṃyutam
annānām nicayam sarvam sṛjasva śabale tvara
annānām nicayam sarvam sṛjasva śabale tvara
23.
śabale tvara rasena annena pānena lehyacoṣyeṇa
saṃyutam annānām sarvam nicayam sṛjasva
saṃyutam annānām sarvam nicayam sṛjasva
23.
O Śabalā, quickly create a full collection of foods, complete with tastes, solid food, drinks, lickables, and chewables.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51 (current chapter)
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100