वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-41
स विसृज्य ततो रामः पुष्पकं हेमभूषितम् ।
प्रविवेश महाबाहुरशोकवनिकां तदा ॥१॥
प्रविवेश महाबाहुरशोकवनिकां तदा ॥१॥
1. sa visṛjya tato rāmaḥ puṣpakaṃ hemabhūṣitam ,
praviveśa mahābāhuraśokavanikāṃ tadā.
praviveśa mahābāhuraśokavanikāṃ tadā.
1.
saḥ visṛjya tataḥ rāmaḥ puṣpakam hemabhūṣitam
| praviveśa mahābāhuḥ aśokavanikām tadā
| praviveśa mahābāhuḥ aśokavanikām tadā
1.
tataḥ saḥ mahābāhuḥ rāmaḥ hemabhūṣitam
puṣpakam visṛjya tadā aśokavanikām praviveśa
puṣpakam visṛjya tadā aśokavanikām praviveśa
1.
Then, the mighty-armed Rama, having dismissed the gold-adorned Puṣpaka (aerial chariot), entered the Aśoka grove.
चन्दनागरुचूतैश्च तुङ्गकालेयकैरपि ।
देवदारुवनैश्चापि समन्तादुपशोभिताम् ॥२॥
देवदारुवनैश्चापि समन्तादुपशोभिताम् ॥२॥
2. candanāgarucūtaiśca tuṅgakāleyakairapi ,
devadāruvanaiścāpi samantādupaśobhitām.
devadāruvanaiścāpi samantādupaśobhitām.
2.
candanāgarucūtaiḥ ca tuṅgakāleyakaiḥ api |
devadāruvanaiḥ ca api samantāt upaśobhitām
devadāruvanaiḥ ca api samantāt upaśobhitām
2.
samantāt candanāgarucūtaiḥ ca tuṅgakāleyakaiḥ
api devadāruvanaiḥ ca api upaśobhitām
api devadāruvanaiḥ ca api upaśobhitām
2.
It (the Aśoka grove) was adorned on all sides with sandalwood, aloe wood, and mango trees, as well as tall kāleyaka trees and deodar groves.
प्रियङ्गुभिः कदम्बैश्च तथा कुरबकैरपि ।
जम्बूभिः पाटलीभिश्च कोविदारैश्च संवृताम् ॥३॥
जम्बूभिः पाटलीभिश्च कोविदारैश्च संवृताम् ॥३॥
3. priyaṅgubhiḥ kadambaiśca tathā kurabakairapi ,
jambūbhiḥ pāṭalībhiśca kovidāraiśca saṃvṛtām.
jambūbhiḥ pāṭalībhiśca kovidāraiśca saṃvṛtām.
3.
priyaṅgubhiḥ kadambaiḥ ca tathā kurabakaiḥ api
| jambūbhiḥ pāṭalībhiḥ ca kovidāraiḥ ca saṃvṛtām
| jambūbhiḥ pāṭalībhiḥ ca kovidāraiḥ ca saṃvṛtām
3.
priyaṅgubhiḥ kadambaiḥ ca tathā kurabakaiḥ api
jambūbhiḥ pāṭalībhiḥ ca kovidāraiḥ ca saṃvṛtām
jambūbhiḥ pāṭalībhiḥ ca kovidāraiḥ ca saṃvṛtām
3.
And it was covered with priyaṅgu, kadamba, and kurabaka trees, as well as with rose-apple, pāṭalī, and kovidāra trees.
सर्वदा कुसुमै रम्यैः फलवद्भिर्मनोरमैः ।
चारुपल्लवपुष्पाढ्यैर्मत्तभ्रमरसंकुलैः ॥४॥
चारुपल्लवपुष्पाढ्यैर्मत्तभ्रमरसंकुलैः ॥४॥
4. sarvadā kusumai ramyaiḥ phalavadbhirmanoramaiḥ ,
cārupallavapuṣpāḍhyairmattabhramarasaṃkulaiḥ.
cārupallavapuṣpāḍhyairmattabhramarasaṃkulaiḥ.
4.
sarvadā kusumaiḥ ramyaiḥ phalavadbhiḥ manoramaiḥ
cārupallavapuṣpāḍhyaiḥ mattabhramarasankulaiḥ
cārupallavapuṣpāḍhyaiḥ mattabhramarasankulaiḥ
4.
sarvadā ramyaiḥ kusumaiḥ manoramaiḥ phalavadbhiḥ
cārupallavapuṣpāḍhyaiḥ mattabhramarasankulaiḥ
cārupallavapuṣpāḍhyaiḥ mattabhramarasankulaiḥ
4.
Always charming with beautiful flowers, delightful with fruits, abundant in lovely sprouts and blossoms, and teeming with intoxicated bees.
कोकिलैर्भृङ्गराजैश्च नानावर्णैश्च पक्षिभिः ।
शोभितां शतशश्चित्रैश्चूतवृक्षावतंसकैः ॥५॥
शोभितां शतशश्चित्रैश्चूतवृक्षावतंसकैः ॥५॥
5. kokilairbhṛṅgarājaiśca nānāvarṇaiśca pakṣibhiḥ ,
śobhitāṃ śataśaścitraiścūtavṛkṣāvataṃsakaiḥ.
śobhitāṃ śataśaścitraiścūtavṛkṣāvataṃsakaiḥ.
5.
kokilaiḥ bhṛṅgarājaiḥ ca nānāvarṇaiḥ ca pakṣibhiḥ
śobhitām śataśaḥ citraiḥ cūtavṛkṣāvatansakaiḥ
śobhitām śataśaḥ citraiḥ cūtavṛkṣāvatansakaiḥ
5.
kokilaiḥ bhṛṅgarājaiḥ ca nānāvarṇaiḥ ca pakṣibhiḥ
śataśaḥ citraiḥ cūtavṛkṣāvatansakaiḥ śobhitām
śataśaḥ citraiḥ cūtavṛkṣāvatansakaiḥ śobhitām
5.
Adorned by cuckoos, king crows (drongos), and birds of various colors, and beautified by hundreds of variegated mango trees that are like splendid adornments.
शातकुम्भनिभाः के चित् के चिदग्निशिखोपमाः ।
नीलाञ्जननिभाश्चान्ये भान्ति तत्र स्म पादपाः ॥६॥
नीलाञ्जननिभाश्चान्ये भान्ति तत्र स्म पादपाः ॥६॥
6. śātakumbhanibhāḥ ke cit ke cidagniśikhopamāḥ ,
nīlāñjananibhāścānye bhānti tatra sma pādapāḥ.
nīlāñjananibhāścānye bhānti tatra sma pādapāḥ.
6.
śātakumbhanibhāḥ ke cit ke cit agniśikhopamāḥ
nīlāñjananibhāḥ ca anye bhānti tatra sma pādadāḥ
nīlāñjananibhāḥ ca anye bhānti tatra sma pādadāḥ
6.
tatra pādadāḥ ke cit śātakumbhanibhāḥ ke cit
agniśikhopamāḥ anye ca nīlāñjananibhāḥ sma bhānti
agniśikhopamāḥ anye ca nīlāñjananibhāḥ sma bhānti
6.
There, some trees shone like refined gold, others like flames of fire, and still others like blue collyrium.
दीर्घिका विविधाकाराः पूर्णाः परमवारिणा ।
महार्हमणिसोपानस्फटिकान्तरकुट्टिमाः ॥७॥
महार्हमणिसोपानस्फटिकान्तरकुट्टिमाः ॥७॥
7. dīrghikā vividhākārāḥ pūrṇāḥ paramavāriṇā ,
mahārhamaṇisopānasphaṭikāntarakuṭṭimāḥ.
mahārhamaṇisopānasphaṭikāntarakuṭṭimāḥ.
7.
dīrghikāḥ vividhākārāḥ pūrṇāḥ paramavāriṇā
mahārhamanisopānasphaṭikāntarakuṭṭimāḥ
mahārhamanisopānasphaṭikāntarakuṭṭimāḥ
7.
dīrghikāḥ vividhākārāḥ paramavāriṇā pūrṇāḥ
mahārhamanisopānasphaṭikāntarakuṭṭimāḥ
mahārhamanisopānasphaṭikāntarakuṭṭimāḥ
7.
There were long pools of various shapes, filled with excellent water, and featuring crystal pavements within, alongside steps made of precious jewels.
फुल्लपद्मोत्पलवनाश्चक्रवाकोपशोभिताः ।
प्राकारैर्विविधाकारैः शोभिताश्च शिलातलैः ॥८॥
प्राकारैर्विविधाकारैः शोभिताश्च शिलातलैः ॥८॥
8. phullapadmotpalavanāścakravākopaśobhitāḥ ,
prākārairvividhākāraiḥ śobhitāśca śilātalaiḥ.
prākārairvividhākāraiḥ śobhitāśca śilātalaiḥ.
8.
phullapadmotpalavanāḥ cakravākopaśobhitāḥ
prākāraiḥ vividhākāraiḥ śobhitāḥ ca śilātalaiḥ
prākāraiḥ vividhākāraiḥ śobhitāḥ ca śilātalaiḥ
8.
phullapadmotpalavanāḥ cakravākopaśobhitāḥ
prākāraiḥ vividhākāraiḥ śilātalaiḥ ca śobhitāḥ
prākāraiḥ vividhākāraiḥ śilātalaiḥ ca śobhitāḥ
8.
They were adorned with groves of blossoming lotuses and water lilies, graced by ruddy geese, and embellished with walls of various shapes and rock surfaces.
तत्र तत्र वनोद्देशे वैदूर्यमणिसंनिभैः ।
शाद्वलैः परमोपेताः पुष्पितद्रुमसंयुताः ॥९॥
शाद्वलैः परमोपेताः पुष्पितद्रुमसंयुताः ॥९॥
9. tatra tatra vanoddeśe vaidūryamaṇisaṃnibhaiḥ ,
śādvalaiḥ paramopetāḥ puṣpitadrumasaṃyutāḥ.
śādvalaiḥ paramopetāḥ puṣpitadrumasaṃyutāḥ.
9.
tatra tatra vanoddeśe vaidūryamaṇisaṃnibhaiḥ
śādvalaiḥ paramopetāḥ puṣpitadrumasaṃyutāḥ
śādvalaiḥ paramopetāḥ puṣpitadrumasaṃyutāḥ
9.
tatra tatra vanoddeśe vaidūryamaṇisaṃnibhaiḥ
śādvalaiḥ paramopetāḥ puṣpitadrumasaṃyutāḥ
śādvalaiḥ paramopetāḥ puṣpitadrumasaṃyutāḥ
9.
Here and there in the forest regions, they were exceedingly endowed with grassy expanses resembling sapphire gems and accompanied by flowering trees.
नन्दनं हि यथेन्द्रस्य ब्राह्मं चैत्ररथं यथा ।
तथारूपं हि रामस्य काननं तन्निवेशितम् ॥१०॥
तथारूपं हि रामस्य काननं तन्निवेशितम् ॥१०॥
10. nandanaṃ hi yathendrasya brāhmaṃ caitrarathaṃ yathā ,
tathārūpaṃ hi rāmasya kānanaṃ tanniveśitam.
tathārūpaṃ hi rāmasya kānanaṃ tanniveśitam.
10.
nandanam hi yathā indrasya brāhmam caitraratham
yathā tathārūpam hi rāmasya kānanam tat niveśitam
yathā tathārūpam hi rāmasya kānanam tat niveśitam
10.
tat rāmasya kānanam hi yathā indrasya nandanam,
yathā ca brāhmam caitraratham,
tathārūpam hi niveśitam
yathā ca brāhmam caitraratham,
tathārūpam hi niveśitam
10.
Indeed, that garden established for Rāma was of such a form, just like Indra's Nandana garden, or like the Caitraratha (garden) of Kubera.
बह्वासनगृहोपेतां लतागृहसमावृताम् ।
अशोकवनिकां स्फीतां प्रविश्य रघुनन्दनः ॥११॥
अशोकवनिकां स्फीतां प्रविश्य रघुनन्दनः ॥११॥
11. bahvāsanagṛhopetāṃ latāgṛhasamāvṛtām ,
aśokavanikāṃ sphītāṃ praviśya raghunandanaḥ.
aśokavanikāṃ sphītāṃ praviśya raghunandanaḥ.
11.
bahvāsana-gṛhopetām latāgṛhasamāvṛtām
aśokavanikām sphītām praviśya raghunandanaḥ
aśokavanikām sphītām praviśya raghunandanaḥ
11.
raghunandanaḥ bahvāsana-gṛhopetām
latāgṛhasamāvṛtām sphītām aśokavanikām praviśya
latāgṛhasamāvṛtām sphītām aśokavanikām praviśya
11.
Having entered the vast and flourishing Aśoka grove, which was endowed with many resting places and surrounded by creeper-bowers, Rāma, the delight of the Raghus...
आसने तु शुभाकारे पुष्पस्तबकभूषिते ।
कुथास्तरणसंवीते रामः संनिषसाद ह ॥१२॥
कुथास्तरणसंवीते रामः संनिषसाद ह ॥१२॥
12. āsane tu śubhākāre puṣpastabakabhūṣite ,
kuthāstaraṇasaṃvīte rāmaḥ saṃniṣasāda ha.
kuthāstaraṇasaṃvīte rāmaḥ saṃniṣasāda ha.
12.
āsane tu śubhākāre puṣpastabakabhūṣite
kuthāstaraṇasaṃvīte rāmaḥ saṃniṣasāda ha
kuthāstaraṇasaṃvīte rāmaḥ saṃniṣasāda ha
12.
rāmaḥ tu śubhākāre puṣpastabakabhūṣite
kuthāstaraṇasaṃvīte āsane saṃniṣasāda ha
kuthāstaraṇasaṃvīte āsane saṃniṣasāda ha
12.
And Rama indeed sat down on a beautiful seat, adorned with flower bouquets and covered with a soft rug.
सीतां संगृह्य बाहुभ्यां मधुमैरेयमुत्तमम् ।
पाययामास काकुत्स्थः शचीमिन्द्रो यथामृतम् ॥१३॥
पाययामास काकुत्स्थः शचीमिन्द्रो यथामृतम् ॥१३॥
13. sītāṃ saṃgṛhya bāhubhyāṃ madhumaireyamuttamam ,
pāyayāmāsa kākutsthaḥ śacīmindro yathāmṛtam.
pāyayāmāsa kākutsthaḥ śacīmindro yathāmṛtam.
13.
sītām saṃgṛhya bāhubhyām madhumaireyam uttamam
pāyayāmāsa kākutsthaḥ śacīm indraḥ yathā amṛtam
pāyayāmāsa kākutsthaḥ śacīm indraḥ yathā amṛtam
13.
kākutsthaḥ bāhubhyām sītām saṃgṛhya uttamam madhumaireyam pāyayāmāsa,
yathā indraḥ śacīm amṛtam
yathā indraḥ śacīm amṛtam
13.
Embracing Sita with his two arms, Rama, the descendant of Kakutstha, made her drink excellent Madhu-Maireya liquor, just as Indra makes Shachi drink nectar.
मांसानि च विचित्राणि फलानि विविधानि च ।
रामस्याभ्यवहारार्थं किंकरास्तूर्णमाहरन् ॥१४॥
रामस्याभ्यवहारार्थं किंकरास्तूर्णमाहरन् ॥१४॥
14. māṃsāni ca vicitrāṇi phalāni vividhāni ca ,
rāmasyābhyavahārārthaṃ kiṃkarāstūrṇamāharan.
rāmasyābhyavahārārthaṃ kiṃkarāstūrṇamāharan.
14.
māṃsāni ca vicitrāṇi phalāni vividhāni ca
rāmasya abhyavahārārtham kiṃkarāḥ tūrṇam āharan
rāmasya abhyavahārārtham kiṃkarāḥ tūrṇam āharan
14.
kiṃkarāḥ rāmasya abhyavahārārtham vicitrāṇi
māṃsāni ca vividhāni phalāni ca tūrṇam āharan
māṃsāni ca vividhāni phalāni ca tūrṇam āharan
14.
And diverse meats and various fruits were quickly brought by the servants for Rama's meal.
उपनृत्यन्ति राजानं नृत्यगीतविशारदाः ।
बालाश्च रूपवत्यश्च स्त्रियः पानवशं गताः ॥१५॥
बालाश्च रूपवत्यश्च स्त्रियः पानवशं गताः ॥१५॥
15. upanṛtyanti rājānaṃ nṛtyagītaviśāradāḥ ,
bālāśca rūpavatyaśca striyaḥ pānavaśaṃ gatāḥ.
bālāśca rūpavatyaśca striyaḥ pānavaśaṃ gatāḥ.
15.
upanṛtyanti rājānam nṛtyagītaviśāradāḥ bālāḥ
ca rūpavatyaḥ ca striyaḥ pānavasam gatāḥ
ca rūpavatyaḥ ca striyaḥ pānavasam gatāḥ
15.
nṛtyagītaviśāradāḥ bālāḥ ca rūpavatyaḥ ca
striyaḥ pānavasam gatāḥ rājānam upanṛtyanti
striyaḥ pānavasam gatāḥ rājānam upanṛtyanti
15.
Women skilled in dance and song, young and beautiful, who had fallen under the sway of drink, danced before the king.
एवं रामो मुदा युक्तः सीतां सुरुचिराननाम् ।
रमयामास वैदेहीमहन्यहनि देववत् ॥१६॥
रमयामास वैदेहीमहन्यहनि देववत् ॥१६॥
16. evaṃ rāmo mudā yuktaḥ sītāṃ surucirānanām ,
ramayāmāsa vaidehīmahanyahani devavat.
ramayāmāsa vaidehīmahanyahani devavat.
16.
evam rāmaḥ mudā yuktaḥ sītām surucirānanām
ramayāmāsa vaidehīm ahanyahani devavat
ramayāmāsa vaidehīm ahanyahani devavat
16.
evam mudā yuktaḥ rāmaḥ surucirānanām
vaidehīm sītām devavat ahanyahani ramayāmāsa
vaidehīm sītām devavat ahanyahani ramayāmāsa
16.
In this way, Rama, filled with joy, enjoyed Vaidehi (Sita) of the very beautiful face, like a god, day after day.
तथा तु रममाणस्य तस्यैवं शिशिरः शुभः ।
अत्यक्रामन्नरेन्द्रस्य राघवस्य महात्मनः ॥१७॥
अत्यक्रामन्नरेन्द्रस्य राघवस्य महात्मनः ॥१७॥
17. tathā tu ramamāṇasya tasyaivaṃ śiśiraḥ śubhaḥ ,
atyakrāmannarendrasya rāghavasya mahātmanaḥ.
atyakrāmannarendrasya rāghavasya mahātmanaḥ.
17.
tathā tu ramamāṇasya tasya evam śiśiraḥ śubhaḥ
atyakrāmat narendrasya rāghavasya mahātmanaḥ
atyakrāmat narendrasya rāghavasya mahātmanaḥ
17.
tathā tu evam ramamāṇasya narendrasya mahātmanaḥ
tasya rāghavasya śubhaḥ śiśiraḥ atyakrāmat
tasya rāghavasya śubhaḥ śiśiraḥ atyakrāmat
17.
While he was thus enjoying himself, the auspicious winter season passed for that great-souled (mahātman) king, Raghava (Rama).
पूर्वाह्णे पौरकृत्यानि कृत्वा धर्मेण धर्मवित् ।
शेषं दिवसभागार्धमन्तःपुरगतो ऽभवत् ॥१८॥
शेषं दिवसभागार्धमन्तःपुरगतो ऽभवत् ॥१८॥
18. pūrvāhṇe paurakṛtyāni kṛtvā dharmeṇa dharmavit ,
śeṣaṃ divasabhāgārdhamantaḥpuragato'bhavat.
śeṣaṃ divasabhāgārdhamantaḥpuragato'bhavat.
18.
pūrvāhṇe paurakṛtyāni kṛtvā dharmeṇa dharmavit
śeṣam divasabhāgārdham antaḥpuragataḥ abhavat
śeṣam divasabhāgārdham antaḥpuragataḥ abhavat
18.
dharmavit pūrvāhṇe dharmeṇa paurakṛtyāni kṛtvā
śeṣam divasabhāgārdham antaḥpuragataḥ abhavat
śeṣam divasabhāgārdham antaḥpuragataḥ abhavat
18.
In the forenoon, the knower of constitutional law (dharma), having performed the civic duties according to the constitution (dharma), spent the remaining half of the day in the inner apartments.
सीता च देवकार्याणि कृत्वा पौर्वाह्णिकानि तु ।
श्वश्रूणामविशेषेण सर्वासां प्राञ्जलिः स्थिता ॥१९॥
श्वश्रूणामविशेषेण सर्वासां प्राञ्जलिः स्थिता ॥१९॥
19. sītā ca devakāryāṇi kṛtvā paurvāhṇikāni tu ,
śvaśrūṇāmaviśeṣeṇa sarvāsāṃ prāñjaliḥ sthitā.
śvaśrūṇāmaviśeṣeṇa sarvāsāṃ prāñjaliḥ sthitā.
19.
sītā ca devakāryāṇi kṛtvā paurvāhṇikāni tu
śvaśrūṇām aviśeṣeṇa sarvāsām prāñjaliḥ sthitā
śvaśrūṇām aviśeṣeṇa sarvāsām prāñjaliḥ sthitā
19.
sītā ca paurvāhṇikāni devakāryāṇi kṛtvā tu
sarvāsām śvaśrūṇām aviśeṣeṇa prāñjaliḥ sthitā
sarvāsām śvaśrūṇām aviśeṣeṇa prāñjaliḥ sthitā
19.
And Sita, having performed the divine ritual duties of the forenoon, stood with folded hands before all her mothers-in-law without any partiality.
ततो राममुपागच्छद्विचित्रबहुभूषणा ।
त्रिविष्टपे सहस्राक्षमुपविष्टं यथा शची ॥२०॥
त्रिविष्टपे सहस्राक्षमुपविष्टं यथा शची ॥२०॥
20. tato rāmamupāgacchadvicitrabahubhūṣaṇā ,
triviṣṭape sahasrākṣamupaviṣṭaṃ yathā śacī.
triviṣṭape sahasrākṣamupaviṣṭaṃ yathā śacī.
20.
tataḥ rāmam upāgacchat vicitrabahubhūṣaṇā
triviṣṭape sahasrākṣam upaviṣṭam yathā śacī
triviṣṭape sahasrākṣam upaviṣṭam yathā śacī
20.
tataḥ vicitrabahubhūṣaṇā śacī yathā triviṣṭape
sahasrākṣam upaviṣṭam rāmam upāgacchat
sahasrākṣam upaviṣṭam rāmam upāgacchat
20.
Then, adorned with various beautiful ornaments, she approached Rāma, just as Śacī approaches Indra, the thousand-eyed one, seated in heaven.
दृष्ट्वा तु राघवः पत्नीं कल्याणेन समन्विताम् ।
प्रहर्षमतुलं लेभे साधु साध्विति चाब्रवीत् ॥२१॥
प्रहर्षमतुलं लेभे साधु साध्विति चाब्रवीत् ॥२१॥
21. dṛṣṭvā tu rāghavaḥ patnīṃ kalyāṇena samanvitām ,
praharṣamatulaṃ lebhe sādhu sādhviti cābravīt.
praharṣamatulaṃ lebhe sādhu sādhviti cābravīt.
21.
dṛṣṭvā tu rāghavaḥ patnīm kalyāṇena samanvitām
praharṣam atulam lebhe sādhu sādhu iti ca abravīt
praharṣam atulam lebhe sādhu sādhu iti ca abravīt
21.
tu rāghavaḥ kalyāṇena samanvitām patnīm dṛṣṭvā
atulam praharṣam lebhe ca sādhu sādhu iti abravīt
atulam praharṣam lebhe ca sādhu sādhu iti abravīt
21.
But Rāma (Rāghava), having seen his wife, endowed with auspiciousness, felt immense joy and exclaimed, 'Excellent! Excellent!'
अपत्यलाभो वैदेहि ममायं समुपस्थितः ।
किमिच्छसि हि तद्ब्रूहि कः कामः क्रियतां तव ॥२२॥
किमिच्छसि हि तद्ब्रूहि कः कामः क्रियतां तव ॥२२॥
22. apatyalābho vaidehi mamāyaṃ samupasthitaḥ ,
kimicchasi hi tadbrūhi kaḥ kāmaḥ kriyatāṃ tava.
kimicchasi hi tadbrūhi kaḥ kāmaḥ kriyatāṃ tava.
22.
apatyalābhaḥ vaidehi mama ayam samupasthitaḥ
kim icchasi hi tat brūhi kaḥ kāmaḥ kriyatām tava
kim icchasi hi tat brūhi kaḥ kāmaḥ kriyatām tava
22.
vaidehi mama ayam apatyalābhaḥ samupasthitaḥ hi
kim icchasi tat brūhi kaḥ kāmaḥ tava kriyatām
kim icchasi tat brūhi kaḥ kāmaḥ tava kriyatām
22.
O Vaidehī, this attainment of progeny has now come to me. What is it that you truly wish? Tell me that. What desire should be fulfilled for you?
प्रहसन्ती तु वैदेही रामं वाक्यमथाब्रवीत् ।
तपोवनानि पुण्यानि द्रष्टुमिच्छामि राघव ॥२३॥
तपोवनानि पुण्यानि द्रष्टुमिच्छामि राघव ॥२३॥
23. prahasantī tu vaidehī rāmaṃ vākyamathābravīt ,
tapovanāni puṇyāni draṣṭumicchāmi rāghava.
tapovanāni puṇyāni draṣṭumicchāmi rāghava.
23.
prahasantī tu vaidehī rāmam vākyam atha abravīt
tapovanāni puṇyāni draṣṭum icchāmi rāghava
tapovanāni puṇyāni draṣṭum icchāmi rāghava
23.
tu prahasantī vaidehī atha rāmam vākyam abravīt:
rāghava puṇyāni tapovanāni draṣṭum icchāmi
rāghava puṇyāni tapovanāni draṣṭum icchāmi
23.
But Vaidehī, smiling, then spoke this word to Rāma: 'O Rāma (Rāghava), I wish to see the sacred hermitages.'
गङ्गातीरे निविष्टानि ऋषीणां पुण्यकर्मणाम् ।
फलमूलाशिनां वीर पादमूलेषु वर्तितुम् ॥२४॥
फलमूलाशिनां वीर पादमूलेषु वर्तितुम् ॥२४॥
24. gaṅgātīre niviṣṭāni ṛṣīṇāṃ puṇyakarmaṇām ,
phalamūlāśināṃ vīra pādamūleṣu vartitum.
phalamūlāśināṃ vīra pādamūleṣu vartitum.
24.
gaṅgātīre niviṣṭāni ṛṣīṇām puṇyakarmaṇām
phalamūlāśinām vīra pādamūleṣu vartitum
phalamūlāśinām vīra pādamūleṣu vartitum
24.
vīra gaṅgātīre niviṣṭāni puṇyakarmaṇām
phalamūlāśinām ṛṣīṇām pādamūleṣu vartitum
phalamūlāśinām ṛṣīṇām pādamūleṣu vartitum
24.
O hero, I wish to dwell at the feet (of the trees) where the sages, whose meritorious actions (karma) are virtuous and who subsist on fruits and roots, are settled on the banks of the Gaṅgā.
एष मे परमः कामो यन्मूलफलभोजिषु ।
अप्येकरात्रं काकुत्स्थ वसेयं पुण्यशालिषु ॥२५॥
अप्येकरात्रं काकुत्स्थ वसेयं पुण्यशालिषु ॥२५॥
25. eṣa me paramaḥ kāmo yanmūlaphalabhojiṣu ,
apyekarātraṃ kākutstha vaseyaṃ puṇyaśāliṣu.
apyekarātraṃ kākutstha vaseyaṃ puṇyaśāliṣu.
25.
eṣa me paramaḥ kāmaḥ yat mūlaphala-bhojiṣu
api ekarātram kākutstha vaseyam puṇyaśāliṣu
api ekarātram kākutstha vaseyam puṇyaśāliṣu
25.
kākutstha eṣaḥ me paramaḥ kāmaḥ yat api
ekarātram puṇyaśāliṣu mūlaphala-bhojiṣu vaseyam
ekarātram puṇyaśāliṣu mūlaphala-bhojiṣu vaseyam
25.
O Kakutstha, this is my highest desire, that I might dwell even for one night among the meritorious (sages) who subsist on roots and fruits.
तथेति च प्रतिज्ञातं रामेणाक्लिष्टकर्मणा ।
विस्रब्धा भव वैदेहि श्वो गमिष्यस्यसंशयम् ॥२६॥
विस्रब्धा भव वैदेहि श्वो गमिष्यस्यसंशयम् ॥२६॥
26. tatheti ca pratijñātaṃ rāmeṇākliṣṭakarmaṇā ,
visrabdhā bhava vaidehi śvo gamiṣyasyasaṃśayam.
visrabdhā bhava vaidehi śvo gamiṣyasyasaṃśayam.
26.
tathā iti ca pratijñātam rāmeṇa akliṣṭakarmaṇā
visrabdhā bhava vaidehi śvaḥ gamiṣyasi asaṃśayam
visrabdhā bhava vaidehi śvaḥ gamiṣyasi asaṃśayam
26.
rāmeṇa akliṣṭakarmaṇā ca tathā iti pratijñātam
vaidehi visrabdhā bhava śvaḥ asaṃśayam gamiṣyasi
vaidehi visrabdhā bhava śvaḥ asaṃśayam gamiṣyasi
26.
And Rāma, whose untiring actions (karma) are unblemished, assented, saying, 'So be it.' He then told Sītā, 'Be confident, O Vaidehī; tomorrow you will certainly go.'
एवमुक्त्वा तु काकुत्स्थो मैथिलीं जनकात्मजाम् ।
मध्यकक्षान्तरं रामो निर्जगाम सुहृद्वृतः ॥२७॥
मध्यकक्षान्तरं रामो निर्जगाम सुहृद्वृतः ॥२७॥
27. evamuktvā tu kākutstho maithilīṃ janakātmajām ,
madhyakakṣāntaraṃ rāmo nirjagāma suhṛdvṛtaḥ.
madhyakakṣāntaraṃ rāmo nirjagāma suhṛdvṛtaḥ.
27.
evam uktvā tu kākutsthaḥ maithilīm janakātmajām
rāmaḥ madhyakakṣāntaram nirjagāma suhṛdvṛtaḥ
rāmaḥ madhyakakṣāntaram nirjagāma suhṛdvṛtaḥ
27.
tu kākutsthaḥ rāmaḥ suhṛdvṛtaḥ evam uktvā
maithilīm janakātmajām madhyakakṣāntaram nirjagāma
maithilīm janakātmajām madhyakakṣāntaram nirjagāma
27.
Having thus spoken to Maithilī, Janaka's daughter, Rāma, accompanied by his friends, then departed for the inner apartment.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41 (current chapter)
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100