वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-35
इत्युक्तस्तारया वाक्यं प्रश्रितं धर्मसंहितम् ।
मृदुस्वभावः सौमित्रिः प्रतिजग्राह तद्वचः ॥१॥
मृदुस्वभावः सौमित्रिः प्रतिजग्राह तद्वचः ॥१॥
1. ityuktastārayā vākyaṃ praśritaṃ dharmasaṃhitam ,
mṛdusvabhāvaḥ saumitriḥ pratijagrāha tadvacaḥ.
mṛdusvabhāvaḥ saumitriḥ pratijagrāha tadvacaḥ.
1.
iti uktaḥ tārayā vākyam praśritam dharmasaṃhitam
mṛdusvabhāvaḥ saumitriḥ pratijagrāha tat vacaḥ
mṛdusvabhāvaḥ saumitriḥ pratijagrāha tat vacaḥ
1.
iti tārayā uktaḥ mṛdusvabhāvaḥ saumitriḥ praśritam
dharmasaṃhitam vākyam tat vacaḥ pratijagrāha
dharmasaṃhitam vākyam tat vacaḥ pratijagrāha
1.
Thus addressed by Tara with words that were humble and imbued with natural law (dharma), Lakṣmaṇa (Saumitri), who was of a gentle nature, accepted that speech.
तस्मिन्प्रतिगृहीते तु वाक्ये हरिगणेश्वरः ।
लक्ष्मणात् सुमहत्त्रासं वस्त्रं क्लिन्नमिवात्यजत् ॥२॥
लक्ष्मणात् सुमहत्त्रासं वस्त्रं क्लिन्नमिवात्यजत् ॥२॥
2. tasminpratigṛhīte tu vākye harigaṇeśvaraḥ ,
lakṣmaṇāt sumahattrāsaṃ vastraṃ klinnamivātyajat.
lakṣmaṇāt sumahattrāsaṃ vastraṃ klinnamivātyajat.
2.
tasmin pratigṛhīte tu vākye harigaṇeśvaraḥ
lakṣmaṇāt sumahat trāsam vastram klinnam iva atyajat
lakṣmaṇāt sumahat trāsam vastram klinnam iva atyajat
2.
tu tasmin vākye pratigṛhīte harigaṇeśvaraḥ
lakṣmaṇāt sumahat trāsam klinnam vastram iva atyajat
lakṣmaṇāt sumahat trāsam klinnam vastram iva atyajat
2.
But when that speech was accepted, the lord of the monkey hosts (Sugrīva) cast off his very great fear of Lakṣmaṇa, just as one discards a wet garment.
ततः कण्ठगतं माल्यं चित्रं बहुगुणं महत् ।
चिच्छेद विमदश्चासीत् सुग्रीवो वानरेश्वरः ॥३॥
चिच्छेद विमदश्चासीत् सुग्रीवो वानरेश्वरः ॥३॥
3. tataḥ kaṇṭhagataṃ mālyaṃ citraṃ bahuguṇaṃ mahat ,
ciccheda vimadaścāsīt sugrīvo vānareśvaraḥ.
ciccheda vimadaścāsīt sugrīvo vānareśvaraḥ.
3.
tataḥ kaṇṭhagatam mālyam citram bahuguṇam mahat
ciccheda vimadaḥ ca āsīt sugrīvaḥ vānareśvaraḥ
ciccheda vimadaḥ ca āsīt sugrīvaḥ vānareśvaraḥ
3.
tataḥ sugrīvaḥ vānareśvaraḥ kaṇṭhagatam citram
bahuguṇam mahat mālyam ciccheda ca vimadaḥ āsīt
bahuguṇam mahat mālyam ciccheda ca vimadaḥ āsīt
3.
Then Sugrīva, the lord of monkeys, tore off the great, splendid, multi-stranded garland that was around his neck, and became free from arrogance.
स लक्ष्मणं भीमबलं सर्ववानरसत्तमः ।
अब्रवीत् प्रश्रितं वाक्यं सुग्रीवः संप्रहर्षयन् ॥४॥
अब्रवीत् प्रश्रितं वाक्यं सुग्रीवः संप्रहर्षयन् ॥४॥
4. sa lakṣmaṇaṃ bhīmabalaṃ sarvavānarasattamaḥ ,
abravīt praśritaṃ vākyaṃ sugrīvaḥ saṃpraharṣayan.
abravīt praśritaṃ vākyaṃ sugrīvaḥ saṃpraharṣayan.
4.
sa lakṣmaṇam bhīmabalam sarvavānarasattamaḥ
abravīt praśritam vākyam sugrīvaḥ sampraharṣayan
abravīt praśritam vākyam sugrīvaḥ sampraharṣayan
4.
sa sugrīvaḥ sarvavānarasattamaḥ bhīmabalam
lakṣmaṇam sampraharṣayan praśritam vākyam abravīt
lakṣmaṇam sampraharṣayan praśritam vākyam abravīt
4.
Sugrīva, the best among all monkeys, spoke humble words, delighting mighty Lakṣmaṇa.
प्रनष्टा श्रीश्च कीर्तिश्च कपिराज्यं च शाश्वतम् ।
रामप्रसादात् सौमित्रे पुनः प्राप्तमिदं मया ॥५॥
रामप्रसादात् सौमित्रे पुनः प्राप्तमिदं मया ॥५॥
5. pranaṣṭā śrīśca kīrtiśca kapirājyaṃ ca śāśvatam ,
rāmaprasādāt saumitre punaḥ prāptamidaṃ mayā.
rāmaprasādāt saumitre punaḥ prāptamidaṃ mayā.
5.
pranaṣṭā śrīḥ ca kīrtiḥ ca kapirājyam ca śāśvatam
rāmaprasādāt saumitre punaḥ prāptam idam mayā
rāmaprasādāt saumitre punaḥ prāptam idam mayā
5.
saumitre rāmaprasādāt mayā punaḥ pranaṣṭā śrīḥ
ca kīrtiḥ ca śāśvatam kapirājyam ca idam prāptam
ca kīrtiḥ ca śāśvatam kapirājyam ca idam prāptam
5.
O son of Sumitrā, through the grace of Rāma, this eternal monkey kingdom, along with my prosperity and fame, which had all been lost, has now been regained by me.
कः शक्तस्तस्य देवस्य ख्यातस्य स्वेन कर्मणा ।
तादृशं विक्रमं वीर प्रतिकर्तुमरिंदम ॥६॥
तादृशं विक्रमं वीर प्रतिकर्तुमरिंदम ॥६॥
6. kaḥ śaktastasya devasya khyātasya svena karmaṇā ,
tādṛśaṃ vikramaṃ vīra pratikartumariṃdama.
tādṛśaṃ vikramaṃ vīra pratikartumariṃdama.
6.
kaḥ śaktaḥ tasya devasya khyātasya svena karmaṇā
tādṛśam vikramam vīra pratikartum ariṃdama
tādṛśam vikramam vīra pratikartum ariṃdama
6.
vīra ariṃdama kaḥ tasya svena karmaṇā khyātasya
devasya tādṛśam vikramam pratikartum śaktaḥ
devasya tādṛśam vikramam pratikartum śaktaḥ
6.
O hero (vīra), O subduer of enemies (ariṃdama), who is capable of repaying such an act of valor to that divine being (deva), who is renowned by his own deeds (karma)?
सीतां प्राप्स्यति धर्मात्मा वधिष्यति च रावणम् ।
सहायमात्रेण मया राघवः स्वेन तेजसा ॥७॥
सहायमात्रेण मया राघवः स्वेन तेजसा ॥७॥
7. sītāṃ prāpsyati dharmātmā vadhiṣyati ca rāvaṇam ,
sahāyamātreṇa mayā rāghavaḥ svena tejasā.
sahāyamātreṇa mayā rāghavaḥ svena tejasā.
7.
sītām prāpsyati dharmātmā vadhiṣyati ca rāvaṇam
sahāya-mātreṇa mayā rāghavaḥ svena tejasā
sahāya-mātreṇa mayā rāghavaḥ svena tejasā
7.
dharmātmā rāghavaḥ svena tejasā sītām prāpsyati
ca rāvaṇam vadhiṣyati mayā sahāya-mātreṇa
ca rāvaṇam vadhiṣyati mayā sahāya-mātreṇa
7.
The righteous one (dharmātmā), Rāghava, will certainly regain Sītā and slay Rāvaṇa, by his own inherent might, with me being merely an assistant.
सहायकृत्यं हि तस्य येन सप्त महाद्रुमाः ।
शैलश्च वसुधा चैव बाणेनैकेन दारिताः ॥८॥
शैलश्च वसुधा चैव बाणेनैकेन दारिताः ॥८॥
8. sahāyakṛtyaṃ hi tasya yena sapta mahādrumāḥ ,
śailaśca vasudhā caiva bāṇenaikena dāritāḥ.
śailaśca vasudhā caiva bāṇenaikena dāritāḥ.
8.
sahāya-kṛtyam hi tasya yena sapta mahā-drumāḥ
śailaḥ ca vasudhā ca eva bāṇena ekena dāritāḥ
śailaḥ ca vasudhā ca eva bāṇena ekena dāritāḥ
8.
hi tasya sahāya-kṛtyam,
yena ekena bāṇena sapta mahā-drumāḥ ca śailaḥ ca eva vasudhā dāritāḥ
yena ekena bāṇena sapta mahā-drumāḥ ca śailaḥ ca eva vasudhā dāritāḥ
8.
Indeed, what assistance does he require, by whom seven mighty trees, a mountain, and even the earth were split by a single arrow?
धनुर्विस्फारमाणस्य यस्य शब्देन लक्ष्मण ।
सशैला कम्पिता भूमिः सहायैस्तस्य किं नु वै ॥९॥
सशैला कम्पिता भूमिः सहायैस्तस्य किं नु वै ॥९॥
9. dhanurvisphāramāṇasya yasya śabdena lakṣmaṇa ,
saśailā kampitā bhūmiḥ sahāyaistasya kiṃ nu vai.
saśailā kampitā bhūmiḥ sahāyaistasya kiṃ nu vai.
9.
dhanuḥ-visphāramāṇasya yasya śabdena lakṣmaṇa
sa-śailā kampitā bhūmiḥ sahāyaiḥ tasya kim nu vai
sa-śailā kampitā bhūmiḥ sahāyaiḥ tasya kim nu vai
9.
lakṣmaṇa,
yasya dhanuḥ-visphāramāṇasya śabdena sa-śailā bhūmiḥ kampitā,
tasya sahāyaiḥ kim nu vai
yasya dhanuḥ-visphāramāṇasya śabdena sa-śailā bhūmiḥ kampitā,
tasya sahāyaiḥ kim nu vai
9.
O Lakṣmaṇa, by the sound of whose (Rāma's) bow being drawn, the earth (bhūmiḥ) with its mountains trembled; what, then, is the need for assistants for him?
अनुयात्रां नरेन्द्रस्य करिष्ये ऽहं नरर्षभ ।
गच्छतो रावणं हन्तुं वैरिणं सपुरःसरम् ॥१०॥
गच्छतो रावणं हन्तुं वैरिणं सपुरःसरम् ॥१०॥
10. anuyātrāṃ narendrasya kariṣye'haṃ nararṣabha ,
gacchato rāvaṇaṃ hantuṃ vairiṇaṃ sapuraḥsaram.
gacchato rāvaṇaṃ hantuṃ vairiṇaṃ sapuraḥsaram.
10.
anuyātrām narendra-asya kariṣye aham nara-ṛṣabha
gacchataḥ rāvaṇam hantum vairiṇam sa-puraḥsaram
gacchataḥ rāvaṇam hantum vairiṇam sa-puraḥsaram
10.
nara-ṛṣabha,
aham narendrasya anuyātrām kariṣye,
rāvaṇam vairiṇam sa-puraḥsaram hantum gacchataḥ
aham narendrasya anuyātrām kariṣye,
rāvaṇam vairiṇam sa-puraḥsaram hantum gacchataḥ
10.
O best of men (nararṣabha), I will serve as an attendant to the king (Rāma) as he goes to slay the enemy Rāvaṇa and his followers.
यदि किं चिदतिक्रान्तं विश्वासात् प्रणयेन वा ।
प्रेष्यस्य क्षमितव्यं मे न कश्चिन्नापराध्यति ॥११॥
प्रेष्यस्य क्षमितव्यं मे न कश्चिन्नापराध्यति ॥११॥
11. yadi kiṃ cidatikrāntaṃ viśvāsāt praṇayena vā ,
preṣyasya kṣamitavyaṃ me na kaścinnāparādhyati.
preṣyasya kṣamitavyaṃ me na kaścinnāparādhyati.
11.
yadi kiṃ cit atikrāntam viśvāsāt praṇayena vā
preṣyasya kṣamitavyam me na kaścit na aparādhyati
preṣyasya kṣamitavyam me na kaścit na aparādhyati
11.
yadi preṣyasya viśvāsāt vā praṇayena kiṃ cit
atikrāntam me kṣamitavyam na kaścit na aparādhyati
atikrāntam me kṣamitavyam na kaścit na aparādhyati
11.
If, as your servant, I have in any way transgressed due to trust or affection, it should be forgiven to me. For there is no one who does not commit a fault.
इति तस्य ब्रुवाणस्य सुग्रीवस्य महात्मनः ।
अभवल् लक्ष्मणः प्रीतः प्रेंणा चेदमुवाच ह ॥१२॥
अभवल् लक्ष्मणः प्रीतः प्रेंणा चेदमुवाच ह ॥१२॥
12. iti tasya bruvāṇasya sugrīvasya mahātmanaḥ ,
abhaval lakṣmaṇaḥ prītaḥ preṃṇā cedamuvāca ha.
abhaval lakṣmaṇaḥ prītaḥ preṃṇā cedamuvāca ha.
12.
iti tasya bruvāṇasya sugrīvasya mahātmanaḥ
abhavat lakṣmaṇaḥ prītaḥ premṇā ca idam uvāca ha
abhavat lakṣmaṇaḥ prītaḥ premṇā ca idam uvāca ha
12.
iti tasya mahātmanaḥ sugrīvasya bruvāṇasya
lakṣmaṇaḥ prītaḥ abhavat ca premṇā idam uvāca ha
lakṣmaṇaḥ prītaḥ abhavat ca premṇā idam uvāca ha
12.
As the great-souled (mahātman) Sugrīva spoke thus, Lakshmana became pleased and, with affection, said this.
सर्वथा हि मम भ्राता सनाथो वानरेश्वर ।
त्वया नाथेन सुग्रीव प्रश्रितेन विशेषतः ॥१३॥
त्वया नाथेन सुग्रीव प्रश्रितेन विशेषतः ॥१३॥
13. sarvathā hi mama bhrātā sanātho vānareśvara ,
tvayā nāthena sugrīva praśritena viśeṣataḥ.
tvayā nāthena sugrīva praśritena viśeṣataḥ.
13.
sarvathā hi mama bhrātā sanāthaḥ vānareśvara
tvayā nāthena sugrīva praśritena viśeṣataḥ
tvayā nāthena sugrīva praśritena viśeṣataḥ
13.
hi vānareśvara sugrīva mama bhrātā sarvathā
sanāthaḥ tvayā praśritena nāthena viśeṣataḥ
sanāthaḥ tvayā praśritena nāthena viśeṣataḥ
13.
O Sugrīva, Lord of Monkeys, my brother is indeed fully protected, especially by you, such a humble protector.
यस्ते प्रभावः सुग्रीव यच्च ते शौचमुत्तमम् ।
अर्हस्तं कपिराज्यस्य श्रियं भोक्तुमनुत्तमाम् ॥१४॥
अर्हस्तं कपिराज्यस्य श्रियं भोक्तुमनुत्तमाम् ॥१४॥
14. yaste prabhāvaḥ sugrīva yacca te śaucamuttamam ,
arhastaṃ kapirājyasya śriyaṃ bhoktumanuttamām.
arhastaṃ kapirājyasya śriyaṃ bhoktumanuttamām.
14.
yaḥ te prabhāvaḥ sugrīva yat ca te śaucam uttamam
arhas tam kapirājyasya śriyam bhoktum anuttamām
arhas tam kapirājyasya śriyam bhoktum anuttamām
14.
sugrīva yaḥ te prabhāvaḥ ca yat te uttamam śaucam
tam anuttamām kapirājyasya śriyam bhoktum arhas
tam anuttamām kapirājyasya śriyam bhoktum arhas
14.
O Sugrīva, considering your power and your excellent purity, you are truly worthy to enjoy the supreme glory of the monkey kingdom.
सहायेन च सुग्रीव त्वया रामः प्रतापवान् ।
वधिष्यति रणे शत्रूनचिरान्नात्र संशयः ॥१५॥
वधिष्यति रणे शत्रूनचिरान्नात्र संशयः ॥१५॥
15. sahāyena ca sugrīva tvayā rāmaḥ pratāpavān ,
vadhiṣyati raṇe śatrūnacirānnātra saṃśayaḥ.
vadhiṣyati raṇe śatrūnacirānnātra saṃśayaḥ.
15.
sahāyena ca sugrīva tvayā rāmaḥ pratāpavān
vadhiṣyati raṇe śatrūn acirāt na atra saṃśayaḥ
vadhiṣyati raṇe śatrūn acirāt na atra saṃśayaḥ
15.
sugrīva tvayā sahāyena ca pratāpavān rāmaḥ
raṇe śatrūn acirāt vadhiṣyati atra saṃśayaḥ na
raṇe śatrūn acirāt vadhiṣyati atra saṃśayaḥ na
15.
O Sugriva, with your help, the mighty Rama will swiftly slay his enemies in battle. There is no doubt about this.
धर्मज्ञस्य कृतज्ञस्य संग्रामेष्वनिवर्तिनः ।
उपपन्नं च युक्तं च सुग्रीव तव भाषितम् ॥१६॥
उपपन्नं च युक्तं च सुग्रीव तव भाषितम् ॥१६॥
16. dharmajñasya kṛtajñasya saṃgrāmeṣvanivartinaḥ ,
upapannaṃ ca yuktaṃ ca sugrīva tava bhāṣitam.
upapannaṃ ca yuktaṃ ca sugrīva tava bhāṣitam.
16.
dharmajñasya kṛtajñasya saṃgrāmeṣu anivartinaḥ
upapannam ca yuktam ca sugrīva tava bhāṣitam
upapannam ca yuktam ca sugrīva tava bhāṣitam
16.
sugrīva dharmajñasya kṛtajñasya saṃgrāmeṣu
anivartinaḥ tava bhāṣitam upapannam ca yuktam ca
anivartinaḥ tava bhāṣitam upapannam ca yuktam ca
16.
O Sugriva, your words are most appropriate and fitting for one who understands the natural law (dharma), is grateful, and never retreats in battles.
दोषज्ञः सति सामर्थ्ये को ऽन्यो भाषितुमर्हति ।
वर्जयित्वा मम ज्येष्ठं त्वां च वानरसत्तम ॥१७॥
वर्जयित्वा मम ज्येष्ठं त्वां च वानरसत्तम ॥१७॥
17. doṣajñaḥ sati sāmarthye ko'nyo bhāṣitumarhati ,
varjayitvā mama jyeṣṭhaṃ tvāṃ ca vānarasattama.
varjayitvā mama jyeṣṭhaṃ tvāṃ ca vānarasattama.
17.
doṣajñaḥ sati sāmarthye kaḥ anyaḥ bhāṣitum arhati
varjayitvā mama jyeṣṭham tvām ca vānarasattama
varjayitvā mama jyeṣṭham tvām ca vānarasattama
17.
vānarasattama mama jyeṣṭham tvām ca varjayitvā
sati sāmarthye doṣajñaḥ anyaḥ kaḥ bhāṣitum arhati
sati sāmarthye doṣajñaḥ anyaḥ kaḥ bhāṣitum arhati
17.
O best among monkeys, who else, possessing such capability and discernment, is worthy to speak, apart from my elder brother and yourself?
सदृशश्चासि रामस्य विक्रमेण बलेन च ।
सहायो दैवतैर्दत्तश्चिराय हरिपुंगव ॥१८॥
सहायो दैवतैर्दत्तश्चिराय हरिपुंगव ॥१८॥
18. sadṛśaścāsi rāmasya vikrameṇa balena ca ,
sahāyo daivatairdattaścirāya haripuṃgava.
sahāyo daivatairdattaścirāya haripuṃgava.
18.
sadṛśaḥ ca asi rāmasya vikrameṇa balena ca
sahāyaḥ daivataiḥ dattaḥ cirāya haripuṅgava
sahāyaḥ daivataiḥ dattaḥ cirāya haripuṅgava
18.
haripuṅgava tvam rāmasya vikrameṇa balena ca
sadṛśaḥ asi ca daivataiḥ cirāya dattaḥ sahāyaḥ
sadṛśaḥ asi ca daivataiḥ cirāya dattaḥ sahāyaḥ
18.
O chief among monkeys, you are indeed equal to Rama in valor and strength, and have been given by the deities as an ally for a long time.
किं तु शीघ्रमितो वीर निष्क्राम त्वं मया सह ।
सान्त्वयस्व वयस्यं च भार्याहरणदुःखितम् ॥१९॥
सान्त्वयस्व वयस्यं च भार्याहरणदुःखितम् ॥१९॥
19. kiṃ tu śīghramito vīra niṣkrāma tvaṃ mayā saha ,
sāntvayasva vayasyaṃ ca bhāryāharaṇaduḥkhitam.
sāntvayasva vayasyaṃ ca bhāryāharaṇaduḥkhitam.
19.
kim tu śīghram itaḥ vīra niṣkrāma tvam mayā saha
sāntvayasva vayasyam ca bhāryāharaṇaduḥkhitam
sāntvayasva vayasyam ca bhāryāharaṇaduḥkhitam
19.
vīra tvam kim tu śīghram itaḥ mayā saha niṣkrāma
ca bhāryāharaṇaduḥkhitam vayasyam sāntvayasva
ca bhāryāharaṇaduḥkhitam vayasyam sāntvayasva
19.
But quickly, O hero, you should depart from here with me. And comfort your friend who is distressed by the abduction of his wife.
यच्च शोकाभिभूतस्य श्रुत्वा रामस्य भाषितम् ।
मया त्वं परुषाण्युक्तस्तच्च त्वं क्षन्तुमर्हसि ॥२०॥
मया त्वं परुषाण्युक्तस्तच्च त्वं क्षन्तुमर्हसि ॥२०॥
20. yacca śokābhibhūtasya śrutvā rāmasya bhāṣitam ,
mayā tvaṃ paruṣāṇyuktastacca tvaṃ kṣantumarhasi.
mayā tvaṃ paruṣāṇyuktastacca tvaṃ kṣantumarhasi.
20.
yat ca śokābhibhūtasya śrutvā rāmasya bhāṣitam mayā
tvam paruṣāṇi uktaḥ tat ca tvam kṣantum arhasi
tvam paruṣāṇi uktaḥ tat ca tvam kṣantum arhasi
20.
yat ca śokābhibhūtasya rāmasya bhāṣitam śrutvā mayā
tvam paruṣāṇi uktaḥ tat ca tvam kṣantum arhasi
tvam paruṣāṇi uktaḥ tat ca tvam kṣantum arhasi
20.
And you ought to forgive me for those harsh words spoken to you by me, after I had heard the words of Rāma, who was overwhelmed by sorrow.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35 (current chapter)
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100