वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-38
इति ब्रुवाणं सुग्रीवं रामो धर्मभृतां वरः ।
बाहुभ्यां संपरिष्वज्य प्रत्युवाच कृताञ्जलिम् ॥१॥
बाहुभ्यां संपरिष्वज्य प्रत्युवाच कृताञ्जलिम् ॥१॥
1. iti bruvāṇaṃ sugrīvaṃ rāmo dharmabhṛtāṃ varaḥ ,
bāhubhyāṃ saṃpariṣvajya pratyuvāca kṛtāñjalim.
bāhubhyāṃ saṃpariṣvajya pratyuvāca kṛtāñjalim.
1.
iti bruvāṇam sugrīvam rāmaḥ dharmabhṛtām varaḥ
bāhubhyām sampariṣvajya pratyuvāca kṛtāñjalim
bāhubhyām sampariṣvajya pratyuvāca kṛtāñjalim
1.
rāmaḥ dharmabhṛtām varaḥ,
iti bruvāṇam kṛtāñjalim sugrīvam bāhubhyām sampariṣvajya,
pratyuvāca
iti bruvāṇam kṛtāñjalim sugrīvam bāhubhyām sampariṣvajya,
pratyuvāca
1.
Rāma, the foremost among those who uphold natural law (dharma), embraced Sugrīva, who was speaking thus and standing with folded hands, and then replied to him.
यदिन्द्रो वर्षते वर्षं न तच्चित्रं भवेद्भुवि ।
आदित्यो वा सहस्रांशुः कुर्याद्वितिमिरं नभः ॥२॥
आदित्यो वा सहस्रांशुः कुर्याद्वितिमिरं नभः ॥२॥
2. yadindro varṣate varṣaṃ na taccitraṃ bhavedbhuvi ,
ādityo vā sahasrāṃśuḥ kuryādvitimiraṃ nabhaḥ.
ādityo vā sahasrāṃśuḥ kuryādvitimiraṃ nabhaḥ.
2.
yat indraḥ varṣate varṣam na tat citram bhavet
bhuvi ādityaḥ vā sahasrāṃśuḥ kuryāt vitimiram nabhaḥ
bhuvi ādityaḥ vā sahasrāṃśuḥ kuryāt vitimiram nabhaḥ
2.
yat indraḥ varṣam varṣate,
tat bhuvi citram na bhavet.
vā ādityaḥ sahasrāṃśuḥ nabhaḥ vitimiram kuryāt
tat bhuvi citram na bhavet.
vā ādityaḥ sahasrāṃśuḥ nabhaḥ vitimiram kuryāt
2.
It would not be surprising on earth if Indra causes rain to fall, or if the thousand-rayed sun were to make the sky free of darkness.
चन्द्रमा रश्मिभिः कुर्यात् पृथिवीं सौम्य निर्मलाम् ।
त्वद्विधो वापि मित्राणां प्रतिकुर्यात् परंतप ॥३॥
त्वद्विधो वापि मित्राणां प्रतिकुर्यात् परंतप ॥३॥
3. candramā raśmibhiḥ kuryāt pṛthivīṃ saumya nirmalām ,
tvadvidho vāpi mitrāṇāṃ pratikuryāt paraṃtapa.
tvadvidho vāpi mitrāṇāṃ pratikuryāt paraṃtapa.
3.
candramāḥ raśmibhiḥ kuryāt pṛthivīm saumya nirmalām
tvadvidhaḥ vā api mitrāṇām pratikuryāt paraṃtapa
tvadvidhaḥ vā api mitrāṇām pratikuryāt paraṃtapa
3.
saumya,
candramāḥ raśmibhiḥ pṛthivīm nirmalām kuryāt.
vā api paraṃtapa,
tvadvidhaḥ mitrāṇām pratikuryāt
candramāḥ raśmibhiḥ pṛthivīm nirmalām kuryāt.
vā api paraṃtapa,
tvadvidhaḥ mitrāṇām pratikuryāt
3.
O gentle one, the moon would make the earth pure and pleasant with its rays. Similarly, O scorcher of foes, one like you would certainly reciprocate the actions of friends.
एवं त्वयि न तच्चित्रं भवेद् यत् सौम्य शोभनम् ।
जानाम्यहं त्वां सुग्रीव सततं प्रियवादिनम् ॥४॥
जानाम्यहं त्वां सुग्रीव सततं प्रियवादिनम् ॥४॥
4. evaṃ tvayi na taccitraṃ bhaved yat saumya śobhanam ,
jānāmyahaṃ tvāṃ sugrīva satataṃ priyavādinam.
jānāmyahaṃ tvāṃ sugrīva satataṃ priyavādinam.
4.
evam tvayi na tat citram bhavet yat saumya śobhanam
| jānāmi aham tvām sugrīva satatam priyavādinam
| jānāmi aham tvām sugrīva satatam priyavādinam
4.
Saumya,
evam tvayi yat śobhanam (asti),
tat citram na bhavet.
Sugrīva,
aham tvām satatam priyavādinam jānāmi.
evam tvayi yat śobhanam (asti),
tat citram na bhavet.
Sugrīva,
aham tvām satatam priyavādinam jānāmi.
4.
Thus, it is no wonder, O gentle one, that all good things exist in you. I know you, Sugrīva, to be always one who speaks kindly.
त्वत्सनाथः सखे संख्ये जेतास्मि सकलानरीन् ।
त्वमेव मे सुहृन्मित्रं साहाय्यं कर्तुमर्हसि ॥५॥
त्वमेव मे सुहृन्मित्रं साहाय्यं कर्तुमर्हसि ॥५॥
5. tvatsanāthaḥ sakhe saṃkhye jetāsmi sakalānarīn ,
tvameva me suhṛnmitraṃ sāhāyyaṃ kartumarhasi.
tvameva me suhṛnmitraṃ sāhāyyaṃ kartumarhasi.
5.
tvat-sanāthaḥ sakhe saṅkhye jetā asmi sakalān arīn
| tvam eva me suhṛt mitram sāhāyyam kartum arhasi
| tvam eva me suhṛt mitram sāhāyyam kartum arhasi
5.
Sakhe,
tvatsanāthaḥ (aham) saṅkhye sakalān arīn jetā asmi.
Tvam eva me suhṛt mitram (asi).
(Ataḥ tvaṃ) sāhāyyam kartum arhasi.
tvatsanāthaḥ (aham) saṅkhye sakalān arīn jetā asmi.
Tvam eva me suhṛt mitram (asi).
(Ataḥ tvaṃ) sāhāyyam kartum arhasi.
5.
With you as my protector, O friend, I shall conquer all enemies in battle. You alone are my well-wisher and friend; you ought to provide assistance.
जहारात्मविनाशाय वैदेहीं राक्षसाधमः ।
वञ्चयित्वा तु पौलोमीमनुह्लादो यथा शचीम् ॥६॥
वञ्चयित्वा तु पौलोमीमनुह्लादो यथा शचीम् ॥६॥
6. jahārātmavināśāya vaidehīṃ rākṣasādhamaḥ ,
vañcayitvā tu paulomīmanuhlādo yathā śacīm.
vañcayitvā tu paulomīmanuhlādo yathā śacīm.
6.
jahāra ātma-vināśāya vaidehīm rākṣasa-adhamaḥ
| vañcayitvā tu paulomīm anuhlādaḥ yathā śacīm
| vañcayitvā tu paulomīm anuhlādaḥ yathā śacīm
6.
Rākṣasādhamaḥ ātma-vināśāya vaidehīm jahāra,
yathā Anuhlādaḥ tu paulomīm śacīm vañcayitvā (jahāra).
yathā Anuhlādaḥ tu paulomīm śacīm vañcayitvā (jahāra).
6.
That vile rākṣasa abducted Vaidehī for his own destruction, just as Anuhlāda, having deceived Paulomī, abducted Śacī.
नचिरात्तं हनिष्यामि रावणं निशितैः शरैः ।
पौलोम्याः पितरं दृप्तं शतक्रतुरिवारिहा ॥७॥
पौलोम्याः पितरं दृप्तं शतक्रतुरिवारिहा ॥७॥
7. nacirāttaṃ haniṣyāmi rāvaṇaṃ niśitaiḥ śaraiḥ ,
paulomyāḥ pitaraṃ dṛptaṃ śatakraturivārihā.
paulomyāḥ pitaraṃ dṛptaṃ śatakraturivārihā.
7.
na cirāt tam haniṣyāmi rāvaṇam niśitaiḥ śaraiḥ
| paulomyāḥ pitaram dṛptam śatakratuḥ iva arihā
| paulomyāḥ pitaram dṛptam śatakratuḥ iva arihā
7.
Na cirāt,
niśitaiḥ śaraiḥ tam rāvaṇam haniṣyāmi,
yathā arihā śatakratuḥ paulomyāḥ dṛptam pitaram (ajaghāna).
niśitaiḥ śaraiḥ tam rāvaṇam haniṣyāmi,
yathā arihā śatakratuḥ paulomyāḥ dṛptam pitaram (ajaghāna).
7.
Soon, I shall slay that Rāvaṇa with sharp arrows, just as Śatakratu, the slayer of enemies (arihā), (slew) Paulomī's arrogant father.
एतस्मिन्नन्तरे चैव रजः समभिवर्तत ।
उष्णां तीव्रां सहस्रांशोश्छादयद्गगने प्रभाम् ॥८॥
उष्णां तीव्रां सहस्रांशोश्छादयद्गगने प्रभाम् ॥८॥
8. etasminnantare caiva rajaḥ samabhivartata ,
uṣṇāṃ tīvrāṃ sahasrāṃśośchādayadgagane prabhām.
uṣṇāṃ tīvrāṃ sahasrāṃśośchādayadgagane prabhām.
8.
etasmin antare ca eva rajaḥ samabhivartata
uṣṇām tīvrām sahasrāṃśoḥ chādayat gagane prabhām
uṣṇām tīvrām sahasrāṃśoḥ chādayat gagane prabhām
8.
etasmin antare eva ca rajaḥ samabhivartata
gagane sahasrāṃśoḥ uṣṇām tīvrām prabhām chādayat
gagane sahasrāṃśoḥ uṣṇām tīvrām prabhām chādayat
8.
At that very moment, a cloud of dust arose, covering the sun's intense, hot radiance in the sky.
दिशः पर्याकुलाश्चासन् रजसा तेन मूर्छिताः ।
चचाल च मही सर्वा सशैलवनकानना ॥९॥
चचाल च मही सर्वा सशैलवनकानना ॥९॥
9. diśaḥ paryākulāścāsan rajasā tena mūrchitāḥ ,
cacāla ca mahī sarvā saśailavanakānanā.
cacāla ca mahī sarvā saśailavanakānanā.
9.
diśaḥ paryākulāḥ ca āsan rajasā tena mūrcitāḥ
cacāla ca mahī sarvā sa śaila vana kānanā
cacāla ca mahī sarvā sa śaila vana kānanā
9.
tena rajasā mūrcitāḥ diśaḥ ca paryākulāḥ āsan
sa śaila vana kānanā sarvā mahī ca cacāla
sa śaila vana kānanā sarvā mahī ca cacāla
9.
The directions became confused and obscured by that dust. And the entire earth, with its mountains, forests, and groves, began to tremble.
ततो नगेन्द्रसंकाशैस्तीक्ष्ण दंष्ट्रैर्महाबलैः ।
कृत्स्ना संछादिता भूमिरसंख्येयैः प्लवंगमैः ॥१०॥
कृत्स्ना संछादिता भूमिरसंख्येयैः प्लवंगमैः ॥१०॥
10. tato nagendrasaṃkāśaistīkṣṇa daṃṣṭrairmahābalaiḥ ,
kṛtsnā saṃchāditā bhūmirasaṃkhyeyaiḥ plavaṃgamaiḥ.
kṛtsnā saṃchāditā bhūmirasaṃkhyeyaiḥ plavaṃgamaiḥ.
10.
tataḥ nagendra saṃkāśaiḥ tīkṣṇa daṃṣṭraiḥ mahābalaiḥ
kṛtsnā saṃchāditā bhūmiḥ asaṃkhyeyaiḥ plavaṅgamaiḥ
kṛtsnā saṃchāditā bhūmiḥ asaṃkhyeyaiḥ plavaṅgamaiḥ
10.
tataḥ tīkṣṇa daṃṣṭraiḥ mahābalaiḥ nagendra saṃkāśaiḥ
asaṃkhyeyaiḥ plavaṅgamaiḥ kṛtsnā bhūmiḥ saṃchāditā
asaṃkhyeyaiḥ plavaṅgamaiḥ kṛtsnā bhūmiḥ saṃchāditā
10.
Then, the entire earth was covered by countless monkeys, formidable and mountain-like in appearance, possessing sharp fangs and immense strength.
निमेषान्तरमात्रेण ततस्तैर्हरियूथपैः ।
कोटीशतपरीवारैः कामरूपिभिरावृता ॥११॥
कोटीशतपरीवारैः कामरूपिभिरावृता ॥११॥
11. nimeṣāntaramātreṇa tatastairhariyūthapaiḥ ,
koṭīśataparīvāraiḥ kāmarūpibhirāvṛtā.
koṭīśataparīvāraiḥ kāmarūpibhirāvṛtā.
11.
nimeṣa antara mātreṇa tataḥ taiḥ hari yūthapaiḥ
koṭī śata parīvāraiḥ kāmarūpibhiḥ āvṛtā
koṭī śata parīvāraiḥ kāmarūpibhiḥ āvṛtā
11.
tataḥ nimeṣāntaramātreṇa koṭīśataparīvāraiḥ
kāmarūpibhiḥ taiḥ hariyūthapaiḥ āvṛtā
kāmarūpibhiḥ taiḥ hariyūthapaiḥ āvṛtā
11.
Then, in the mere blink of an eye, it (the earth) was completely covered by those monkey leaders, who commanded hundreds of millions in their retinue and could assume any form at will.
नादेयैः पार्वतीयैश्च सामुद्रैश्च महाबलैः ।
हरिभिर्मेघनिर्ह्रादैरन्यैश्च वनचारिभिः ॥१२॥
हरिभिर्मेघनिर्ह्रादैरन्यैश्च वनचारिभिः ॥१२॥
12. nādeyaiḥ pārvatīyaiśca sāmudraiśca mahābalaiḥ ,
haribhirmeghanirhrādairanyaiśca vanacāribhiḥ.
haribhirmeghanirhrādairanyaiśca vanacāribhiḥ.
12.
nādeyāiḥ pārvatīyāiḥ ca sāmudrāiḥ ca mahābalāiḥ
haribhiḥ mēghanirhrādāiḥ anyāiḥ ca vanacāribhiḥ
haribhiḥ mēghanirhrādāiḥ anyāiḥ ca vanacāribhiḥ
12.
mahābalāiḥ nādeyāiḥ ca pārvatīyāiḥ ca sāmudrāiḥ ca
anyāiḥ ca haribhiḥ mēghanirhrādāiḥ vanacāribhiḥ
anyāiḥ ca haribhiḥ mēghanirhrādāiḥ vanacāribhiḥ
12.
By those mighty ones from the rivers, mountains, and oceans; by other forest-dwelling monkeys (haribhiḥ) whose roars resembled thunderclouds.
तरुणादित्यवर्णैश्च शशिगौरैश्च वानरैः ।
पद्मकेसरवर्णैश्च श्वेतैर्मेरुकृतालयैः ॥१३॥
पद्मकेसरवर्णैश्च श्वेतैर्मेरुकृतालयैः ॥१३॥
13. taruṇādityavarṇaiśca śaśigauraiśca vānaraiḥ ,
padmakesaravarṇaiśca śvetairmerukṛtālayaiḥ.
padmakesaravarṇaiśca śvetairmerukṛtālayaiḥ.
13.
taruṇādityavarṇāiḥ ca śaśigaurāiḥ ca vānarāiḥ
padmakesaravarṇāiḥ ca śvetāiḥ mērukṛtālayāiḥ
padmakesaravarṇāiḥ ca śvetāiḥ mērukṛtālayāiḥ
13.
ca vānarāiḥ taruṇādityavarṇāiḥ ca śaśigaurāiḥ
ca padmakesaravarṇāiḥ ca śvetāiḥ mērukṛtālayāiḥ
ca padmakesaravarṇāiḥ ca śvetāiḥ mērukṛtālayāiḥ
13.
And by monkeys whose color was like the rising sun, and others as white as the moon; by those with the hue of lotus filaments, and white ones who had made Mount Meru their home.
कोटीसहस्रैर्दशभिः श्रीमान्परिवृतस्तदा ।
वीरः शतबलिर्नाम वानरः प्रत्यदृश्यत ॥१४॥
वीरः शतबलिर्नाम वानरः प्रत्यदृश्यत ॥१४॥
14. koṭīsahasrairdaśabhiḥ śrīmānparivṛtastadā ,
vīraḥ śatabalirnāma vānaraḥ pratyadṛśyata.
vīraḥ śatabalirnāma vānaraḥ pratyadṛśyata.
14.
koṭī-sahasrāiḥ daśabhiḥ śrīmān parivṛtaḥ tadā
vīraḥ śatabaliḥ nāma vānaraḥ pratyadṛśyata
vīraḥ śatabaliḥ nāma vānaraḥ pratyadṛśyata
14.
tadā śrīmān vīraḥ śatabaliḥ nāma vānaraḥ
daśabhiḥ koṭī-sahasrāiḥ parivṛtaḥ pratyadṛśyata
daśabhiḥ koṭī-sahasrāiḥ parivṛtaḥ pratyadṛśyata
14.
At that time, the glorious, heroic monkey named Śatabali, surrounded by ten thousand million (koṭī-sahasra) [followers], appeared.
ततः काञ्चनशैलाभस्ताराया वीर्यवान्पिता ।
अनेकैर्दशसाहस्रैः कोटिभिः प्रत्यदृश्यत ॥१५॥
अनेकैर्दशसाहस्रैः कोटिभिः प्रत्यदृश्यत ॥१५॥
15. tataḥ kāñcanaśailābhastārāyā vīryavānpitā ,
anekairdaśasāhasraiḥ koṭibhiḥ pratyadṛśyata.
anekairdaśasāhasraiḥ koṭibhiḥ pratyadṛśyata.
15.
tataḥ kāñcanaśailābhaḥ tārāyāḥ vīryavān pitā
anekāiḥ daśa-sāhasrāiḥ koṭibhiḥ pratyadṛśyata
anekāiḥ daśa-sāhasrāiḥ koṭibhiḥ pratyadṛśyata
15.
tataḥ tārāyāḥ vīryavān pitā kāñcanaśailābhaḥ
anekāiḥ daśa-sāhasrāiḥ koṭibhiḥ pratyadṛśyata
anekāiḥ daśa-sāhasrāiḥ koṭibhiḥ pratyadṛśyata
15.
Then, the mighty father of Tārā, who resembled a golden mountain, appeared, accompanied by many hundreds of billions (koṭi) [of followers].
पद्मकेसरसंकाशस्तरुणार्कनिभाननः ।
बुद्धिमान् वानरश्रेष्ठः सर्ववानरसत्तमः ॥१६॥
बुद्धिमान् वानरश्रेष्ठः सर्ववानरसत्तमः ॥१६॥
16. padmakesarasaṃkāśastaruṇārkanibhānanaḥ ,
buddhimān vānaraśreṣṭhaḥ sarvavānarasattamaḥ.
buddhimān vānaraśreṣṭhaḥ sarvavānarasattamaḥ.
16.
padmakesarasaṃkāśaḥ taruṇārkanibhānanaḥ
buddhimān vānarśreṣṭhaḥ sarvavānarasattamaḥ
buddhimān vānarśreṣṭhaḥ sarvavānarasattamaḥ
16.
padmakesarasaṃkāśaḥ taruṇārkanibhānanaḥ
buddhimān vānarśreṣṭhaḥ sarvavānarasattamaḥ
buddhimān vānarśreṣṭhaḥ sarvavānarasattamaḥ
16.
He resembled the filaments of a lotus, with a face shining like the rising sun. He was intelligent, the best among monkeys, and indeed the foremost of all monkeys.
अनीकैर्बहुसाहस्रैर्वानराणां समन्वितः ।
पिता हनुमतः श्रीमान् केसरी प्रत्यदृश्यत ॥१७॥
पिता हनुमतः श्रीमान् केसरी प्रत्यदृश्यत ॥१७॥
17. anīkairbahusāhasrairvānarāṇāṃ samanvitaḥ ,
pitā hanumataḥ śrīmān kesarī pratyadṛśyata.
pitā hanumataḥ śrīmān kesarī pratyadṛśyata.
17.
anīkaiḥ bahusāhasraiḥ vānarāṇām samanvitaḥ
pitā hanumataḥ śrīmān kesarī pratyadṛśyata
pitā hanumataḥ śrīmān kesarī pratyadṛśyata
17.
śrīmān kesarī hanumataḥ pitā bahusāhasraiḥ
vānarāṇām anīkaiḥ samanvitaḥ pratyadṛśyata
vānarāṇām anīkaiḥ samanvitaḥ pratyadṛśyata
17.
The glorious Kesari, father of Hanuman, was seen, accompanied by many thousands of troops of monkeys.
गोलाङ्गूलमहाराजो गवाक्षो भीमविक्रमः ।
वृतः कोटिसहस्रेण वानराणामदृश्यत ॥१८॥
वृतः कोटिसहस्रेण वानराणामदृश्यत ॥१८॥
18. golāṅgūlamahārājo gavākṣo bhīmavikramaḥ ,
vṛtaḥ koṭisahasreṇa vānarāṇāmadṛśyata.
vṛtaḥ koṭisahasreṇa vānarāṇāmadṛśyata.
18.
golāṅgūlamahārājaḥ gavākṣaḥ bhīmavikramaḥ
vṛtaḥ koṭisahasreṇa vānarāṇām adṛśyata
vṛtaḥ koṭisahasreṇa vānarāṇām adṛśyata
18.
golāṅgūlamahārājaḥ bhīmavikramaḥ gavākṣaḥ
koṭisahasreṇa vānarāṇām vṛtaḥ adṛśyata
koṭisahasreṇa vānarāṇām vṛtaḥ adṛśyata
18.
The great king of the Golangulas, Gavaksha, known for his formidable prowess, was seen, surrounded by ten million monkeys.
ऋक्षाणां भीमवेगानां धूम्रः शत्रुनिबर्हणः ।
वृतः कोटिसहस्राभ्यां द्वाभ्यां समभिवर्तत ॥१९॥
वृतः कोटिसहस्राभ्यां द्वाभ्यां समभिवर्तत ॥१९॥
19. ṛkṣāṇāṃ bhīmavegānāṃ dhūmraḥ śatrunibarhaṇaḥ ,
vṛtaḥ koṭisahasrābhyāṃ dvābhyāṃ samabhivartata.
vṛtaḥ koṭisahasrābhyāṃ dvābhyāṃ samabhivartata.
19.
ṛkṣāṇām bhīmavegānām dhūmraḥ śatrunibarhaṇaḥ
vṛtaḥ koṭisahasrābhyām dvābhyām samabhivartata
vṛtaḥ koṭisahasrābhyām dvābhyām samabhivartata
19.
dhūmraḥ śatrunibarhaṇaḥ bhīmavegānām ṛkṣāṇām
dvābhyām koṭisahasrābhyām vṛtaḥ samabhivartata
dvābhyām koṭisahasrābhyām vṛtaḥ samabhivartata
19.
Dhumra, the destroyer of enemies, advanced, accompanied by two times ten million (twenty million) bears of formidable speed.
महाचलनिभैर्घोरैः पनसो नाम यूथपः ।
आजगाम महावीर्यस्तिसृभिः कोटिभिर्वृतः ॥२०॥
आजगाम महावीर्यस्तिसृभिः कोटिभिर्वृतः ॥२०॥
20. mahācalanibhairghoraiḥ panaso nāma yūthapaḥ ,
ājagāma mahāvīryastisṛbhiḥ koṭibhirvṛtaḥ.
ājagāma mahāvīryastisṛbhiḥ koṭibhirvṛtaḥ.
20.
mahācalanibhaiḥ ghoraiḥ panasaḥ nāma yūthapaḥ
ājagāma mahāvīryaḥ tisṛbhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ
ājagāma mahāvīryaḥ tisṛbhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ
20.
panasaḥ nāma yūthapaḥ mahāvīryaḥ mahācalanibhaiḥ
ghoraiḥ tisṛbhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ ājagāma
ghoraiḥ tisṛbhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ ājagāma
20.
The formidable commander named Panasa, possessing immense strength and resembling great mountains, arrived, accompanied by three crores (thirty million).
नीलाञ्जनचयाकारो नीलो नामाथ यूथपः ।
अदृश्यत महाकायः कोटिभिर्दशभिर्वृतः ॥२१॥
अदृश्यत महाकायः कोटिभिर्दशभिर्वृतः ॥२१॥
21. nīlāñjanacayākāro nīlo nāmātha yūthapaḥ ,
adṛśyata mahākāyaḥ koṭibhirdaśabhirvṛtaḥ.
adṛśyata mahākāyaḥ koṭibhirdaśabhirvṛtaḥ.
21.
nīlāñjanacayākāraḥ nīlaḥ nāma atha yūthapaḥ
adṛśyata mahākāyaḥ koṭibhiḥ daśabhiḥ vṛtaḥ
adṛśyata mahākāyaḥ koṭibhiḥ daśabhiḥ vṛtaḥ
21.
atha nīlaḥ nāma yūthapaḥ nīlāñjanacayākāraḥ
mahākāyaḥ daśabhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ adṛśyata
mahākāyaḥ daśabhiḥ koṭibhiḥ vṛtaḥ adṛśyata
21.
Then, the commander named Nila, immense in body and resembling a heap of blue collyrium, appeared, accompanied by ten crores (one hundred million) [vanaras].
दरीमुखश्च बलवान्यूथपो ऽभ्याययौ तदा ।
वृतः कोटिसहस्रेण सुग्रीवं समुपस्थितः ॥२२॥
वृतः कोटिसहस्रेण सुग्रीवं समुपस्थितः ॥२२॥
22. darīmukhaśca balavānyūthapo'bhyāyayau tadā ,
vṛtaḥ koṭisahasreṇa sugrīvaṃ samupasthitaḥ.
vṛtaḥ koṭisahasreṇa sugrīvaṃ samupasthitaḥ.
22.
darīmukhaḥ ca balavān yūthapaḥ abhyāyayau tadā
vṛtaḥ koṭisahasreṇa sugrīvaṃ samupasthitaḥ
vṛtaḥ koṭisahasreṇa sugrīvaṃ samupasthitaḥ
22.
ca tadā बलवान् यूथपः darīmukhaḥ koṭisahasreṇa
vṛtaḥ abhyāyayau sugrīvaṃ samupasthitaḥ
vṛtaḥ abhyāyayau sugrīvaṃ samupasthitaḥ
22.
And then, the powerful commander Darīmukha came forward, accompanied by a thousand crores (ten billion), and approached Sugriva.
मैन्दश्च द्विविदश्चोभावश्विपुत्रौ महावलौ ।
कोटिकोटिसहस्रेण वानराणामदृश्यताम् ॥२३॥
कोटिकोटिसहस्रेण वानराणामदृश्यताम् ॥२३॥
23. maindaśca dvividaścobhāvaśviputrau mahāvalau ,
koṭikoṭisahasreṇa vānarāṇāmadṛśyatām.
koṭikoṭisahasreṇa vānarāṇāmadṛśyatām.
23.
maindaḥ ca dvividaḥ ca ubhau aśviputrau
mahāvalau koṭikoṭisahasreṇa vānarāṇām adṛśyatām
mahāvalau koṭikoṭisahasreṇa vānarāṇām adṛśyatām
23.
ca maindaḥ ca dvividaḥ ubhau aśviputrau
mahāvalau vānarāṇām koṭikoṭisahasreṇa adṛśyatām
mahāvalau vānarāṇām koṭikoṭisahasreṇa adṛśyatām
23.
And Mainda and Dvivida, both sons of the Aśvins and exceedingly powerful, appeared, accompanied by a thousand crores of crores of monkeys.
ततः कोटिसहस्राणां सहस्रेण शतेन च ।
पृष्ठतो ऽनुगतः प्राप्तो हरिभिर्गन्धमादनः ॥२४॥
पृष्ठतो ऽनुगतः प्राप्तो हरिभिर्गन्धमादनः ॥२४॥
24. tataḥ koṭisahasrāṇāṃ sahasreṇa śatena ca ,
pṛṣṭhato'nugataḥ prāpto haribhirgandhamādanaḥ.
pṛṣṭhato'nugataḥ prāpto haribhirgandhamādanaḥ.
24.
tataḥ koṭisahasrāṇām sahasreṇa śatena ca
pṛṣṭhataḥ anugataḥ prāptaḥ haribhiḥ gandhamādanaḥ
pṛṣṭhataḥ anugataḥ prāptaḥ haribhiḥ gandhamādanaḥ
24.
tataḥ gandhamādanaḥ pṛṣṭhataḥ koṭisahasrāṇām
sahasreṇa śatena ca haribhiḥ anugataḥ prāptaḥ
sahasreṇa śatena ca haribhiḥ anugataḥ prāptaḥ
24.
Then Gandhamādana arrived, followed from behind by an army of monkeys numbering eleven hundred (1100) thousand crores (1.1 x 10^13).
ततः पद्मसहस्रेण वृतः शङ्कुशतेन च ।
युवराजो ऽङ्गदः प्राप्तः पितृतुल्यपराक्रमः ॥२५॥
युवराजो ऽङ्गदः प्राप्तः पितृतुल्यपराक्रमः ॥२५॥
25. tataḥ padmasahasreṇa vṛtaḥ śaṅkuśatena ca ,
yuvarājo'ṅgadaḥ prāptaḥ pitṛtulyaparākramaḥ.
yuvarājo'ṅgadaḥ prāptaḥ pitṛtulyaparākramaḥ.
25.
tataḥ padmasahasreṇa vṛtaḥ śaṅkuśatena ca
yuvarājaḥ aṅgadaḥ prāptaḥ pitṛtulyaparākramaḥ
yuvarājaḥ aṅgadaḥ prāptaḥ pitṛtulyaparākramaḥ
25.
tataḥ yuvarājaḥ aṅgadaḥ pitṛtulyaparākramaḥ
padmasahasreṇa ca śaṅkuśatena vṛtaḥ prāptaḥ
padmasahasreṇa ca śaṅkuśatena vṛtaḥ prāptaḥ
25.
Then Crown Prince Aṅgada, whose valor was equal to his father's, arrived, accompanied by a thousand padmas (10^15) and a hundred śaṅkus (10^19) [of monkeys].
ततस्ताराद्युतिस्तारो हरिर्भीमपराक्रमः ।
पञ्चभिर्हरिकोटीभिर्दूरतः प्रत्यदृश्यत ॥२६॥
पञ्चभिर्हरिकोटीभिर्दूरतः प्रत्यदृश्यत ॥२६॥
26. tatastārādyutistāro harirbhīmaparākramaḥ ,
pañcabhirharikoṭībhirdūrataḥ pratyadṛśyata.
pañcabhirharikoṭībhirdūrataḥ pratyadṛśyata.
26.
tataḥ tārādyutiḥ tāraḥ hariḥ bhīmaparākramaḥ
pañcabhiḥ harikoṭībhiḥ dūrataḥ pratyadṛśyata
pañcabhiḥ harikoṭībhiḥ dūrataḥ pratyadṛśyata
26.
tataḥ tārādyutiḥ bhīmaparākramaḥ tāraḥ hariḥ
pañcabhiḥ harikoṭībhiḥ dūrataḥ pratyadṛśyata
pañcabhiḥ harikoṭībhiḥ dūrataḥ pratyadṛśyata
26.
Then Tāra, the monkey of terrible valor and star-like brilliance, was seen from afar, accompanied by five crores (50 million) of monkeys.
इन्द्रजानुः कपिर्वीरो यूथपः प्रत्यदृश्यत ।
एकादशानां कोटीनामीश्वरस्तैश्च संवृतः ॥२७॥
एकादशानां कोटीनामीश्वरस्तैश्च संवृतः ॥२७॥
27. indrajānuḥ kapirvīro yūthapaḥ pratyadṛśyata ,
ekādaśānāṃ koṭīnāmīśvarastaiśca saṃvṛtaḥ.
ekādaśānāṃ koṭīnāmīśvarastaiśca saṃvṛtaḥ.
27.
indrajānuḥ kapiḥ vīraḥ yūthapaḥ pratyadṛśyata
ekādaśānām koṭīnām īśvaraḥ taiḥ ca saṃvṛtaḥ
ekādaśānām koṭīnām īśvaraḥ taiḥ ca saṃvṛtaḥ
27.
vīraḥ kapiḥ indrajānuḥ yūthapaḥ ekādaśānām
koṭīnām īśvaraḥ ca taiḥ saṃvṛtaḥ pratyadṛśyata
koṭīnām īśvaraḥ ca taiḥ saṃvṛtaḥ pratyadṛśyata
27.
The brave monkey Indrajānu, the troop leader, who was the lord of eleven crores (110 million) [of monkeys], appeared, surrounded by them.
ततो रम्भस्त्वनुप्राप्तस्तरुणादित्यसंनिभः ।
अयुतेन वृतश्चैव सहस्रेण शतेन च ॥२८॥
अयुतेन वृतश्चैव सहस्रेण शतेन च ॥२८॥
28. tato rambhastvanuprāptastaruṇādityasaṃnibhaḥ ,
ayutena vṛtaścaiva sahasreṇa śatena ca.
ayutena vṛtaścaiva sahasreṇa śatena ca.
28.
tataḥ rambhaḥ tu anuprāptaḥ taruṇāditya-saṃnibhaḥ
ayutena vṛtaḥ ca eva sahasreṇa śatena ca
ayutena vṛtaḥ ca eva sahasreṇa śatena ca
28.
tataḥ tu taruṇādityasaṃnibhaḥ rambhaḥ ayutena
sahasreṇa śatena ca eva vṛtaḥ anuprāptaḥ
sahasreṇa śatena ca eva vṛtaḥ anuprāptaḥ
28.
Then Rambha arrived, resplendent like the rising sun. He was accompanied by a host of ten thousand, a thousand, and a hundred (monkeys).
ततो यूथपतिर्वीरो दुर्मुखो नाम वानरः ।
प्रत्यदृश्यत कोटिभ्यां द्वाभ्यां परिवृतो बली ॥२९॥
प्रत्यदृश्यत कोटिभ्यां द्वाभ्यां परिवृतो बली ॥२९॥
29. tato yūthapatirvīro durmukho nāma vānaraḥ ,
pratyadṛśyata koṭibhyāṃ dvābhyāṃ parivṛto balī.
pratyadṛśyata koṭibhyāṃ dvābhyāṃ parivṛto balī.
29.
tataḥ yūthapatiḥ vīraḥ durmukhaḥ nāma vānaraḥ
pratyadṛśyata koṭibhyām dvābhyām parivṛtaḥ balī
pratyadṛśyata koṭibhyām dvābhyām parivṛtaḥ balī
29.
tataḥ balī vīraḥ durmukhaḥ nāma yūthapatiḥ
vānaraḥ dvābhyām koṭibhyām parivṛtaḥ pratyadṛśyata
vānaraḥ dvābhyām koṭibhyām parivṛtaḥ pratyadṛśyata
29.
Then, the valiant and mighty monkey chief named Durmukha appeared, accompanied by two crores (of monkeys).
कैलासशिखराकारैर्वानरैर्भीमविक्रमैः ।
वृतः कोटिसहस्रेण हनुमान्प्रत्यदृश्यत ॥३०॥
वृतः कोटिसहस्रेण हनुमान्प्रत्यदृश्यत ॥३०॥
30. kailāsaśikharākārairvānarairbhīmavikramaiḥ ,
vṛtaḥ koṭisahasreṇa hanumānpratyadṛśyata.
vṛtaḥ koṭisahasreṇa hanumānpratyadṛśyata.
30.
kailāsa-śikhara-ākāraiḥ vānaraiḥ bhīma-vikramaiḥ
vṛtaḥ koṭi-sahasreṇa hanumān pratyadṛśyata
vṛtaḥ koṭi-sahasreṇa hanumān pratyadṛśyata
30.
kailāsaśikharākāraiḥ bhīmavikramaiḥ vānaraiḥ
koṭisahasreṇa vṛtaḥ hanumān pratyadṛśyata
koṭisahasreṇa vṛtaḥ hanumān pratyadṛśyata
30.
Hanuman appeared, accompanied by a thousand crores of monkeys who were like the peaks of Kailasa mountains and possessed formidable prowess.
नलश्चापि महावीर्यः संवृतो द्रुमवासिभिः ।
कोटीशतेन संप्राप्तः सहस्रेण शतेन च ॥३१॥
कोटीशतेन संप्राप्तः सहस्रेण शतेन च ॥३१॥
31. nalaścāpi mahāvīryaḥ saṃvṛto drumavāsibhiḥ ,
koṭīśatena saṃprāptaḥ sahasreṇa śatena ca.
koṭīśatena saṃprāptaḥ sahasreṇa śatena ca.
31.
nalaḥ ca api mahāvīryaḥ saṃvṛtaḥ drumavāsibhiḥ
koṭi-śatena samprāptaḥ sahasreṇa śatena ca
koṭi-śatena samprāptaḥ sahasreṇa śatena ca
31.
ca api mahāvīryaḥ nalaḥ drumavāsibhiḥ koṭiśatena
sahasreṇa śatena ca saṃvṛtaḥ samprāptaḥ
sahasreṇa śatena ca saṃvṛtaḥ samprāptaḥ
31.
And Nala, the greatly valorous, arrived, accompanied by tree-dwelling monkeys, numbering a hundred crores, a thousand, and a hundred.
शरभः कुमुदो वह्निर्वानरो रम्भ एव च ।
एते चान्ये च बहवो वानराः कामरूपिणः ॥३२॥
एते चान्ये च बहवो वानराः कामरूपिणः ॥३२॥
32. śarabhaḥ kumudo vahnirvānaro rambha eva ca ,
ete cānye ca bahavo vānarāḥ kāmarūpiṇaḥ.
ete cānye ca bahavo vānarāḥ kāmarūpiṇaḥ.
32.
śarabhaḥ kumudaḥ vahniḥ vānaraḥ rambhaḥ eva
ca ete ca anye ca bahavaḥ vānarāḥ kāmarūpiṇaḥ
ca ete ca anye ca bahavaḥ vānarāḥ kāmarūpiṇaḥ
32.
śarabhaḥ kumudaḥ vahniḥ vānaraḥ rambhaḥ eva
ca ete ca anye ca bahavaḥ kāmarūpiṇaḥ vānarāḥ
ca ete ca anye ca bahavaḥ kāmarūpiṇaḥ vānarāḥ
32.
Sharabha, Kumuda, Vahni, Vānara, and Rambha – these, along with many other monkeys (vānara) capable of assuming any form at will, were present.
आवृत्य पृथिवीं सर्वां पर्वतांश्च वनानि च ।
आप्लवन्तः प्लवन्तश्च गर्जन्तश्च प्लवंगमाः ।
अभ्यवर्तन्त सुग्रीवं सूर्यमभ्रगणा इव ॥३३॥
आप्लवन्तः प्लवन्तश्च गर्जन्तश्च प्लवंगमाः ।
अभ्यवर्तन्त सुग्रीवं सूर्यमभ्रगणा इव ॥३३॥
33. āvṛtya pṛthivīṃ sarvāṃ parvatāṃśca vanāni ca ,
āplavantaḥ plavantaśca garjantaśca plavaṃgamāḥ ,
abhyavartanta sugrīvaṃ sūryamabhragaṇā iva.
āplavantaḥ plavantaśca garjantaśca plavaṃgamāḥ ,
abhyavartanta sugrīvaṃ sūryamabhragaṇā iva.
33.
āvṛtya pṛthivīm sarvām parvatān ca
vanāni ca āplavantaḥ plavantaḥ ca
garjantaḥ ca plavaṅgamāḥ abhyavartanta
sugrīvam sūryam abhragaṇāḥ iva
vanāni ca āplavantaḥ plavantaḥ ca
garjantaḥ ca plavaṅgamāḥ abhyavartanta
sugrīvam sūryam abhragaṇāḥ iva
33.
sarvām pṛthivīm ca parvatān ca vanāni
āvṛtya āplavantaḥ plavantaḥ ca
garjantaḥ ca plavaṅgamāḥ abhragaṇāḥ
iva sūryam sugrīvam abhyavartanta
āvṛtya āplavantaḥ plavantaḥ ca
garjantaḥ ca plavaṅgamāḥ abhragaṇāḥ
iva sūryam sugrīvam abhyavartanta
33.
Covering the entire earth, mountains, and forests, those monkeys (plavaṅgama) - leaping, jumping, and roaring - surrounded Sugrīva, just as masses of clouds gather around the sun.
कुर्वाणा बहुशब्दांश्च प्रहृष्टा बलशालिनः ।
शिरोभिर्वानरेन्द्राय सुग्रीवाय न्यवेदयन् ॥३४॥
शिरोभिर्वानरेन्द्राय सुग्रीवाय न्यवेदयन् ॥३४॥
34. kurvāṇā bahuśabdāṃśca prahṛṣṭā balaśālinaḥ ,
śirobhirvānarendrāya sugrīvāya nyavedayan.
śirobhirvānarendrāya sugrīvāya nyavedayan.
34.
kurvāṇāḥ bahuśabdān ca prahṛṣṭāḥ balaśālinaḥ
śirobhiḥ vānarendrāya sugrīvāya nyavedayan
śirobhiḥ vānarendrāya sugrīvāya nyavedayan
34.
bahuśabdān kurvāṇāḥ ca prahṛṣṭāḥ balaśālinaḥ
te śirobhiḥ vānarendrāya sugrīvāya nyavedayan
te śirobhiḥ vānarendrāya sugrīvāya nyavedayan
34.
Making many sounds, joyful and mighty, they bowed their heads to Sugrīva, the king of monkeys (vānara).
अपरे वानरश्रेष्ठाः संगम्य च यथोचितम् ।
सुग्रीवेण समागम्य स्थिताः प्राञ्जलयस्तदा ॥३५॥
सुग्रीवेण समागम्य स्थिताः प्राञ्जलयस्तदा ॥३५॥
35. apare vānaraśreṣṭhāḥ saṃgamya ca yathocitam ,
sugrīveṇa samāgamya sthitāḥ prāñjalayastadā.
sugrīveṇa samāgamya sthitāḥ prāñjalayastadā.
35.
apare vānaraśreṣṭhāḥ saṃgamya ca yathocitam
sugrīveṇa samāgamya sthitāḥ prāñjalayaḥ tadā
sugrīveṇa samāgamya sthitāḥ prāñjalayaḥ tadā
35.
apare vānaraśreṣṭhāḥ ca yathocitam saṃgamya
sugrīveṇa samāgamya tadā prāñjalayaḥ sthitāḥ
sugrīveṇa samāgamya tadā prāñjalayaḥ sthitāḥ
35.
Other excellent monkeys (vānara), having met appropriately and having approached Sugrīva, then stood with folded hands.
सुग्रीवस्त्वरितो रामे सर्वांस्तान् वानरर्षभान् ।
निवेदयित्वा धर्मज्ञः स्थितः प्राञ्जलिरब्रवीत् ॥३६॥
निवेदयित्वा धर्मज्ञः स्थितः प्राञ्जलिरब्रवीत् ॥३६॥
36. sugrīvastvarito rāme sarvāṃstān vānararṣabhān ,
nivedayitvā dharmajñaḥ sthitaḥ prāñjalirabravīt.
nivedayitvā dharmajñaḥ sthitaḥ prāñjalirabravīt.
36.
sugrīvaḥ tvaritaḥ rāme sarvān tān vānararṣabhān
nivedayitvā dharmajñaḥ sthitaḥ prāñjaliḥ abravīt
nivedayitvā dharmajñaḥ sthitaḥ prāñjaliḥ abravīt
36.
dharmajñaḥ sugrīvaḥ tvaritaḥ sarvān tān vānararṣabhān
rāme nivedayitvā prāñjaliḥ sthitaḥ abravīt
rāme nivedayitvā prāñjaliḥ sthitaḥ abravīt
36.
Sugriva, who understood natural law (dharma), swiftly introduced all those best of monkeys to Rama. Then, standing with folded hands, he spoke.
यथा सुखं पर्वतनिर्झरेषु वनेषु सर्वेषु च वानरेन्द्राः ।
निवेशयित्वा विधिवद्बलानि बलं बलज्ञः प्रतिपत्तुमीष्टे ॥३७॥
निवेशयित्वा विधिवद्बलानि बलं बलज्ञः प्रतिपत्तुमीष्टे ॥३७॥
37. yathā sukhaṃ parvatanirjhareṣu vaneṣu sarveṣu ca vānarendrāḥ ,
niveśayitvā vidhivadbalāni balaṃ balajñaḥ pratipattumīṣṭe.
niveśayitvā vidhivadbalāni balaṃ balajñaḥ pratipattumīṣṭe.
37.
yathā sukham parvatanirjhareṣu vaneṣu sarveṣu ca vānarendrāḥ
niveśayitvā vidhivat balāni balam balajñaḥ pratipattum īṣṭe
niveśayitvā vidhivat balāni balam balajñaḥ pratipattum īṣṭe
37.
vānarendrāḥ sarveṣu parvatanirjhareṣu vaneṣu ca yathā sukham vidhivat balāni niveśayitvā,
balajñaḥ balam pratipattum īṣṭe
balajñaḥ balam pratipattum īṣṭe
37.
After the monkey chiefs (vānararendrāḥ) had properly settled their forces (balāni) comfortably throughout all the mountain streams and forests, the expert strategist (balajñaḥ) is now able to assess his military strength (balam).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38 (current chapter)
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100