वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-22
तत् प्रयातं बलं घोरमशिवं शोणितोदकम् ।
अभ्यवर्षन्महामेघस्तुमुलो गर्दभारुणः ॥१॥
अभ्यवर्षन्महामेघस्तुमुलो गर्दभारुणः ॥१॥
1. tat prayātaṃ balaṃ ghoramaśivaṃ śoṇitodakam ,
abhyavarṣanmahāmeghastumulo gardabhāruṇaḥ.
abhyavarṣanmahāmeghastumulo gardabhāruṇaḥ.
1.
tat prayātam balam ghoram aśivam śoṇitodakam
abhyavarṣan mahāmeghaḥ tumulaḥ gardabhāruṇaḥ
abhyavarṣan mahāmeghaḥ tumulaḥ gardabhāruṇaḥ
1.
gardabhāruṇaḥ tumulaḥ mahāmeghaḥ tat prayātam
ghoram aśivam balam śoṇitodakam abhyavarṣan
ghoram aśivam balam śoṇitodakam abhyavarṣan
1.
A great, tumultuous cloud, reddish like a donkey, rained dreadful, inauspicious blood-water upon that advancing army.
निपेतुस्तुरगास्तस्य रथयुक्ता महाजवाः ।
समे पुष्पचिते देशे राजमार्गे यदृच्छया ॥२॥
समे पुष्पचिते देशे राजमार्गे यदृच्छया ॥२॥
2. nipetusturagāstasya rathayuktā mahājavāḥ ,
same puṣpacite deśe rājamārge yadṛcchayā.
same puṣpacite deśe rājamārge yadṛcchayā.
2.
nipetuḥ turagāḥ tasya rathayuktāḥ mahājavāḥ
same puṣpacite deśe rājamārge yadṛcchayā
same puṣpacite deśe rājamārge yadṛcchayā
2.
tasya mahājavāḥ rathayuktāḥ turagāḥ same
puṣpacite rājamārge deśe yadṛcchayā nipetuḥ
puṣpacite rājamārge deśe yadṛcchayā nipetuḥ
2.
His exceedingly swift horses, yoked to the chariot, fell down by chance upon the level, flower-strewn royal highway.
श्यामं रुधिरपर्यन्तं बभूव परिवेषणम् ।
अलातचक्रप्रतिमं प्रतिगृह्य दिवाकरम् ॥३॥
अलातचक्रप्रतिमं प्रतिगृह्य दिवाकरम् ॥३॥
3. śyāmaṃ rudhiraparyantaṃ babhūva pariveṣaṇam ,
alātacakrapratimaṃ pratigṛhya divākaram.
alātacakrapratimaṃ pratigṛhya divākaram.
3.
śyāmam rudhiraparyantam babhūva pariveṣaṇam
alātacakrapratimam pratigṛhya divākaram
alātacakrapratimam pratigṛhya divākaram
3.
divākaram pratigṛhya śyāmam rudhiraparyantam
alātacakrapratimam pariveṣaṇam babhūva
alātacakrapratimam pariveṣaṇam babhūva
3.
A dark halo, edged with blood, appeared, resembling a fiery wheel, as it encompassed (or held) the sun.
ततो ध्वजमुपागम्य हेमदण्डं समुच्छ्रितम् ।
समाक्रम्य महाकायस्तस्थौ गृध्रः सुदारुणः ॥४॥
समाक्रम्य महाकायस्तस्थौ गृध्रः सुदारुणः ॥४॥
4. tato dhvajamupāgamya hemadaṇḍaṃ samucchritam ,
samākramya mahākāyastasthau gṛdhraḥ sudāruṇaḥ.
samākramya mahākāyastasthau gṛdhraḥ sudāruṇaḥ.
4.
tataḥ dhvajam upāgamya hemadaṇḍam samucchritam
samākramya mahākāyaḥ tasthau gṛdhraḥ sudāruṇaḥ
samākramya mahākāyaḥ tasthau gṛdhraḥ sudāruṇaḥ
4.
tataḥ mahākāyaḥ sudāruṇaḥ gṛdhraḥ hemadaṇḍam
samucchritam dhvajam upāgamya samākramya tasthau
samucchritam dhvajam upāgamya samākramya tasthau
4.
Then, a large-bodied, extremely dreadful vulture, having approached the high-raised, golden-staffed banner and having ascended it, stood there.
जनस्थानसमीपे च समाक्रम्य खरस्वनाः ।
विस्वरान् विविधांश्चक्रुर्मांसादा मृगपक्षिणः ॥५॥
विस्वरान् विविधांश्चक्रुर्मांसादा मृगपक्षिणः ॥५॥
5. janasthānasamīpe ca samākramya kharasvanāḥ ,
visvarān vividhāṃścakrurmāṃsādā mṛgapakṣiṇaḥ.
visvarān vividhāṃścakrurmāṃsādā mṛgapakṣiṇaḥ.
5.
janasthānasamīpe ca samākramya kharasvanāḥ
visvarān vividhān cakruḥ māṃsādāḥ mṛgapakṣiṇaḥ
visvarān vividhān cakruḥ māṃsādāḥ mṛgapakṣiṇaḥ
5.
janasthānasamīpe ca māṃsādāḥ mṛgapakṣiṇaḥ
kharasvanāḥ samākramya vividhān visvarān cakruḥ
kharasvanāḥ samākramya vividhān visvarān cakruḥ
5.
Near Janasthana, carnivorous animals and birds gathered, making various harsh and discordant sounds.
व्याजह्रुश्च पदीप्तायां दिशि वै भैरवस्वनम् ।
अशिवा यातु दाहानां शिवा घोरा महास्वनाः ॥६॥
अशिवा यातु दाहानां शिवा घोरा महास्वनाः ॥६॥
6. vyājahruśca padīptāyāṃ diśi vai bhairavasvanam ,
aśivā yātu dāhānāṃ śivā ghorā mahāsvanāḥ.
aśivā yātu dāhānāṃ śivā ghorā mahāsvanāḥ.
6.
vyājuhruḥ ca pradīptāyām diśi vai bhairavasvanam
aśivā yātu dāhānām śivāḥ ghorāḥ mahāsvarāḥ
aśivā yātu dāhānām śivāḥ ghorāḥ mahāsvarāḥ
6.
pradīptāyām diśi vai ca bhairavasvanam vyājuhruḥ
aśivā yātu dāhānām ghorāḥ mahāsvarāḥ śivāḥ
aśivā yātu dāhānām ghorāḥ mahāsvarāḥ śivāḥ
6.
And indeed, they (the jackals) cried out with a terrifying sound in the blazing direction. Inauspicious demonesses, those frightful, loud-sounding jackals, (signaled impending doom) for those destined for destruction.
प्रभिन्नगिरिसंकाशास्तोयशोषितधारिणः ।
आकाशं तदनाकाशं चक्रुर्भीमा बलाहकाः ॥७॥
आकाशं तदनाकाशं चक्रुर्भीमा बलाहकाः ॥७॥
7. prabhinnagirisaṃkāśāstoyaśoṣitadhāriṇaḥ ,
ākāśaṃ tadanākāśaṃ cakrurbhīmā balāhakāḥ.
ākāśaṃ tadanākāśaṃ cakrurbhīmā balāhakāḥ.
7.
prabhinnagirisamkāśāḥ toyaśoṣitadhāriṇaḥ
ākāśam tat anākāśam cakruḥ bhīmāḥ balāhakāḥ
ākāśam tat anākāśam cakruḥ bhīmāḥ balāhakāḥ
7.
prabhinnagirisamkāśāḥ toyaśoṣitadhāriṇaḥ
bhīmāḥ balāhakāḥ tat ākāśam anākāśam cakruḥ
bhīmāḥ balāhakāḥ tat ākāśam anākāśam cakruḥ
7.
Terrible clouds, resembling split mountains and bearing dried-up water, made the sky appear as if it were no sky at all.
बभूव तिमिरं घोरमुद्धतं रोमहर्षणम् ।
दिशो वा विदिशो वापि सुव्यक्तं न चकाशिरे ॥८॥
दिशो वा विदिशो वापि सुव्यक्तं न चकाशिरे ॥८॥
8. babhūva timiraṃ ghoramuddhataṃ romaharṣaṇam ,
diśo vā vidiśo vāpi suvyaktaṃ na cakāśire.
diśo vā vidiśo vāpi suvyaktaṃ na cakāśire.
8.
babhūva timiram ghoram uddhatam romaharṣaṇam
diśaḥ vā vidiśaḥ vā api suvyaktam na cakāśire
diśaḥ vā vidiśaḥ vā api suvyaktam na cakāśire
8.
ghoram uddhatam romaharṣaṇam timiram babhūva
diśaḥ vā vidiśaḥ vā api suvyaktam na cakāśire
diśaḥ vā vidiśaḥ vā api suvyaktam na cakāśire
8.
A terrible, dense, and horrifying darkness arose. Neither the main directions nor the intermediate directions were clearly visible.
क्षतजार्द्रसवर्णाभा संध्याकालं विना बभौ ।
खरस्याभिमुखं नेदुस्तदा घोरा मृगाः खगाः ॥९॥
खरस्याभिमुखं नेदुस्तदा घोरा मृगाः खगाः ॥९॥
9. kṣatajārdrasavarṇābhā saṃdhyākālaṃ vinā babhau ,
kharasyābhimukhaṃ nedustadā ghorā mṛgāḥ khagāḥ.
kharasyābhimukhaṃ nedustadā ghorā mṛgāḥ khagāḥ.
9.
kṣataja-ardra-savarṇa-ābhā saṃdhyākālam vinā babhau
| kharasya abhimukham neduḥ tadā ghorāḥ mṛgāḥ khagāḥ
| kharasya abhimukham neduḥ tadā ghorāḥ mṛgāḥ khagāḥ
9.
saṃdhyākālam vinā kṣataja-ardra-savarṇa-ābhā babhau
tadā ghorāḥ mṛgāḥ khagāḥ kharasya abhimukham neduḥ
tadā ghorāḥ mṛgāḥ khagāḥ kharasya abhimukham neduḥ
9.
Without it being evening, an appearance the color of fresh blood shone. Then, fierce animals and birds cried out facing Khara.
नित्याशिवकरा युद्धे शिवा घोरनिदर्शनाः ।
नेदुर्बलस्याभिमुखं ज्वालोद्गारिभिराननैः ॥१०॥
नेदुर्बलस्याभिमुखं ज्वालोद्गारिभिराननैः ॥१०॥
10. nityāśivakarā yuddhe śivā ghoranidarśanāḥ ,
nedurbalasyābhimukhaṃ jvālodgāribhirānanaiḥ.
nedurbalasyābhimukhaṃ jvālodgāribhirānanaiḥ.
10.
nitya-aśiva-karāḥ yuddhe śivāḥ ghora-nidarśanāḥ |
neduḥ balasya abhimukham jvālā-udgāribhiḥ ānanaiḥ
neduḥ balasya abhimukham jvālā-udgāribhiḥ ānanaiḥ
10.
yuddhe nitya-aśiva-karāḥ ghora-nidarśanāḥ śivāḥ
jvālā-udgāribhiḥ ānanaiḥ balasya abhimukham neduḥ
jvālā-udgāribhiḥ ānanaiḥ balasya abhimukham neduḥ
10.
Always bringing ill-omen in battle, jackals showing dreadful signs howled, facing the army, with mouths emitting flames.
कबन्धः परिघाभासो दृश्यते भास्करान्तिके ।
जग्राह सूर्यं स्वर्भानुरपर्वणि महाग्रहः ॥११॥
जग्राह सूर्यं स्वर्भानुरपर्वणि महाग्रहः ॥११॥
11. kabandhaḥ parighābhāso dṛśyate bhāskarāntike ,
jagrāha sūryaṃ svarbhānuraparvaṇi mahāgrahaḥ.
jagrāha sūryaṃ svarbhānuraparvaṇi mahāgrahaḥ.
11.
kabandhaḥ parigha-ābhāsaḥ dṛśyate bhāskara-antike
| jagrāha sūryam svarbhānuḥ aparvaṇi mahā-grahaḥ
| jagrāha sūryam svarbhānuḥ aparvaṇi mahā-grahaḥ
11.
parigha-ābhāsaḥ kabandhaḥ bhāskara-antike dṛśyate
aparvaṇi mahā-grahaḥ svarbhānuḥ sūryam jagrāha
aparvaṇi mahā-grahaḥ svarbhānuḥ sūryam jagrāha
11.
A headless torso (kabandha), resembling a meteor, was seen near the sun. The great planet (mahā-graha) Rāhu (Svarbhānu) seized the sun on an inauspicious day.
प्रवाति मारुतः शीघ्रं निष्प्रभो ऽभूद्दिवाकरः ।
उत्पेतुश्च विना रात्रिं ताराः खद्योतसप्रभाः ॥१२॥
उत्पेतुश्च विना रात्रिं ताराः खद्योतसप्रभाः ॥१२॥
12. pravāti mārutaḥ śīghraṃ niṣprabho'bhūddivākaraḥ ,
utpetuśca vinā rātriṃ tārāḥ khadyotasaprabhāḥ.
utpetuśca vinā rātriṃ tārāḥ khadyotasaprabhāḥ.
12.
pravāti mārutaḥ śīghram niṣprabhaḥ abhūt divākaraḥ
| utpetuḥ ca vinā rātrim tārāḥ khadyota-sa-prabhāḥ
| utpetuḥ ca vinā rātrim tārāḥ khadyota-sa-prabhāḥ
12.
mārutaḥ śīghram pravāti divākaraḥ niṣprabhaḥ abhūt
ca tārāḥ khadyota-sa-prabhāḥ rātrim vinā utpetuḥ
ca tārāḥ khadyota-sa-prabhāḥ rātrim vinā utpetuḥ
12.
The wind blew swiftly; the sun became devoid of luster. And stars, shining like fireflies, appeared even without it being night.
संलीनमीनविहगा नलिन्यः पुष्पपङ्कजाः ।
तस्मिन् क्षणे बभूवुश्च विना पुष्पफलैर्द्रुमाः ॥१३॥
तस्मिन् क्षणे बभूवुश्च विना पुष्पफलैर्द्रुमाः ॥१३॥
13. saṃlīnamīnavihagā nalinyaḥ puṣpapaṅkajāḥ ,
tasmin kṣaṇe babhūvuśca vinā puṣpaphalairdrumāḥ.
tasmin kṣaṇe babhūvuśca vinā puṣpaphalairdrumāḥ.
13.
saṃlīnamīnavihagāḥ nalinyaḥ puṣpapaṅkajāḥ tasmin
kṣaṇe babhūvuḥ ca vinā puṣpaphalaiḥ drumāḥ
kṣaṇe babhūvuḥ ca vinā puṣpaphalaiḥ drumāḥ
13.
nalinyaḥ puṣpapaṅkajāḥ saṃlīnamīnavihagāḥ
babhūvuḥ ca tasmin kṣaṇe drumāḥ vinā puṣpaphalaiḥ
babhūvuḥ ca tasmin kṣaṇe drumāḥ vinā puṣpaphalaiḥ
13.
The lotus ponds, even those with flowers and lotuses, had their fish and birds concealed. And at that very moment, the trees became devoid of both flowers and fruits.
उद्धूतश्च विना वातं रेणुर्जलधरारुणः ।
वीचीकूचीति वाश्यन्तो बभूवुस्तत्र सारिकाः ॥१४॥
वीचीकूचीति वाश्यन्तो बभूवुस्तत्र सारिकाः ॥१४॥
14. uddhūtaśca vinā vātaṃ reṇurjaladharāruṇaḥ ,
vīcīkūcīti vāśyanto babhūvustatra sārikāḥ.
vīcīkūcīti vāśyanto babhūvustatra sārikāḥ.
14.
uddhūtaḥ ca vinā vātam reṇuḥ jaladharāruṇaḥ
vīcīkūcī iti vāśyantaḥ babhūvuḥ tatra sārikāḥ
vīcīkūcī iti vāśyantaḥ babhūvuḥ tatra sārikāḥ
14.
reṇuḥ jaladharāruṇaḥ uddhūtaḥ ca vinā vātam
tatra sārikāḥ vīcīkūcī iti vāśyantaḥ babhūvuḥ
tatra sārikāḥ vīcīkūcī iti vāśyantaḥ babhūvuḥ
14.
And reddish dust, like a cloud, was stirred up even without wind. There, mynah birds were crying out 'vīcī kūcī'.
उल्काश्चापि सनिर्घोषा निपेतुर्घोरदर्शनाः ।
प्रचचाल मही चापि सशैलवनकानना ॥१५॥
प्रचचाल मही चापि सशैलवनकानना ॥१५॥
15. ulkāścāpi sanirghoṣā nipeturghoradarśanāḥ ,
pracacāla mahī cāpi saśailavanakānanā.
pracacāla mahī cāpi saśailavanakānanā.
15.
ulkāḥ ca api sanirghoṣāḥ nipetuḥ ghoradarśanāḥ
pracakāla mahī ca api saśailavanakānanā
pracakāla mahī ca api saśailavanakānanā
15.
ulkāḥ ca api sanirghoṣāḥ ghoradarśanāḥ nipetuḥ
mahī saśailavanakānanā ca api pracakāla
mahī saśailavanakānanā ca api pracakāla
15.
Moreover, frightful-looking meteors, accompanied by noise, fell down. And the earth (mahī), with its mountains, forests, and groves, also trembled.
खरस्य च रथस्थस्य नर्दमानस्य धीमतः ।
प्राकम्पत भुजः सव्यः खरश्चास्यावसज्जत ॥१६॥
प्राकम्पत भुजः सव्यः खरश्चास्यावसज्जत ॥१६॥
16. kharasya ca rathasthasya nardamānasya dhīmataḥ ,
prākampata bhujaḥ savyaḥ kharaścāsyāvasajjata.
prākampata bhujaḥ savyaḥ kharaścāsyāvasajjata.
16.
kharasya ca rathasthasya nardamānasya dhīmataḥ
prākampata bhujaḥ savyaḥ kharaḥ ca asya avasajjata
prākampata bhujaḥ savyaḥ kharaḥ ca asya avasajjata
16.
rathasthasya nardamānasya dhīmataḥ kharasya ca
savyaḥ bhujaḥ prākampata kharaḥ ca asya avasajjata
savyaḥ bhujaḥ prākampata kharaḥ ca asya avasajjata
16.
The left arm of intelligent Khara, who was standing in his chariot and roaring, trembled. And Khara himself became hindered.
सास्रा संपद्यते दृष्टिः पश्यमानस्य सर्वतः ।
ललाटे च रुजा जाता न च मोहान्न्यवर्तत ॥१७॥
ललाटे च रुजा जाता न च मोहान्न्यवर्तत ॥१७॥
17. sāsrā saṃpadyate dṛṣṭiḥ paśyamānasya sarvataḥ ,
lalāṭe ca rujā jātā na ca mohānnyavartata.
lalāṭe ca rujā jātā na ca mohānnyavartata.
17.
sāsrā saṃpadyate dṛṣṭiḥ paśyamānasya sarvataḥ
| lalāṭe ca rujā jātā na ca mohāt nyavartata
| lalāṭe ca rujā jātā na ca mohāt nyavartata
17.
sarvataḥ paśyamānasya dṛṣṭiḥ sāsrā saṃpadyate lalāṭe ca rujā jātā,
ca mohāt na nyavartata
ca mohāt na nyavartata
17.
His gaze became tearful as he looked everywhere. And pain arose on his forehead, yet he did not turn away from his delusion (moha).
तान् समीक्ष्य महोत्पातानुत्थितान् रोमहर्षणान् ।
अब्रवीद् राक्षसान् सर्वान्प्रहसन् स खरस्तदा ॥१८॥
अब्रवीद् राक्षसान् सर्वान्प्रहसन् स खरस्तदा ॥१८॥
18. tān samīkṣya mahotpātānutthitān romaharṣaṇān ,
abravīd rākṣasān sarvānprahasan sa kharastadā.
abravīd rākṣasān sarvānprahasan sa kharastadā.
18.
tān samīkṣya mahotpātān utthitān romaharṣaṇān |
abravīt rākṣasān sarvān prahasan sa kharaḥ tadā
abravīt rākṣasān sarvān prahasan sa kharaḥ tadā
18.
tadā sa kharaḥ utthitān romaharṣaṇān tān mahotpātān samīkṣya,
prahasan,
sarvān rākṣasān abravīt
prahasan,
sarvān rākṣasān abravīt
18.
Then, having observed all those great, hair-raising portents that had arisen, Khara, laughing, spoke to all the rākṣasas.
महोत्पातानिमान् सर्वानुत्थितान् घोरदर्शनान् ।
न चिन्तयाम्यहं वीर्याद्बलवान्दुर्बलानिव ॥१९॥
न चिन्तयाम्यहं वीर्याद्बलवान्दुर्बलानिव ॥१९॥
19. mahotpātānimān sarvānutthitān ghoradarśanān ,
na cintayāmyahaṃ vīryādbalavāndurbalāniva.
na cintayāmyahaṃ vīryādbalavāndurbalāniva.
19.
mahotpātān imān sarvān utthitān ghoradarśanān
| na cintayāmi ahaṃ vīryāt balavān durbalān iva
| na cintayāmi ahaṃ vīryāt balavān durbalān iva
19.
ahaṃ balavān vīryāt imān sarvān utthitān
ghoradarśanān mahotpātān durbalān iva na cintayāmi
ghoradarśanān mahotpātān durbalān iva na cintayāmi
19.
I, being strong, do not concern myself with all these great, dreadful-looking portents that have arisen, just as a powerful person disregards the weak, due to my own valor.
तारा अपि शरैस्तीक्ष्णैः पातयेयं नभस्तलात् ।
मृत्युं मरणधर्मेण संक्रुद्धो योजयाम्यहम् ॥२०॥
मृत्युं मरणधर्मेण संक्रुद्धो योजयाम्यहम् ॥२०॥
20. tārā api śaraistīkṣṇaiḥ pātayeyaṃ nabhastalāt ,
mṛtyuṃ maraṇadharmeṇa saṃkruddho yojayāmyaham.
mṛtyuṃ maraṇadharmeṇa saṃkruddho yojayāmyaham.
20.
tārāḥ api śaraiḥ tīkṣṇaiḥ pātayeyam nabhastalāt
| mṛtyum maraṇadharmeṇa saṃkruddhaḥ yojayāmi aham
| mṛtyum maraṇadharmeṇa saṃkruddhaḥ yojayāmi aham
20.
aham api tīkṣṇaiḥ śaraiḥ tārāḥ nabhastalāt pātayeyam
aham saṃkruddhaḥ maraṇadharmeṇa mṛtyum yojayāmi
aham saṃkruddhaḥ maraṇadharmeṇa mṛtyum yojayāmi
20.
Even the stars I could make fall from the sky with sharp arrows. I, being exceedingly enraged, would apply death through the intrinsic nature (dharma) of mortality.
राघवं तं बलोत्सिक्तं भ्रातरं चापि लक्ष्मणम् ।
अहत्वा सायकैस्तीक्ष्णैर्नोपावर्तितुमुत्सहे ॥२१॥
अहत्वा सायकैस्तीक्ष्णैर्नोपावर्तितुमुत्सहे ॥२१॥
21. rāghavaṃ taṃ balotsiktaṃ bhrātaraṃ cāpi lakṣmaṇam ,
ahatvā sāyakaistīkṣṇairnopāvartitumutsahe.
ahatvā sāyakaistīkṣṇairnopāvartitumutsahe.
21.
rāghavam tam balotsiktam bhrātaram ca api lakṣmaṇam
ahatvā sāyakaiḥ tīkṣṇaiḥ na upāvartitum utsahe
ahatvā sāyakaiḥ tīkṣṇaiḥ na upāvartitum utsahe
21.
na utsahe ahatvā tam balotsiktam rāghavam ca api
bhrātaram lakṣmaṇam tīkṣṇaiḥ sāyakaiḥ upāvartitum
bhrātaram lakṣmaṇam tīkṣṇaiḥ sāyakaiḥ upāvartitum
21.
I do not venture to return without having killed that Rāghava, who is arrogant with his might, and also his brother Lakshmana, with my sharp arrows.
सकामा भगिनी मे ऽस्तु पीत्वा तु रुधिरं तयोः ।
यन्निमित्तं तु रामस्य लक्ष्मणस्य विपर्ययः ॥२२॥
यन्निमित्तं तु रामस्य लक्ष्मणस्य विपर्ययः ॥२२॥
22. sakāmā bhaginī me'stu pītvā tu rudhiraṃ tayoḥ ,
yannimittaṃ tu rāmasya lakṣmaṇasya viparyayaḥ.
yannimittaṃ tu rāmasya lakṣmaṇasya viparyayaḥ.
22.
sakāmā bhaginī me astu pītvā tu rudhiram tayoḥ
yannimittam tu rāmasya lakṣmaṇasya viparyayaḥ
yannimittam tu rāmasya lakṣmaṇasya viparyayaḥ
22.
me bhaginī tayoḥ rudhiram pītvā sakāmā astu
yannimittam tu rāmasya lakṣmaṇasya viparyayaḥ
yannimittam tu rāmasya lakṣmaṇasya viparyayaḥ
22.
May my sister's desire be fulfilled, indeed, by drinking the blood of those two (Rama and Lakshmana). It is for her sake that the misfortune of Rama and Lakshmana has occurred.
न क्व चित् प्राप्तपूर्वो मे संयुगेषु पराजयः ।
युष्माकमेतत् प्रत्यक्षं नानृतं कथयाम्यहम् ॥२३॥
युष्माकमेतत् प्रत्यक्षं नानृतं कथयाम्यहम् ॥२३॥
23. na kva cit prāptapūrvo me saṃyugeṣu parājayaḥ ,
yuṣmākametat pratyakṣaṃ nānṛtaṃ kathayāmyaham.
yuṣmākametat pratyakṣaṃ nānṛtaṃ kathayāmyaham.
23.
na kva cit prāptapūrvaḥ me saṃyugeṣu parājayaḥ
yuṣmākam etat pratyakṣam na anṛtam kathayāmi aham
yuṣmākam etat pratyakṣam na anṛtam kathayāmi aham
23.
me saṃyugeṣu kva cit parājayaḥ prāptapūrvaḥ na
yuṣmākam etat pratyakṣam aham anṛtam na kathayāmi
yuṣmākam etat pratyakṣam aham anṛtam na kathayāmi
23.
I have never before experienced defeat in any battle. This is evident to you all; I do not speak a lie.
देवराजमपि क्रुद्धो मत्तैरावतयायिनम् ।
वज्रहस्तं रणे हन्यां किं पुनस्तौ च मानुषौ ॥२४॥
वज्रहस्तं रणे हन्यां किं पुनस्तौ च मानुषौ ॥२४॥
24. devarājamapi kruddho mattairāvatayāyinam ,
vajrahastaṃ raṇe hanyāṃ kiṃ punastau ca mānuṣau.
vajrahastaṃ raṇe hanyāṃ kiṃ punastau ca mānuṣau.
24.
devarājam api kruddhaḥ mattairāvatayāyinam
vajrahastam raṇe hanyām kim punaḥ tau ca mānuṣau
vajrahastam raṇe hanyām kim punaḥ tau ca mānuṣau
24.
kruddhaḥ mattairāvatayāyinam vajrahastam
devarājam api raṇe hanyām kim punaḥ tau ca mānuṣau
devarājam api raṇe hanyām kim punaḥ tau ca mānuṣau
24.
Enraged, I could kill even Indra, the king of the gods, who rides on the intoxicated Airavata and holds the thunderbolt (vajra) in his hand, in battle. What then of those two mere human beings?
सा तस्य गर्जितं श्रुत्वा राक्षसस्य महाचमूः ।
प्रहर्षमतुलं लेभे मृत्युपाशावपाशिता ॥२५॥
प्रहर्षमतुलं लेभे मृत्युपाशावपाशिता ॥२५॥
25. sā tasya garjitaṃ śrutvā rākṣasasya mahācamūḥ ,
praharṣamatulaṃ lebhe mṛtyupāśāvapāśitā.
praharṣamatulaṃ lebhe mṛtyupāśāvapāśitā.
25.
sā tasya garjitam śrutvā rākṣasasya mahācamūḥ
praharṣam atulam lebhe mṛtyupāśāvapāśitā
praharṣam atulam lebhe mṛtyupāśāvapāśitā
25.
sā rākṣasasya tasya garjitam śrutvā
mṛtyupāśāvapāśitā mahācamūḥ atulam praharṣam lebhe
mṛtyupāśāvapāśitā mahācamūḥ atulam praharṣam lebhe
25.
Having heard that demon's roar, his great army, freed from the noose of death, obtained unparalleled joy.
समेयुश्च महात्मानो युद्धदर्शनकाङ्क्षिणः ।
ऋषयो देवगन्धर्वाः सिद्धाश्च सह चारणैः ॥२६॥
ऋषयो देवगन्धर्वाः सिद्धाश्च सह चारणैः ॥२६॥
26. sameyuśca mahātmāno yuddhadarśanakāṅkṣiṇaḥ ,
ṛṣayo devagandharvāḥ siddhāśca saha cāraṇaiḥ.
ṛṣayo devagandharvāḥ siddhāśca saha cāraṇaiḥ.
26.
sameyuḥ ca mahātmānaḥ yuddhadarśanakāṅkṣiṇaḥ
ṛṣayaḥ devagandharvāḥ siddhāḥ ca saha cāraṇaiḥ
ṛṣayaḥ devagandharvāḥ siddhāḥ ca saha cāraṇaiḥ
26.
yuddhadarśanakāṅkṣiṇaḥ mahātmānaḥ ṛṣayaḥ
devagandharvāḥ ca siddhāḥ ca saha cāraṇaiḥ sameyuḥ
devagandharvāḥ ca siddhāḥ ca saha cāraṇaiḥ sameyuḥ
26.
Great-souled beings, desiring to witness the battle, gathered: sages, gods, gandharvas, and siddhas along with charanas.
समेत्य चोरुः सहितास्ते ऽन्यायं पुण्यकर्मणः ।
स्वस्ति गोब्राह्मणेभ्यो ऽस्तु लोकानां ये च संमताः ॥२७॥
स्वस्ति गोब्राह्मणेभ्यो ऽस्तु लोकानां ये च संमताः ॥२७॥
27. sametya coruḥ sahitāste'nyāyaṃ puṇyakarmaṇaḥ ,
svasti gobrāhmaṇebhyo'stu lokānāṃ ye ca saṃmatāḥ.
svasti gobrāhmaṇebhyo'stu lokānāṃ ye ca saṃmatāḥ.
27.
sametya ca ūcuḥ sahitāḥ te anyāyam puṇyakarmaṇaḥ
svasti gobrāhmaṇebhyaḥ astu lokānām ye ca saṃmatāḥ
svasti gobrāhmaṇebhyaḥ astu lokānām ye ca saṃmatāḥ
27.
sametya ca sahitāḥ te puṇyakarmaṇaḥ anyāyam ūcuḥ.
gobrāhmaṇebhyaḥ ca ye lokānām saṃmatāḥ tebhyaḥ svasti astu
gobrāhmaṇebhyaḥ ca ye lokānām saṃmatāḥ tebhyaḥ svasti astu
27.
Having gathered, they, united, spoke about the injustice against the virtuous one. "May there be well-being for cows and Brahmins, and for those respected people of the worlds."
जयतां राघवो युद्धे पौलस्त्यान् रजनीचरान् ।
चक्रा हस्तो यथा युद्धे सर्वानसुरपुंगवान् ॥२८॥
चक्रा हस्तो यथा युद्धे सर्वानसुरपुंगवान् ॥२८॥
28. jayatāṃ rāghavo yuddhe paulastyān rajanīcarān ,
cakrā hasto yathā yuddhe sarvānasurapuṃgavān.
cakrā hasto yathā yuddhe sarvānasurapuṃgavān.
28.
jayatām rāghavaḥ yuddhe paulastyān rajaincarān
cakrahastaḥ yathā yuddhe sarvān asurapuṅgavān
cakrahastaḥ yathā yuddhe sarvān asurapuṅgavān
28.
rāghavaḥ yuddhe paulastyān rajaincarān jayatām; yathā
cakrahastaḥ yuddhe sarvān asurapuṅgavān (jayatām)
cakrahastaḥ yuddhe sarvān asurapuṅgavān (jayatām)
28.
May Rāghava (Rāma) conquer the descendants of Pulastya, the night-wandering demons, in battle, just as the discus-wielder (Viṣṇu) conquers all the chief asuras in battle.
एतच्चान्यच्च बहुशो ब्रुवाणाः परमर्षयः ।
ददृशुर्वाहिनीं तेषां राक्षसानां गतायुषाम् ॥२९॥
ददृशुर्वाहिनीं तेषां राक्षसानां गतायुषाम् ॥२९॥
29. etaccānyacca bahuśo bruvāṇāḥ paramarṣayaḥ ,
dadṛśurvāhinīṃ teṣāṃ rākṣasānāṃ gatāyuṣām.
dadṛśurvāhinīṃ teṣāṃ rākṣasānāṃ gatāyuṣām.
29.
etat ca anyat ca bahuśaḥ bruvāṇāḥ paramarṣayaḥ
dadṛśuḥ vāhinīm teṣām rākṣasānām gatāyuṣām
dadṛśuḥ vāhinīm teṣām rākṣasānām gatāyuṣām
29.
paramarṣayaḥ etat ca anyat ca bahuśaḥ bruvāṇāḥ
teṣām rākṣasānām gatāyuṣām vāhinīm dadṛśuḥ
teṣām rākṣasānām gatāyuṣām vāhinīm dadṛśuḥ
29.
The great sages, speaking these and many other things repeatedly, then beheld that army of Rākṣasas whose lives were destined to end.
रथेन तु खरो वेगात् सैन्यस्याग्राद्विनिःसृतः ।
तं दृष्ट्वा राक्षसं भूयो राक्षसाश्च विनिःसृताः ॥३०॥
तं दृष्ट्वा राक्षसं भूयो राक्षसाश्च विनिःसृताः ॥३०॥
30. rathena tu kharo vegāt sainyasyāgrādviniḥsṛtaḥ ,
taṃ dṛṣṭvā rākṣasaṃ bhūyo rākṣasāśca viniḥsṛtāḥ.
taṃ dṛṣṭvā rākṣasaṃ bhūyo rākṣasāśca viniḥsṛtāḥ.
30.
rathena tu kharaḥ vegāt sainyasya agrāt viniḥsṛtaḥ
tam dṛṣṭvā rākṣasam bhūyaḥ rākṣasāḥ ca viniḥsṛtāḥ
tam dṛṣṭvā rākṣasam bhūyaḥ rākṣasāḥ ca viniḥsṛtāḥ
30.
tu kharaḥ rathena vegāt sainyasya agrāt viniḥsṛtaḥ
tam rākṣasam dṛṣṭvā ca bhūyaḥ rākṣasāḥ viniḥsṛtāḥ
tam rākṣasam dṛṣṭvā ca bhūyaḥ rākṣasāḥ viniḥsṛtāḥ
30.
But Khara, by chariot, swiftly emerged from the front of the army. Having seen him, other Rākṣasas also came forth again.
श्येन गामी पृथुग्रीवो यज्ञशत्रुर्विहंगमः ।
दुर्जयः करवीराक्षः परुषः कालकार्मुकः ॥३१॥
दुर्जयः करवीराक्षः परुषः कालकार्मुकः ॥३१॥
31. śyena gāmī pṛthugrīvo yajñaśatrurvihaṃgamaḥ ,
durjayaḥ karavīrākṣaḥ paruṣaḥ kālakārmukaḥ.
durjayaḥ karavīrākṣaḥ paruṣaḥ kālakārmukaḥ.
31.
śyenagāmī pṛthugrīvaḥ yajñaśatruḥ vihaṅgamaḥ
durjayaḥ karavīrākṣaḥ paruṣaḥ kālakārmukaḥ
durjayaḥ karavīrākṣaḥ paruṣaḥ kālakārmukaḥ
31.
śyenagāmī pṛthugrīvaḥ yajñaśatruḥ vihaṅgamaḥ
durjayaḥ karavīrākṣaḥ paruṣaḥ kālakārmukaḥ
durjayaḥ karavīrākṣaḥ paruṣaḥ kālakārmukaḥ
31.
Śyenagāmī, Pṛthugrīva, Yajñaśatru (enemy of Vedic ritual), Vihaṅgama, Durjaya, Karavīrākṣa, Paruṣa, and Kālakārmuka.
मेघमाली महामाली सर्पास्यो रुधिराशनः ।
द्वादशैते महावीर्याः प्रतस्थुरभितः खरम् ॥३२॥
द्वादशैते महावीर्याः प्रतस्थुरभितः खरम् ॥३२॥
32. meghamālī mahāmālī sarpāsyo rudhirāśanaḥ ,
dvādaśaite mahāvīryāḥ pratasthurabhitaḥ kharam.
dvādaśaite mahāvīryāḥ pratasthurabhitaḥ kharam.
32.
meghamālī mahāmālī sarpāsyaḥ rudhirāśanaḥ
dvādaśa ete mahāvīryāḥ pratasthuḥ abhitaḥ kharam
dvādaśa ete mahāvīryāḥ pratasthuḥ abhitaḥ kharam
32.
meghamālī mahāmālī sarpāsyaḥ rudhirāśanaḥ ete
dvādaśa mahāvīryāḥ kharam abhitaḥ pratasthuḥ
dvādaśa mahāvīryāḥ kharam abhitaḥ pratasthuḥ
32.
Meghamālī, Mahāmālī, Sarpāsya, and Rudhirāśana – these twelve exceedingly powerful ones proceeded, surrounding Khara.
महाकपालः स्थूलाक्षः प्रमाथी त्रिशिरास्तथा ।
चत्वार एते सेनाग्र्या दूषणं पृष्ठतो ऽन्वयुः ॥३३॥
चत्वार एते सेनाग्र्या दूषणं पृष्ठतो ऽन्वयुः ॥३३॥
33. mahākapālaḥ sthūlākṣaḥ pramāthī triśirāstathā ,
catvāra ete senāgryā dūṣaṇaṃ pṛṣṭhato'nvayuḥ.
catvāra ete senāgryā dūṣaṇaṃ pṛṣṭhato'nvayuḥ.
33.
mahākapālaḥ sthūlākṣaḥ pramāthī triśirāḥ tathā |
catvāraḥ ete senāgryāḥ dūṣaṇam pṛṣṭhataḥ anvayuḥ
catvāraḥ ete senāgryāḥ dūṣaṇam pṛṣṭhataḥ anvayuḥ
33.
mahākapālaḥ sthūlākṣaḥ pramāthī tathā triśirāḥ
ete catvāraḥ senāgryāḥ pṛṣṭhataḥ dūṣaṇam anvayuḥ
ete catvāraḥ senāgryāḥ pṛṣṭhataḥ dūṣaṇam anvayuḥ
33.
Mahakapala, Sthulaksha, Pramathi, and Trishiras – these four chief warriors followed Dushana from behind.
सा भीमवेगा समराभिकामा सुदारुणा राक्षसवीर सेना ।
तौ राजपुत्रौ सहसाभ्युपेता मालाग्रहाणामिव चन्द्रसूर्यौ ॥३४॥
तौ राजपुत्रौ सहसाभ्युपेता मालाग्रहाणामिव चन्द्रसूर्यौ ॥३४॥
34. sā bhīmavegā samarābhikāmā sudāruṇā rākṣasavīra senā ,
tau rājaputrau sahasābhyupetā mālāgrahāṇāmiva candrasūryau.
tau rājaputrau sahasābhyupetā mālāgrahāṇāmiva candrasūryau.
34.
sā bhīmavegā samara-abhikāmā su-dāruṇā rākṣasavīra senā | tau
rājaputrau sahasā abhi-upetā mālāgrahāṇām iva candrasūryau
rājaputrau sahasā abhi-upetā mālāgrahāṇām iva candrasūryau
34.
sā bhīmavegā samara-abhikāmā su-dāruṇā rākṣasavīra senā tau
rājaputrau sahasā abhi-upetā mālāgrahāṇām candrasūryau iva
rājaputrau sahasā abhi-upetā mālāgrahāṇām candrasūryau iva
34.
That tremendously swift, battle-eager, and exceedingly dreadful army of Rākṣasa heroes suddenly approached the two princes, just as a host of planets approaches the moon and the sun.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22 (current chapter)
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100