Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-2, chapter-73

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ततः प्रभातसमये दिवसे ऽथ चतुर्दशे ।
समेत्य राजकर्तारो भरतं वाक्यमब्रुवन् ॥१॥
1. tataḥ prabhātasamaye divase'tha caturdaśe ,
sametya rājakartāro bharataṃ vākyamabruvan.
1. tataḥ prabhātasamaye divase atha caturdaśe
sametya rājakartāraḥ bharatam vākyam abruvan
1. tataḥ caturdaśe divase prabhātasamaye
sametya rājakartāraḥ bharatam vākyam abruvan
1. Then, on the fourteenth day, at dawn, the king-makers assembled and spoke these words to Bharata.
गतो दशरथः स्वर्गं यो नो गुरुतरो गुरुः ।
रामं प्रव्राज्य वै ज्येष्ठं लक्ष्मणं च महाबलम् ॥२॥
2. gato daśarathaḥ svargaṃ yo no gurutaro guruḥ ,
rāmaṃ pravrājya vai jyeṣṭhaṃ lakṣmaṇaṃ ca mahābalam.
2. gataḥ daśarathaḥ svargam yaḥ naḥ gurutaraḥ guruḥ
rāmam pravrājya vai jyeṣṭham lakṣmaṇam ca mahābalam
2. daśarathaḥ yaḥ naḥ gurutaraḥ guruḥ rāmam jyeṣṭham
lakṣmaṇam mahābalam ca vai pravrājya svargam gataḥ
2. Our preceptor (guru), Dasharatha, who was superior to all others, has passed away to heaven, after having exiled the eldest Rama and the mighty Lakshmana.
त्वमद्य भव नो राजा राजपुत्र महायशः ।
संगत्या नापराध्नोति राज्यमेतदनायकम् ॥३॥
3. tvamadya bhava no rājā rājaputra mahāyaśaḥ ,
saṃgatyā nāparādhnoti rājyametadanāyakam.
3. tvam adya bhava naḥ rājā rājaputra mahāyaśaḥ
| saṃgatyā na aparādhnoti rājyam etat anāyakam
3. rājaputra mahāyaśaḥ,
tvam adya naḥ rājā bhava saṃgatyā etat anāyakam rājyam na aparādhnoti.
3. O prince of great fame, you must become our king today. This leaderless kingdom does not err (or fall into disorder) when united (with a leader like you).
आभिषेचनिकं सर्वमिदमादाय राघव ।
प्रतीक्षते त्वां स्वजनः श्रेणयश्च नृपात्मज ॥४॥
4. ābhiṣecanikaṃ sarvamidamādāya rāghava ,
pratīkṣate tvāṃ svajanaḥ śreṇayaśca nṛpātmaja.
4. ābhiṣecanikam sarvam idam ādāya rāghava |
pratīkṣate tvām svajanaḥ śreṇayaḥ ca nṛpātmaja
4. rāghava nṛpātmaja,
svajanaḥ ca śreṇayaḥ ābhiṣecanikam sarvam idam ādāya tvām pratīkṣate.
4. O Rāghava, O son of the king, your people and the guilds (or communities) are awaiting you, having gathered all these materials for the consecration.
राज्यं गृहाण भरत पितृपैतामहं महत् ।
अभिषेचय चात्मानं पाहि चास्मान्नरर्षभ ॥५॥
5. rājyaṃ gṛhāṇa bharata pitṛpaitāmahaṃ mahat ,
abhiṣecaya cātmānaṃ pāhi cāsmānnararṣabha.
5. rājyam gṛhāṇa bharata pitṛpaitāmaham mahat |
abhiṣecaya ca ātmānam pāhi ca asmān nararṣabha
5. bharata nararṣabha,
mahat pitṛpaitāmaham rājyam gṛhāṇa ca ātmānam abhiṣecaya ca asmān pāhi.
5. O Bharata, take this great ancestral (inherited from father and paternal grandfather) kingdom. Anoint your self (ātman) (as king) and protect us, O best of men.
आभिषेचनिकं भाण्डं कृत्वा सर्वं प्रदक्षिणम् ।
भरतस्तं जनं सर्वं प्रत्युवाच धृतव्रतः ॥६॥
6. ābhiṣecanikaṃ bhāṇḍaṃ kṛtvā sarvaṃ pradakṣiṇam ,
bharatastaṃ janaṃ sarvaṃ pratyuvāca dhṛtavrataḥ.
6. ābhiṣecanikam bhāṇḍam kṛtvā sarvam pradakṣiṇam |
bharataḥ tam janam sarvam pratyuvāca dhṛtavrataḥ
6. dhṛtavrataḥ bharataḥ ābhiṣecanikam sarvam bhāṇḍam pradakṣiṇam kṛtvā,
tam sarvam janam pratyuvāca.
6. Having auspiciously circumambulated all the consecration materials, Bharata, who was steadfast in his vow, replied to all those people.
ज्येष्ठस्य राजता नित्यमुचिता हि कुलस्य नः ।
नैवं भवन्तो मां वक्तुमर्हन्ति कुशला जनाः ॥७॥
7. jyeṣṭhasya rājatā nityamucitā hi kulasya naḥ ,
naivaṃ bhavanto māṃ vaktumarhanti kuśalā janāḥ.
7. jyeṣṭhasya rājatā nityam ucitā hi kulasya naḥ na
evam bhavantaḥ mām vaktum arhanti kuśalāḥ janāḥ
7. naḥ kulasya jyeṣṭhasya rājatā hi nityam ucitā
kuśalāḥ janāḥ bhavantaḥ mām evam vaktum na arhanti
7. Indeed, kingship is always proper for the eldest of our family. Therefore, O competent people, you should not speak to me like this.
रामः पूर्वो हि नो भ्राता भविष्यति महीपतिः ।
अहं त्वरण्ये वत्स्यामि वर्षाणि नव पञ्च च ॥८॥
8. rāmaḥ pūrvo hi no bhrātā bhaviṣyati mahīpatiḥ ,
ahaṃ tvaraṇye vatsyāmi varṣāṇi nava pañca ca.
8. rāmaḥ pūrvaḥ hi naḥ bhrātā bhaviṣyati mahīpatiḥ
aham tu araṇye vatsyāmi varṣāṇi nava pañca ca
8. naḥ pūrvaḥ bhrātā rāmaḥ hi mahīpatiḥ bhaviṣyati
aham tu araṇye nava pañca ca varṣāṇi vatsyāmi
8. Indeed, Rama, our elder brother, will be the king. But I will dwell in the forest for fourteen years.
युज्यतां महती सेना चतुरङ्गमहाबला ।
आनयिष्याम्यहं ज्येष्ठं भ्रातरं राघवं वनात् ॥९॥
9. yujyatāṃ mahatī senā caturaṅgamahābalā ,
ānayiṣyāmyahaṃ jyeṣṭhaṃ bhrātaraṃ rāghavaṃ vanāt.
9. yujyatām mahatī senā caturaṅga-mahābalā
ānayiṣyāmi aham jyeṣṭham bhrātaram rāghavam vanāt
9. caturaṅga-mahābalā mahatī senā yujyatām aham
vanāt jyeṣṭham bhrātaram rāghavam ānayiṣyāmi
9. Let a great army, mighty with its four divisions, be prepared. I will bring back my elder brother, Rama (rāghava), from the forest.
आभिषेचनिकं चैव सर्वमेतदुपस्कृतम् ।
पुरस्कृत्य गमिष्यामि रामहेतोर्वनं प्रति ॥१०॥
10. ābhiṣecanikaṃ caiva sarvametadupaskṛtam ,
puraskṛtya gamiṣyāmi rāmahetorvanaṃ prati.
10. ābhiṣecanikam ca eva sarvam etat upaskṛtam
puraskṛtya gamiṣyāmi rāmahetoḥ vanam prati
10. ca eva sarvam etat ābhiṣecanikam upaskṛtam
puraskṛtya rāmahetoḥ vanam prati aham gamiṣyāmi
10. Indeed, I will take all these coronation preparations with me and go to the forest for Rama's sake.
तत्रैव तं नरव्याघ्रमभिषिच्य पुरस्कृतम् ।
आनेष्यामि तु वै रामं हव्यवाहमिवाध्वरात् ॥११॥
11. tatraiva taṃ naravyāghramabhiṣicya puraskṛtam ,
āneṣyāmi tu vai rāmaṃ havyavāhamivādhvarāt.
11. tatra eva tam naravyāghram abhiṣicya puraskṛtam
āneṣyāmi tu vai rāmam havyavāham iva adhvarāt
11. There itself, I shall certainly bring back Rama, having consecrated and honored that tiger among men, just like bringing the sacrificial fire from a ritual.
न सकामा करिष्यामि स्वमिमां मातृगन्धिनीम् ।
वने वत्स्याम्यहं दुर्गे रामो राजा भविष्यति ॥१२॥
12. na sakāmā kariṣyāmi svamimāṃ mātṛgandhinīm ,
vane vatsyāmyahaṃ durge rāmo rājā bhaviṣyati.
12. na sakāmā kariṣyāmi svām imām mātṛgandhinīm
vane vatsyāmi aham durge rāmaḥ rājā bhaviṣyati
12. I will not fulfill the desires of this mother of mine, whose actions are so repugnant. I shall dwell in the dense forest, and Rama shall be king.
क्रियतां शिल्पिभिः पन्थाः समानि विषमाणि च ।
रक्षिणश्चानुसंयान्तु पथि दुर्गविचारकाः ॥१३॥
13. kriyatāṃ śilpibhiḥ panthāḥ samāni viṣamāṇi ca ,
rakṣiṇaścānusaṃyāntu pathi durgavicārakāḥ.
13. kriyatām śilpibhiḥ panthāḥ samāni viṣamāṇi ca
rakṣiṇaḥ ca anusaṃyāntu pathi durgavicārakāḥ
13. Let the path be constructed by artisans, leveling both the even and uneven places. And let guards, inspectors of difficult terrain, accompany them on the path.
एवं संभाषमाणं तं रामहेतोर्नृपात्मजम् ।
प्रत्युवाच जनः सर्वः श्रीमद्वाक्यमनुत्तमम् ॥१४॥
14. evaṃ saṃbhāṣamāṇaṃ taṃ rāmahetornṛpātmajam ,
pratyuvāca janaḥ sarvaḥ śrīmadvākyamanuttamam.
14. evam saṃbhāṣamāṇam tam rāmahetoḥ nṛpātmajam
pratyuvāca janaḥ sarvaḥ śrīmat vākyam anuttamam
14. Thus, all the people replied to him, the king's son, who was speaking for Rama's sake, with glorious and excellent words.
एवं ते भाषमाणस्य पद्मा श्रीरुपतिष्ठताम् ।
यस्त्वं ज्येष्ठे नृपसुते पृथिवीं दातुमिच्छसि ॥१५॥
15. evaṃ te bhāṣamāṇasya padmā śrīrupatiṣṭhatām ,
yastvaṃ jyeṣṭhe nṛpasute pṛthivīṃ dātumicchasi.
15. evam te bhāṣamāṇasya padmā śrīḥ upatiṣṭhatām
yaḥ tvam jyeṣṭhe nṛpasute pṛthivīm dātum icchasi
15. yaḥ tvam jyeṣṭhe nṛpasute pṛthivīm dātum icchasi
evaṃ bhāṣamāṇasya te padmā śrīḥ upatiṣṭhatām
15. May the goddess of fortune (śrī) attend you, who speak thus, as you desire to give the earth to the eldest prince.
अनुत्तमं तद्वचनं नृपात्मज प्रभाषितं संश्रवणे निशम्य च ।
प्रहर्षजास्तं प्रति बाष्पबिन्दवो निपेतुरार्यानननेत्रसंभवाः ॥१६॥
16. anuttamaṃ tadvacanaṃ nṛpātmaja prabhāṣitaṃ saṃśravaṇe niśamya ca ,
praharṣajāstaṃ prati bāṣpabindavo nipeturāryānananetrasaṃbhavāḥ.
16. anuttamam tat vacanam nṛpātmaja
prabhāṣitam saṃśravaṇe niśamya ca
praharṣajāḥ tam prati bāṣpabindavaḥ
nipetuḥ āryānananetrasaṃbhavāḥ
16. nṛpātmaja saṃśravaṇe niśamya ca,
tat anuttamam prabhāṣitam vacanam,
praharṣajāḥ āryānananetrasaṃbhavāḥ bāṣpabindavaḥ tam prati nipetuḥ
16. And having heard that excellent speech uttered by the prince, teardrops born of great joy, originating from the eyes of the noble faces, fell upon him.
ऊचुस्ते वचनमिदं निशम्य हृष्टाः सामात्याः सपरिषदो वियातशोकाः ।
पन्थानं नरवरभक्तिमाञ्जनश्च व्यादिष्टस्तव वचनाच्च शिल्पिवर्गः ॥१७॥
17. ūcuste vacanamidaṃ niśamya hṛṣṭāḥ sāmātyāḥ sapariṣado viyātaśokāḥ ,
panthānaṃ naravarabhaktimāñjanaśca vyādiṣṭastava vacanācca śilpivargaḥ.
17. ūcuḥ te vacanam idam niśamya hṛṣṭāḥ
samātyāḥ sapariṣadaḥ viyātaśokāḥ
panthānam naravarabhaktimān janaḥ ca
vyādiṣṭaḥ tava vacanāt ca śilpivargaḥ
17. idam vacanam niśamya,
te samātyāḥ sapariṣadaḥ viyātaśokāḥ hṛṣṭāḥ ūcuḥ.
ca tava vacanāt,
naravarabhaktimān janaḥ ca śilpivargaḥ panthānam prati vyādiṣṭaḥ
17. Having heard these words, they - along with their ministers and the assembly, their sorrow dispelled - spoke. And by your command, the people who were devoted (bhakti) to the best of men, as well as the group of artisans, were instructed concerning the path.