वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-89
अथ शैलाद्विनिष्क्रम्य मैथिलीं कोसलेश्वरः ।
अदर्शयच्छुभजलां रम्यां मन्दाकिनीं नदीम् ॥१॥
अदर्शयच्छुभजलां रम्यां मन्दाकिनीं नदीम् ॥१॥
1. atha śailādviniṣkramya maithilīṃ kosaleśvaraḥ ,
adarśayacchubhajalāṃ ramyāṃ mandākinīṃ nadīm.
adarśayacchubhajalāṃ ramyāṃ mandākinīṃ nadīm.
1.
atha śailāt viniṣkramya maithilīm kosaleśvaraḥ
adarśayat śubhajalām ramyām mandākinīm nadīm
adarśayat śubhajalām ramyām mandākinīm nadīm
1.
atha kosaleśvaraḥ śailāt viniṣkramya maithilīm
śubhajalām ramyām mandākinīm nadīm adarśayat
śubhajalām ramyām mandākinīm nadīm adarśayat
1.
Then, having descended from the mountain, Rāma, the lord of Kosala, showed Sītā the beautiful Mandākinī river, which had clear water.
अब्रवीच्च वरारोहां चारुचन्द्रनिभाननाम् ।
विदेहराजस्य सुतां रामो राजीवलोचनः ॥२॥
विदेहराजस्य सुतां रामो राजीवलोचनः ॥२॥
2. abravīcca varārohāṃ cārucandranibhānanām ,
videharājasya sutāṃ rāmo rājīvalocanaḥ.
videharājasya sutāṃ rāmo rājīvalocanaḥ.
2.
abravīt ca varārohām cārucandranibhānanām
videharājasya sutām rāmaḥ rājīvalocanaḥ
videharājasya sutām rāmaḥ rājīvalocanaḥ
2.
rāmaḥ rājīvalocanaḥ ca abravīt varārohām
cārucandranibhānanām videharājasya sutām
cārucandranibhānanām videharājasya sutām
2.
The lotus-eyed Rama spoke to the daughter of the king of Videha, who had beautiful hips and a face like the lovely moon.
विचित्रपुलिनां रम्यां हंससारससेविताम् ।
कुसुमैरुपसंपन्नां पश्य मन्दाकिनीं नदीम् ॥३॥
कुसुमैरुपसंपन्नां पश्य मन्दाकिनीं नदीम् ॥३॥
3. vicitrapulināṃ ramyāṃ haṃsasārasasevitām ,
kusumairupasaṃpannāṃ paśya mandākinīṃ nadīm.
kusumairupasaṃpannāṃ paśya mandākinīṃ nadīm.
3.
vicitrapulinām ramyām haṃsasārasasevitām
kusumaiḥ upasaṃpannām paśya mandākinīm nadīm
kusumaiḥ upasaṃpannām paśya mandākinīm nadīm
3.
paśya vicitrapulinām ramyām haṃsasārasasevitām
kusumaiḥ upasaṃpannām mandākinīm nadīm
kusumaiḥ upasaṃpannām mandākinīm nadīm
3.
Behold the beautiful Mandakini river, with its varied sandbanks, frequented by swans and cranes, and adorned with many flowers.
नानाविधैस्तीररुहैर्वृतां पुष्पफलद्रुमैः ।
राजन्तीं राजराजस्य नलिनीमिव सर्वतः ॥४॥
राजन्तीं राजराजस्य नलिनीमिव सर्वतः ॥४॥
4. nānāvidhaistīraruhairvṛtāṃ puṣpaphaladrumaiḥ ,
rājantīṃ rājarājasya nalinīmiva sarvataḥ.
rājantīṃ rājarājasya nalinīmiva sarvataḥ.
4.
nānāvidhaiḥ tīraruhaiḥ vṛtām puṣpaphaladrumaiḥ
rājantīm rājarājasya nalinīm iva sarvataḥ
rājantīm rājarājasya nalinīm iva sarvataḥ
4.
nānāvidhaiḥ tīraruhaiḥ puṣpaphaladrumaiḥ vṛtām
sarvataḥ rājarājasya nalinīm iva rājantīm
sarvataḥ rājarājasya nalinīm iva rājantīm
4.
Covered on all sides by diverse trees, heavy with flowers and fruits, growing on its banks, it shines splendidly, like the lotus pond of Kubera (rājarāja).
मृगयूथनिपीतानि कलुषाम्भांसि साम्प्रतम् ।
तीर्थानि रमणीयानि रतिं संजनयन्ति मे ॥५॥
तीर्थानि रमणीयानि रतिं संजनयन्ति मे ॥५॥
5. mṛgayūthanipītāni kaluṣāmbhāṃsi sāmpratam ,
tīrthāni ramaṇīyāni ratiṃ saṃjanayanti me.
tīrthāni ramaṇīyāni ratiṃ saṃjanayanti me.
5.
mṛgayūthanipītāni kaluṣāmbhāṃsi sāmpratam
tīrthāni ramaṇīyāni ratim saṃjanayanti me
tīrthāni ramaṇīyāni ratim saṃjanayanti me
5.
sāmpratam mṛgayūthanipītāni kaluṣāmbhāṃsi
ramaṇīyāni tīrthāni me ratim saṃjanayanti
ramaṇīyāni tīrthāni me ratim saṃjanayanti
5.
Now, these delightful bathing spots (tīrtha), though their waters are muddied by herds of deer drinking from them, still generate pleasure for me.
जटाजिनधराः काले वल्कलोत्तरवाससः ।
ऋषयस्त्ववगाहन्ते नदीं मन्दाकिनीं प्रिये ॥६॥
ऋषयस्त्ववगाहन्ते नदीं मन्दाकिनीं प्रिये ॥६॥
6. jaṭājinadharāḥ kāle valkalottaravāsasaḥ ,
ṛṣayastvavagāhante nadīṃ mandākinīṃ priye.
ṛṣayastvavagāhante nadīṃ mandākinīṃ priye.
6.
jaṭājinadharāḥ kāle valkalottaravāsasaḥ
ṛṣayaḥ tu avagāhante nadīm mandākinīm priye
ṛṣayaḥ tu avagāhante nadīm mandākinīm priye
6.
priye ṛṣayaḥ jaṭājinadharāḥ valkalottaravāsasaḥ
kāle tu mandākinīm nadīm avagāhante
kāle tu mandākinīm nadīm avagāhante
6.
O beloved, at times, sages, wearing matted hair and deerskins, and with bark as their upper garments, bathe in the Mandakini river.
आदित्यमुपतिष्ठन्ते नियमादूर्ध्वबाहवः ।
एते ऽपरे विशालाक्षि मुनयः संशितव्रताः ॥७॥
एते ऽपरे विशालाक्षि मुनयः संशितव्रताः ॥७॥
7. ādityamupatiṣṭhante niyamādūrdhvabāhavaḥ ,
ete'pare viśālākṣi munayaḥ saṃśitavratāḥ.
ete'pare viśālākṣi munayaḥ saṃśitavratāḥ.
7.
ādityam upatiṣṭhante niyamāt ūrdhvabāhavaḥ
ete apare viśālākṣi munayaḥ saṃśitavratāḥ
ete apare viśālākṣi munayaḥ saṃśitavratāḥ
7.
viśālākṣi ete apare munayaḥ saṃśitavratāḥ
ūrdhvabāhavaḥ niyamāt ādityam upatiṣṭhante
ūrdhvabāhavaḥ niyamāt ādityam upatiṣṭhante
7.
O broad-eyed one, these other sages, who have firm vows and uplifted arms, worship the Sun with discipline.
मारुतोद्धूत शिखरैः प्रनृत्त इव पर्वतः ।
पादपैः पत्रपुष्पाणि सृजद्भिरभितो नदीम् ॥८॥
पादपैः पत्रपुष्पाणि सृजद्भिरभितो नदीम् ॥८॥
8. mārutoddhūta śikharaiḥ pranṛtta iva parvataḥ ,
pādapaiḥ patrapuṣpāṇi sṛjadbhirabhito nadīm.
pādapaiḥ patrapuṣpāṇi sṛjadbhirabhito nadīm.
8.
mārutoddhūta śikharaiḥ pranṛttaḥ iva parvataḥ
pādapaiḥ patrapuṣpāṇi sṛjadbhiḥ abhitaḥ nadīm
pādapaiḥ patrapuṣpāṇi sṛjadbhiḥ abhitaḥ nadīm
8.
parvataḥ mārutoddhūta śikharaiḥ pranṛttaḥ iva
nadīm abhitaḥ pādapaiḥ patrapuṣpāṇi sṛjadbhiḥ
nadīm abhitaḥ pādapaiḥ patrapuṣpāṇi sṛjadbhiḥ
8.
The mountain, with its peaks swaying in the wind, appears as if dancing, while trees along both sides of the river shower down leaves and flowers.
कच्चिन्मणिनिकाशोदां कच्चित् पुलिनशालिनीम् ।
कच्चित् सिद्धजनाकीर्णां पश्य मन्दाकिनीं नदीम् ॥९॥
कच्चित् सिद्धजनाकीर्णां पश्य मन्दाकिनीं नदीम् ॥९॥
9. kaccinmaṇinikāśodāṃ kaccit pulinaśālinīm ,
kaccit siddhajanākīrṇāṃ paśya mandākinīṃ nadīm.
kaccit siddhajanākīrṇāṃ paśya mandākinīṃ nadīm.
9.
kaccit maṇinikāśodām kaccit pulinaśālinīm
kaccit siddhajanākīrṇām paśya mandākinīm nadīm
kaccit siddhajanākīrṇām paśya mandākinīm nadīm
9.
paśya mandākinīm nadīm kaccit maṇinikāśodām
kaccit pulinaśālinīm kaccit siddhajanākīrṇām
kaccit pulinaśālinīm kaccit siddhajanākīrṇām
9.
Behold the Mandakini river! I hope you see her waters shining like jewels, adorned with sandbanks, and teeming with perfected beings (siddhas).
निर्धूतान् वायुना पश्य विततान्पुष्पसंचयान् ।
पोप्लूयमानानपरान्पश्य त्वं जलमध्यगान् ॥१०॥
पोप्लूयमानानपरान्पश्य त्वं जलमध्यगान् ॥१०॥
10. nirdhūtān vāyunā paśya vitatānpuṣpasaṃcayān ,
poplūyamānānaparānpaśya tvaṃ jalamadhyagān.
poplūyamānānaparānpaśya tvaṃ jalamadhyagān.
10.
nirdhūtān vāyunā paśya vitatān puṣpasañcayān
poplūyamānān aparān paśya tvam jalamadhyagān
poplūyamānān aparān paśya tvam jalamadhyagān
10.
tvam vāyunā nirdhūtān vitatān puṣpasañcayān
paśya jalamadhyagān aparān poplūyamānān paśya
paśya jalamadhyagān aparān poplūyamānān paśya
10.
You, behold the heaps of flowers scattered by the wind and spread out. And see others (of these flowers) floating, carried along in the middle of the water.
तांश्चातिवल्गु वचसो रथाङ्गाह्वयना द्विजाः ।
अधिरोहन्ति कल्याणि निष्कूजन्तः शुभा गिरः ॥११॥
अधिरोहन्ति कल्याणि निष्कूजन्तः शुभा गिरः ॥११॥
11. tāṃścātivalgu vacaso rathāṅgāhvayanā dvijāḥ ,
adhirohanti kalyāṇi niṣkūjantaḥ śubhā giraḥ.
adhirohanti kalyāṇi niṣkūjantaḥ śubhā giraḥ.
11.
tān ca ativālgu vacasaḥ rathāṅgāhvayanāḥ dvijāḥ
adhirohanti kalyāṇi niṣkūjantaḥ śubhāḥ giraḥ
adhirohanti kalyāṇi niṣkūjantaḥ śubhāḥ giraḥ
11.
kalyāṇi ativālgu vacasaḥ rathāṅgāhvayanāḥ dvijāḥ
ca tān niṣkūjantaḥ śubhāḥ giraḥ adhirohanti
ca tān niṣkūjantaḥ śubhāḥ giraḥ adhirohanti
11.
And, O beautiful one, the cakravāka birds (dvijāḥ), whose voices are exceedingly sweet, alight upon those (flowers), chirping auspicious sounds.
दर्शनं चित्रकूटस्य मन्दाकिन्याश्च शोभने ।
अधिकं पुरवासाच्च मन्ये च तव दर्शनात् ॥१२॥
अधिकं पुरवासाच्च मन्ये च तव दर्शनात् ॥१२॥
12. darśanaṃ citrakūṭasya mandākinyāśca śobhane ,
adhikaṃ puravāsācca manye ca tava darśanāt.
adhikaṃ puravāsācca manye ca tava darśanāt.
12.
darśanam citrakūṭasya mandākinyāḥ ca śobhane
adhikam puravāsāt ca manye ca tava darśanāt
adhikam puravāsāt ca manye ca tava darśanāt
12.
śobhane (aham) citrakūṭasya ca mandākinyāḥ darśanam
puravāsāt ca tava darśanāt ca adhikam manye
puravāsāt ca tava darśanāt ca adhikam manye
12.
O beautiful one, I believe that the sight of Citrakūṭa and the Mandākinī (river) is greater than dwelling in the city, and even greater than beholding you.
विधूतकलुषैः सिद्धैस्तपोदमशमान्वितैः ।
नित्यविक्षोभित जलां विहाहस्व मया सह ॥१३॥
नित्यविक्षोभित जलां विहाहस्व मया सह ॥१३॥
13. vidhūtakaluṣaiḥ siddhaistapodamaśamānvitaiḥ ,
nityavikṣobhita jalāṃ vihāhasva mayā saha.
nityavikṣobhita jalāṃ vihāhasva mayā saha.
13.
vidhūtakaluṣaiḥ siddhaiḥ tapodamaśamānvataiḥ
nityavikṣobhita jalām vigāhasva mayā saha
nityavikṣobhita jalām vigāhasva mayā saha
13.
(tvam) mayā saha vidhūtakaluṣaiḥ tapodamaśamānvataiḥ
siddhaiḥ nityavikṣobhita jalām (nadīm) vigāhasva
siddhaiḥ nityavikṣobhita jalām (nadīm) vigāhasva
13.
Bathe with me in (the Mandākinī river), whose waters are constantly stirred by the perfected beings (siddhaiḥ) who have purified themselves of impurities and are endowed with austerity (tapas), self-control, and tranquility.
सखीवच्च विगाहस्व सीते मन्दकिनीमिमाम् ।
कमलान्यवमज्जन्ती पुष्कराणि च भामिनि ॥१४॥
कमलान्यवमज्जन्ती पुष्कराणि च भामिनि ॥१४॥
14. sakhīvacca vigāhasva sīte mandakinīmimām ,
kamalānyavamajjantī puṣkarāṇi ca bhāmini.
kamalānyavamajjantī puṣkarāṇi ca bhāmini.
14.
sakhīvat ca vigāhasva sīte mandakinīm imām
kamalāni avamajjantī puṣkarāṇi ca bhāmini
kamalāni avamajjantī puṣkarāṇi ca bhāmini
14.
sīte bhāmini ca,
sakhīvat ca imām mandakinīm avamajjantī kamalāni ca puṣkarāṇi vigāhasva
sakhīvat ca imām mandakinīm avamajjantī kamalāni ca puṣkarāṇi vigāhasva
14.
And, O Sītā, O beautiful one, immerse yourself in this Mandākinī river as if with a friend, plunging into its lotuses and water lilies.
त्वं पौरजनवद्व्यालानयोध्यामिव पर्वतम् ।
मन्यस्व वनिते नित्यं सरयूवदिमां नदीम् ॥१५॥
मन्यस्व वनिते नित्यं सरयूवदिमां नदीम् ॥१५॥
15. tvaṃ paurajanavadvyālānayodhyāmiva parvatam ,
manyasva vanite nityaṃ sarayūvadimāṃ nadīm.
manyasva vanite nityaṃ sarayūvadimāṃ nadīm.
15.
tvam paurajanavat vyālān ayodhyām iva parvatam
manyasva vanite nityam sarayūvat imām nadīm
manyasva vanite nityam sarayūvat imām nadīm
15.
vanite,
tvam nityam vyālān paurajanavat,
parvatam ayodhyām iva,
imām nadīm sarayūvat manyasva
tvam nityam vyālān paurajanavat,
parvatam ayodhyām iva,
imām nadīm sarayūvat manyasva
15.
O wife, always consider these wild animals as citizens, this mountain as Ayodhya, and this river as the Sarayū.
लक्ष्मणश्चैव धर्मात्मा मन्निदेशे व्यवस्थितः ।
त्वं चानुकूला वैदेहि प्रीतिं जनयथो मम ॥१६॥
त्वं चानुकूला वैदेहि प्रीतिं जनयथो मम ॥१६॥
16. lakṣmaṇaścaiva dharmātmā mannideśe vyavasthitaḥ ,
tvaṃ cānukūlā vaidehi prītiṃ janayatho mama.
tvaṃ cānukūlā vaidehi prītiṃ janayatho mama.
16.
lakṣmaṇaḥ ca eva dharmātmā mannnideśe vyavasthitaḥ
tvam ca anukūlā vaidehi prītim janayathaḥ mama
tvam ca anukūlā vaidehi prītim janayathaḥ mama
16.
vaidehi,
dharmātmā lakṣmaṇaḥ ca eva,
tvam ca anukūlā,
mannnideśe vyavasthitaḥ,
mama prītim janayathaḥ
dharmātmā lakṣmaṇaḥ ca eva,
tvam ca anukūlā,
mannnideśe vyavasthitaḥ,
mama prītim janayathaḥ
16.
And Lakṣmaṇa, whose inner self (ātman) is dedicated to righteousness (dharma), remains steadfast in obedience to my command; and you, O Vaidehi, being agreeable, both of you generate affection for me.
उपस्पृशंस्त्रिषवणं मधुमूलफलाशनः ।
नायोध्यायै न राज्याय स्पृहये ऽद्य त्वया सह ॥१७॥
नायोध्यायै न राज्याय स्पृहये ऽद्य त्वया सह ॥१७॥
17. upaspṛśaṃstriṣavaṇaṃ madhumūlaphalāśanaḥ ,
nāyodhyāyai na rājyāya spṛhaye'dya tvayā saha.
nāyodhyāyai na rājyāya spṛhaye'dya tvayā saha.
17.
upaspṛśan triṣavaṇam madhumūlaphalāśanaḥ na
ayodhyāyai na rājyāya spṛhaye adya tvayā saha
ayodhyāyai na rājyāya spṛhaye adya tvayā saha
17.
adya tvayā saha,
triṣavaṇam upaspṛśan,
madhumūlaphalāśanaḥ,
na ayodhyāyai na rājyāya spṛhaye
triṣavaṇam upaspṛśan,
madhumūlaphalāśanaḥ,
na ayodhyāyai na rājyāya spṛhaye
17.
Bathing three times a day and subsisting on honey, roots, and fruits, I do not yearn for Ayodhya or for a kingdom today, while I am with you.
इमां हि रम्यां गजयूथलोलितां निपीततोयां गजसिंहवानरैः ।
सुपुष्पितैः पुष्पधरैरलंकृतां न सो ऽस्ति यः स्यान्न गतक्रमः सुखी ॥१८॥
सुपुष्पितैः पुष्पधरैरलंकृतां न सो ऽस्ति यः स्यान्न गतक्रमः सुखी ॥१८॥
18. imāṃ hi ramyāṃ gajayūthalolitāṃ nipītatoyāṃ gajasiṃhavānaraiḥ ,
supuṣpitaiḥ puṣpadharairalaṃkṛtāṃ na so'sti yaḥ syānna gatakramaḥ sukhī.
supuṣpitaiḥ puṣpadharairalaṃkṛtāṃ na so'sti yaḥ syānna gatakramaḥ sukhī.
18.
imām hi ramyām gajayūthalolitām
nipītatoyām gajasiṃhavānaraiḥ supuṣpitaiḥ
puṣpadharaiḥ alaṃkṛtām na saḥ
asti yaḥ syāt na gatakramaḥ sukhī
nipītatoyām gajasiṃhavānaraiḥ supuṣpitaiḥ
puṣpadharaiḥ alaṃkṛtām na saḥ
asti yaḥ syāt na gatakramaḥ sukhī
18.
hi yaḥ imām ramyām gajayūthalolitām
gajasiṃhavānaraiḥ nipītatoyām
supuṣpitaiḥ puṣpadharaiḥ alaṃkṛtām na
gatakramaḥ saḥ na sukhī syāt na asti
gajasiṃhavānaraiḥ nipītatoyām
supuṣpitaiḥ puṣpadharaiḥ alaṃkṛtām na
gatakramaḥ saḥ na sukhī syāt na asti
18.
Indeed, there is no one who would be happy without having visited this delightful place, which is frequented by herds of elephants, whose waters have been drunk by elephants, lions, and monkeys, and which is adorned with profusely blooming, flower-laden trees.
इतीव रामो बहुसंगतं वचः प्रिया सहायः सरितं प्रति ब्रुवन् ।
चचार रम्यं नयनाञ्जनप्रभं स चित्रकूटं रघुवंशवर्धनः ॥१९॥
चचार रम्यं नयनाञ्जनप्रभं स चित्रकूटं रघुवंशवर्धनः ॥१९॥
19. itīva rāmo bahusaṃgataṃ vacaḥ priyā sahāyaḥ saritaṃ prati bruvan ,
cacāra ramyaṃ nayanāñjanaprabhaṃ sa citrakūṭaṃ raghuvaṃśavardhanaḥ.
cacāra ramyaṃ nayanāñjanaprabhaṃ sa citrakūṭaṃ raghuvaṃśavardhanaḥ.
19.
iti iva rāmaḥ bahusaṅgatam vacaḥ
priyāsahāyaḥ saritam prati bruvan
cacāra ramyam nayanāñjanaprabham
saḥ citrakūṭam raghuvaṃśavardhanaḥ
priyāsahāyaḥ saritam prati bruvan
cacāra ramyam nayanāñjanaprabham
saḥ citrakūṭam raghuvaṃśavardhanaḥ
19.
iti iva priyāsahāyaḥ raghuvaṃśavardhanaḥ
saḥ rāmaḥ saritam prati
bahusaṅgatam vacaḥ bruvan ramyam
nayanāñjanaprabham citrakūṭam cacāra
saḥ rāmaḥ saritam prati
bahusaṅgatam vacaḥ bruvan ramyam
nayanāñjanaprabham citrakūṭam cacāra
19.
Speaking many fitting words about the river to his beloved companion, thus, Rama, the enhancer of the Raghu lineage, roamed that beautiful Mount Chitrakuta, which shone with the splendor of collyrium.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89 (current chapter)
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100