वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-3
अथ पुत्रः पुलस्त्यस्य विश्रवा मुनिपुंगवः ।
अचिरेणैव कालेन पितेव तपसि स्थितः ॥१॥
अचिरेणैव कालेन पितेव तपसि स्थितः ॥१॥
1. atha putraḥ pulastyasya viśravā munipuṃgavaḥ ,
acireṇaiva kālena piteva tapasi sthitaḥ.
acireṇaiva kālena piteva tapasi sthitaḥ.
1.
atha putraḥ pulastyasya viśravāḥ munipuṅgavaḥ
acireṇa eva kālena pitā iva tapasi sthitaḥ
acireṇa eva kālena pitā iva tapasi sthitaḥ
1.
atha pulastyasya putraḥ munipuṅgavaḥ viśravāḥ
acireṇa eva kālena pitā iva tapasi sthitaḥ
acireṇa eva kālena pitā iva tapasi sthitaḥ
1.
Then, Viśravas, the son of Pulastya and foremost among sages (muni), very soon, like his father, became steadfast in spiritual practice (tapas).
सत्यवाञ् शीलवान्दक्षः स्वाध्यायनिरतः शुचिः ।
सर्वभोगेष्वसंसक्तो नित्यं धर्मपरायणः ॥२॥
सर्वभोगेष्वसंसक्तो नित्यं धर्मपरायणः ॥२॥
2. satyavāñ śīlavāndakṣaḥ svādhyāyanirataḥ śuciḥ ,
sarvabhogeṣvasaṃsakto nityaṃ dharmaparāyaṇaḥ.
sarvabhogeṣvasaṃsakto nityaṃ dharmaparāyaṇaḥ.
2.
satyavān śīlavān dakṣaḥ svādhyāyanirataḥ śuciḥ
sarvabhogeṣu asaṃsaktaḥ nityam dharmaparāyaṇaḥ
sarvabhogeṣu asaṃsaktaḥ nityam dharmaparāyaṇaḥ
2.
satyavān śīlavān dakṣaḥ svādhyāyanirataḥ śuciḥ
sarvabhogeṣu asaṃsaktaḥ nityam dharmaparāyaṇaḥ
sarvabhogeṣu asaṃsaktaḥ nityam dharmaparāyaṇaḥ
2.
He was truthful, virtuous, capable, devoted to Vedic study (svādhyāya), pure, unattached to all worldly enjoyments, and always committed to (natural) law (dharma).
ज्ञात्वा तस्य तु तद्वृत्तं भरद्वाजो महानृषिः ।
ददौ विश्रवसे भार्यां स्वां सुतां देववर्णिनीम् ॥३॥
ददौ विश्रवसे भार्यां स्वां सुतां देववर्णिनीम् ॥३॥
3. jñātvā tasya tu tadvṛttaṃ bharadvājo mahānṛṣiḥ ,
dadau viśravase bhāryāṃ svāṃ sutāṃ devavarṇinīm.
dadau viśravase bhāryāṃ svāṃ sutāṃ devavarṇinīm.
3.
jñātvā tasya tu tat vṛttam bharadvājaḥ mahān ṛṣiḥ
dadau viśravase bhāryām svām sutām devavarṇinīm
dadau viśravase bhāryām svām sutām devavarṇinīm
3.
The great sage Bharadvāja, having learned of his conduct, indeed gave his own daughter, Devavarṇinī, to Viśravas as a wife.
प्रतिगृह्य तु धर्मेण भरद्वाजसुतां तदा ।
मुदा परमया युक्तो विश्रवा मुनिपुंगवः ॥४॥
मुदा परमया युक्तो विश्रवा मुनिपुंगवः ॥४॥
4. pratigṛhya tu dharmeṇa bharadvājasutāṃ tadā ,
mudā paramayā yukto viśravā munipuṃgavaḥ.
mudā paramayā yukto viśravā munipuṃgavaḥ.
4.
pratigṛhya tu dharmeṇa bharadvājasutām tadā
mudā paramayā yuktaḥ viśravāḥ munipuṅgavaḥ
mudā paramayā yuktaḥ viśravāḥ munipuṅgavaḥ
4.
Then, the chief among sages, Viśravas, having accepted Bharadvāja's daughter in accordance with natural law (dharma), was filled with supreme joy.
स तस्यां वीर्यसंपन्नमपत्यं परमाद्भुतम् ।
जनयामास धर्मात्मा सर्वैर्ब्रह्मगुणैर्युतम् ॥५॥
जनयामास धर्मात्मा सर्वैर्ब्रह्मगुणैर्युतम् ॥५॥
5. sa tasyāṃ vīryasaṃpannamapatyaṃ paramādbhutam ,
janayāmāsa dharmātmā sarvairbrahmaguṇairyutam.
janayāmāsa dharmātmā sarvairbrahmaguṇairyutam.
5.
saḥ tasyām vīryasampannam apatyam paramādbhutam
janayāmāsa dharmātmā sarvaiḥ brahmaguṇaiḥ yutam
janayāmāsa dharmātmā sarvaiḥ brahmaguṇaiḥ yutam
5.
That virtuous (dharmātmā) sage, in her, begot an offspring endowed with great potency, exceedingly wonderful, and possessing all the qualities of a brahmin.
तस्मिञ्जाते तु संहृष्टः स बभूव पितामहः ।
नाम चास्याकरोत् प्रीतः सार्धं देवर्षिभिस्तदा ॥६॥
नाम चास्याकरोत् प्रीतः सार्धं देवर्षिभिस्तदा ॥६॥
6. tasmiñjāte tu saṃhṛṣṭaḥ sa babhūva pitāmahaḥ ,
nāma cāsyākarot prītaḥ sārdhaṃ devarṣibhistadā.
nāma cāsyākarot prītaḥ sārdhaṃ devarṣibhistadā.
6.
tasmin jāte tu saṃhṛṣṭaḥ saḥ babhūva pitāmahaḥ nāma
ca asya akarot prītaḥ sārdham devarṣibhiḥ tadā
ca asya akarot prītaḥ sārdham devarṣibhiḥ tadā
6.
When that offspring was born, the grandfather indeed became greatly delighted. And then, he, being pleased, along with the divine sages (devarṣi), gave him a name.
यस्माद्विश्रवसो ऽपत्यं सादृश्याद्विश्रवा इव ।
तस्माद्वैश्रवणो नाम भविष्यत्येष विश्रुतः ॥७॥
तस्माद्वैश्रवणो नाम भविष्यत्येष विश्रुतः ॥७॥
7. yasmādviśravaso'patyaṃ sādṛśyādviśravā iva ,
tasmādvaiśravaṇo nāma bhaviṣyatyeṣa viśrutaḥ.
tasmādvaiśravaṇo nāma bhaviṣyatyeṣa viśrutaḥ.
7.
yasmāt viśravasaḥ apatyam sādṛśyāt viśravāḥ iva
tasmāt vaiśravaṇaḥ nāma bhaviṣyati eṣa viśrutaḥ
tasmāt vaiśravaṇaḥ nāma bhaviṣyati eṣa viśrutaḥ
7.
Since he is the offspring of Viśravas and resembles Viśravas, this one will therefore become famous by the name Vaiśravaṇa.
स तु वैश्रवणस्तत्र तपोवनगतस्तदा ।
अवर्धत महातेजा हुताहुतिरिवानलः ॥८॥
अवर्धत महातेजा हुताहुतिरिवानलः ॥८॥
8. sa tu vaiśravaṇastatra tapovanagatastadā ,
avardhata mahātejā hutāhutirivānalaḥ.
avardhata mahātejā hutāhutirivānalaḥ.
8.
sa tu vaiśravaṇaḥ tatra tapovanagataḥ tadā
avardhata mahātejāḥ hutāhutiḥ iva analaḥ
avardhata mahātejāḥ hutāhutiḥ iva analaḥ
8.
But that Vaiśravaṇa, having gone to the hermitage (tapovana) there, at that time, grew greatly radiant, like a fire nourished by poured oblations.
तस्याश्रमपदस्थस्य बुद्धिर्जज्ञे महात्मनः ।
चरिष्ये नियतो धर्मं धर्मो हि परमा गतिः ॥९॥
चरिष्ये नियतो धर्मं धर्मो हि परमा गतिः ॥९॥
9. tasyāśramapadasthasya buddhirjajñe mahātmanaḥ ,
cariṣye niyato dharmaṃ dharmo hi paramā gatiḥ.
cariṣye niyato dharmaṃ dharmo hi paramā gatiḥ.
9.
tasya āśramapadasthasya buddhiḥ jajñe mahātmanaḥ
cariṣye niyataḥ dharmam dharmaḥ hi paramā gatiḥ
cariṣye niyataḥ dharmam dharmaḥ hi paramā gatiḥ
9.
While he was residing in that hermitage, the great-souled one (mahātman) conceived this thought: "I shall steadfastly observe my intrinsic nature (dharma), for intrinsic nature (dharma) is indeed the supreme path."
स तु वर्षसहस्राणि तपस्तप्त्वा महावने ।
पूर्णे वर्षसहस्रे तु तं तं विधिमवर्तत ॥१०॥
पूर्णे वर्षसहस्रे तु तं तं विधिमवर्तत ॥१०॥
10. sa tu varṣasahasrāṇi tapastaptvā mahāvane ,
pūrṇe varṣasahasre tu taṃ taṃ vidhimavartata.
pūrṇe varṣasahasre tu taṃ taṃ vidhimavartata.
10.
sa tu varṣasahasrāṇi tapaḥ taptvā mahāvane
pūrṇe varṣasahasre tu tam tam vidhim avartata
pūrṇe varṣasahasre tu tam tam vidhim avartata
10.
But he, after performing severe asceticism (tapas) for thousands of years in the great forest, at the completion of a thousand years, then undertook those various prescribed rites.
जलाशी मारुताहारो निराहारस्तथैव च ।
एवं वर्षसहस्राणि जग्मुस्तान्येव वर्षवत् ॥११॥
एवं वर्षसहस्राणि जग्मुस्तान्येव वर्षवत् ॥११॥
11. jalāśī mārutāhāro nirāhārastathaiva ca ,
evaṃ varṣasahasrāṇi jagmustānyeva varṣavat.
evaṃ varṣasahasrāṇi jagmustānyeva varṣavat.
11.
jalāśī mārutāhāraḥ nirāhāraḥ tathā eva ca
evam varṣasahasrāṇi jagmuḥ tāni eva varṣavat
evam varṣasahasrāṇi jagmuḥ tāni eva varṣavat
11.
jalāśī mārutāhāraḥ tathā eva nirāhāraḥ ca
evam tāni varṣasahasrāṇi varṣavat eva jagmuḥ
evam tāni varṣasahasrāṇi varṣavat eva jagmuḥ
11.
Remaining in water, subsisting on air, and similarly fasting completely, in this manner, thousands of years passed for him, just as if they were ordinary years.
अथ प्रीतो महातेजाः सेन्द्रैः सुरगणैः सह ।
गत्वा तस्याश्रमपदं ब्रह्मेदं वाक्यमब्रवीत् ॥१२॥
गत्वा तस्याश्रमपदं ब्रह्मेदं वाक्यमब्रवीत् ॥१२॥
12. atha prīto mahātejāḥ sendraiḥ suragaṇaiḥ saha ,
gatvā tasyāśramapadaṃ brahmedaṃ vākyamabravīt.
gatvā tasyāśramapadaṃ brahmedaṃ vākyamabravīt.
12.
atha prītaḥ mahātejāḥ sa-indraiḥ suragaṇaiḥ saha
gatvā tasya āśramapadam brahmā idam vākyam abravīt
gatvā tasya āśramapadam brahmā idam vākyam abravīt
12.
atha prītaḥ mahātejāḥ brahmā sa-indraiḥ suragaṇaiḥ
saha tasya āśramapadam gatvā idam vākyam abravīt
saha tasya āśramapadam gatvā idam vākyam abravīt
12.
Then, the greatly effulgent Brahmā (brahman), being pleased, went along with Indra and the hosts of gods to his hermitage and spoke this statement.
परितुष्टो ऽस्मि ते वत्स कर्मणानेन सुव्रत ।
वरं वृणीष्व भद्रं ते वरार्हस्त्वं हि मे मतः ॥१३॥
वरं वृणीष्व भद्रं ते वरार्हस्त्वं हि मे मतः ॥१३॥
13. parituṣṭo'smi te vatsa karmaṇānena suvrata ,
varaṃ vṛṇīṣva bhadraṃ te varārhastvaṃ hi me mataḥ.
varaṃ vṛṇīṣva bhadraṃ te varārhastvaṃ hi me mataḥ.
13.
parituṣṭaḥ asmi te vatsa karmaṇā anena suvrata
varam vṛṇīṣva bhadram te varārhaḥ tvam hi me mataḥ
varam vṛṇīṣva bhadram te varārhaḥ tvam hi me mataḥ
13.
vatsa suvrata anena karmaṇā te parituṣṭaḥ asmi
varam vṛṇīṣva bhadram te hi tvam me varārhaḥ mataḥ
varam vṛṇīṣva bhadram te hi tvam me varārhaḥ mataḥ
13.
O dear child, O ascetic of good vows, I am greatly pleased with you for this act (karma). Choose a boon; may good fortune be yours. Indeed, you are considered by me to be worthy of a boon.
अथाब्रवीद्वैश्रवणः पितामहमुपस्थितम् ।
भगवंल् लोकपालत्वमिच्छेयं वित्तरक्षणम् ॥१४॥
भगवंल् लोकपालत्वमिच्छेयं वित्तरक्षणम् ॥१४॥
14. athābravīdvaiśravaṇaḥ pitāmahamupasthitam ,
bhagavaṃl lokapālatvamiccheyaṃ vittarakṣaṇam.
bhagavaṃl lokapālatvamiccheyaṃ vittarakṣaṇam.
14.
atha abravīt vaiśravaṇaḥ pitāmaham upasthitam
bhagavan lokapālatvam iccheyam vittarakṣaṇam
bhagavan lokapālatvam iccheyam vittarakṣaṇam
14.
atha vaiśravaṇaḥ upasthitam pitāmaham abravīt
bhagavan lokapālatvam vittarakṣaṇam iccheyam
bhagavan lokapālatvam vittarakṣaṇam iccheyam
14.
Then Vaiśravaṇa spoke to the grandfather (Brahmā) who was present: 'O Lord, I wish to attain the status of a world-protector, specifically as the guardian of wealth.'
ततो ऽब्रवीद्वैश्रवणं परितुष्टेन चेतसा ।
ब्रह्मा सुरगणैः सार्धं बाढमित्येव हृष्टवत् ॥१५॥
ब्रह्मा सुरगणैः सार्धं बाढमित्येव हृष्टवत् ॥१५॥
15. tato'bravīdvaiśravaṇaṃ parituṣṭena cetasā ,
brahmā suragaṇaiḥ sārdhaṃ bāḍhamityeva hṛṣṭavat.
brahmā suragaṇaiḥ sārdhaṃ bāḍhamityeva hṛṣṭavat.
15.
tataḥ abravīt vaiśravaṇam parituṣṭena cetasā
brahmā suragaṇaiḥ sārdham bāḍham iti eva hṛṣṭavat
brahmā suragaṇaiḥ sārdham bāḍham iti eva hṛṣṭavat
15.
tataḥ brahmā suragaṇaiḥ sārdham parituṣṭena cetasā
hṛṣṭavat vaiśravaṇam abravīt bāḍham iti eva
hṛṣṭavat vaiśravaṇam abravīt bāḍham iti eva
15.
Thereupon, Brahmā, along with the hosts of gods, joyfully said to Vaiśravaṇa with a greatly pleased mind, "So be it!"
अहं हि लोकपालानां चतुर्थं स्रष्टुमुद्यतः ।
यमेन्द्रवरुणानां हि पदं यत्तव चेप्सितम् ॥१६॥
यमेन्द्रवरुणानां हि पदं यत्तव चेप्सितम् ॥१६॥
16. ahaṃ hi lokapālānāṃ caturthaṃ sraṣṭumudyataḥ ,
yamendravaruṇānāṃ hi padaṃ yattava cepsitam.
yamendravaruṇānāṃ hi padaṃ yattava cepsitam.
16.
aham hi lokapālānām caturtham sraṣṭum udyataḥ
yamendravāruṇānām hi padam yat tava ca īpsitam
yamendravāruṇānām hi padam yat tava ca īpsitam
16.
aham hi lokapālānām caturtham sraṣṭum udyataḥ.
yat yamendravāruṇānām padam hi tava ca īpsitam
yat yamendravāruṇānām padam hi tava ca īpsitam
16.
Indeed, I am prepared to appoint the fourth of the world-guardians. The position of Yama, Indra, and Varuṇa is indeed what you desire.
तत्कृतं गच्छ धर्मज्ञ धनेशत्वमवाप्नुहि ।
यमेन्द्रवरुणानां हि चतुर्थो ऽद्य भविष्यसि ॥१७॥
यमेन्द्रवरुणानां हि चतुर्थो ऽद्य भविष्यसि ॥१७॥
17. tatkṛtaṃ gaccha dharmajña dhaneśatvamavāpnuhi ,
yamendravaruṇānāṃ hi caturtho'dya bhaviṣyasi.
yamendravaruṇānāṃ hi caturtho'dya bhaviṣyasi.
17.
tat kṛtam gaccha dharmajña dhaneśatvam avāpnuhi
yamendravāruṇānām hi caturthaḥ adya bhaviṣyasi
yamendravāruṇānām hi caturthaḥ adya bhaviṣyasi
17.
dharmajña,
tat kṛtam.
gaccha,
dhaneśatvam avāpnuhi.
hi adya yamendravāruṇānām caturthaḥ bhaviṣyasi
tat kṛtam.
gaccha,
dhaneśatvam avāpnuhi.
hi adya yamendravāruṇānām caturthaḥ bhaviṣyasi
17.
Therefore, that (which you desired) is accomplished. Go, O knower of natural law (dharma), and attain the lordship of wealth. Indeed, today you shall become the fourth among Yama, Indra, and Varuṇa.
एतच्च पुष्पकं नाम विमानं सूर्यसंनिभम् ।
प्रतिगृह्णीष्व यानार्थं त्रिदशैः समतां व्रज ॥१८॥
प्रतिगृह्णीष्व यानार्थं त्रिदशैः समतां व्रज ॥१८॥
18. etacca puṣpakaṃ nāma vimānaṃ sūryasaṃnibham ,
pratigṛhṇīṣva yānārthaṃ tridaśaiḥ samatāṃ vraja.
pratigṛhṇīṣva yānārthaṃ tridaśaiḥ samatāṃ vraja.
18.
etat ca puṣpakam nāma vimānam sūryasaṃnibham
pratigṛhṇīṣva yānārtham tridaśaiḥ samatām vraja
pratigṛhṇīṣva yānārtham tridaśaiḥ samatām vraja
18.
ca etat puṣpakam nāma sūryasaṃnibham vimānam yānārtham pratigṛhṇīṣva.
tridaśaiḥ samatām vraja
tridaśaiḥ samatām vraja
18.
And accept this aerial chariot, named Puṣpaka, which shines like the sun, for your journeys. Attain equality with the thirty gods.
स्वस्ति ते ऽस्तु गमिष्यामः सर्व एव यथागतम् ।
कृतकृत्या वयं तात दत्त्वा तव महावरम् ॥१९॥
कृतकृत्या वयं तात दत्त्वा तव महावरम् ॥१९॥
19. svasti te'stu gamiṣyāmaḥ sarva eva yathāgatam ,
kṛtakṛtyā vayaṃ tāta dattvā tava mahāvaram.
kṛtakṛtyā vayaṃ tāta dattvā tava mahāvaram.
19.
svasti te astu gamiṣyāmaḥ sarve eva yathāgatam
kṛtakṛtyāḥ vayam tāta dattvā tava mahāvaram
kṛtakṛtyāḥ vayam tāta dattvā tava mahāvaram
19.
tāta te svasti astu vayam sarve eva yathāgatam
tava mahāvaram dattvā kṛtakṛtyāḥ gamiṣyāmaḥ
tava mahāvaram dattvā kṛtakṛtyāḥ gamiṣyāmaḥ
19.
May you be well. We shall all depart whence we came, O dear one, having accomplished our task by granting you a great boon.
गतेषु ब्रह्मपूर्वेषु देवेष्वथ नभस्तलम् ।
धनेशः पितरं प्राह विनयात् प्रणतो वचः ॥२०॥
धनेशः पितरं प्राह विनयात् प्रणतो वचः ॥२०॥
20. gateṣu brahmapūrveṣu deveṣvatha nabhastalam ,
dhaneśaḥ pitaraṃ prāha vinayāt praṇato vacaḥ.
dhaneśaḥ pitaraṃ prāha vinayāt praṇato vacaḥ.
20.
gateṣu brahmapūrveṣu deveṣu atha nabhastalam
dhaneśaḥ pitaram prāha vinayāt praṇataḥ vacaḥ
dhaneśaḥ pitaram prāha vinayāt praṇataḥ vacaḥ
20.
brahmapūrveṣu deveṣu nabhastalam gateṣu atha
dhaneśaḥ praṇataḥ vinayāt pitaram vacaḥ prāha
dhaneśaḥ praṇataḥ vinayāt pitaram vacaḥ prāha
20.
After the gods, led by (brahman) Brahmā, had ascended to the sky, then Kubera, the lord of wealth, bowing respectfully, spoke these words to his father.
भगवंल् लब्धवानस्मि वरं कमलयोनितः ।
निवासं न तु मे देवो विदधे स प्रजापतिः ॥२१॥
निवासं न तु मे देवो विदधे स प्रजापतिः ॥२१॥
21. bhagavaṃl labdhavānasmi varaṃ kamalayonitaḥ ,
nivāsaṃ na tu me devo vidadhe sa prajāpatiḥ.
nivāsaṃ na tu me devo vidadhe sa prajāpatiḥ.
21.
bhagavan labdhavān asmi varam kamalayonitaḥ
nivāsam na tu me devaḥ vidadhe saḥ prajāpatiḥ
nivāsam na tu me devaḥ vidadhe saḥ prajāpatiḥ
21.
bhagavan kamalayonitaḥ varam labdhavān asmi
tu saḥ devaḥ prajāpatiḥ me nivāsam na vidadhe
tu saḥ devaḥ prajāpatiḥ me nivāsam na vidadhe
21.
O venerable sir, I have obtained a boon from the Lotus-born (brahman) Brahmā. However, that god, the (prajāpati), did not designate a dwelling place for me.
तत् पश्य भगवन् कं चिद्देशं वासाय नः प्रभो ।
न च पीडा भवेद् यत्र प्राणिनो यस्य कस्य चित् ॥२२॥
न च पीडा भवेद् यत्र प्राणिनो यस्य कस्य चित् ॥२२॥
22. tat paśya bhagavan kaṃ ciddeśaṃ vāsāya naḥ prabho ,
na ca pīḍā bhaved yatra prāṇino yasya kasya cit.
na ca pīḍā bhaved yatra prāṇino yasya kasya cit.
22.
tat paśya bhagavan kam cit deśam vāsāya naḥ prabho
na ca pīḍā bhavet yatra prāṇinaḥ yasya kasya cit
na ca pīḍā bhavet yatra prāṇinaḥ yasya kasya cit
22.
tat bhagavan prabho naḥ vāsāya kam cit deśam paśya
yatra yasya kasya cit prāṇinaḥ ca pīḍā na bhavet
yatra yasya kasya cit prāṇinaḥ ca pīḍā na bhavet
22.
Therefore, O venerable lord, please look for some place for us to reside, where there may be no harm to any living being whatsoever.
एवमुक्तस्तु पुत्रेण विश्रवा मुनिपुंगवः ।
वचनं प्राह धर्मज्ञ श्रूयतामिति धर्मवित् ॥२३॥
वचनं प्राह धर्मज्ञ श्रूयतामिति धर्मवित् ॥२३॥
23. evamuktastu putreṇa viśravā munipuṃgavaḥ ,
vacanaṃ prāha dharmajña śrūyatāmiti dharmavit.
vacanaṃ prāha dharmajña śrūyatāmiti dharmavit.
23.
evam uktaḥ tu putreṇa viśravāḥ munipuṅgavaḥ
vacanam prāha dharmajña śrūyatām iti dharmavit
vacanam prāha dharmajña śrūyatām iti dharmavit
23.
Thus addressed by his son, Viśravas, the foremost among sages and a knower of natural law (dharma), spoke these words to his son, who also understood natural law (dharma), saying, 'Listen!'
लङ्का नाम पुरी रम्या निर्मिता विश्वकर्मणा ।
राक्षसानां निवासार्थं यथेन्द्रस्यामरावती ॥२४॥
राक्षसानां निवासार्थं यथेन्द्रस्यामरावती ॥२४॥
24. laṅkā nāma purī ramyā nirmitā viśvakarmaṇā ,
rākṣasānāṃ nivāsārthaṃ yathendrasyāmarāvatī.
rākṣasānāṃ nivāsārthaṃ yathendrasyāmarāvatī.
24.
laṅkā nāma purī ramyā nirmitā viśvakarmaṇā
rākṣasānām nivāsārtham yathā indrasya amarāvatī
rākṣasānām nivāsārtham yathā indrasya amarāvatī
24.
A beautiful city named Laṅkā was constructed by Viśvakarmā for the residence of the Rākṣasas, just as Amarāvatī is for Indra.
रमणीया पुरी सा हि रुक्मवैदूर्यतोरणा ।
राक्षसैः सा परित्यक्ता पुरा विष्णुभयार्दितैः ।
शून्या रक्षोगणैः सर्वै रसातलतलं गतैः ॥२५॥
राक्षसैः सा परित्यक्ता पुरा विष्णुभयार्दितैः ।
शून्या रक्षोगणैः सर्वै रसातलतलं गतैः ॥२५॥
25. ramaṇīyā purī sā hi rukmavaidūryatoraṇā ,
rākṣasaiḥ sā parityaktā purā viṣṇubhayārditaiḥ ,
śūnyā rakṣogaṇaiḥ sarvai rasātalatalaṃ gataiḥ.
rākṣasaiḥ sā parityaktā purā viṣṇubhayārditaiḥ ,
śūnyā rakṣogaṇaiḥ sarvai rasātalatalaṃ gataiḥ.
25.
ramaṇīyā purī sā hi rukmavaidūryatoraṇā
rākṣasaiḥ sā parityaktā purā
viṣṇubhayārditaiḥ śūnyā rakṣogaṇaiḥ
sarvaiḥ rasātalatalam gataiḥ
rākṣasaiḥ sā parityaktā purā
viṣṇubhayārditaiḥ śūnyā rakṣogaṇaiḥ
sarvaiḥ rasātalatalam gataiḥ
25.
That delightful city, with its gates of gold and lapis lazuli, was indeed abandoned long ago by the Rākṣasas, who were afflicted by the fear of Viṣṇu. It became completely empty, as all the hordes of Rākṣasas had gone to the lowest subterranean realm.
स त्वं तत्र निवासाय रोचयस्व मतिं स्वकाम् ।
निर्दोषस्तत्र ते वासो न च बाधास्ति कस्य चित् ॥२६॥
निर्दोषस्तत्र ते वासो न च बाधास्ति कस्य चित् ॥२६॥
26. sa tvaṃ tatra nivāsāya rocayasva matiṃ svakām ,
nirdoṣastatra te vāso na ca bādhāsti kasya cit.
nirdoṣastatra te vāso na ca bādhāsti kasya cit.
26.
saḥ tvam tatra nivāsāya rocayasva matim svakām
nirdoṣaḥ tatra te vāsaḥ na ca bādhā asti kasya cit
nirdoṣaḥ tatra te vāsaḥ na ca bādhā asti kasya cit
26.
So, you should choose that place as your residence. Your dwelling there will be without fault, and there will be no hindrance for anyone.
एतच्छ्रुत्वा तु धर्मात्मा धर्मिष्ठं वचनं पितुः ।
निवेशयामास तदा लङ्कां पर्वतमूर्धनि ॥२७॥
निवेशयामास तदा लङ्कां पर्वतमूर्धनि ॥२७॥
27. etacchrutvā tu dharmātmā dharmiṣṭhaṃ vacanaṃ pituḥ ,
niveśayāmāsa tadā laṅkāṃ parvatamūrdhani.
niveśayāmāsa tadā laṅkāṃ parvatamūrdhani.
27.
etat śrutvā tu dharmātmā dharmiṣṭham vacanam
pituḥ niveśayāmāsa tadā laṅkām parvatamūrdhani
pituḥ niveśayāmāsa tadā laṅkām parvatamūrdhani
27.
dharmātmā tu pituḥ etat dharmiṣṭham vacanam
śrutvā tadā laṅkām parvatamūrdhani niveśayāmāsa
śrutvā tadā laṅkām parvatamūrdhani niveśayāmāsa
27.
Having heard this, the virtuous soul (dharmātmā) then established Laṅkā on the mountaintop, according to his father's most righteous command.
नैरृतानां सहस्रैस्तु हृष्टैः प्रमुदितैः सदा ।
अचिरेणैककालेन संपूर्णा तस्य शासनात् ॥२८॥
अचिरेणैककालेन संपूर्णा तस्य शासनात् ॥२८॥
28. nairṛtānāṃ sahasraistu hṛṣṭaiḥ pramuditaiḥ sadā ,
acireṇaikakālena saṃpūrṇā tasya śāsanāt.
acireṇaikakālena saṃpūrṇā tasya śāsanāt.
28.
nairṛtānām sahasraiḥ tu hṛṣṭaiḥ pramuditaiḥ
sadā acireṇa ekakālena sampūrṇā tasya śāsanāt
sadā acireṇa ekakālena sampūrṇā tasya śāsanāt
28.
tasya śāsanāt sadā hṛṣṭaiḥ pramuditaiḥ nairṛtānām
sahasraiḥ tu acireṇa ekakālena sampūrṇā
sahasraiḥ tu acireṇa ekakālena sampūrṇā
28.
By thousands of Nairṛtas, ever-delighted and greatly joyful, Laṅkā was completely filled in a short time by his command.
अथ तत्रावसत् प्रीतो धर्मात्मा नैरृताधिपः ।
समुद्रपरिधानायां लङ्कायां विश्रवात्मजः ॥२९॥
समुद्रपरिधानायां लङ्कायां विश्रवात्मजः ॥२९॥
29. atha tatrāvasat prīto dharmātmā nairṛtādhipaḥ ,
samudraparidhānāyāṃ laṅkāyāṃ viśravātmajaḥ.
samudraparidhānāyāṃ laṅkāyāṃ viśravātmajaḥ.
29.
atha tatra avasat prītaḥ dharmātmā nairṛtādhipaḥ
samudrapariḍhānāyām laṅkāyām viśravātmajaḥ
samudrapariḍhānāyām laṅkāyām viśravātmajaḥ
29.
atha dharmātmā nairṛtādhipaḥ viśravātmajaḥ
prītaḥ tatra samudrapariḍhānāyām laṅkāyām avasat
prītaḥ tatra samudrapariḍhānāyām laṅkāyām avasat
29.
Then, the virtuous soul (dharmātmā), the son of Viśravas and lord of the Nairṛtas, pleased, dwelt there in Laṅkā, which was adorned with the ocean as its garment.
काले काले विनीतात्मा पुष्पकेण धनेश्वरः ।
अभ्यगच्छत् सुसंहृष्टः पितरं मातरं च सः ॥३०॥
अभ्यगच्छत् सुसंहृष्टः पितरं मातरं च सः ॥३०॥
30. kāle kāle vinītātmā puṣpakeṇa dhaneśvaraḥ ,
abhyagacchat susaṃhṛṣṭaḥ pitaraṃ mātaraṃ ca saḥ.
abhyagacchat susaṃhṛṣṭaḥ pitaraṃ mātaraṃ ca saḥ.
30.
kāle kāle vinītātmā puṣpakeṇa dhaneśvaraḥ
abhyagacchat susaṃhṛṣṭaḥ pitaram mātaram ca saḥ
abhyagacchat susaṃhṛṣṭaḥ pitaram mātaram ca saḥ
30.
saḥ vinītātmā dhaneśvaraḥ susaṃhṛṣṭaḥ kāle
kāle puṣpakeṇa pitaram mātaram ca abhyagacchat
kāle puṣpakeṇa pitaram mātaram ca abhyagacchat
30.
From time to time, he, the humble (vinītātmā) lord of wealth, exceedingly delighted, would go to his father and mother by means of the Puṣpaka chariot.
स देवगन्धर्वगणैरभिष्टुतस्तथैव सिद्धैः सह चारणैरपि ।
गभस्तिभिः सूर्य इवौजसा वृतः पितुः समीपं प्रययौ श्रिया वृतः ॥३१॥
गभस्तिभिः सूर्य इवौजसा वृतः पितुः समीपं प्रययौ श्रिया वृतः ॥३१॥
31. sa devagandharvagaṇairabhiṣṭutastathaiva siddhaiḥ saha cāraṇairapi ,
gabhastibhiḥ sūrya ivaujasā vṛtaḥ pituḥ samīpaṃ prayayau śriyā vṛtaḥ.
gabhastibhiḥ sūrya ivaujasā vṛtaḥ pituḥ samīpaṃ prayayau śriyā vṛtaḥ.
31.
saḥ deva-gandharva-gaṇaiḥ abhiṣṭutaḥ
tathā eva siddhaiḥ saha cāraṇaiḥ api
| gabhastibhiḥ sūryaḥ iva ojasā
vṛtaḥ pituḥ samīpam prayayau śriyā vṛtaḥ
tathā eva siddhaiḥ saha cāraṇaiḥ api
| gabhastibhiḥ sūryaḥ iva ojasā
vṛtaḥ pituḥ samīpam prayayau śriyā vṛtaḥ
31.
saḥ deva-gandharva-gaṇaiḥ tathā eva
siddhaiḥ saha cāraṇaiḥ api abhiṣṭutaḥ
gabhastibhiḥ ojasā vṛtaḥ sūryaḥ iva
śriyā vṛtaḥ pituḥ samīpam prayayau
siddhaiḥ saha cāraṇaiḥ api abhiṣṭutaḥ
gabhastibhiḥ ojasā vṛtaḥ sūryaḥ iva
śriyā vṛtaḥ pituḥ samīpam prayayau
31.
Praised by hosts of gods, gandharvas, siddhas, and charanas, he proceeded to his father's side, enveloped in splendor, much like the sun surrounded by its rays and majesty.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3 (current chapter)
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100