वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-54
तथोक्ते तानृषीन् रामः प्रत्युवाच कृताञ्जलिः ।
किमाहारः किमाचारो लवणः क्व च वर्तते ॥१॥
किमाहारः किमाचारो लवणः क्व च वर्तते ॥१॥
1. tathokte tānṛṣīn rāmaḥ pratyuvāca kṛtāñjaliḥ ,
kimāhāraḥ kimācāro lavaṇaḥ kva ca vartate.
kimāhāraḥ kimācāro lavaṇaḥ kva ca vartate.
1.
tathā ukte tān ṛṣīn rāmaḥ pratyuvāca kṛta añjaliḥ
kim āhāraḥ kim ācāraḥ lavaṇaḥ kva ca vartate
kim āhāraḥ kim ācāraḥ lavaṇaḥ kva ca vartate
1.
When this was said, Rāma, with folded hands (kṛtāñjali), replied to those sages: 'What is his food? What is his conduct? And where does Lavaṇa reside?'
राघवस्य वचः श्रुत्वा ऋषयः सर्व एव ते ।
ततो निवेदयामासुर्लवणो ववृधे यथा ॥२॥
ततो निवेदयामासुर्लवणो ववृधे यथा ॥२॥
2. rāghavasya vacaḥ śrutvā ṛṣayaḥ sarva eva te ,
tato nivedayāmāsurlavaṇo vavṛdhe yathā.
tato nivedayāmāsurlavaṇo vavṛdhe yathā.
2.
rāghavasya vacaḥ śrutvā ṛṣayaḥ sarve eva te
tataḥ nivedayāmāsuḥ lavaṇaḥ vavṛdhe yathā
tataḥ nivedayāmāsuḥ lavaṇaḥ vavṛdhe yathā
2.
Having heard the words of Rāghava (Rāma), all those sages then reported how Lavaṇa grew powerful.
आहारः सर्वसत्त्वानि विशेषेण च तापसाः ।
आचारो रौद्रता नित्यं वासो मधुवने सदा ॥३॥
आचारो रौद्रता नित्यं वासो मधुवने सदा ॥३॥
3. āhāraḥ sarvasattvāni viśeṣeṇa ca tāpasāḥ ,
ācāro raudratā nityaṃ vāso madhuvane sadā.
ācāro raudratā nityaṃ vāso madhuvane sadā.
3.
āhāraḥ sarvasattvāni viśeṣeṇa ca tāpasāḥ
ācāraḥ raudratā nityam vāsaḥ madhuvane sadā
ācāraḥ raudratā nityam vāsaḥ madhuvane sadā
3.
His food consists of all living beings, especially ascetics. His conduct (ācāra) is always fierceness, and his dwelling is forever in the Madhuvana forest.
हत्वा दशसहस्राणि सिंहव्याघ्रमृगद्विपान् ।
मानुषांश्चैव कुरुते नित्यमाहारमाह्निकम् ॥४॥
मानुषांश्चैव कुरुते नित्यमाहारमाह्निकम् ॥४॥
4. hatvā daśasahasrāṇi siṃhavyāghramṛgadvipān ,
mānuṣāṃścaiva kurute nityamāhāramāhnikam.
mānuṣāṃścaiva kurute nityamāhāramāhnikam.
4.
hatvā daśasahasrāṇi siṃhavyāghramṛgadvipān
mānuṣān ca eva kurute nityam āhāram āhnikam
mānuṣān ca eva kurute nityam āhāram āhnikam
4.
hatvā daśasahasrāṇi siṃhavyāghramṛgadvipān
mānuṣān ca eva nityam āhāram āhnikam kurute
mānuṣān ca eva nityam āhāram āhnikam kurute
4.
Having killed tens of thousands of lions, tigers, deer, and elephants, and also humans, he constantly makes them his daily sustenance.
ततो ऽपराणि सत्त्वानि खादते स महाबलः ।
संहारे समनुप्राप्ते व्यादितास्य इवान्तकः ॥५॥
संहारे समनुप्राप्ते व्यादितास्य इवान्तकः ॥५॥
5. tato'parāṇi sattvāni khādate sa mahābalaḥ ,
saṃhāre samanuprāpte vyāditāsya ivāntakaḥ.
saṃhāre samanuprāpte vyāditāsya ivāntakaḥ.
5.
tataḥ aparāṇi sattvāni khādate saḥ mahābalaḥ
saṃhāre samanuprāpte vyāditāsyaḥ iva antakaḥ
saṃhāre samanuprāpte vyāditāsyaḥ iva antakaḥ
5.
tataḥ saḥ mahābalaḥ samanuprāpte saṃhāre
vyāditāsyaḥ antakaḥ iva aparāṇi sattvāni khādate
vyāditāsyaḥ antakaḥ iva aparāṇi sattvāni khādate
5.
Then, that mighty one devours other creatures, just like Death (Antaka) with his mouth gaping open when the cosmic dissolution (saṃhāra) has arrived.
तच्छ्रुत्वा राघवो वाक्यमुवाच स महामुनीन् ।
घातयिष्यामि तद् रक्षो व्यपगच्छतु वो भयम् ॥६॥
घातयिष्यामि तद् रक्षो व्यपगच्छतु वो भयम् ॥६॥
6. tacchrutvā rāghavo vākyamuvāca sa mahāmunīn ,
ghātayiṣyāmi tad rakṣo vyapagacchatu vo bhayam.
ghātayiṣyāmi tad rakṣo vyapagacchatu vo bhayam.
6.
tat śrutvā rāghavaḥ vākyam uvāca saḥ mahāmunīn
ghātayiṣyāmi tat rakṣaḥ vyapagacchatu vaḥ bhayam
ghātayiṣyāmi tat rakṣaḥ vyapagacchatu vaḥ bhayam
6.
tat śrutvā rāghavaḥ saḥ mahāmunīn vākyam uvāca
ghātayiṣyāmi tat rakṣaḥ vaḥ bhayam vyapagacchatu
ghātayiṣyāmi tat rakṣaḥ vaḥ bhayam vyapagacchatu
6.
Having heard that, Rāghava (Rāma) spoke to those great sages, saying: "I will kill that demon (rakṣa); let your fear depart."
तथा तेषां प्रतिज्ञाय मुनीनामुग्रतेजसाम् ।
स भ्रातॄन् सहितान् सर्वानुवाच रघुनन्दनः ॥७॥
स भ्रातॄन् सहितान् सर्वानुवाच रघुनन्दनः ॥७॥
7. tathā teṣāṃ pratijñāya munīnāmugratejasām ,
sa bhrātṝn sahitān sarvānuvāca raghunandanaḥ.
sa bhrātṝn sahitān sarvānuvāca raghunandanaḥ.
7.
tathā teṣām pratijñāya munīnām ugratejasām
saḥ bhrātṝn sahitān sarvān uvāca raghunandanaḥ
saḥ bhrātṝn sahitān sarvān uvāca raghunandanaḥ
7.
tathā ugratejasām teṣām munīnām pratijñāya
saḥ raghunandanaḥ sarvān sahitān bhrātṝn uvāca
saḥ raghunandanaḥ sarvān sahitān bhrātṝn uvāca
7.
Thus, having promised to those mighty sages, Rāma, the delight of the Raghus (raghunandana), spoke to all his accompanying brothers.
को हन्ता लवणं वीराः कस्यांशः स विधीयताम् ।
भरतस्य महाबाहोः शत्रुघ्नस्याथ वा पुनः ॥८॥
भरतस्य महाबाहोः शत्रुघ्नस्याथ वा पुनः ॥८॥
8. ko hantā lavaṇaṃ vīrāḥ kasyāṃśaḥ sa vidhīyatām ,
bharatasya mahābāhoḥ śatrughnasyātha vā punaḥ.
bharatasya mahābāhoḥ śatrughnasyātha vā punaḥ.
8.
kaḥ hantā lavaṇam vīrāḥ kasya aṃśaḥ saḥ vidhīyatām
bharatasya mahābāhoḥ śatrughnasya atha vā punaḥ
bharatasya mahābāhoḥ śatrughnasya atha vā punaḥ
8.
vīrāḥ,
kaḥ lavaṇam hantā? kasya saḥ aṃśaḥ vidhīyatām? mahābāhoḥ bharatasya atha vā śatrughnasya punaḥ?
kaḥ lavaṇam hantā? kasya saḥ aṃśaḥ vidhīyatām? mahābāhoḥ bharatasya atha vā śatrughnasya punaḥ?
8.
O heroes, who will slay Lavaṇa? To whom should that task be assigned? Should it be to the mighty-armed Bharata, or again, to Śatrughna?
राघवेणैवमुक्तस्तु भरतो वाक्यमब्रवीत् ।
अहमेनं वधिष्यामि ममांशः स विधीयताम् ॥९॥
अहमेनं वधिष्यामि ममांशः स विधीयताम् ॥९॥
9. rāghaveṇaivamuktastu bharato vākyamabravīt ,
ahamenaṃ vadhiṣyāmi mamāṃśaḥ sa vidhīyatām.
ahamenaṃ vadhiṣyāmi mamāṃśaḥ sa vidhīyatām.
9.
rāghaveṇa eva uktaḥ tu bharataḥ vākyam abravīt
aham enam vadhiṣyāmi mama aṃśaḥ saḥ vidhīyatām
aham enam vadhiṣyāmi mama aṃśaḥ saḥ vidhīyatām
9.
rāghaveṇa eva uktaḥ tu bharataḥ vākyam abravīt (iti) aham enam vadhiṣyāmi; mama saḥ aṃśaḥ vidhīyatām.
9.
When Rāghava spoke thus, Bharata replied, "I shall kill him; let that task be assigned to me."
भरतस्य वचः श्रुत्वा शौर्यवीर्यसमन्वितम् ।
लक्ष्मणावरजस्तस्थौ हित्वा सौवर्णमासनम् ॥१०॥
लक्ष्मणावरजस्तस्थौ हित्वा सौवर्णमासनम् ॥१०॥
10. bharatasya vacaḥ śrutvā śauryavīryasamanvitam ,
lakṣmaṇāvarajastasthau hitvā sauvarṇamāsanam.
lakṣmaṇāvarajastasthau hitvā sauvarṇamāsanam.
10.
bharatasya vacaḥ śrutvā śauryavīryasamanvitam
lakṣmaṇāvarajaḥ tasthau hitvā sauvarṇam āsanam
lakṣmaṇāvarajaḥ tasthau hitvā sauvarṇam āsanam
10.
śauryavīryasamanvitam bharatasya vacaḥ śrutvā lakṣmaṇāvarajaḥ sauvarṇam āsanam hitvā tasthau.
10.
Upon hearing Bharata's words, which were imbued with courage and might, Lakṣmaṇa's younger brother (Śatrughna) rose from his golden seat.
शत्रुघ्नस्त्वब्रवीद्वाक्यं प्रणिपत्य नराधिपम् ।
कृतकर्मा महाबाहुर्मध्यमो रघुनन्दनः ॥११॥
कृतकर्मा महाबाहुर्मध्यमो रघुनन्दनः ॥११॥
11. śatrughnastvabravīdvākyaṃ praṇipatya narādhipam ,
kṛtakarmā mahābāhurmadhyamo raghunandanaḥ.
kṛtakarmā mahābāhurmadhyamo raghunandanaḥ.
11.
śatrughnaḥ tu abravīt vākyam praṇipatya narādhipam
kṛtakarmā mahābāhuḥ madhyamaḥ raghunandanaḥ
kṛtakarmā mahābāhuḥ madhyamaḥ raghunandanaḥ
11.
narādhipam praṇipatya śatrughnaḥ tu vākyam abravīt (iti) kṛtakarmā mahābāhuḥ madhyamaḥ raghunandanaḥ (asti).
11.
Bowing down to the king, Śatrughna then spoke these words: 'The mighty-armed Bharata, the middle scion of Raghu, has already accomplished great deeds.'
आर्येण हि पुरा शून्या अयोध्या रक्षिता पुरी ।
संतापं हृदये कृत्वा आर्यस्यागमनं प्रति ॥१२॥
संतापं हृदये कृत्वा आर्यस्यागमनं प्रति ॥१२॥
12. āryeṇa hi purā śūnyā ayodhyā rakṣitā purī ,
saṃtāpaṃ hṛdaye kṛtvā āryasyāgamanaṃ prati.
saṃtāpaṃ hṛdaye kṛtvā āryasyāgamanaṃ prati.
12.
āryeṇa hi purā śūnyā ayodhyā rakṣitā purī
saṃtāpaṃ hṛdaye kṛtvā āryasya āgamanaṃ prati
saṃtāpaṃ hṛdaye kṛtvā āryasya āgamanaṃ prati
12.
Indeed, the deserted city of Ayodhya was formerly protected by Bharata, who, with anguish in his heart, awaited the return of Rama.
दुःखानि च बहूनीह अनुभूतानि पार्थिव ।
शयानो दुःखशय्यासु नन्दिग्रामे महात्मना ॥१३॥
शयानो दुःखशय्यासु नन्दिग्रामे महात्मना ॥१३॥
13. duḥkhāni ca bahūnīha anubhūtāni pārthiva ,
śayāno duḥkhaśayyāsu nandigrāme mahātmanā.
śayāno duḥkhaśayyāsu nandigrāme mahātmanā.
13.
duḥkhāni ca bahūni iha anubhūtāni pārthiva
śayānaḥ duḥkhaśayyāsu nandigrāme mahātmanā
śayānaḥ duḥkhaśayyāsu nandigrāme mahātmanā
13.
And many hardships were experienced here, O king, by the noble Bharata, who lay on beds of austerity in Nandigrama.
फलमूलाशनो भूत्वा जटाचीरधरस्तथा ।
अनुभूयेदृशं दुःखमेष राघवनन्दनः ।
प्रेष्ये मयि स्थिते राजन्न भूयः क्लेशमाप्नुयात् ॥१४॥
अनुभूयेदृशं दुःखमेष राघवनन्दनः ।
प्रेष्ये मयि स्थिते राजन्न भूयः क्लेशमाप्नुयात् ॥१४॥
14. phalamūlāśano bhūtvā jaṭācīradharastathā ,
anubhūyedṛśaṃ duḥkhameṣa rāghavanandanaḥ ,
preṣye mayi sthite rājanna bhūyaḥ kleśamāpnuyāt.
anubhūyedṛśaṃ duḥkhameṣa rāghavanandanaḥ ,
preṣye mayi sthite rājanna bhūyaḥ kleśamāpnuyāt.
14.
phalamūlāśanaḥ bhūtvā jaṭācīradharaḥ
tathā anubhūya īdṛśaṃ duḥkhaṃ
eṣaḥ rāghavanandanaḥ preṣye mayi
sthite rājan na bhūyaḥ kleśaṃ āpnuyāt
tathā anubhūya īdṛśaṃ duḥkhaṃ
eṣaḥ rāghavanandanaḥ preṣye mayi
sthite rājan na bhūyaḥ kleśaṃ āpnuyāt
14.
Having subsisted on fruits and roots and worn matted hair and bark garments, this descendant of Raghu (Bharata) has experienced such profound suffering. O king, while I stand here as his loyal servant, he should not again endure any further distress.
तथा ब्रुवति शत्रुघ्ने राघवः पुनरब्रवीत् ।
एवं भवतु काकुत्स्थ क्रियतां मम शासनम् ॥१५॥
एवं भवतु काकुत्स्थ क्रियतां मम शासनम् ॥१५॥
15. tathā bruvati śatrughne rāghavaḥ punarabravīt ,
evaṃ bhavatu kākutstha kriyatāṃ mama śāsanam.
evaṃ bhavatu kākutstha kriyatāṃ mama śāsanam.
15.
tathā bruvati śatrughne rāghavaḥ punaḥ abravīt
evaṃ bhavatu kākutstha kriyatāṃ mama śāsanam
evaṃ bhavatu kākutstha kriyatāṃ mama śāsanam
15.
As Shatrughna spoke thus, Rama replied again: 'So be it, O descendant of Kakutstha (Shatrughna). Let my command be carried out.'
राज्ये त्वामभिषेक्ष्यामि मधोस्तु नगरे शुभे ।
निवेशय महाबाहो भरतं यद्यवेक्षसे ॥१६॥
निवेशय महाबाहो भरतं यद्यवेक्षसे ॥१६॥
16. rājye tvāmabhiṣekṣyāmi madhostu nagare śubhe ,
niveśaya mahābāho bharataṃ yadyavekṣase.
niveśaya mahābāho bharataṃ yadyavekṣase.
16.
rājye tvām abhiṣekṣyāmi madhoḥ tu nagare
śubhe niveśaya mahābāho bharatam yadi avekṣase
śubhe niveśaya mahābāho bharatam yadi avekṣase
16.
mahābāho tvām madhoḥ śubhe nagare rājye
abhiṣekṣyāmi yadi avekṣase bharatam niveśaya
abhiṣekṣyāmi yadi avekṣase bharatam niveśaya
16.
O mighty-armed one, I will enthrone you in the auspicious city of Madhu. If you deem it proper, establish Bharata there.
शूरस्त्वं कृतविद्यश्च समर्थः संनिवेशने ।
नगरं मधुना जुष्टं तथा जनपदाञ् शुभान् ॥१७॥
नगरं मधुना जुष्टं तथा जनपदाञ् शुभान् ॥१७॥
17. śūrastvaṃ kṛtavidyaśca samarthaḥ saṃniveśane ,
nagaraṃ madhunā juṣṭaṃ tathā janapadāñ śubhān.
nagaraṃ madhunā juṣṭaṃ tathā janapadāñ śubhān.
17.
śūraḥ tvam kṛtavidyaḥ ca samarthaḥ saṃniveśane
nagaram madhunā juṣṭam tathā janapadān śubhān
nagaram madhunā juṣṭam tathā janapadān śubhān
17.
tvam śūraḥ kṛtavidyaḥ ca saṃniveśane samarthaḥ
madhunā juṣṭam nagaram tathā śubhān janapadān
madhunā juṣṭam nagaram tathā śubhān janapadān
17.
You are brave, accomplished in knowledge, and capable of establishing the city formerly inhabited by Madhu, as well as the auspicious territories.
यो हि वंशं समुत्पाट्य पार्थिवस्य पुनः क्षये ।
न विधत्ते नृपं तत्र नरकं स निगच्छति ॥१८॥
न विधत्ते नृपं तत्र नरकं स निगच्छति ॥१८॥
18. yo hi vaṃśaṃ samutpāṭya pārthivasya punaḥ kṣaye ,
na vidhatte nṛpaṃ tatra narakaṃ sa nigacchati.
na vidhatte nṛpaṃ tatra narakaṃ sa nigacchati.
18.
yaḥ hi vaṃśam samutpāṭya pārthivasya punaḥ kṣaye
na vidhatte nṛpam tatra narakam saḥ nigacchati
na vidhatte nṛpam tatra narakam saḥ nigacchati
18.
yaḥ hi pārthivasya vaṃśam samutpāṭya punaḥ kṣaye tatra nṛpam na vidhatte,
saḥ narakam nigacchati
saḥ narakam nigacchati
18.
Indeed, whoever completely uproots the lineage of a king and does not re-establish a ruler there after its destruction, he goes to hell (naraka).
स त्वं हत्वा मधुसुतं लवणं पापनिश्चयम् ।
राज्यं प्रशाधि धर्मेण वाक्यं मे यद्यवेक्षसे ॥१९॥
राज्यं प्रशाधि धर्मेण वाक्यं मे यद्यवेक्षसे ॥१९॥
19. sa tvaṃ hatvā madhusutaṃ lavaṇaṃ pāpaniścayam ,
rājyaṃ praśādhi dharmeṇa vākyaṃ me yadyavekṣase.
rājyaṃ praśādhi dharmeṇa vākyaṃ me yadyavekṣase.
19.
saḥ tvam hatvā madhusutam lavaṇam pāpaniścayam
rājyam praśādhi dharmeṇa vākyam me yadi avekṣase
rājyam praśādhi dharmeṇa vākyam me yadi avekṣase
19.
saḥ tvam pāpaniścayam madhusutam lavaṇam hatvā
dharmeṇa rājyam praśādhi yadi me vākyam avekṣase
dharmeṇa rājyam praśādhi yadi me vākyam avekṣase
19.
Therefore, you, having killed Lavana, the son of Madhu, who is evil-minded, should govern the kingdom in accordance with natural law (dharma), if you heed my instruction.
उत्तरं च न वक्तव्यं शूर वाक्यान्तरे मम ।
बालेन पूर्वजस्याज्ञा कर्तव्या नात्र संशयः ॥२०॥
बालेन पूर्वजस्याज्ञा कर्तव्या नात्र संशयः ॥२०॥
20. uttaraṃ ca na vaktavyaṃ śūra vākyāntare mama ,
bālena pūrvajasyājñā kartavyā nātra saṃśayaḥ.
bālena pūrvajasyājñā kartavyā nātra saṃśayaḥ.
20.
uttaram ca na vaktavyam śūra vākya-antare mama |
bālena pūrvajasya ājñā kartavyā na atra saṃśayaḥ
bālena pūrvajasya ājñā kartavyā na atra saṃśayaḥ
20.
śūra,
mama vākyāntare uttaram ca na vaktavyam bālena pūrvajasya ājñā kartavyā atra saṃśayaḥ na
mama vākyāntare uttaram ca na vaktavyam bālena pūrvajasya ājñā kartavyā atra saṃśayaḥ na
20.
O hero, no retort should be uttered to me while I am speaking. The command of an elder must certainly be carried out by a younger one; there is no doubt about this.
अभिषेकं च काकुत्स्थ प्रतीच्छस्व मयोद्यतम् ।
वसिष्ठप्रमुखैर्विप्रैर्विधिमन्त्रपुरस्कृतम् ॥२१॥
वसिष्ठप्रमुखैर्विप्रैर्विधिमन्त्रपुरस्कृतम् ॥२१॥
21. abhiṣekaṃ ca kākutstha pratīcchasva mayodyatam ,
vasiṣṭhapramukhairviprairvidhimantrapuraskṛtam.
vasiṣṭhapramukhairviprairvidhimantrapuraskṛtam.
21.
abhiṣekam ca kākutstha pratīcchasva mayā udyatam |
vasiṣṭha-pramukhaiḥ vipraiḥ vidhi-mantra-puraskṛtam
vasiṣṭha-pramukhaiḥ vipraiḥ vidhi-mantra-puraskṛtam
21.
kākutstha,
mayā udyatam,
vasiṣṭha-pramukhaiḥ vipraiḥ vidhi-mantra-puraskṛtam abhiṣekam ca pratīcchasva
mayā udyatam,
vasiṣṭha-pramukhaiḥ vipraiḥ vidhi-mantra-puraskṛtam abhiṣekam ca pratīcchasva
21.
And accept, O Kākutstha (Rāma), the consecration prepared by me, which is conducted by Brahmins headed by Vasiṣṭha, accompanied by proper rites and sacred incantations (mantra).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54 (current chapter)
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100