वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-32
ततस्ते राक्षसास्तत्र गत्वा रावणमन्दिरम् ।
न्यवेदयन्पुरीं रुद्धां रामेण सह वानरैः ॥१॥
न्यवेदयन्पुरीं रुद्धां रामेण सह वानरैः ॥१॥
1. tataste rākṣasāstatra gatvā rāvaṇamandiram ,
nyavedayanpurīṃ ruddhāṃ rāmeṇa saha vānaraiḥ.
nyavedayanpurīṃ ruddhāṃ rāmeṇa saha vānaraiḥ.
1.
tataḥ te rākṣasāḥ tatra gatvā rāvaṇa-mandiram
nyavedayan purīm ruddhām rāmeṇa saha vānaraiḥ
nyavedayan purīm ruddhām rāmeṇa saha vānaraiḥ
1.
tataḥ te rākṣasāḥ tatra rāvaṇa-mandiram gatvā
rāmeṇa saha vānaraiḥ ruddhām purīm nyavedayan
rāmeṇa saha vānaraiḥ ruddhām purīm nyavedayan
1.
Then those demons, having gone there to Rāvaṇa's palace, reported that the city was besieged by Rāma along with the monkeys.
रुद्धां तु नगरीं श्रुत्वा जातक्रोधो निशाचरः ।
विधानं द्विगुणं श्रुत्वा प्रासादं सो ऽध्यरोहत ॥२॥
विधानं द्विगुणं श्रुत्वा प्रासादं सो ऽध्यरोहत ॥२॥
2. ruddhāṃ tu nagarīṃ śrutvā jātakrodho niśācaraḥ ,
vidhānaṃ dviguṇaṃ śrutvā prāsādaṃ so'dhyarohata.
vidhānaṃ dviguṇaṃ śrutvā prāsādaṃ so'dhyarohata.
2.
ruddhām tu nagarīm śrutvā jāta-krodhaḥ niśācaraḥ
vidhānam dviguṇam śrutvā prāsādam saḥ adhyarohat
vidhānam dviguṇam śrutvā prāsādam saḥ adhyarohat
2.
tu ruddhām nagarīm śrutvā,
niśācaraḥ jāta-krodhaḥ (abhūḥ) (saḥ) dviguṇam vidhānam śrutvā prāsādam adhyarohat
niśācaraḥ jāta-krodhaḥ (abhūḥ) (saḥ) dviguṇam vidhānam śrutvā prāsādam adhyarohat
2.
But upon hearing that the city was besieged, the night-prowler became enraged. And having heard about the double arrangements, he ascended to the palace.
स ददर्शावृतां लङ्कां सशैलवनकाननाम् ।
असंख्येयैर्हरिगणैः सर्वतो युद्धकाङ्क्षिभिः ॥३॥
असंख्येयैर्हरिगणैः सर्वतो युद्धकाङ्क्षिभिः ॥३॥
3. sa dadarśāvṛtāṃ laṅkāṃ saśailavanakānanām ,
asaṃkhyeyairharigaṇaiḥ sarvato yuddhakāṅkṣibhiḥ.
asaṃkhyeyairharigaṇaiḥ sarvato yuddhakāṅkṣibhiḥ.
3.
saḥ dadarśa āvṛtām laṅkām saśailavanakānanām
asaṅkhyeyaiḥ harigaṇaiḥ sarvataḥ yuddhakāṅkṣibhiḥ
asaṅkhyeyaiḥ harigaṇaiḥ sarvataḥ yuddhakāṅkṣibhiḥ
3.
saḥ asaṅkhyeyaiḥ yuddhakāṅkṣibhiḥ harigaṇaiḥ
sarvataḥ saśailavanakānanām āvṛtām laṅkām dadarśa
sarvataḥ saśailavanakānanām āvṛtām laṅkām dadarśa
3.
He saw Lanka, encompassed with its mountains, forests, and groves, surrounded on all sides by innumerable monkey legions eager for battle.
स दृष्ट्वा वानरैः सर्वां वसुधां कवलीकृताम् ।
कथं क्षपयितव्याः स्युरिति चिन्तापरो ऽभवत् ॥४॥
कथं क्षपयितव्याः स्युरिति चिन्तापरो ऽभवत् ॥४॥
4. sa dṛṣṭvā vānaraiḥ sarvāṃ vasudhāṃ kavalīkṛtām ,
kathaṃ kṣapayitavyāḥ syuriti cintāparo'bhavat.
kathaṃ kṣapayitavyāḥ syuriti cintāparo'bhavat.
4.
saḥ dṛṣṭvā vānaraiḥ sarvām vasudhām kavalīkṛtām
katham kṣapayitavyāḥ syuḥ iti cintāparaḥ abhavat
katham kṣapayitavyāḥ syuḥ iti cintāparaḥ abhavat
4.
saḥ vānaraiḥ sarvām kavalīkṛtām vasudhām dṛṣṭvā,
(ime) katham kṣapayitavyāḥ syuḥ iti cintāparaḥ abhavat
(ime) katham kṣapayitavyāḥ syuḥ iti cintāparaḥ abhavat
4.
Having seen the entire earth completely covered by the monkeys, he became absorbed in thought, wondering, "How are they to be destroyed?"
स चिन्तयित्वा सुचिरं धैर्यमालम्ब्य रावणः ।
राघवं हरियूथांश्च ददर्शायतलोचनः ॥५॥
राघवं हरियूथांश्च ददर्शायतलोचनः ॥५॥
5. sa cintayitvā suciraṃ dhairyamālambya rāvaṇaḥ ,
rāghavaṃ hariyūthāṃśca dadarśāyatalocanaḥ.
rāghavaṃ hariyūthāṃśca dadarśāyatalocanaḥ.
5.
saḥ cintayitvā suciram dhairyam ālambya rāvaṇaḥ
rāghavam hariyūthān ca dadarśa āyatalocanaḥ
rāghavam hariyūthān ca dadarśa āyatalocanaḥ
5.
rāvaṇaḥ saḥ suciram cintayitvā dhairyam ca ālambya
āyatalocanaḥ rāghavam hariyūthān ca dadarśa
āyatalocanaḥ rāghavam hariyūthān ca dadarśa
5.
Having reflected for a long time and steeling himself with patience, Ravana, keen-eyed, saw Rama and the monkey hordes.
प्रेक्षतो राक्षसेन्द्रस्य तान्यनीकानि भागशः ।
राघवप्रियकामार्थं लङ्कामारुरुहुस्तदा ॥६॥
राघवप्रियकामार्थं लङ्कामारुरुहुस्तदा ॥६॥
6. prekṣato rākṣasendrasya tānyanīkāni bhāgaśaḥ ,
rāghavapriyakāmārthaṃ laṅkāmāruruhustadā.
rāghavapriyakāmārthaṃ laṅkāmāruruhustadā.
6.
prekṣataḥ rākṣasendrasya tāni anīkāni bhāgaśaḥ
rāghavapriyakāmārtham laṅkām āruruhuḥ tadā
rāghavapriyakāmārtham laṅkām āruruhuḥ tadā
6.
tadā rākṣasendrasya prekṣataḥ tāni anīkāni
bhāgaśaḥ rāghavapriyakāmārtham laṅkām āruruhuḥ
bhāgaśaḥ rāghavapriyakāmārtham laṅkām āruruhuḥ
6.
While the king of demons (rākṣasa) watched, those divisions of armies then ascended Lanka, intent on fulfilling Rama's cherished wish.
ते ताम्रवक्त्रा हेमाभा रामार्थे त्यक्तजीविताः ।
लङ्कामेवाह्यवर्तन्त सालतालशिलायुधाः ॥७॥
लङ्कामेवाह्यवर्तन्त सालतालशिलायुधाः ॥७॥
7. te tāmravaktrā hemābhā rāmārthe tyaktajīvitāḥ ,
laṅkāmevāhyavartanta sālatālaśilāyudhāḥ.
laṅkāmevāhyavartanta sālatālaśilāyudhāḥ.
7.
te tāmravaktrāḥ hemābhāḥ rāmārthe tyaktajīvitāḥ
laṅkām eva āhyavartanta sālatālaśilāyudhāḥ
laṅkām eva āhyavartanta sālatālaśilāyudhāḥ
7.
te tāmravaktrāḥ hemābhāḥ rāmārthe tyaktajīvitāḥ
sālatālaśilāyudhāḥ laṅkām eva āhyavartanta
sālatālaśilāyudhāḥ laṅkām eva āhyavartanta
7.
With coppery faces and golden luster, ready to give their lives for Rāma, they advanced towards Laṅkā, armed with śāla trees, tāla trees, and stones.
ते द्रुमैः पर्वताग्रैश्च मुष्टिभिश्च प्लवंगमाः ।
प्रासादाग्राणि चोच्चानि ममन्तुस्तोरणानि च ॥८॥
प्रासादाग्राणि चोच्चानि ममन्तुस्तोरणानि च ॥८॥
8. te drumaiḥ parvatāgraiśca muṣṭibhiśca plavaṃgamāḥ ,
prāsādāgrāṇi coccāni mamantustoraṇāni ca.
prāsādāgrāṇi coccāni mamantustoraṇāni ca.
8.
te drumaiḥ parvatāgraiḥ ca muṣṭibhiḥ ca plavaṅgamāḥ
prāsādāgrāṇi ca uccāni mamantuḥ toraṇāni ca
prāsādāgrāṇi ca uccāni mamantuḥ toraṇāni ca
8.
te plavaṅgamāḥ drumaiḥ parvatāgraiḥ ca muṣṭibhiḥ
ca uccāni prāsādāgrāṇi ca toraṇāni ca mamantuḥ
ca uccāni prāsādāgrāṇi ca toraṇāni ca mamantuḥ
8.
The monkeys, with trees, mountain peaks, and their fists, shattered the lofty palace roofs and the archways.
पारिखाः पूरयन्ति स्म प्रसन्नसलिलायुताः ।
पांसुभिः पर्वताग्रैश्च तृणैः काष्ठैश्च वानराः ॥९॥
पांसुभिः पर्वताग्रैश्च तृणैः काष्ठैश्च वानराः ॥९॥
9. pārikhāḥ pūrayanti sma prasannasalilāyutāḥ ,
pāṃsubhiḥ parvatāgraiśca tṛṇaiḥ kāṣṭhaiśca vānarāḥ.
pāṃsubhiḥ parvatāgraiśca tṛṇaiḥ kāṣṭhaiśca vānarāḥ.
9.
pārikhāḥ pūrayanti sma prasannasalilāyutāḥ
pāṃsubhiḥ parvatāgraiḥ ca tṛṇaiḥ kāṣṭhaiḥ ca vānarāḥ
pāṃsubhiḥ parvatāgraiḥ ca tṛṇaiḥ kāṣṭhaiḥ ca vānarāḥ
9.
vānarāḥ pāṃsubhiḥ parvatāgraiḥ ca tṛṇaiḥ kāṣṭhaiḥ
ca prasannasalilāyutāḥ pārikhāḥ pūrayanti sma
ca prasannasalilāyutāḥ pārikhāḥ pūrayanti sma
9.
The monkeys filled the moats, which were filled with clear water, using dust, mountain peaks, grass, and logs.
ततः सहस्रयूथाश्च कोटियूथाश्च यूथपाः ।
कोटीशतयुताश्चान्ये लङ्कामारुरुहुस्तदा ॥१०॥
कोटीशतयुताश्चान्ये लङ्कामारुरुहुस्तदा ॥१०॥
10. tataḥ sahasrayūthāśca koṭiyūthāśca yūthapāḥ ,
koṭīśatayutāścānye laṅkāmāruruhustadā.
koṭīśatayutāścānye laṅkāmāruruhustadā.
10.
tataḥ sahasrayūthāḥ ca koṭiyūthāḥ ca yūthapāḥ
koṭīśatayutāḥ ca anye laṅkām āruruhuḥ tadā
koṭīśatayutāḥ ca anye laṅkām āruruhuḥ tadā
10.
tataḥ tadā yūthapāḥ (sahasrayūthāḥ ca koṭiyūthāḥ
ca anye koṭīśatayutāḥ ca) laṅkām āruruhuḥ
ca anye koṭīśatayutāḥ ca) laṅkām āruruhuḥ
10.
Then, the commanders, some with thousands of troops, others with millions, and still others accompanied by hundreds of millions, ascended to Laṅkā.
काञ्चनानि प्रमृद्नन्तस्तोरणानि प्लवंगमाः ।
कैलासशिखराभानि गोपुराणि प्रमथ्य च ॥११॥
कैलासशिखराभानि गोपुराणि प्रमथ्य च ॥११॥
11. kāñcanāni pramṛdnantastoraṇāni plavaṃgamāḥ ,
kailāsaśikharābhāni gopurāṇi pramathya ca.
kailāsaśikharābhāni gopurāṇi pramathya ca.
11.
kāñcanāni pramṛdnantaḥ toraṇāni plavaṅgamāḥ
kailāsaśikharābhāni gopurāṇi pramathya ca
kailāsaśikharābhāni gopurāṇi pramathya ca
11.
plavaṅgamāḥ kāñcanāni toraṇāni pramṛdnantaḥ
ca kailāsaśikharābhāni gopurāṇi pramathya
ca kailāsaśikharābhāni gopurāṇi pramathya
11.
The monkeys, trampling the golden arched gateways and demolishing the city gates that resembled the peaks of Mount Kailāsa.
आप्लवन्तः प्लवन्तश्च गर्जन्तश्च प्लवंगमाः ।
लङ्कां तामभ्यवर्तन्त महावारणसंनिभाः ॥१२॥
लङ्कां तामभ्यवर्तन्त महावारणसंनिभाः ॥१२॥
12. āplavantaḥ plavantaśca garjantaśca plavaṃgamāḥ ,
laṅkāṃ tāmabhyavartanta mahāvāraṇasaṃnibhāḥ.
laṅkāṃ tāmabhyavartanta mahāvāraṇasaṃnibhāḥ.
12.
āplavantaḥ plavantaḥ ca garjantaḥ ca plavaṅgamāḥ
laṅkām tām abhyavartanta mahāvāraṇasaṃnibhāḥ
laṅkām tām abhyavartanta mahāvāraṇasaṃnibhāḥ
12.
mahāvāraṇasaṃnibhāḥ plavaṅgamāḥ āplavantaḥ ca
plavantaḥ ca garjantaḥ tām laṅkām abhyavartanta
plavantaḥ ca garjantaḥ tām laṅkām abhyavartanta
12.
The monkeys, resembling mighty elephants, leaping about, jumping, and roaring, advanced upon that Laṅkā.
जयत्यतिबलो रामो लक्ष्मणश्च महाबलः ।
राजा जयति सुग्रीवो राघवेणाभिपालितः ॥१३॥
राजा जयति सुग्रीवो राघवेणाभिपालितः ॥१३॥
13. jayatyatibalo rāmo lakṣmaṇaśca mahābalaḥ ,
rājā jayati sugrīvo rāghaveṇābhipālitaḥ.
rājā jayati sugrīvo rāghaveṇābhipālitaḥ.
13.
jayati atibalaḥ rāmaḥ lakṣmaṇaḥ ca mahābalaḥ
rājā jayati sugrīvaḥ rāghaveṇa abhipālitaḥ
rājā jayati sugrīvaḥ rāghaveṇa abhipālitaḥ
13.
atibalaḥ rāmaḥ jayati ca mahābalaḥ lakṣmaṇaḥ
jayati rājā rāghaveṇa abhipālitaḥ sugrīvaḥ jayati
jayati rājā rāghaveṇa abhipālitaḥ sugrīvaḥ jayati
13.
Exceedingly mighty Rāma is victorious, and greatly powerful Lakṣmaṇa is victorious. King Sugrīva, who is protected by Rāghava, is also victorious.
इत्येवं घोषयन्तश्च गर्जन्तश्च प्लवंगमाः ।
अभ्यधावन्त लङ्कायाः प्राकारं कामरूपिणः ॥१४॥
अभ्यधावन्त लङ्कायाः प्राकारं कामरूपिणः ॥१४॥
14. ityevaṃ ghoṣayantaśca garjantaśca plavaṃgamāḥ ,
abhyadhāvanta laṅkāyāḥ prākāraṃ kāmarūpiṇaḥ.
abhyadhāvanta laṅkāyāḥ prākāraṃ kāmarūpiṇaḥ.
14.
iti evam ghoṣayantaḥ ca garjantaḥ ca plavaṅgamāḥ
abhyadhāvanta laṅkāyāḥ prākāram kāmarūpiṇaḥ
abhyadhāvanta laṅkāyāḥ prākāram kāmarūpiṇaḥ
14.
kāmarūpiṇaḥ plavaṅgamāḥ iti evam ghoṣayantaḥ ca
garjantaḥ ca laṅkāyāḥ prākāram abhyadhāvanta
garjantaḥ ca laṅkāyāḥ prākāram abhyadhāvanta
14.
The monkeys, capable of assuming any form at will, thus proclaiming and roaring, rushed towards the rampart of Laṅkā.
वीरबाहुः सुबाहुश्च नलश्च वनगोचरः ।
निपीड्योपनिविष्टास्ते प्राकारं हरियूथपाः ॥१५॥
निपीड्योपनिविष्टास्ते प्राकारं हरियूथपाः ॥१५॥
15. vīrabāhuḥ subāhuśca nalaśca vanagocaraḥ ,
nipīḍyopaniviṣṭāste prākāraṃ hariyūthapāḥ.
nipīḍyopaniviṣṭāste prākāraṃ hariyūthapāḥ.
15.
vīrabāhuḥ subāhuḥ ca nalaḥ ca vanagocaraḥ
nipīḍya upaniviṣṭāḥ te prākāram hariyūthapāḥ
nipīḍya upaniviṣṭāḥ te prākāram hariyūthapāḥ
15.
vīrabāhuḥ subāhuḥ ca nalaḥ ca vanagocaraḥ
hariyūthapāḥ te nipīḍya prākāram upaniviṣṭāḥ
hariyūthapāḥ te nipīḍya prākāram upaniviṣṭāḥ
15.
Vīrabāhu, Subāhu, and Nala, the forest-dwelling (vānara) leaders, settled down close to the rampart, pressing against it.
एतस्मिन्नन्तरे चक्रुः
स्कन्धावारनिवेशनम् ॥१६॥
स्कन्धावारनिवेशनम् ॥१६॥
16. etasminnantare cakruḥ
skandhāvāraniveśanam.
skandhāvāraniveśanam.
16.
etasmin antare cakruḥ
skandhāvāraniveśanam
skandhāvāraniveśanam
16.
etasmin antare
skandhāvāraniveśanam cakruḥ
skandhāvāraniveśanam cakruḥ
16.
At this juncture, they set up their military camp.
पूर्वद्वारं तु कुमुदः कोटिभिर्दशभिर्वृतः ।
आवृत्य बलवांस्तस्थौ हरिभिर्जितकाशिभिः ॥१७॥
आवृत्य बलवांस्तस्थौ हरिभिर्जितकाशिभिः ॥१७॥
17. pūrvadvāraṃ tu kumudaḥ koṭibhirdaśabhirvṛtaḥ ,
āvṛtya balavāṃstasthau haribhirjitakāśibhiḥ.
āvṛtya balavāṃstasthau haribhirjitakāśibhiḥ.
17.
pūrvadvāram tu kumudaḥ koṭibhiḥ daśabhiḥ vṛtaḥ
āvṛtya balavān tasthau haribhiḥ jitakāśibhiḥ
āvṛtya balavān tasthau haribhiḥ jitakāśibhiḥ
17.
tu kumudaḥ balavān daśabhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ
jitakāśibhiḥ haribhiḥ pūrvadvāram āvṛtya tasthau
jitakāśibhiḥ haribhiḥ pūrvadvāram āvṛtya tasthau
17.
Kumuda, a mighty leader, surrounded by ten million (vānaras) and accompanied by victorious (vānaras) who shone brightly, took position, encircling the eastern gate.
दक्षिणद्वारमागम्य वीरः शतबलिः कपिः ।
आवृत्य बलवांस्तस्थौ विंशत्या कोटिभिर्वृतः ॥१८॥
आवृत्य बलवांस्तस्थौ विंशत्या कोटिभिर्वृतः ॥१८॥
18. dakṣiṇadvāramāgamya vīraḥ śatabaliḥ kapiḥ ,
āvṛtya balavāṃstasthau viṃśatyā koṭibhirvṛtaḥ.
āvṛtya balavāṃstasthau viṃśatyā koṭibhirvṛtaḥ.
18.
dakṣiṇadvāram āgamya vīraḥ śatabaliḥ kapiḥ
āvṛtya balavān tasthau viṃśatyā koṭibhiḥ vṛtaḥ
āvṛtya balavān tasthau viṃśatyā koṭibhiḥ vṛtaḥ
18.
vīraḥ kapiḥ śatabaliḥ dakṣiṇadvāram āgamya
balavān viṃśatyā koṭibhiḥ vṛtaḥ āvṛtya tasthau
balavān viṃśatyā koṭibhiḥ vṛtaḥ āvṛtya tasthau
18.
The valiant monkey (kapi) Śatabali, having reached the southern gate, positioned himself, a mighty one, encircling it with twenty million (vānaras).
सुषेणः पश्चिमद्वारं गतस्तारा पिता हरिः ।
आवृत्य बलवांस्तस्थौ षष्टि कोटिभिरावृतः ॥१९॥
आवृत्य बलवांस्तस्थौ षष्टि कोटिभिरावृतः ॥१९॥
19. suṣeṇaḥ paścimadvāraṃ gatastārā pitā hariḥ ,
āvṛtya balavāṃstasthau ṣaṣṭi koṭibhirāvṛtaḥ.
āvṛtya balavāṃstasthau ṣaṣṭi koṭibhirāvṛtaḥ.
19.
suṣeṇaḥ paścimadvāram gataḥ tārā pitā hariḥ
āvṛtya balavān tasthau ṣaṣṭi koṭibhiḥ āvṛtaḥ
āvṛtya balavān tasthau ṣaṣṭi koṭibhiḥ āvṛtaḥ
19.
tārā pitā hariḥ balavān suṣeṇaḥ paścimadvāram
gataḥ āvṛtya ṣaṣṭi koṭibhiḥ āvṛtaḥ tasthau
gataḥ āvṛtya ṣaṣṭi koṭibhiḥ āvṛtaḥ tasthau
19.
Suṣeṇa, Tārā's father and a powerful monkey (hari), went to the western gate. He stationed himself there, mighty and surrounded by sixty million (koṭi) [warriors].
उत्तरद्वारमासाद्य रामः सौमित्रिणा सह ।
आवृत्य बलवांस्तस्थौ सुग्रीवश्च हरीश्वरः ॥२०॥
आवृत्य बलवांस्तस्थौ सुग्रीवश्च हरीश्वरः ॥२०॥
20. uttaradvāramāsādya rāmaḥ saumitriṇā saha ,
āvṛtya balavāṃstasthau sugrīvaśca harīśvaraḥ.
āvṛtya balavāṃstasthau sugrīvaśca harīśvaraḥ.
20.
uttaradvāram āsādya rāmaḥ saumitriṇā saha
āvṛtya balavān tasthau sugrīvaḥ ca harīśvaraḥ
āvṛtya balavān tasthau sugrīvaḥ ca harīśvaraḥ
20.
rāmaḥ saumitriṇā saha uttaradvāram āsādya
āvṛtya tasthau ca balavān sugrīvaḥ harīśvaraḥ
āvṛtya tasthau ca balavān sugrīvaḥ harīśvaraḥ
20.
Having reached the northern gate, Rāma, accompanied by Lakṣmaṇa (saumitri), took his position. The mighty Sugrīva, lord of the monkeys (hari), also stood there.
गोलाङ्गूलो महाकायो गवाक्षो भीमदर्शनः ।
वृतः कोट्या महावीर्यस्तस्थौ रामस्य पार्वतः ॥२१॥
वृतः कोट्या महावीर्यस्तस्थौ रामस्य पार्वतः ॥२१॥
21. golāṅgūlo mahākāyo gavākṣo bhīmadarśanaḥ ,
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryastasthau rāmasya pārvataḥ.
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryastasthau rāmasya pārvataḥ.
21.
golāṅgūlaḥ mahākāyaḥ gavākṣaḥ bhīmadarśanaḥ
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryaḥ tasthau rāmasya pārśvataḥ
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryaḥ tasthau rāmasya pārśvataḥ
21.
mahākāyaḥ bhīmadarśanaḥ golāṅgūlaḥ gavākṣaḥ
mahāvīryaḥ koṭyā vṛtaḥ rāmasya pārśvataḥ tasthau
mahāvīryaḥ koṭyā vṛtaḥ rāmasya pārśvataḥ tasthau
21.
The mighty-bodied (mahākāya) Gavākṣa, a monkey (golāṅgūla) with a terrifying appearance (bhīmadarśana), stood beside Rāma. He was surrounded by a crore (koṭi) [warriors].
ऋष्काणां भीमवेगानां धूम्रः शत्रुनिबर्हणः ।
वृतः कोट्या महावीर्यस्तस्थौ रामस्य पार्श्वतः ॥२२॥
वृतः कोट्या महावीर्यस्तस्थौ रामस्य पार्श्वतः ॥२२॥
22. ṛṣkāṇāṃ bhīmavegānāṃ dhūmraḥ śatrunibarhaṇaḥ ,
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryastasthau rāmasya pārśvataḥ.
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryastasthau rāmasya pārśvataḥ.
22.
ṛṣkāṇām bhīmavegānām dhūmraḥ śatrunibarhaṇaḥ
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryaḥ tasthau rāmasya pārśvataḥ
vṛtaḥ koṭyā mahāvīryaḥ tasthau rāmasya pārśvataḥ
22.
bhīmavegānām śatrunibarhaṇaḥ mahāvīryaḥ dhūmraḥ
ṛṣkāṇām koṭyā vṛtaḥ rāmasya pārśvataḥ tasthau
ṛṣkāṇām koṭyā vṛtaḥ rāmasya pārśvataḥ tasthau
22.
Dhūmra, the mighty (mahāvīrya) slayer of enemies (śatrunibarhaṇa) and possessing terrifying speed (bhīmavega), stood beside Rāma, surrounded by a crore (koṭi) of bears (ṛkṣa).
संनद्धस्तु महावीर्यो गदापाणिर्विभीषणः ।
वृतो यस्तैस्तु सचिवैस्तस्थौ तत्र महाबलः ॥२३॥
वृतो यस्तैस्तु सचिवैस्तस्थौ तत्र महाबलः ॥२३॥
23. saṃnaddhastu mahāvīryo gadāpāṇirvibhīṣaṇaḥ ,
vṛto yastaistu sacivaistasthau tatra mahābalaḥ.
vṛto yastaistu sacivaistasthau tatra mahābalaḥ.
23.
saṃnaddhaḥ tu mahāvīryaḥ gadāpāṇiḥ vibhīṣaṇaḥ
vṛtaḥ yaḥ taiḥ tu sacivaiḥ tasthau tatra mahābalaḥ
vṛtaḥ yaḥ taiḥ tu sacivaiḥ tasthau tatra mahābalaḥ
23.
saṃnaddhaḥ gadāpāṇiḥ mahāvīryaḥ mahābalaḥ
vibhīṣaṇaḥ yaḥ taiḥ sacivaiḥ tu vṛtaḥ tatra tasthau
vibhīṣaṇaḥ yaḥ taiḥ sacivaiḥ tu vṛtaḥ tatra tasthau
23.
But Vibhiṣaṇa, immensely valorous and mighty, stood there, mace in hand, surrounded by those ministers.
गजो गवाक्षो गवयः शरभो गन्धमादनः ।
समन्तात् परिघावन्तो ररक्षुर्हरिवाहिनीम् ॥२४॥
समन्तात् परिघावन्तो ररक्षुर्हरिवाहिनीम् ॥२४॥
24. gajo gavākṣo gavayaḥ śarabho gandhamādanaḥ ,
samantāt parighāvanto rarakṣurharivāhinīm.
samantāt parighāvanto rarakṣurharivāhinīm.
24.
gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
samantāt parighāvantaḥ rarakṣuḥ harivāhinīm
samantāt parighāvantaḥ rarakṣuḥ harivāhinīm
24.
gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
samantāt parighāvantaḥ harivāhinīm rarakṣuḥ
samantāt parighāvantaḥ harivāhinīm rarakṣuḥ
24.
Gaja, Gavākṣa, Gavaya, Śarabha, and Gandhamādana, running all around, protected the monkey army.
ततः कोपपरीतात्मा रावणो राक्षसेश्वरः ।
निर्याणं सर्वसैन्यानां द्रुतमाज्ञापयत्तदा ॥२५॥
निर्याणं सर्वसैन्यानां द्रुतमाज्ञापयत्तदा ॥२५॥
25. tataḥ kopaparītātmā rāvaṇo rākṣaseśvaraḥ ,
niryāṇaṃ sarvasainyānāṃ drutamājñāpayattadā.
niryāṇaṃ sarvasainyānāṃ drutamājñāpayattadā.
25.
tataḥ kopaparītātmā rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ
niryāṇam sarvasainyānām drutam ājñāpayat tadā
niryāṇam sarvasainyānām drutam ājñāpayat tadā
25.
tataḥ tadā rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ kopaparītātmā
sarvasainyānām niryāṇam drutam ājñāpayat
sarvasainyānām niryāṇam drutam ājñāpayat
25.
Then, Rāvaṇa, the lord of rākṣasas, his being (ātman) enveloped by anger, immediately ordered the departure of all the armies at that moment.
निष्पतन्ति ततः सैन्या हृष्टा रावणचोदिताः ।
समये पूर्यमाणस्य वेगा इव महोदधेः ॥२६॥
समये पूर्यमाणस्य वेगा इव महोदधेः ॥२६॥
26. niṣpatanti tataḥ sainyā hṛṣṭā rāvaṇacoditāḥ ,
samaye pūryamāṇasya vegā iva mahodadheḥ.
samaye pūryamāṇasya vegā iva mahodadheḥ.
26.
niṣpatanti tataḥ sainyāḥ hṛṣṭāḥ rāvaṇacoditāḥ
samaye pūryamāṇasya vegāḥ iva mahodadheḥ
samaye pūryamāṇasya vegāḥ iva mahodadheḥ
26.
tataḥ rāvaṇacoditāḥ hṛṣṭāḥ sainyāḥ,
samaye pūryamāṇasya mahodadheḥ vegāḥ iva,
niṣpatanti
samaye pūryamāṇasya mahodadheḥ vegāḥ iva,
niṣpatanti
26.
Then the armies, joyful and urged by Rāvaṇa, rushed out like the surges of a great ocean filling up at the proper time (of tide).
एतस्मिन्नन्तरे घोरः संग्रामः समपद्यत ।
रक्षसां वानराणां च यथा देवासुरे पुरा ॥२७॥
रक्षसां वानराणां च यथा देवासुरे पुरा ॥२७॥
27. etasminnantare ghoraḥ saṃgrāmaḥ samapadyata ,
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca yathā devāsure purā.
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca yathā devāsure purā.
27.
etasmin antare ghoraḥ saṅgrāmaḥ samapadyata
rakṣasām vānarāṇām ca yathā devāsure purā
rakṣasām vānarāṇām ca yathā devāsure purā
27.
etasmin antare rakṣasām vānarāṇām ca ghoraḥ
saṅgrāmaḥ samapadyata yathā purā devāsure
saṅgrāmaḥ samapadyata yathā purā devāsure
27.
In the midst of this, a dreadful battle occurred between the rākṣasas and the monkeys, just like the ancient war between the devas and asuras.
ते गदाभिः प्रदीप्ताभिः शक्तिशूलपरश्वधैः ।
निजघ्नुर्वानरान् घोराः कथयन्तः स्वविक्रमान् ॥२८॥
निजघ्नुर्वानरान् घोराः कथयन्तः स्वविक्रमान् ॥२८॥
28. te gadābhiḥ pradīptābhiḥ śaktiśūlaparaśvadhaiḥ ,
nijaghnurvānarān ghorāḥ kathayantaḥ svavikramān.
nijaghnurvānarān ghorāḥ kathayantaḥ svavikramān.
28.
te gadābhiḥ pradīptābhiḥ śaktiśūlaparaśvadhaiḥ
nijaghnuḥ vānarān ghorāḥ kathayantaḥ svavikramān
nijaghnuḥ vānarān ghorāḥ kathayantaḥ svavikramān
28.
ghorāḥ te pradīptābhiḥ gadābhiḥ śaktiśūlaparaśvadhaiḥ
kathayantaḥ svavikramān vānarān nijaghnuḥ
kathayantaḥ svavikramān vānarān nijaghnuḥ
28.
The dreadful (rākṣasas) struck down the monkeys with their blazing maces, spears, tridents, and axes, all the while proclaiming their own valor.
तथा वृक्षैर्महाकायाः पर्वताग्रैश्च वानराः ।
राक्षसास्तानि रक्षांसि नखैर्दन्तैश्च वेगिताः ॥२९॥
राक्षसास्तानि रक्षांसि नखैर्दन्तैश्च वेगिताः ॥२९॥
29. tathā vṛkṣairmahākāyāḥ parvatāgraiśca vānarāḥ ,
rākṣasāstāni rakṣāṃsi nakhairdantaiśca vegitāḥ.
rākṣasāstāni rakṣāṃsi nakhairdantaiśca vegitāḥ.
29.
tathā vṛkṣaiḥ mahākāyāḥ parvatāgraiḥ ca vānarāḥ
rākṣasāḥ tāni rakṣāṃsi nakhaiḥ dantaiḥ ca vegitāḥ
rākṣasāḥ tāni rakṣāṃsi nakhaiḥ dantaiḥ ca vegitāḥ
29.
tathā mahākāyāḥ vānarāḥ vṛkṣaiḥ parvatāgraiḥ ca
rākṣasāḥ tāni rakṣāṃsi nakhaiḥ dantaiḥ ca vegitāḥ
rākṣasāḥ tāni rakṣāṃsi nakhaiḥ dantaiḥ ca vegitāḥ
29.
And similarly, the colossal-bodied monkeys fought with trees and mountain peaks, while the rākṣasas, those fierce ones, attacked with claws and teeth.
राक्षसास्त्वपरे भीमाः प्राकारस्था महीगतान् ।
भिण्डिपालैश्च खड्गैश्च शूलैश्चैव व्यदारयन् ॥३०॥
भिण्डिपालैश्च खड्गैश्च शूलैश्चैव व्यदारयन् ॥३०॥
30. rākṣasāstvapare bhīmāḥ prākārasthā mahīgatān ,
bhiṇḍipālaiśca khaḍgaiśca śūlaiścaiva vyadārayan.
bhiṇḍipālaiśca khaḍgaiśca śūlaiścaiva vyadārayan.
30.
rākṣasāḥ tu apare bhīmāḥ prākārasthāḥ mahīgatān
bhiṇḍipālaiḥ ca khaḍgaiḥ ca śūlaiḥ ca eva vyadārayan
bhiṇḍipālaiḥ ca khaḍgaiḥ ca śūlaiḥ ca eva vyadārayan
30.
tu apare bhīmāḥ rākṣasāḥ prākārasthāḥ bhiṇḍipālaiḥ
ca khaḍgaiḥ ca śūlaiḥ ca eva mahīgatān vyadārayan
ca khaḍgaiḥ ca śūlaiḥ ca eva mahīgatān vyadārayan
30.
But other dreadful (rākṣasas), positioned on the fortress walls, pierced those on the ground with javelins, swords, and tridents.
वानराश्चापि संक्रुद्धाः प्राकारस्थान्महीगताः ।
राक्षसान्पातयामासुः समाप्लुत्य प्लवंगमाः ॥३१॥
राक्षसान्पातयामासुः समाप्लुत्य प्लवंगमाः ॥३१॥
31. vānarāścāpi saṃkruddhāḥ prākārasthānmahīgatāḥ ,
rākṣasānpātayāmāsuḥ samāplutya plavaṃgamāḥ.
rākṣasānpātayāmāsuḥ samāplutya plavaṃgamāḥ.
31.
vānarāḥ ca api saṃkruddhāḥ prākārasthān mahīgatāḥ
rākṣasān pātayāmāsuḥ samāplutya plavaṅgamāḥ
rākṣasān pātayāmāsuḥ samāplutya plavaṅgamāḥ
31.
saṃkruddhāḥ plavaṅgamāḥ vānarāḥ ca api mahīgatāḥ
samāplutya prākārasthān rākṣasān pātayāmāsuḥ
samāplutya prākārasthān rākṣasān pātayāmāsuḥ
31.
The enraged monkeys, both those on the ground and those who leapt up, caused the demons standing on the ramparts to fall.
स संप्रहारस्तुमुलो मांसशोणितकर्दमः ।
रक्षसां वानराणां च संबभूवाद्भुतोपमाः ॥३२॥
रक्षसां वानराणां च संबभूवाद्भुतोपमाः ॥३२॥
32. sa saṃprahārastumulo māṃsaśoṇitakardamaḥ ,
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca saṃbabhūvādbhutopamāḥ.
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca saṃbabhūvādbhutopamāḥ.
32.
saḥ saṃprahāraḥ tumulaḥ māṃsaśoṇitakardamaḥ
rakṣasām vānarāṇām ca saṃbabhūva adbhutopamaḥ
rakṣasām vānarāṇām ca saṃbabhūva adbhutopamaḥ
32.
saḥ tumulaḥ māṃsaśoṇitakardamaḥ adbhutopamaḥ
saṃprahāraḥ rakṣasām vānarāṇām ca saṃbabhūva
saṃprahāraḥ rakṣasām vānarāṇām ca saṃbabhūva
32.
That tumultuous and extraordinary battle, mired in flesh and blood, ensued between the demons and the monkeys.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32 (current chapter)
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100