Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-53

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
स तथोक्तस्तु निर्भर्त्स्य कुम्भकर्णो महोदरम् ।
अब्रवीद् राक्षसश्रेष्ठं भ्रातरं रावणं ततः ॥१॥
1. sa tathoktastu nirbhartsya kumbhakarṇo mahodaram ,
abravīd rākṣasaśreṣṭhaṃ bhrātaraṃ rāvaṇaṃ tataḥ.
1. saḥ tathā uktaḥ tu nirbhartsya kumbhakarṇaḥ mahodaram
abravīt rākṣasaśreṣṭhaṃ bhrātaraṃ rāvaṇaṃ tataḥ
1. tu saḥ kumbhakarṇaḥ tathā uktaḥ (san) mahodaram nirbhartsya,
tataḥ rākṣasaśreṣṭhaṃ bhrātaraṃ rāvaṇaṃ abravīt.
1. However, Kumbhakarna, having been addressed in that manner, first rebuked Mahodara, and then spoke to his brother Ravana, the foremost of the rākṣasas.
सो ऽहं तव भयं घोरं वधात्तस्य दुरात्मनः ।
रामस्याद्य प्रमार्जामि निर्वैरस्त्वं सुखीभव ॥२॥
2. so'haṃ tava bhayaṃ ghoraṃ vadhāttasya durātmanaḥ ,
rāmasyādya pramārjāmi nirvairastvaṃ sukhībhava.
2. saḥ aham tava bhayam ghoram vadhāt tasya durātmanaḥ
rāmasya adya pramārjāmi nirvairaḥ tvam sukhī bhava
2. aham adya tava ghoram bhayam tasya durātmanaḥ
rāmasya vadhāt pramārjāmi tvam nirvairaḥ sukhī bhava
2. I shall now wipe away your terrible fear concerning the killing of that wicked one by Rama. May you be free from enmity and become happy.
गर्जन्ति न वृथा शूर निर्जला इव तोयदाः ।
पश्य संपाद्यमानं तु गर्जितं युधि कर्मणा ॥३॥
3. garjanti na vṛthā śūra nirjalā iva toyadāḥ ,
paśya saṃpādyamānaṃ tu garjitaṃ yudhi karmaṇā.
3. garjanti na vṛthā śūra nirjalāḥ iva toyadāḥ
paśya sampādyamānam tu garjitam yudhi karmaṇā
3. śūra toyadāḥ nirjalāḥ iva na vṛthā garjanti
tu paśya garjitam sampādyamānam yudhi karmaṇā
3. O hero, they do not merely roar in vain like waterless clouds. Rather, behold their roar being actualized by their actions (karma) in battle.
न मर्षयति चात्मानं संभावयति नात्मना ।
अदर्शयित्वा शूरास्तु कर्म कुर्वन्ति दुष्करम् ॥४॥
4. na marṣayati cātmānaṃ saṃbhāvayati nātmanā ,
adarśayitvā śūrāstu karma kurvanti duṣkaram.
4. na marṣayati ca ātmānam saṃbhāvayati na ātmanā
adarśayitvā śūrāḥ tu karma kurvanti duṣkaram
4. ātmānam na marṣayati ca ātmanā na saṃbhāvayati
tu śūrāḥ adarśayitvā duṣkaram karma kurvanti
4. He does not tolerate himself (being idle) and does not esteem his self (ātman) through mere self-proclamation. Instead, heroes perform difficult deeds (karma) without showing (their prowess beforehand).
विक्लवानामबुद्धीनां राज्ञां पण्डितमानिनाम् ।
शृण्वतामादित इदं त्वद्विधानां महोदर ॥५॥
5. viklavānāmabuddhīnāṃ rājñāṃ paṇḍitamāninām ,
śṛṇvatāmādita idaṃ tvadvidhānāṃ mahodara.
5. viklavānām abuddhīnām rājñām paṇḍitamāninām
śṛṇvatām āditaḥ idam tvadvidhānām mahodara
5. mahodara idam āditaḥ śṛṇvatām tvadvidhānām
viklavānām abuddhīnām rājñām paṇḍitamāninām
5. O Mahodara, hear this from the beginning, (this is for) kings of your kind who are timid, unintelligent, and who consider themselves wise (pundits), (while they are) listening.
युद्धे कापुरुषैर्नित्यं भवद्भिः प्रियवादिभिः ।
राजानमनुगच्छद्भिः कृत्यमेतद्विनाशितम् ॥६॥
6. yuddhe kāpuruṣairnityaṃ bhavadbhiḥ priyavādibhiḥ ,
rājānamanugacchadbhiḥ kṛtyametadvināśitam.
6. yuddhe kāpuruṣaiḥ nityam bhavadbhiḥ priyavādibhiḥ
rājānam anugacchadbhiḥ kṛtyam etat vināśitam
6. bhavadbhiḥ nityam yuddhe kāpuruṣaiḥ priyavādibhiḥ
rājānam anugacchadbhiḥ etat kṛtyam vināśitam
6. This undertaking has been ruined by you, who are always cowards in battle, speaking pleasant words, and merely following the king.
राजशेषा कृता लङ्का क्षीणः कोशो बलं हतम् ।
राजानमिममासाद्य सुहृच्चिह्नममित्रकम् ॥७॥
7. rājaśeṣā kṛtā laṅkā kṣīṇaḥ kośo balaṃ hatam ,
rājānamimamāsādya suhṛccihnamamitrakam.
7. rājaśeṣā kṛtā laṅkā kṣīṇaḥ kośaḥ balam hatam
rājānam imam āsādya suhṛt cihnam amitrakam
7. laṅkā rājaśeṣā kṛtā kośaḥ kṣīṇaḥ balam hatam
imam rājānam suhṛt-cihnam amitrakam āsādya
7. Lanka has been left with only the king (remaining), the treasury is depleted, and the army destroyed, by relying on this king who bears the mark of a friend but is truly an enemy.
एष निर्याम्यहं युद्धमुद्यतः शत्रुनिर्जये ।
दुर्नयं भवतामद्य समीकर्तुं महाहवे ॥८॥
8. eṣa niryāmyahaṃ yuddhamudyataḥ śatrunirjaye ,
durnayaṃ bhavatāmadya samīkartuṃ mahāhave.
8. eṣaḥ niryāmi aham yuddham udyataḥ śatrunirjaye
durnayam bhavatām adya samīkartum mahāhave
8. aham eṣa udyataḥ yuddham niryāmi śatrunirjaye
adya bhavatām durnayam mahāhave samīkartum
8. Now I shall go forth to battle, prepared for the conquest of the enemy, to rectify your ill-counsel today in this great war.
एवमुक्तवतो वाक्यं कुम्भकर्णस्य धीमतः ।
प्रत्युवाच ततो वाक्यं प्रहसन् राक्षसाधिपः ॥९॥
9. evamuktavato vākyaṃ kumbhakarṇasya dhīmataḥ ,
pratyuvāca tato vākyaṃ prahasan rākṣasādhipaḥ.
9. evam uktavataḥ vākyam kumbhakarṇasya dhīmataḥ
pratyuvāca tataḥ vākyam prahasan rākṣasādhipaḥ
9. tataḥ rākṣasādhipaḥ prahasan vākyam pratyuvāca
evam uktavataḥ vākyam dhīmataḥ kumbhakarṇasya
9. Then, to the intelligent Kumbhakarna, who had thus spoken, the lord of the Rakshasas replied with a laugh.
महोदरो ऽयं रामात्तु परित्रस्तो न संशयः ।
न हि रोचयते तात युद्धं युद्धविशारद ॥१०॥
10. mahodaro'yaṃ rāmāttu paritrasto na saṃśayaḥ ,
na hi rocayate tāta yuddhaṃ yuddhaviśārada.
10. mahodaraḥ ayam rāmāt tu paritrastaḥ na saṃśayaḥ
| na hi rocayate tāta yuddham yuddhaviśārada
10. There is no doubt that this Mahodara is indeed terrified of Rama. Indeed, my dear one, this expert in warfare does not like the battle.
कश्चिन्मे त्वत्समो नास्ति सौहृदेन बलेन च ।
गच्छ शत्रुवधाय त्वं कुम्भकर्णजयाय च ॥११॥
11. kaścinme tvatsamo nāsti sauhṛdena balena ca ,
gaccha śatruvadhāya tvaṃ kumbhakarṇajayāya ca.
11. kaścit me tvatsamaḥ na asti sauhṛdena balena ca
| gaccha śatruvadhāya tvam kumbhakarṇajayāya ca
11. There is no one for me who is your equal in friendship and in strength. Go, therefore, for the destruction of the enemies and for the victory over Kumbhakarna.
आददे निशितं शूलं वेगाच्छत्रुनिबर्हणः ।
सर्वकालायसं दीप्तं तप्तकाञ्चनभूषणम् ॥१२॥
12. ādade niśitaṃ śūlaṃ vegācchatrunibarhaṇaḥ ,
sarvakālāyasaṃ dīptaṃ taptakāñcanabhūṣaṇam.
12. ādade niśitam śūlam vegāt śatrunibarhaṇaḥ |
sarvakālāyasam dīptam taptakāñcanabhūṣaṇam
12. The annihilator of enemies swiftly took up a sharpened spear, which was entirely made of iron, radiant, and adorned with molten gold.
इन्द्राशनिसमं भीमं वज्रप्रतिमगौरवम् ।
देवदानवगन्धर्वयक्षकिंनरसूदनम् ॥१३॥
13. indrāśanisamaṃ bhīmaṃ vajrapratimagauravam ,
devadānavagandharvayakṣakiṃnarasūdanam.
13. indrāśanisamam bhīmam vajrapratimagauravam
devadānavagandharvayakṣakinnarasūdanam
13. It was fearsome, equal to Indra's thunderbolt, and had the formidable weight of a (divine) diamond (vajra). It was the annihilator of devas, dānavas, gandharvas, yakṣas, and kinnaras.
रक्तमाल्य महादाम स्वतश्चोद्गतपावकम् ।
आदाय निशितं शूलं शत्रुशोणितरञ्जितम् ।
कुम्भकर्णो महातेजा रावणं वाक्यमब्रवीत् ॥१४॥
14. raktamālya mahādāma svataścodgatapāvakam ,
ādāya niśitaṃ śūlaṃ śatruśoṇitarañjitam ,
kumbhakarṇo mahātejā rāvaṇaṃ vākyamabravīt.
14. raktamālya mahādāma svataḥ ca
udgatapāvakam ādāya niśitam śūlam
śatruśoṇitaranjitam kumbhakarṇaḥ
mahātejāḥ rāvaṇam vākyam abravīt
14. mahātejāḥ kumbhakarṇaḥ raktamālya
mahādāma svataḥ ca udgatapāvakam
niśitam śatruśoṇitaranjitam
śūlam ādāya rāvaṇam vākyam abravīt
14. Kumbhakarna, of immense power, having taken a great garland of red flowers that spontaneously emitted fire, and a sharpened spear, stained with the blood of enemies, spoke to Ravana.
गमिष्याम्यहमेकाकी तिष्ठत्विह बलं महत् ।
अद्य तान् क्षुधितः क्रुद्धो भक्षयिष्यामि वानरान् ॥१५॥
15. gamiṣyāmyahamekākī tiṣṭhatviha balaṃ mahat ,
adya tān kṣudhitaḥ kruddho bhakṣayiṣyāmi vānarān.
15. gamiṣyāmi aham ekākī tiṣṭhatu iha balam mahat
adya tān kṣudhitaḥ kruddhaḥ bhakṣayiṣyāmi vānarān
15. aham ekākī gamiṣyāmi mahat balam iha tiṣṭhatu
adya kṣudhitaḥ kruddhaḥ tān vānarān bhakṣayiṣyāmi
15. I shall go alone; let the great army remain here. Today, hungry and enraged, I shall devour those monkeys.
कुम्भकर्णवचः श्रुत्वा रावणो वाक्यमब्रवीत् ।
सैन्यैः परिवृतो गच्छ शूलमुद्गलपाणिभिः ॥१६॥
16. kumbhakarṇavacaḥ śrutvā rāvaṇo vākyamabravīt ,
sainyaiḥ parivṛto gaccha śūlamudgalapāṇibhiḥ.
16. kumbhakarṇavacaḥ śrutvā rāvaṇaḥ vākyam abravīt
senyaiḥ parivṛtaḥ gaccha śūlamudgalapāṇibhiḥ
16. rāvaṇaḥ kumbhakarṇavacaḥ śrutvā vākyam abravīt
parivṛtaḥ śūlamudgalapāṇibhiḥ senyaiḥ gaccha
16. Having heard Kumbhakarna's words, Ravana spoke: "Go, accompanied by troops holding spears and maces in their hands!"
वानरा हि महात्मानः शीघ्राश्च व्यवसायिनः ।
एकाकिनं प्रमत्तं वा नयेयुर्दशनैः क्षयम् ॥१७॥
17. vānarā hi mahātmānaḥ śīghrāśca vyavasāyinaḥ ,
ekākinaṃ pramattaṃ vā nayeyurdaśanaiḥ kṣayam.
17. vānarāḥ hi mahātmānaḥ śīghrāḥ ca vyavasāyinaḥ
ekākinam pramattam vā nayeyuḥ daśanaiḥ kṣayam
17. hi vānarāḥ mahātmānaḥ śīghrāḥ ca vyavasāyinaḥ
ekākinam vā pramattam daśanaiḥ kṣayam nayeyuḥ
17. For the monkeys are indeed great-souled (mahātman), swift, and resolute. They could bring a solitary or careless person to destruction with their teeth.
तस्मात् परमदुर्धर्षैः सैन्यैः परिवृतो व्रज ।
रक्षसामहितं सर्वं शत्रुपक्षं निसूदय ॥१८॥
18. tasmāt paramadurdharṣaiḥ sainyaiḥ parivṛto vraja ,
rakṣasāmahitaṃ sarvaṃ śatrupakṣaṃ nisūdaya.
18. tasmāt paramadurgharṣaiḥ senyaiḥ parivṛtaḥ
vraja rakṣasām ahitam sarvam śatrupakṣam nisūday
18. Therefore, go, surrounded by extremely formidable armies. Completely destroy the entire enemy faction, which is hostile to the rākṣasas.
अथासनात् समुत्पत्य स्रजं मणिकृतान्तराम् ।
आबबन्ध महातेजाः कुम्भकर्णस्य रावणः ॥१९॥
19. athāsanāt samutpatya srajaṃ maṇikṛtāntarām ,
ābabandha mahātejāḥ kumbhakarṇasya rāvaṇaḥ.
19. atha āsanāt samutpatya srajam maṇikṛtāntarām
ābabandha mahātejāḥ kumbhakarṇasya rāvaṇaḥ
19. Then, the greatly powerful Rāvaṇa, having risen from his seat, tied a garland, in which gems were embedded, onto Kumbhakarṇa.
अङ्गदानङ्गुलीवेष्टान् वराण्याभरणानि च ।
हारं च शशिसंकाशमाबबन्ध महात्मनः ॥२०॥
20. aṅgadānaṅgulīveṣṭān varāṇyābharaṇāni ca ,
hāraṃ ca śaśisaṃkāśamābabandha mahātmanaḥ.
20. aṅgadān aṅgulīveṣṭān varāṇi ābharaṇāni ca
hāram ca śasisaṃkāśam ābabandha mahātmanaḥ
20. And he fastened armlets, finger-rings, excellent ornaments, and a necklace as brilliant as the moon onto the great-souled one (Kumbhakarṇa).
दिव्यानि च सुगन्धीनि माल्यदामानि रावणः ।
श्रोत्रे चासज्जयामास श्रीमती चास्य कुण्डले ॥२१॥
21. divyāni ca sugandhīni mālyadāmāni rāvaṇaḥ ,
śrotre cāsajjayāmāsa śrīmatī cāsya kuṇḍale.
21. divyāni ca sugandhīni mālyadāmāni rāvaṇaḥ
śrotre ca asajjayāmāsa śrīmatī ca asya kuṇḍale
21. And Rāvaṇa fastened divine and fragrant garlands, and his two glorious earrings, onto his ears.
काञ्चनाङ्गदकेयूरो निष्काभरणभूषितः ।
कुम्भकर्णो बृहत्कर्णः सुहुतो ऽग्निरिवाबभौ ॥२२॥
22. kāñcanāṅgadakeyūro niṣkābharaṇabhūṣitaḥ ,
kumbhakarṇo bṛhatkarṇaḥ suhuto'gnirivābabhau.
22. kāñcanāṅgadakeyūraḥ niṣkābharaṇabhūṣitaḥ
kumbhakarṇaḥ bṛhatkarṇaḥ suhutaḥ agniḥ iva ababhau
22. Kumbhakarna, adorned with golden armlets and bracelets, and decorated with golden necklaces, with his large ears, shone like a well-fed fire (into which offerings have been well-poured).
श्रोणीसूत्रेण महता मेचकेन विराजितः ।
अमृतोत्पादने नद्धो भुजंगेनेव मन्दरः ॥२३॥
23. śroṇīsūtreṇa mahatā mecakena virājitaḥ ,
amṛtotpādane naddho bhujaṃgeneva mandaraḥ.
23. śroṇīsūtreṇa mahatā mecakena virājitaḥ
amṛtotpādane naddhaḥ bhujaṅgena iva mandaraḥ
23. He shone, adorned with a large, dark-blue waist-chain, like Mount Mandara bound by a serpent during the churning for nectar (amṛtotpādana).
स काञ्चनं भारसहं निवातं विद्युत्प्रभं दीप्तमिवात्मभासा ।
आबध्यमानः कवचं रराज संध्याभ्रसंवीत इवाद्रिराजः ॥२४॥
24. sa kāñcanaṃ bhārasahaṃ nivātaṃ vidyutprabhaṃ dīptamivātmabhāsā ,
ābadhyamānaḥ kavacaṃ rarāja saṃdhyābhrasaṃvīta ivādrirājaḥ.
24. saḥ kāñcanam bhārasaham nivātam
vidyutprabham dīptam iva ātma-bhāsā
ābadhyamānaḥ kavacam rarāja
sandhyābhrasaṃvītaḥ iva adrirājaḥ
24. As he put on his golden, sturdy, wind-proof armor, which shone like lightning and glittered with its own splendor, he appeared magnificent, like the king of mountains (Himālaya) enveloped by evening clouds.
सर्वाभरणनद्धाङ्गः शूलपाणिः स राक्षसः ।
त्रिविक्रमकृतोत्साहो नारायण इवाबभौ ॥२५॥
25. sarvābharaṇanaddhāṅgaḥ śūlapāṇiḥ sa rākṣasaḥ ,
trivikramakṛtotsāho nārāyaṇa ivābabhau.
25. sarvābharaṇanaddhāṅgaḥ śūlapāṇiḥ saḥ rākṣasaḥ
trivikramakṛtotsāhaḥ nārāyaṇaḥ iva ababhau
25. That demon (rākṣasa), Kumbhakarna, whose body was adorned with all kinds of ornaments and who held a spear in his hand, shone like (Viṣṇu as) Nārāyaṇa, who displayed great valor in his three strides (trivikrama).
भ्रातरं संपरिष्वज्य कृत्वा चापि प्रदक्षिणम् ।
प्रणम्य शिरसा तस्मै संप्रतस्थे महाबलिः ।
तमाशीर्भिः प्रशस्ताभिः प्रेषयामास रावणः ॥२६॥
26. bhrātaraṃ saṃpariṣvajya kṛtvā cāpi pradakṣiṇam ,
praṇamya śirasā tasmai saṃpratasthe mahābaliḥ ,
tamāśīrbhiḥ praśastābhiḥ preṣayāmāsa rāvaṇaḥ.
26. bhrātaram saṃpariṣvajya kṛtvā ca api
pradakṣiṇam praṇamya śirasā tasmai
saṃpratasthe mahābaliḥ tam āśīrbhiḥ
praśastābhiḥ preṣayāmāsa rāvaṇaḥ
26. The mighty one (mahābaliḥ), after embracing his brother, performing a respectful circumambulation, and bowing his head to him, set forth. Rāvaṇa sent him off with glorious blessings.
शङ्खदुन्दुभिनिर्घोषैः सैन्यैश्चापि वरायुधैः ।
तं गजैश्च तुरंगैश्च स्यन्दनैश्चाम्बुदस्वनैः ।
अनुजग्मुर्महात्मानं रथिनो रथिनां वरम् ॥२७॥
27. śaṅkhadundubhinirghoṣaiḥ sainyaiścāpi varāyudhaiḥ ,
taṃ gajaiśca turaṃgaiśca syandanaiścāmbudasvanaiḥ ,
anujagmurmahātmānaṃ rathino rathināṃ varam.
27. śaṅkhadundubhinirghoṣaiḥ sainyaiḥ ca
api varāyudhaiḥ tam gajaiḥ ca turaṅgaiḥ
ca syandanaiḥ ca ambudāsvanaiḥ anujagmuḥ
mahātmānam rathinaḥ rathinām varam
27. Charioteers, the foremost among charioteers, followed that great-souled one (mahātmānam), with the resounding clamor of conchs and drums, accompanied by armies equipped with excellent weapons, elephants, horses, and chariots thundering like clouds.
सर्पैरुष्ट्रैः खरैरश्वैः सिंहद्विपमृगद्विजैः ।
अनुजग्मुश्च तं घोरं कुम्भकर्णं महाबलम् ॥२८॥
28. sarpairuṣṭraiḥ kharairaśvaiḥ siṃhadvipamṛgadvijaiḥ ,
anujagmuśca taṃ ghoraṃ kumbhakarṇaṃ mahābalam.
28. sarpaiḥ uṣṭraiḥ kharaiḥ aśvaiḥ siṃhadvipamṛgadvijaiḥ
anujagmuḥ ca tam ghoram kumbhakarṇam mahābalam
28. The formidable and mighty Kumbhakarṇa was followed by (a retinue comprising) snakes, camels, donkeys, horses, lions, elephants, deer, and birds.
स पुष्पवर्णैरवकीर्यमाणो धृतातपत्रः शितशूलपाणिः ।
मदोत्कटः शोणितगन्धमत्तो विनिर्ययौ दानवदेवशत्रुः ॥२९॥
29. sa puṣpavarṇairavakīryamāṇo dhṛtātapatraḥ śitaśūlapāṇiḥ ,
madotkaṭaḥ śoṇitagandhamatto viniryayau dānavadevaśatruḥ.
29. saḥ puṣpavarṇaiḥ avakīryamāṇaḥ dhṛtātapatraḥ śitaśūlapāṇiḥ
madotkaṭaḥ śoṇitagandhamattaḥ viniryayau dānavadevaśatruḥ
29. He, being showered with multi-colored flowers, with an umbrella held over him, and holding a sharp spear in his hand, intensely arrogant and intoxicated by the scent of blood, set forth as the enemy of gods and demons.
पदातयश् अ बहवो महानादा महाबलाः ।
अन्वयू राक्षसा भीमा भीमाक्षाः शस्त्रपाणयः ॥३०॥
30. padātayaś a bahavo mahānādā mahābalāḥ ,
anvayū rākṣasā bhīmā bhīmākṣāḥ śastrapāṇayaḥ.
30. padātayaḥ ca bahavaḥ mahānādāḥ mahābalāḥ |
anvayū rākṣasāḥ bhīmāḥ bhīmākṣāḥ śastrapāṇayaḥ
30. bahavaḥ mahānādāḥ mahābalāḥ padātayaḥ ca
bhīmāḥ bhīmākṣāḥ śastrapāṇayaḥ rākṣasāḥ anvayū
30. Many mighty-roaring and very strong foot soldiers, and terrible demons with terrifying eyes and weapons in hand, followed.
रक्ताक्षाः सुमहाकाया नीलाञ्जनचयोपमाः ।
शूरानुद्यम्य खड्गांश्च निशितांश्च परश्वधान् ॥३१॥
31. raktākṣāḥ sumahākāyā nīlāñjanacayopamāḥ ,
śūrānudyamya khaḍgāṃśca niśitāṃśca paraśvadhān.
31. raktākṣāḥ sumahākāyāḥ nīlāñjanacayopamāḥ |
śūrān udyamya khaḍgān ca niśitān ca paraśvadhān
31. raktākṣāḥ sumahākāyāḥ nīlāñjanacayopamāḥ (rākṣasāḥ)
śūrān khaḍgān ca niśitān ca paraśvadhān udyamya
31. (They were) red-eyed, with very huge bodies, resembling heaps of black collyrium, wielding heroic swords and sharpened axes.
बहुव्यामांश्च विपुलान् क्षेपणीयान्दुरासदान् ।
तालस्कन्धांश्च विपुलान् क्षेपणीयान्दुरासदान् ॥३२॥
32. bahuvyāmāṃśca vipulān kṣepaṇīyāndurāsadān ,
tālaskandhāṃśca vipulān kṣepaṇīyāndurāsadān.
32. bahuvyāmān ca vipulān kṣepaṇīyān durāsadān |
tālaskandhān ca vipulān kṣepaṇīyān durāsadān
32. (te) bahuvyāmān ca vipulān kṣepaṇīyān durāsadān tālaskandhān
ca vipulān kṣepaṇīyān durāsadān (śastrāṇi udyamya)
32. (They were wielding) numerous, expansive, formidable, throwable weapons; and also formidable, expansive, throwable weapons as massive as palm trunks.
अथान्यद्वपुरादाय दारुणं लोमहर्षणम् ।
निष्पपात महातेजाः कुम्भकर्णो महाबलः ॥३३॥
33. athānyadvapurādāya dāruṇaṃ lomaharṣaṇam ,
niṣpapāta mahātejāḥ kumbhakarṇo mahābalaḥ.
33. atha anyat vapuḥ ādāya dāruṇam lomaharṣaṇam
| niṣpapāta mahātejāḥ kumbhakarṇaḥ mahābalaḥ
33. atha mahātejāḥ mahābalaḥ kumbhakarṇaḥ dāruṇam
lomaharṣaṇam anyat vapuḥ ādāya niṣpapāta
33. Then, the greatly energetic and mighty Kumbhakarna emerged, assuming another terrible, hair-raising form.
धनुःशतपरीणाहः स षट्शतसमुच्छितः ।
रौद्रः शकटचक्राक्षो महापर्वतसंनिभः ॥३४॥
34. dhanuḥśataparīṇāhaḥ sa ṣaṭśatasamucchitaḥ ,
raudraḥ śakaṭacakrākṣo mahāparvatasaṃnibhaḥ.
34. dhanuḥśataparīṇāhaḥ saḥ ṣaṭśatasamucchitaḥ
raudraḥ śakaṭacakrākṣaḥ mahāparvatasaṃnibhaḥ
34. saḥ dhanuḥśataparīṇāhaḥ ṣaṭśatasamucchitaḥ
raudraḥ śakaṭacakrākṣaḥ mahāparvatasaṃnibhaḥ
34. He was a hundred bows in width and six hundred bows in height. Terrifying, with eyes like chariot wheels, he resembled a great mountain.
संनिपत्य च रक्षांसि दग्धशैलोपमो महान् ।
कुम्भकर्णो महावक्त्रः प्रहसन्निदमब्रवीत् ॥३५॥
35. saṃnipatya ca rakṣāṃsi dagdhaśailopamo mahān ,
kumbhakarṇo mahāvaktraḥ prahasannidamabravīt.
35. saṃnipatya ca rakṣāṃsi dagdhaśailopamaḥ mahān
kumbhakarṇaḥ mahāvaktraḥ prahasan idam abravīt
35. ca rakṣāṃsi saṃnipatya,
mahān dagdhaśailopamaḥ mahāvaktraḥ kumbhakarṇaḥ prahasan idam abravīt
35. After gathering the Rākṣasas, the mighty Kumbhakarṇa, resembling a burnt mountain, with his enormous mouth, laughed and spoke as follows.
अद्य वानरमुख्यानां तानि यूथानि भागशः ।
निर्दहिष्यामि संक्रुद्धः शलभानिव पावकः ॥३६॥
36. adya vānaramukhyānāṃ tāni yūthāni bhāgaśaḥ ,
nirdahiṣyāmi saṃkruddhaḥ śalabhāniva pāvakaḥ.
36. adya vānarāmukhyānām tāni yūthāni bhāgaśaḥ
nirdahiṣyāmi saṃkruddhaḥ śalabhān iva pāvakaḥ
36. adya saṃkruddhaḥ pāvakaḥ iva śalabhān,
tāni vānarāmukhyānām yūthāni bhāgaśaḥ nirdahiṣyāmi
36. Today, enraged, I will burn down those divisions of chief Vānaras, one by one, just as fire consumes moths.
नापराध्यन्ति मे कामं वानरा वनचारिणः ।
जातिरस्मद्विधानां सा पुरोद्यानविभूषणम् ॥३७॥
37. nāparādhyanti me kāmaṃ vānarā vanacāriṇaḥ ,
jātirasmadvidhānāṃ sā purodyānavibhūṣaṇam.
37. na aparādhyanti me kāmam vānarāḥ vanacāriṇaḥ
jātiḥ asmatvidhānām sā purodyānavibhūṣaṇam
37. vanacāriṇaḥ vānarāḥ me kāmam na aparādhyanti.
asmatvidhānām sā jātiḥ purodyānavibhūṣaṇam.
37. These forest-dwelling Vānaras do not offend me in the least. For those of our kind, their species is merely an embellishment for our royal gardens.
पुररोधस्य मूलं तु राघवः सहलक्ष्मणः ।
हते तस्मिन् हतं सर्वं तं वधिष्यामि संयुगे ॥३८॥
38. purarodhasya mūlaṃ tu rāghavaḥ sahalakṣmaṇaḥ ,
hate tasmin hataṃ sarvaṃ taṃ vadhiṣyāmi saṃyuge.
38. purarodhasya mūlam tu rāghavaḥ sahalakṣmaṇaḥ
hate tasmin hatam sarvam tam vadhiṣyāmi saṃyuge
38. rāghavaḥ sahalakṣmaṇaḥ purarodhasya mūlam tu
tasmin hate sarvam hatam tam saṃyuge vadhiṣyāmi
38. Indeed, Rāma, accompanied by Lakshmana, is the root cause of this city's siege. If he is killed, everything else will be destroyed. Therefore, I will kill him in battle.
एवं तस्य ब्रुवाणस्य कुम्भकर्णस्य राक्षसाः ।
नादं चक्रुर्महाघोरं कम्पयन्त इवार्णवम् ॥३९॥
39. evaṃ tasya bruvāṇasya kumbhakarṇasya rākṣasāḥ ,
nādaṃ cakrurmahāghoraṃ kampayanta ivārṇavam.
39. evam tasya bruvāṇasya kumbhakarṇasya rākṣasāḥ
nādam cakruḥ mahāghoram kampayantaḥ iva arṇavam
39. evam tasya kumbhakarṇasya bruvāṇasya rākṣasāḥ
arṇavam kampayantaḥ iva mahāghoram nādam cakruḥ
39. While Kumbhakarna was speaking thus, the demons let out a mighty and terrifying roar, as if they were shaking the very ocean.
तस्य निष्पततस्तूर्णं कुम्भकर्णस्य धीमतः ।
बभूवुर्घोररूपाणि निमित्तानि समन्ततः ॥४०॥
40. tasya niṣpatatastūrṇaṃ kumbhakarṇasya dhīmataḥ ,
babhūvurghorarūpāṇi nimittāni samantataḥ.
40. tasya niṣpatataḥ tūrṇam kumbhakarṇasya dhīmataḥ
babhūvuḥ ghorarūpāṇi nimittāni samantataḥ
40. tūrṇam niṣpatataḥ tasya dhīmataḥ kumbhakarṇasya
samantataḥ ghorarūpāṇi nimittāni babhūvuḥ
40. As that resolute Kumbhakarna swiftly rushed out, dreadful omens appeared all around him.
उल्काशनियुता मेघा विनेदुश्च सुदारुणाः ।
ससागरवना चैव वसुधा समकम्पत ॥४१॥
41. ulkāśaniyutā meghā vineduśca sudāruṇāḥ ,
sasāgaravanā caiva vasudhā samakampata.
41. ulkāśaniyutāḥ meghāḥ vineduḥ ca sudāruṇāḥ
sasāgaravanā ca eva vasudhā samakampata
41. ulkāśaniyutāḥ sudāruṇāḥ meghāḥ vineduḥ ca
sasāgaravanā vasudhā ca eva samakampata
41. Clouds, accompanied by meteors and lightning, roared very terribly, and indeed, the earth, along with its oceans and forests, shook violently.
घोररूपाः शिवा नेदुः सज्वालकवलैर्मुखैः ।
मण्डलान्यपसव्यानि बबन्धुश्च विहंगमाः ॥४२॥
42. ghorarūpāḥ śivā neduḥ sajvālakavalairmukhaiḥ ,
maṇḍalānyapasavyāni babandhuśca vihaṃgamāḥ.
42. ghorarūpāḥ śivāḥ neduḥ sajjvālākavalaiḥ mukhaiḥ
maṇḍalāni apasavyāni babandhuḥ ca vihaṅgamāḥ
42. Terrible-looking jackals howled with mouths full of flames. Birds formed ominous (counter-clockwise) circles.
निष्पपात च गृध्रे ऽस्य शूले वै पथि गच्छतः ।
प्रास्फुरन्नयनं चास्य सव्यो बाहुरकम्पत ॥४३॥
43. niṣpapāta ca gṛdhre'sya śūle vai pathi gacchataḥ ,
prāsphurannayanaṃ cāsya savyo bāhurakampata.
43. niṣpapāta ca gṛdhraḥ asya śūle vai pathi gacchataḥ
prāsphurat nayanam ca asya savyaḥ bāhuḥ akampata
43. A vulture dropped onto his spear as he walked on the path. His eye twitched, and his left arm trembled.
निष्पपात तदा चोक्ला ज्वलन्ती भीमनिस्वना ।
आदित्यो निष्प्रभश्चासीन्न प्रवाति सुखो ऽनिलः ॥४४॥
44. niṣpapāta tadā coklā jvalantī bhīmanisvanā ,
ādityo niṣprabhaścāsīnna pravāti sukho'nilaḥ.
44. niṣpapāta tadā ca ulkā jvalantī bhīmanisvanā
ādityaḥ niṣprabhaḥ ca āsīt na pravāti sukhaḥ anilaḥ
44. Then a flaming meteor with a terrible sound fell. The sun became devoid of its brilliance, and a pleasant wind did not blow.
अचिन्तयन्महोत्पातानुत्थितांल् लोमहर्षणान् ।
निर्ययौ कुम्भकर्णस्तु कृतान्तबलचोदितः ॥४५॥
45. acintayanmahotpātānutthitāṃl lomaharṣaṇān ,
niryayau kumbhakarṇastu kṛtāntabalacoditaḥ.
45. acintayat mahāutpātān utthitān lomaharṣaṇān
niryayau kumbhakarṇaḥ tu kṛtāntabalacoditaḥ
45. He reflected on the great, hair-raising calamities that had arisen. But Kumbhakarna, impelled by the force of destiny (kṛtānta), departed.
स लङ्घयित्वा प्राकारं पद्भ्यां पर्वतसंनिभः ।
ददर्शाभ्रघनप्रख्यं वानरानीकमद्भुतम् ॥४६॥
46. sa laṅghayitvā prākāraṃ padbhyāṃ parvatasaṃnibhaḥ ,
dadarśābhraghanaprakhyaṃ vānarānīkamadbhutam.
46. sa laṅghayitvā prākāram padbhyām parvatasaṃnibhaḥ
dadarśa abhraghanaprakhyam vānarānīkam adbhutam
46. saḥ parvatasaṃnibhaḥ padbhyām prākāram laṅghayitvā
abhraghanaprakhyam adbhutam vānarānīkam dadarśa
46. He, massive like a mountain, having leaped over the wall on foot, saw the astonishing monkey army, which resembled a dense mass of clouds.
ते दृष्ट्वा राक्षसश्रेष्ठं वानराः पर्वतोपमम् ।
वायुनुन्ना इव घना ययुः सर्वा दिशस्तदा ॥४७॥
47. te dṛṣṭvā rākṣasaśreṣṭhaṃ vānarāḥ parvatopamam ,
vāyununnā iva ghanā yayuḥ sarvā diśastadā.
47. te dṛṣṭvā rākṣasaśreṣṭham vānarāḥ parvatopamam
vāyununnāḥ iva ghanāḥ yayuḥ sarvāḥ diśaḥ tadā
47. tadā te vānarāḥ parvatopamam rākṣasaśreṣṭham
dṛṣṭvā vāyununnāḥ ghanāḥ iva sarvāḥ diśaḥ yayuḥ
47. When the monkeys saw that chief of rākṣasas, who was like a mountain, they then fled in all directions, like clouds driven by the wind.
तद्वानरानीकमतिप्रचण्डं दिशो द्रवद्भिन्नमिवाभ्रजालम् ।
स कुम्भकर्णः समवेक्ष्य हर्षान्ननाद भूयो घनवद्घनाभः ॥४८॥
48. tadvānarānīkamatipracaṇḍaṃ diśo dravadbhinnamivābhrajālam ,
sa kumbhakarṇaḥ samavekṣya harṣānnanāda bhūyo ghanavadghanābhaḥ.
48. tat vānarānīkam atipracaṇḍam diśaḥ
dravat bhinnam iva abhrajālam
saḥ kumbhakarṇaḥ samavekṣya harṣāt
nanāda bhūyaḥ ghanavat ghanābhaḥ
48. saḥ ghanābhaḥ kumbhakarṇaḥ atipracaṇḍam
diśaḥ dravat bhinnam iva
abhrajālam tat vānarānīkam samavekṣya
harṣāt ghanavat bhūyaḥ nanāda
48. That cloud-like Kumbhakarṇa, observing that exceedingly fierce monkey army scattering in all directions like a dispersed mass of clouds, roared again with joy, like a thunderous cloud.
ते तस्य घोरं निनदं निशम्य यथा निनादं दिवि वारिदस्य ।
पेतुर्धरण्यां बहवः प्लवंगा निकृत्तमूला इव सालवृक्षाः ॥४९॥
49. te tasya ghoraṃ ninadaṃ niśamya yathā ninādaṃ divi vāridasya ,
peturdharaṇyāṃ bahavaḥ plavaṃgā nikṛttamūlā iva sālavṛkṣāḥ.
49. te tasya ghoram ninadam niśamya
yathā ninadam divi vāridasya
petuḥ dharaṇyām bahavaḥ plavaṃgāḥ
nikṛttamūlāḥ iva sālavṛkṣāḥ
49. te tasya ghoram ninadam vāridasya
ninadam divi yathā niśamya
bahavaḥ plavaṃgāḥ nikṛttamūlāḥ
sālavṛkṣāḥ iva dharaṇyām petuḥ
49. Upon hearing his terrible roar, which was like the thunder of a cloud in the sky, many monkeys fell to the ground, just like śāla trees whose roots have been severed.
विपुलपरिघवान् स कुम्भकर्णो रिपुनिधनाय विनिःसृतो महात्मा ।
कपि गणभयमाददत् सुभीमं प्रभुरिव किंकरदण्डवान्युगान्ते ॥५०॥
50. vipulaparighavān sa kumbhakarṇo ripunidhanāya viniḥsṛto mahātmā ,
kapi gaṇabhayamādadat subhīmaṃ prabhuriva kiṃkaradaṇḍavānyugānte.
50. vipulaparighavān saḥ kumbhakarṇaḥ
ripunidhanāya viniḥsṛtaḥ mahātmā
kapi gaṇabhayam ādadat subhīmam
prabhuḥ iva kiṅkaradaṇḍavān yugānte
50. saḥ vipulaparighavān mahātmā
kumbhakarṇaḥ ripunidhanāya viniḥsṛtaḥ
yugānte kiṅkaradaṇḍavān prabhuḥ
iva subhīmam kapi gaṇabhayam ādadat
50. That mighty Kumbhakarna, armed with a huge club, emerged for the destruction of enemies. He struck great fear into the host of monkeys, appearing like the lord of death (Yama) with his staff at the end of a cosmic age.