वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-80
आचचक्षे ऽथ सद्भावं लक्ष्मणस्य महात्मनः ।
भरतायाप्रमेयाय गुहो गहनगोचरः ॥१॥
भरतायाप्रमेयाय गुहो गहनगोचरः ॥१॥
1. ācacakṣe'tha sadbhāvaṃ lakṣmaṇasya mahātmanaḥ ,
bharatāyāprameyāya guho gahanagocaraḥ.
bharatāyāprameyāya guho gahanagocaraḥ.
1.
ācacakshe atha sadbhāvam lakṣmaṇasya mahātmanaḥ
bharatāya aprameyāya guhaḥ gahanagocaraḥ
bharatāya aprameyāya guhaḥ gahanagocaraḥ
1.
atha guhaḥ gahanagocaraḥ lakṣmaṇasya mahātmanaḥ
sadbhāvam bharatāya aprameyāya ācacakshe
sadbhāvam bharatāya aprameyāya ācacakshe
1.
Then Guha, who roams the deep forests, explained the true devotion (sadbhāva) of the great-souled (mahātman) Lakshmana to the immeasurable (aprameya) Bharata.
तं जाग्रतं गुणैर्युक्तं वरचापेषुधारिणम् ।
भ्रातृ गुप्त्यर्थमत्यन्तमहं लक्ष्मणमब्रवम् ॥२॥
भ्रातृ गुप्त्यर्थमत्यन्तमहं लक्ष्मणमब्रवम् ॥२॥
2. taṃ jāgrataṃ guṇairyuktaṃ varacāpeṣudhāriṇam ,
bhrātṛ guptyarthamatyantamahaṃ lakṣmaṇamabravam.
bhrātṛ guptyarthamatyantamahaṃ lakṣmaṇamabravam.
2.
tam jāgratam guṇaiḥ yuktam varacāpeṣudhāriṇam
bhrātṛguptyartham atyantam aham lakṣmaṇam abravam
bhrātṛguptyartham atyantam aham lakṣmaṇam abravam
2.
aham tam lakṣmaṇam jāgratam guṇaiḥ yuktam
varacāpeṣudhāriṇam bhrātṛguptyartham atyantam abravam
varacāpeṣudhāriṇam bhrātṛguptyartham atyantam abravam
2.
I spoke to that Lakshmana - who was vigilant (jāgratam), endowed with virtues, and held an excellent bow and arrows - specifically concerning the ultimate protection of his brother.
इयं तात सुखा शय्या त्वदर्थमुपकल्पिता ।
प्रत्याश्वसिहि शेष्वास्यां सुखं राघवनन्दन ॥३॥
प्रत्याश्वसिहि शेष्वास्यां सुखं राघवनन्दन ॥३॥
3. iyaṃ tāta sukhā śayyā tvadarthamupakalpitā ,
pratyāśvasihi śeṣvāsyāṃ sukhaṃ rāghavanandana.
pratyāśvasihi śeṣvāsyāṃ sukhaṃ rāghavanandana.
3.
iyam tāta sukhā śayyā tvadartham upakalpitā
pratyāśvasihi śeṣva asyām sukham rāghavanandana
pratyāśvasihi śeṣva asyām sukham rāghavanandana
3.
tāta rāghavanandana,
iyam sukhā śayyā tvadartham upakalpitā.
asyām sukham pratyāśvasihi śeṣva.
iyam sukhā śayyā tvadartham upakalpitā.
asyām sukham pratyāśvasihi śeṣva.
3.
O dear one (tāta), this comfortable bed has been prepared for you. Relax and lie down on it comfortably, O delight of Raghu's line (rāghavanandana).
उचितो ऽयं जनः सर्वे दुःखानां त्वं सुखोचितः ।
धर्मात्मंस्तस्य गुप्त्यर्थं जागरिष्यामहे वयम् ॥४॥
धर्मात्मंस्तस्य गुप्त्यर्थं जागरिष्यामहे वयम् ॥४॥
4. ucito'yaṃ janaḥ sarve duḥkhānāṃ tvaṃ sukhocitaḥ ,
dharmātmaṃstasya guptyarthaṃ jāgariṣyāmahe vayam.
dharmātmaṃstasya guptyarthaṃ jāgariṣyāmahe vayam.
4.
ucitaḥ ayam janaḥ sarve duḥkhānām tvam sukhochitaḥ
dharmātman tasya guptyartham jāgariṣyāmahe vayam
dharmātman tasya guptyartham jāgariṣyāmahe vayam
4.
ayam janaḥ sarve duḥkhānām ucitaḥ tvam sukhochitaḥ
dharmātman tasya guptyartham vayam jāgariṣyāmahe
dharmātman tasya guptyartham vayam jāgariṣyāmahe
4.
This entire populace is accustomed to hardships, while you are accustomed to comfort. O righteous soul (dharmātman), for his protection, we shall remain vigilant.
न हि रामात् प्रियतरो ममास्ति भुवि कश्चन ।
मोत्सुको भूर्ब्रवीम्येतदप्यसत्यं तवाग्रतः ॥५॥
मोत्सुको भूर्ब्रवीम्येतदप्यसत्यं तवाग्रतः ॥५॥
5. na hi rāmāt priyataro mamāsti bhuvi kaścana ,
motsuko bhūrbravīmyetadapyasatyaṃ tavāgrataḥ.
motsuko bhūrbravīmyetadapyasatyaṃ tavāgrataḥ.
5.
na hi rāmāt priyataraḥ mama asti bhuvi kaścana mā
utsukaḥ bhūḥ bravīmi etat api asatyam tava agrataḥ
utsukaḥ bhūḥ bravīmi etat api asatyam tava agrataḥ
5.
hi kaścana bhuvi rāmāt mama priyataraḥ na asti mā
utsukaḥ bhūḥ etat api asatyam tava agrataḥ bravīmi
utsukaḥ bhūḥ etat api asatyam tava agrataḥ bravīmi
5.
Indeed, no one on earth is dearer to me than Rama. Do not be anxious; I would assert this (truth) even if it were a falsehood, in your presence.
अस्य प्रसादादाशंसे लोके ऽस्मिन् सुमहद् यशः ।
धर्मावाप्तिं च विपुलामर्थावाप्तिं च केवलाम् ॥६॥
धर्मावाप्तिं च विपुलामर्थावाप्तिं च केवलाम् ॥६॥
6. asya prasādādāśaṃse loke'smin sumahad yaśaḥ ,
dharmāvāptiṃ ca vipulāmarthāvāptiṃ ca kevalām.
dharmāvāptiṃ ca vipulāmarthāvāptiṃ ca kevalām.
6.
asya prasādāt āśaṃse loke asmin sumahat yaśaḥ
dharmāvāptim ca vipulām arthāvāptim ca kevalām
dharmāvāptim ca vipulām arthāvāptim ca kevalām
6.
asya prasādāt asmin loke sumahat yaśaḥ ca vipulām
dharmāvāptim ca kevalām arthāvāptim ca āśaṃse
dharmāvāptim ca kevalām arthāvāptim ca āśaṃse
6.
Through his grace, I hope for great renown in this world, and extensive attainment of righteousness (dharma), and complete attainment of wealth (artha).
सो ऽहं प्रियसखं रामं शयानं सह सीतया ।
रक्षिष्यामि धनुष्पाणिः सर्वैः स्वैर्ज्ञातिभिः सह ॥७॥
रक्षिष्यामि धनुष्पाणिः सर्वैः स्वैर्ज्ञातिभिः सह ॥७॥
7. so'haṃ priyasakhaṃ rāmaṃ śayānaṃ saha sītayā ,
rakṣiṣyāmi dhanuṣpāṇiḥ sarvaiḥ svairjñātibhiḥ saha.
rakṣiṣyāmi dhanuṣpāṇiḥ sarvaiḥ svairjñātibhiḥ saha.
7.
saḥ aham priyasakham rāmam śayānam saha sītayā
rakṣiṣyāmi dhanuṣpāṇiḥ sarvaiḥ svaiḥ jñātibhiḥ saha
rakṣiṣyāmi dhanuṣpāṇiḥ sarvaiḥ svaiḥ jñātibhiḥ saha
7.
saḥ aham dhanuṣpāṇiḥ sarvaiḥ svaiḥ jñātibhiḥ saha
sītayā saha śayānam priyasakham rāmam rakṣiṣyāmi
sītayā saha śayānam priyasakham rāmam rakṣiṣyāmi
7.
I, that very one, armed with a bow, will protect my dear friend Rama, who is lying down with Sita, along with all my own kinsmen.
न हि मे ऽविदितं किं चिद्वने ऽस्मिंश्चरतः सदा ।
चतुरङ्गं ह्यपि बलं प्रसहेम वयं युधि ॥८॥
चतुरङ्गं ह्यपि बलं प्रसहेम वयं युधि ॥८॥
8. na hi me'viditaṃ kiṃ cidvane'smiṃścarataḥ sadā ,
caturaṅgaṃ hyapi balaṃ prasahema vayaṃ yudhi.
caturaṅgaṃ hyapi balaṃ prasahema vayaṃ yudhi.
8.
na hi me aviditam kim cit vane asmin carataḥ sadā
| catur-aṅgam hi api balam prasahema vayam yudhi
| catur-aṅgam hi api balam prasahema vayam yudhi
8.
hi me asmin vane sadā carataḥ kim cit aviditam na
vayam hi yudhi catur-aṅgam api balam prasahema
vayam hi yudhi catur-aṅgam api balam prasahema
8.
Indeed, since I am always roaming in this forest, nothing is unknown to me. We could certainly withstand even a four-limbed army in battle.
एवमस्माभिरुक्तेन लक्ष्मणेन महात्मना ।
अनुनीता वयं सर्वे धर्ममेवानुपश्यता ॥९॥
अनुनीता वयं सर्वे धर्ममेवानुपश्यता ॥९॥
9. evamasmābhiruktena lakṣmaṇena mahātmanā ,
anunītā vayaṃ sarve dharmamevānupaśyatā.
anunītā vayaṃ sarve dharmamevānupaśyatā.
9.
evam asmābhiḥ uktena lakṣmaṇena mahātmanā |
anunītā vayam sarve dharmam eva anupaśyatā
anunītā vayam sarve dharmam eva anupaśyatā
9.
evam asmābhiḥ uktena mahātmanā lakṣmaṇena
dharmam eva anupaśyatā vayam sarve anunītā
dharmam eva anupaśyatā vayam sarve anunītā
9.
Having been addressed by us in this manner, Lakshmana, the great-souled one (mahātman), who always observed natural law (dharma), then appeased all of us.
कथं दाशरथौ भूमौ शयाने सह सीतया ।
शक्या निद्रामया लब्धुं जीवितं वा सुखानि वा ॥१०॥
शक्या निद्रामया लब्धुं जीवितं वा सुखानि वा ॥१०॥
10. kathaṃ dāśarathau bhūmau śayāne saha sītayā ,
śakyā nidrāmayā labdhuṃ jīvitaṃ vā sukhāni vā.
śakyā nidrāmayā labdhuṃ jīvitaṃ vā sukhāni vā.
10.
katham dāśarathau bhūmau śayāne saha sītayā |
śakyā nidrāmayā labdhum jīvitam vā sukhāni vā
śakyā nidrāmayā labdhum jīvitam vā sukhāni vā
10.
dāśarathau sītayā saha bhūmau śayāne [sati],
katham nidrā jīvitam vā sukhāni vā nidrāmayā labdhum śakyā
katham nidrā jīvitam vā sukhāni vā nidrāmayā labdhum śakyā
10.
How can sleep, or even life or comforts, be obtained by one who is sleepy, while Dasharatha's son lies on the ground with Sita?
यो न देवासुरैः सर्वैः शक्यः प्रसहितुं युधि ।
तं पश्य गुह संविष्टं तृणेषु सह सीतया ॥११॥
तं पश्य गुह संविष्टं तृणेषु सह सीतया ॥११॥
11. yo na devāsuraiḥ sarvaiḥ śakyaḥ prasahituṃ yudhi ,
taṃ paśya guha saṃviṣṭaṃ tṛṇeṣu saha sītayā.
taṃ paśya guha saṃviṣṭaṃ tṛṇeṣu saha sītayā.
11.
yaḥ na deva-asuraiḥ sarvaiḥ śakyaḥ prasahitum
yudhi | tam paśya guha saṃviṣṭam tṛṇeṣu saha sītayā
yudhi | tam paśya guha saṃviṣṭam tṛṇeṣu saha sītayā
11.
guha! yaḥ sarvaiḥ deva-asuraiḥ yudhi prasahitum na
śakyaḥ [asti] tam sītayā saha tṛṇeṣu saṃviṣṭam paśya
śakyaḥ [asti] tam sītayā saha tṛṇeṣu saṃviṣṭam paśya
11.
O Guha, look at him, who cannot be withstood in battle by all the gods and demons, now lying down on the grass with Sita.
महता तपसा लब्धो विविधैश्च परिश्रमैः ।
एको दशरथस्यैष पुत्रः सदृशलक्षणः ॥१२॥
एको दशरथस्यैष पुत्रः सदृशलक्षणः ॥१२॥
12. mahatā tapasā labdho vividhaiśca pariśramaiḥ ,
eko daśarathasyaiṣa putraḥ sadṛśalakṣaṇaḥ.
eko daśarathasyaiṣa putraḥ sadṛśalakṣaṇaḥ.
12.
mahatā tapasā labdhaḥ vividhaiḥ ca pariśramaiḥ
ekaḥ daśarathasya eṣaḥ putraḥ sadṛśalakṣaṇaḥ
ekaḥ daśarathasya eṣaḥ putraḥ sadṛśalakṣaṇaḥ
12.
eṣaḥ daśarathasya ekaḥ putraḥ sadṛśalakṣaṇaḥ
mahatā tapasā vividhaiḥ ca pariśramaiḥ labdhaḥ
mahatā tapasā vividhaiḥ ca pariśramaiḥ labdhaḥ
12.
This only son of Dasharatha, possessing excellent characteristics, was obtained through great penance (tapas) and various strenuous efforts.
अस्मिन्प्रव्राजिते राजा न चिरं वर्तयिष्यति ।
विधवा मेदिनी नूनं क्षिप्रमेव भविष्यति ॥१३॥
विधवा मेदिनी नूनं क्षिप्रमेव भविष्यति ॥१३॥
13. asminpravrājite rājā na ciraṃ vartayiṣyati ,
vidhavā medinī nūnaṃ kṣiprameva bhaviṣyati.
vidhavā medinī nūnaṃ kṣiprameva bhaviṣyati.
13.
asmin pravrājite rājā na ciram vartayiṣyati
vidhavā medinī nūnam kṣipram eva bhaviṣyati
vidhavā medinī nūnam kṣipram eva bhaviṣyati
13.
asmin pravrājite rājā ciram na vartayiṣyati
nūnam medinī kṣipram eva vidhavā bhaviṣyati
nūnam medinī kṣipram eva vidhavā bhaviṣyati
13.
Once he is exiled, the king will not survive for long. The earth will certainly and quickly become a widow.
विनद्य सुमहानादं श्रमेणोपरताः स्त्रियः ।
निर्घोषोपरतं नूनमद्य राजनिवेशनम् ॥१४॥
निर्घोषोपरतं नूनमद्य राजनिवेशनम् ॥१४॥
14. vinadya sumahānādaṃ śrameṇoparatāḥ striyaḥ ,
nirghoṣoparataṃ nūnamadya rājaniveśanam.
nirghoṣoparataṃ nūnamadya rājaniveśanam.
14.
vinadya sumahānādam śrameṇa uparatāḥ striyaḥ
nirghoṣoparatam nūnam adya rājaniveśanam
nirghoṣoparatam nūnam adya rājaniveśanam
14.
striyaḥ sumahānādam vinadya śrameṇa uparatāḥ
nūnam adya rājaniveśanam nirghoṣoparatam
nūnam adya rājaniveśanam nirghoṣoparatam
14.
After crying out with a very loud lament, the women have fallen silent from exhaustion. Surely, the king's palace today is devoid of sound.
कौसल्या चैव राजा च तथैव जननी मम ।
नाशंसे यदि ते सर्वे जीवेयुः शर्वरीमिमाम् ॥१५॥
नाशंसे यदि ते सर्वे जीवेयुः शर्वरीमिमाम् ॥१५॥
15. kausalyā caiva rājā ca tathaiva jananī mama ,
nāśaṃse yadi te sarve jīveyuḥ śarvarīmimām.
nāśaṃse yadi te sarve jīveyuḥ śarvarīmimām.
15.
kausalyā ca eva rājā ca tathā eva jananī mama
na āśaṃse yadi te sarve jīveyuḥ śarvarīm imām
na āśaṃse yadi te sarve jīveyuḥ śarvarīm imām
15.
kausalyā ca eva rājā ca tathā eva mama jananī
na āśaṃse yadi te sarve imām śarvarīm jīveyuḥ
na āśaṃse yadi te sarve imām śarvarīm jīveyuḥ
15.
I do not expect that Kausalya, the King, and likewise my own mother, all of them, will survive this night.
जीवेदपि हि मे माता शत्रुघ्नस्यान्ववेक्षया ।
दुःखिता या तु कौसल्या वीरसूर्विनशिष्यति ॥१६॥
दुःखिता या तु कौसल्या वीरसूर्विनशिष्यति ॥१६॥
16. jīvedapi hi me mātā śatrughnasyānvavekṣayā ,
duḥkhitā yā tu kausalyā vīrasūrvinaśiṣyati.
duḥkhitā yā tu kausalyā vīrasūrvinaśiṣyati.
16.
jīvet api hi me mātā śatrughnasya anvavekṣayā
duḥkhitā yā tu kausalyā vīrasūḥ vinaśiṣyati
duḥkhitā yā tu kausalyā vīrasūḥ vinaśiṣyati
16.
me mātā api hi śatrughnasya anvavekṣayā jīvet
tu yā duḥkhitā vīrasūḥ kausalyā vinaśiṣyati
tu yā duḥkhitā vīrasūḥ kausalyā vinaśiṣyati
16.
My own mother might indeed survive through the care of Shatrughna. However, the distressed Kausalya, mother of a hero, will surely perish.
अतिक्रान्तमतिक्रान्तमनवाप्य मनोरथम् ।
राज्ये राममनिक्षिप्य पिता मे विनशिष्यति ॥१७॥
राज्ये राममनिक्षिप्य पिता मे विनशिष्यति ॥१७॥
17. atikrāntamatikrāntamanavāpya manoratham ,
rājye rāmamanikṣipya pitā me vinaśiṣyati.
rājye rāmamanikṣipya pitā me vinaśiṣyati.
17.
atikrāntam atikrāntam anavāpya manoratham
rājye rāmam anikṣipya pitā me vinaśiṣyati
rājye rāmam anikṣipya pitā me vinaśiṣyati
17.
me pitā atikrāntam atikrāntam manoratham
anavāpya rājye rāmam anikṣipya vinaśiṣyati
anavāpya rājye rāmam anikṣipya vinaśiṣyati
17.
My father will perish, his deep desire having passed unfulfilled, without installing Rama in the kingdom.
सिद्धार्थाः पितरं वृत्तं तस्मिन् काले ह्युपस्थिते ।
प्रेतकार्येषु सर्वेषु संस्करिष्यन्ति भूमिपम् ॥१८॥
प्रेतकार्येषु सर्वेषु संस्करिष्यन्ति भूमिपम् ॥१८॥
18. siddhārthāḥ pitaraṃ vṛttaṃ tasmin kāle hyupasthite ,
pretakāryeṣu sarveṣu saṃskariṣyanti bhūmipam.
pretakāryeṣu sarveṣu saṃskariṣyanti bhūmipam.
18.
siddhārthāḥ pitaram vṛttam tasmin kāle hi upasthite
pretakāryeṣu sarveṣu saṃskariṣyanti bhūmipam
pretakāryeṣu sarveṣu saṃskariṣyanti bhūmipam
18.
hi tस्मिन् काले उपस्थिते सिद्धार्थाः सर्वेषु
प्रेतकार्येषु वृत्तम् पितरम् भूमिपम् संस्करिष्यन्ति
प्रेतकार्येषु वृत्तम् पितरम् भूमिपम् संस्करिष्यन्ति
18.
When that time has indeed arrived, those whose purpose is accomplished will perform all funeral rites (saṃskāra) for the deceased father, the king.
रम्यचत्वरसंस्थानां सुविभक्तमहापथाम् ।
हर्म्यप्रासादसंपन्नां सर्वरत्नविभूषिताम् ॥१९॥
हर्म्यप्रासादसंपन्नां सर्वरत्नविभूषिताम् ॥१९॥
19. ramyacatvarasaṃsthānāṃ suvibhaktamahāpathām ,
harmyaprāsādasaṃpannāṃ sarvaratnavibhūṣitām.
harmyaprāsādasaṃpannāṃ sarvaratnavibhūṣitām.
19.
ramyacatvarasaṃsthānām suvibhaktamahāpathām
harmyaprāsādasaṃpannām sarvaratnavibhūṣitām
harmyaprāsādasaṃpannām sarvaratnavibhūṣitām
19.
ramyacatvarasaṃsthānām suvibhaktamahāpathām
harmyaprāsādasaṃpannām sarvaratnavibhūṣitām
harmyaprāsādasaṃpannām sarvaratnavibhūṣitām
19.
Having charming squares and well-arranged (public spaces), with well-divided great roads, rich in mansions and palaces, and adorned with all jewels.
गजाश्वरथसंबाधां तूर्यनादविनादिताम् ।
सर्वकल्याणसंपूर्णां हृष्टपुष्टजनाकुलाम् ॥२०॥
सर्वकल्याणसंपूर्णां हृष्टपुष्टजनाकुलाम् ॥२०॥
20. gajāśvarathasaṃbādhāṃ tūryanādavināditām ,
sarvakalyāṇasaṃpūrṇāṃ hṛṣṭapuṣṭajanākulām.
sarvakalyāṇasaṃpūrṇāṃ hṛṣṭapuṣṭajanākulām.
20.
gaj-āśva-ratha-saṃbādhām tūrya-nāda-vināditām
sarva-kalyāṇa-saṃpūrṇām hṛṣṭa-puṣṭa-jana-ākulām
sarva-kalyāṇa-saṃpūrṇām hṛṣṭa-puṣṭa-jana-ākulām
20.
gaj-āśva-ratha-saṃbādhām tūrya-nāda-vināditām
sarva-kalyāṇa-saṃpūrṇām hṛṣṭa-puṣṭa-jana-ākulām
sarva-kalyāṇa-saṃpūrṇām hṛṣṭa-puṣṭa-jana-ākulām
20.
(The capital city, which is) crowded with elephants, horses, and chariots, resounding with the sound of trumpets, complete with all prosperity, and filled with joyful and well-nourished people.
आरामोद्यानसंपूर्णां समाजोत्सवशालिनीम् ।
सुखिता विचरिष्यन्ति राजधानीं पितुर्मम ॥२१॥
सुखिता विचरिष्यन्ति राजधानीं पितुर्मम ॥२१॥
21. ārāmodyānasaṃpūrṇāṃ samājotsavaśālinīm ,
sukhitā vicariṣyanti rājadhānīṃ piturmama.
sukhitā vicariṣyanti rājadhānīṃ piturmama.
21.
ārāma-udyāna-saṃpūrṇām samāja-utsava-śālinīm
sukhitāḥ vicarisyanti rāja-dhānīm pituḥ mama
sukhitāḥ vicarisyanti rāja-dhānīm pituḥ mama
21.
sukhitāḥ mama pituḥ rāja-dhānīm ārāma-udyāna-saṃpūrṇām
samāja-utsava-śālinīm vicarisyanti
samāja-utsava-śālinīm vicarisyanti
21.
(They) will happily reside in my father's capital city, which is full of pleasure gardens and parks, and adorned with festivals and social gatherings.
अपि सत्यप्रतिज्ञेन सार्धं कुशलिना वयम् ।
निवृत्ते समये ह्यस्मिन् सुखिताः प्रविशेमहि ॥२२॥
निवृत्ते समये ह्यस्मिन् सुखिताः प्रविशेमहि ॥२२॥
22. api satyapratijñena sārdhaṃ kuśalinā vayam ,
nivṛtte samaye hyasmin sukhitāḥ praviśemahi.
nivṛtte samaye hyasmin sukhitāḥ praviśemahi.
22.
api satya-pratijñena sārdham kuśalinā vayam
nivṛtte samaye hi asmin sukhitāḥ pra-viśemahi
nivṛtte samaye hi asmin sukhitāḥ pra-viśemahi
22.
api hi vayam asmin samaye nivṛtte satya-pratijñena
kuśalinā sārdham sukhitāḥ pra-viśemahi
kuśalinā sārdham sukhitāḥ pra-viśemahi
22.
May we indeed, upon the conclusion of this period, happily enter (the city) along with the truth-pledged (Rama) and in good health.
परिदेवयमानस्य तस्यैवं सुमहात्मनः ।
तिष्ठतो राजपुत्रस्य शर्वरी सात्यवर्तत ॥२३॥
तिष्ठतो राजपुत्रस्य शर्वरी सात्यवर्तत ॥२३॥
23. paridevayamānasya tasyaivaṃ sumahātmanaḥ ,
tiṣṭhato rājaputrasya śarvarī sātyavartata.
tiṣṭhato rājaputrasya śarvarī sātyavartata.
23.
paridevayamānasya tasya evam su-mahā-ātmanaḥ
tiṣṭhataḥ rāja-putrasya śarvarī sā ati-avartata
tiṣṭhataḥ rāja-putrasya śarvarī sā ati-avartata
23.
tasya su-mahā-ātmanaḥ rāja-putrasya evam
paridevayamānasya tiṣṭhataḥ sā śarvarī ati-avartata
paridevayamānasya tiṣṭhataḥ sā śarvarī ati-avartata
23.
As that greatly noble (ātman) prince, who was thus lamenting and standing, remained, the night passed.
प्रभाते विमले सूर्ये कारयित्वा जटा उभौ ।
अस्मिन्भागीरथीतीरे सुखं संतारितौ मया ॥२४॥
अस्मिन्भागीरथीतीरे सुखं संतारितौ मया ॥२४॥
24. prabhāte vimale sūrye kārayitvā jaṭā ubhau ,
asminbhāgīrathītīre sukhaṃ saṃtāritau mayā.
asminbhāgīrathītīre sukhaṃ saṃtāritau mayā.
24.
prabhāte vimale sūrye kārayitvā jaṭāḥ ubhau
asmin bhāgīrathī-tīre sukhaṃ saṃtāritau mayā
asmin bhāgīrathī-tīre sukhaṃ saṃtāritau mayā
24.
mayā prabhāte vimale sūrye ubhau jaṭāḥ kārayitvā
asmin bhāgīrathī-tīre sukhaṃ saṃtāritau
asmin bhāgīrathī-tīre sukhaṃ saṃtāritau
24.
In the clear morning sun, after causing both of them to have matted locks formed, I comfortably ferried them across on this bank of the Bhāgīrathī (Ganges) river.
जटाधरौ तौ द्रुमचीरवाससौ महाबलौ कुञ्जरयूथपोपमौ ।
वरेषुचापासिधरौ परंतपौ व्यवेक्षमाणौ सह सीतया गतौ ॥२५॥
वरेषुचापासिधरौ परंतपौ व्यवेक्षमाणौ सह सीतया गतौ ॥२५॥
25. jaṭādharau tau drumacīravāsasau mahābalau kuñjarayūthapopamau ,
vareṣucāpāsidharau paraṃtapau vyavekṣamāṇau saha sītayā gatau.
vareṣucāpāsidharau paraṃtapau vyavekṣamāṇau saha sītayā gatau.
25.
jaṭādharau tau drumacīravāsasau mahābalau
kuñjarayūthapopamau vyavekṣamāṇau saha sītayā gatau
kuñjarayūthapopamau vyavekṣamāṇau saha sītayā gatau
25.
tau jaṭādharau drumacīravāsasau mahābalau
kuñjarayūthapopamau sītayā saha vyavekṣamāṇau gatau
kuñjarayūthapopamau sītayā saha vyavekṣamāṇau gatau
25.
Those two (Rāma and Lakṣmaṇa), bearing matted locks and clad in tree-bark garments, mighty and resembling two leaders of elephant herds, departed with Sītā, cautiously looking around.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80 (current chapter)
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100