वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-32
अथ प्रतिसमादिष्टो लक्ष्मणः परवीरहा ।
प्रविवेश गुहां घोरां किष्किन्धां रामशासनात् ॥१॥
प्रविवेश गुहां घोरां किष्किन्धां रामशासनात् ॥१॥
1. atha pratisamādiṣṭo lakṣmaṇaḥ paravīrahā ,
praviveśa guhāṃ ghorāṃ kiṣkindhāṃ rāmaśāsanāt.
praviveśa guhāṃ ghorāṃ kiṣkindhāṃ rāmaśāsanāt.
1.
atha pratisamādiṣṭaḥ lakṣmaṇaḥ paravīrahā
praviveśa guhām ghorām kiṣkindhām rāmaśāsanāt
praviveśa guhām ghorām kiṣkindhām rāmaśāsanāt
1.
atha paravīrahā pratisamādiṣṭaḥ lakṣmaṇaḥ
rāmaśāsanāt ghorām guhām kiṣkindhām praviveśa
rāmaśāsanāt ghorām guhām kiṣkindhām praviveśa
1.
Then Lakṣmaṇa, the slayer of mighty adversaries, having received his instructions, entered the formidable cave of Kiṣkindhā at Rāma's command.
द्वारस्था हरयस्तत्र महाकाया महाबलाः ।
बभूवुर्लक्ष्मणं दृष्ट्वा सर्वे प्राञ्जलयः स्थिताः ॥२॥
बभूवुर्लक्ष्मणं दृष्ट्वा सर्वे प्राञ्जलयः स्थिताः ॥२॥
2. dvārasthā harayastatra mahākāyā mahābalāḥ ,
babhūvurlakṣmaṇaṃ dṛṣṭvā sarve prāñjalayaḥ sthitāḥ.
babhūvurlakṣmaṇaṃ dṛṣṭvā sarve prāñjalayaḥ sthitāḥ.
2.
dvārasthāḥ harayaḥ tatra mahākāyāḥ mahābalāḥ
babhūvuḥ lakṣmaṇam dṛṣṭvā sarve prāñjalayaḥ sthitāḥ
babhūvuḥ lakṣmaṇam dṛṣṭvā sarve prāñjalayaḥ sthitāḥ
2.
tatra dvārasthāḥ mahākāyāḥ mahābalāḥ sarve harayaḥ
lakṣmaṇam dṛṣṭvā prāñjalayaḥ sthitāḥ babhūvuḥ
lakṣmaṇam dṛṣṭvā prāñjalayaḥ sthitāḥ babhūvuḥ
2.
There, at the gate, all the monkeys, who were of colossal build and immense strength, stood respectfully with folded hands upon seeing Lakṣmaṇa.
निःश्वसन्तं तु तं दृष्ट्वा क्रुद्धं दशरथात्मजम् ।
बभूवुर्हरयस्त्रस्ता न चैनं पर्यवारयन् ॥३॥
बभूवुर्हरयस्त्रस्ता न चैनं पर्यवारयन् ॥३॥
3. niḥśvasantaṃ tu taṃ dṛṣṭvā kruddhaṃ daśarathātmajam ,
babhūvurharayastrastā na cainaṃ paryavārayan.
babhūvurharayastrastā na cainaṃ paryavārayan.
3.
niḥśvasantam tu tam dṛṣṭvā kruddham daśarathātmajam
babhūvuḥ harayaḥ trastāḥ na ca enam paryavārayan
babhūvuḥ harayaḥ trastāḥ na ca enam paryavārayan
3.
tu niḥśvasantam kruddham tam daśarathātmajam dṛṣṭvā
harayaḥ trastāḥ babhūvuḥ ca enam na paryavārayan
harayaḥ trastāḥ babhūvuḥ ca enam na paryavārayan
3.
However, upon seeing him, the son of Daśaratha (Lakṣmaṇa), breathing heavily in anger, the monkeys became terrified and did not approach to surround him.
स तं रत्नमयीं श्रीमान्दिव्यां पुष्पितकाननाम् ।
रम्यां रत्नसमाकीर्णां ददर्श महतीं गुहाम् ॥४॥
रम्यां रत्नसमाकीर्णां ददर्श महतीं गुहाम् ॥४॥
4. sa taṃ ratnamayīṃ śrīmāndivyāṃ puṣpitakānanām ,
ramyāṃ ratnasamākīrṇāṃ dadarśa mahatīṃ guhām.
ramyāṃ ratnasamākīrṇāṃ dadarśa mahatīṃ guhām.
4.
sa tam ratnamayīm śrīmān divyām puṣpitakānanām
ramyām ratnasamākīrṇām dadarśa mahatīm guhām
ramyām ratnasamākīrṇām dadarśa mahatīm guhām
4.
sa śrīmān tam ratnamayīm divyām puṣpitakānanām
ramyām ratnasamākīrṇām mahatīm guhām dadarśa
ramyām ratnasamākīrṇām mahatīm guhām dadarśa
4.
The glorious one saw that great, divine cave, which was made of gems, adorned with blossoming forests, charming, and thoroughly covered with gems.
हर्म्यप्रासादसंबाधां नानापण्योपशोभिताम् ।
सर्वकामफलैर्वृक्षैः पुष्पितैरुपशोभिताम् ॥५॥
सर्वकामफलैर्वृक्षैः पुष्पितैरुपशोभिताम् ॥५॥
5. harmyaprāsādasaṃbādhāṃ nānāpaṇyopaśobhitām ,
sarvakāmaphalairvṛkṣaiḥ puṣpitairupaśobhitām.
sarvakāmaphalairvṛkṣaiḥ puṣpitairupaśobhitām.
5.
harmyaprāsādasaṃbādhām nānāpaṇyopaśobhitām
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ puṣpitaiḥ upaśobhitām
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ puṣpitaiḥ upaśobhitām
5.
harmyaprāsādasaṃbādhām nānāpaṇyopaśobhitām
sarvakāmaphalaiḥ puṣpitaiḥ vṛkṣaiḥ upaśobhitām
sarvakāmaphalaiḥ puṣpitaiḥ vṛkṣaiḥ upaśobhitām
5.
(It was a cave) crowded with mansions and palaces, beautified by various merchandise, and adorned with blossoming trees bearing all desired fruits.
देवगन्धर्वपुत्रैश्च वानरैः कामरूपिभिः ।
दिव्य माल्याम्बरधारैः शोभितां प्रियदर्शनैः ॥६॥
दिव्य माल्याम्बरधारैः शोभितां प्रियदर्शनैः ॥६॥
6. devagandharvaputraiśca vānaraiḥ kāmarūpibhiḥ ,
divya mālyāmbaradhāraiḥ śobhitāṃ priyadarśanaiḥ.
divya mālyāmbaradhāraiḥ śobhitāṃ priyadarśanaiḥ.
6.
devagandharvaputraiḥ ca vānaraiḥ kāmarūpibhiḥ
divyamālyāmbaradhāraiḥ śobhitām priyadarśanaiḥ
divyamālyāmbaradhāraiḥ śobhitām priyadarśanaiḥ
6.
devagandharvaputraiḥ ca kāmarūpibhiḥ vānaraiḥ
divyamālyāmbaradhāraiḥ priyadarśanaiḥ śobhitām
divyamālyāmbaradhāraiḥ priyadarśanaiḥ śobhitām
6.
(It was) adorned by the sons of gods and Gandharvas, by wish-fulfilling monkeys, by those wearing divine garlands and garments, and by those of pleasant appearance.
चन्दनागरुपद्मानां गन्धैः सुरभिगन्धिनाम् ।
मैरेयाणां मधूनां च संमोदितमहापथाम् ॥७॥
मैरेयाणां मधूनां च संमोदितमहापथाम् ॥७॥
7. candanāgarupadmānāṃ gandhaiḥ surabhigandhinām ,
maireyāṇāṃ madhūnāṃ ca saṃmoditamahāpathām.
maireyāṇāṃ madhūnāṃ ca saṃmoditamahāpathām.
7.
candanāgarupadmānām gandhaiḥ surabhigandhinām
maireyāṇām madhūnām ca saṃmoditamahāpathām
maireyāṇām madhūnām ca saṃmoditamahāpathām
7.
candanāgarupadmānām surabhigandhinām gandhaiḥ
maireyāṇām madhūnām ca saṃmoditamahāpathām
maireyāṇām madhūnām ca saṃmoditamahāpathām
7.
(It was a cave) where the great paths were filled with the delightful fragrances of sandalwood, agalloch wood, and lotuses, as well as the aromas of Maireya wine and honey.
विन्ध्यमेरुगिरिप्रस्थैः प्रासादैर्नैकभूमिभिः ।
ददर्श गिरिनद्यश्च विमलास्तत्र राघवः ॥८॥
ददर्श गिरिनद्यश्च विमलास्तत्र राघवः ॥८॥
8. vindhyamerugiriprasthaiḥ prāsādairnaikabhūmibhiḥ ,
dadarśa girinadyaśca vimalāstatra rāghavaḥ.
dadarśa girinadyaśca vimalāstatra rāghavaḥ.
8.
vindhyamerugiriprasthaiḥ prāsādaiḥ naikabhūmibhiḥ
dadarśa girinadyaḥ ca vimalāḥ tatra rāghavaḥ
dadarśa girinadyaḥ ca vimalāḥ tatra rāghavaḥ
8.
rāghavaḥ tatra vindhyamerugiriprasthaiḥ naikabhūmibhiḥ
prāsādaiḥ ca vimalāḥ girinadyaḥ dadarśa
prāsādaiḥ ca vimalāḥ girinadyaḥ dadarśa
8.
There, Rama (rāghava) saw pure mountain rivers and multi-storied palaces that resembled the plateaus of the Vindhya and Meru mountains.
अङ्गदस्य गृहं रम्यं मैन्दस्य द्विविदस्य च ।
गवयस्य गवाक्षस्य गजस्य शरभस्य च ॥९॥
गवयस्य गवाक्षस्य गजस्य शरभस्य च ॥९॥
9. aṅgadasya gṛhaṃ ramyaṃ maindasya dvividasya ca ,
gavayasya gavākṣasya gajasya śarabhasya ca.
gavayasya gavākṣasya gajasya śarabhasya ca.
9.
aṅgadasya gṛham ramyam maindasya dvividasya
ca gavayasya gavākṣasya gajasya śarabhasya ca
ca gavayasya gavākṣasya gajasya śarabhasya ca
9.
aṅgadasya ramyam gṛham ca maindasya dvividasya ca
gavayasya gavākṣasya gajasya śarabhasya (gṛham)
gavayasya gavākṣasya gajasya śarabhasya (gṛham)
9.
(He also saw) the charming house of Angada, and of Mainda and Dvivida, and of Gavaya, Gavaksha, Gaja, and Sharabha.
विद्युन्मालेश्च संपातेः सूर्याक्षस्य हनूमतः ।
वीरबाहोः सुबाहोश्च नलस्य च महात्मनः ॥१०॥
वीरबाहोः सुबाहोश्च नलस्य च महात्मनः ॥१०॥
10. vidyunmāleśca saṃpāteḥ sūryākṣasya hanūmataḥ ,
vīrabāhoḥ subāhośca nalasya ca mahātmanaḥ.
vīrabāhoḥ subāhośca nalasya ca mahātmanaḥ.
10.
vidyunmāleḥ ca saṃpāteḥ sūryākṣasya hanūmataḥ
vīrabāhoḥ subāhoḥ ca nalasya ca mahātmanaḥ
vīrabāhoḥ subāhoḥ ca nalasya ca mahātmanaḥ
10.
vidyunmāleḥ ca saṃpāteḥ sūryākṣasya hanūmataḥ
vīrabāhoḥ ca subāhoḥ ca mahātmanaḥ nalasya (gṛham)
vīrabāhoḥ ca subāhoḥ ca mahātmanaḥ nalasya (gṛham)
10.
And of Vidyunmali, of Sampati, of Suryaksha, of Hanuman, of Virabahu, and of Subahu, and of the great-souled (mahātman) Nala.
कुमुदस्य सुषेणस्य तारजाम्बवतोस्तथा ।
दधिवक्त्रस्य नीलस्य सुपाटलसुनेत्रयोः ॥११॥
दधिवक्त्रस्य नीलस्य सुपाटलसुनेत्रयोः ॥११॥
11. kumudasya suṣeṇasya tārajāmbavatostathā ,
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetrayoḥ.
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetrayoḥ.
11.
kumudasya suṣeṇasya tārajāmbavatoḥ tathā
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetranyoḥ
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetranyoḥ
11.
kumudasya suṣeṇasya tathā tārajāmbavatoḥ
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetranyoḥ (gṛham)
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetranyoḥ (gṛham)
11.
Of Kumuda, of Sushena, and similarly of Tara and Jambavan; of Dadhiwaktra, of Nila, and of Supatala and Sunetra.
एतेषां कपिमुख्यानां राजमार्गे महात्मनाम् ।
ददर्श गृहमुख्यानि महासाराणि लक्ष्मणः ॥१२॥
ददर्श गृहमुख्यानि महासाराणि लक्ष्मणः ॥१२॥
12. eteṣāṃ kapimukhyānāṃ rājamārge mahātmanām ,
dadarśa gṛhamukhyāni mahāsārāṇi lakṣmaṇaḥ.
dadarśa gṛhamukhyāni mahāsārāṇi lakṣmaṇaḥ.
12.
eteṣām kapimukhyānām rājamārge mahātmanām
dadarśa gṛhamukhyāni mahāsārāṇi lakṣmaṇaḥ
dadarśa gṛhamukhyāni mahāsārāṇi lakṣmaṇaḥ
12.
lakṣmaṇaḥ eteṣām kapimukhyānām mahātmanām
rājamārge mahāsārāṇi gṛhamukhyāni dadarśa
rājamārge mahāsārāṇi gṛhamukhyāni dadarśa
12.
Lakshmana saw the principal, magnificent houses of these great-souled (mahātman) chief monkeys along the royal road.
पाण्डुराभ्रप्रकाशानि दिव्यमाल्ययुतानि च ।
प्रभूतधनधान्यानि स्त्रीरत्नैः शोभितानि च ॥१३॥
प्रभूतधनधान्यानि स्त्रीरत्नैः शोभितानि च ॥१३॥
13. pāṇḍurābhraprakāśāni divyamālyayutāni ca ,
prabhūtadhanadhānyāni strīratnaiḥ śobhitāni ca.
prabhūtadhanadhānyāni strīratnaiḥ śobhitāni ca.
13.
pāṇḍurābhraprakāśāni divyamālyayutāni ca
prabhūtadhanadhānyāni strīratnaiḥ śobhitāni ca
prabhūtadhanadhānyāni strīratnaiḥ śobhitāni ca
13.
pāṇḍurābhraprakāśāni divyamālyayutāni ca
prabhūtadhanadhānyāni strīratnaiḥ śobhitāni ca
prabhūtadhanadhānyāni strīratnaiḥ śobhitāni ca
13.
And they (the houses) shone like white clouds, were adorned with divine garlands, abundant with wealth and grain, and graced by jewel-like women.
पाण्डुरेण तु शैलेन परिक्षिप्तं दुरासदम् ।
वानरेन्द्रगृहं रम्यं महेन्द्रसदनोपमम् ॥१४॥
वानरेन्द्रगृहं रम्यं महेन्द्रसदनोपमम् ॥१४॥
14. pāṇḍureṇa tu śailena parikṣiptaṃ durāsadam ,
vānarendragṛhaṃ ramyaṃ mahendrasadanopamam.
vānarendragṛhaṃ ramyaṃ mahendrasadanopamam.
14.
pāṇḍureṇa tu śailena parikṣiptam durāsadam
vānarendragṛham ramyam mahendrasadanopamam
vānarendragṛham ramyam mahendrasadanopamam
14.
vānarendragṛham ramyam mahendrasadanopamam
tu pāṇḍureṇa durāsadam śailena parikṣiptam
tu pāṇḍureṇa durāsadam śailena parikṣiptam
14.
And the charming house of the king of monkeys, resembling the abode of Mahendra, was surrounded by a white, inaccessible mountain.
शुल्कैः प्रासादशिखरैः कैलासशिखरोपमैः ।
सर्वकामफलैर्वृक्षैः पुष्टितैरुपशोभितम् ॥१५॥
सर्वकामफलैर्वृक्षैः पुष्टितैरुपशोभितम् ॥१५॥
15. śulkaiḥ prāsādaśikharaiḥ kailāsaśikharopamaiḥ ,
sarvakāmaphalairvṛkṣaiḥ puṣṭitairupaśobhitam.
sarvakāmaphalairvṛkṣaiḥ puṣṭitairupaśobhitam.
15.
śulkaiḥ prāsādaśikharaiḥ kailāsaśikharopamaiḥ
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ puṣṭitaiḥ upaśobhitam
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ puṣṭitaiḥ upaśobhitam
15.
śulkaiḥ kailāsaśikharopamaiḥ prāsādaśikharaiḥ
sarvakāmaphalaiḥ puṣṭitaiḥ vṛkṣaiḥ upaśobhitam
sarvakāmaphalaiḥ puṣṭitaiḥ vṛkṣaiḥ upaśobhitam
15.
It (the monkey-king's house) was adorned with gleaming palace-peaks resembling the summits of Kailasa, and with thriving trees that yielded all desired fruits.
महेन्द्रदत्तैः श्रीमद्भिर्नीलजीमूतसंनिभैः ।
दिव्यपुष्पफलैर्वृक्षैः शीतच्छायैर्मनोरमैः ॥१६॥
दिव्यपुष्पफलैर्वृक्षैः शीतच्छायैर्मनोरमैः ॥१६॥
16. mahendradattaiḥ śrīmadbhirnīlajīmūtasaṃnibhaiḥ ,
divyapuṣpaphalairvṛkṣaiḥ śītacchāyairmanoramaiḥ.
divyapuṣpaphalairvṛkṣaiḥ śītacchāyairmanoramaiḥ.
16.
mahendradattaiḥ śrīmadbhiḥ nīlajīmūtasaṃnibhaiḥ
divyapuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ śītacchāyaiḥ manoramaiḥ
divyapuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ śītacchāyaiḥ manoramaiḥ
16.
mahendradattaiḥ śrīmadbhiḥ nīlajīmūtasaṃnibhaiḥ
divyapuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ śītacchāyaiḥ manoramaiḥ
divyapuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ śītacchāyaiḥ manoramaiḥ
16.
[The palace was surrounded] by glorious trees, given by Mahendra (Indra), resembling blue clouds, bearing divine flowers and fruits, providing cool shade, and delightful.
हरिभिः संवृतद्वारं बलिभिः शस्त्रपाणिभिः ।
दिव्यमाल्यावृतं शुभ्रं तप्तकाञ्चनतोरणम् ॥१७॥
दिव्यमाल्यावृतं शुभ्रं तप्तकाञ्चनतोरणम् ॥१७॥
17. haribhiḥ saṃvṛtadvāraṃ balibhiḥ śastrapāṇibhiḥ ,
divyamālyāvṛtaṃ śubhraṃ taptakāñcanatoraṇam.
divyamālyāvṛtaṃ śubhraṃ taptakāñcanatoraṇam.
17.
haribhiḥ saṃvṛtadvāram balibhiḥ śastrapāṇibhiḥ
divyamālyāvṛtam śubhram taptakāñcanatoraṇam
divyamālyāvṛtam śubhram taptakāñcanatoraṇam
17.
haribhiḥ balibhiḥ śastrapāṇibhiḥ saṃvṛtadvāram
divyamālyāvṛtam śubhram taptakāñcanatoraṇam
divyamālyāvṛtam śubhram taptakāñcanatoraṇam
17.
[The house was] with its entrance guarded by strong, weapon-wielding monkeys, adorned with divine garlands, bright, and featuring archways of molten gold.
सुग्रीवस्य गृहं रम्यं प्रविवेश महाबलः ।
अवार्यमाणः सौमित्रिर्महाभ्रमिव भास्करः ॥१८॥
अवार्यमाणः सौमित्रिर्महाभ्रमिव भास्करः ॥१८॥
18. sugrīvasya gṛhaṃ ramyaṃ praviveśa mahābalaḥ ,
avāryamāṇaḥ saumitrirmahābhramiva bhāskaraḥ.
avāryamāṇaḥ saumitrirmahābhramiva bhāskaraḥ.
18.
sugrīvasya gṛham ramyam praviveśa mahābalaḥ
avāryamāṇaḥ saumitriḥ mahābhrám iva bhāskaraḥ
avāryamāṇaḥ saumitriḥ mahābhrám iva bhāskaraḥ
18.
mahābalaḥ avāryamāṇaḥ saumitriḥ sugrīvasya
ramyam gṛham praviveśa bhāskaraḥ mahābhrám iva
ramyam gṛham praviveśa bhāskaraḥ mahābhrám iva
18.
The greatly powerful Saumitri (Lakṣmaṇa), unhindered, entered Sugrīva's charming house, just as the sun enters a great cloud.
स सप्त कक्ष्या धर्मात्मा यानासनसमावृताः ।
प्रविश्य सुमहद्गुप्तं ददर्शान्तःपुरं महत् ॥१९॥
प्रविश्य सुमहद्गुप्तं ददर्शान्तःपुरं महत् ॥१९॥
19. sa sapta kakṣyā dharmātmā yānāsanasamāvṛtāḥ ,
praviśya sumahadguptaṃ dadarśāntaḥpuraṃ mahat.
praviśya sumahadguptaṃ dadarśāntaḥpuraṃ mahat.
19.
saḥ sapta kakṣyāḥ dharmātmā yānāasanasamāvṛtāḥ
praviśya sumahadguptam dadarśa antaḥpuram mahat
praviśya sumahadguptam dadarśa antaḥpuram mahat
19.
saḥ dharmātmā yānāasanasamāvṛtāḥ sapta kakṣyāḥ
praviśya sumahadguptam mahat antaḥpuram dadarśa
praviśya sumahadguptam mahat antaḥpuram dadarśa
19.
That righteous one (dharma-natured Lakṣmaṇa), having entered the seven chambers, which were furnished with vehicles and seats, then saw the great inner apartment, which was exceedingly well-guarded.
हैमराजतपर्यङ्कैर्बहुभिश्च वरासनैः ।
महार्हास्तरणोपेतैस्तत्र तत्रोपशोभितम् ॥२०॥
महार्हास्तरणोपेतैस्तत्र तत्रोपशोभितम् ॥२०॥
20. haimarājataparyaṅkairbahubhiśca varāsanaiḥ ,
mahārhāstaraṇopetaistatra tatropaśobhitam.
mahārhāstaraṇopetaistatra tatropaśobhitam.
20.
haimarājataparyaṅkaiḥ bahubhiḥ ca varāsanaiḥ
mahārhāstaraṇopetaiḥ tatra tatra upaśobhitam
mahārhāstaraṇopetaiḥ tatra tatra upaśobhitam
20.
upaśobhitam tatra tatra bahubhiḥ haimarājataparyaṅkaiḥ
ca varāsanaiḥ mahārhāstaraṇopetaiḥ
ca varāsanaiḥ mahārhāstaraṇopetaiḥ
20.
The place was adorned here and there with many golden and silver couches and excellent seats, which were furnished with very valuable coverings.
प्रविशन्नेव सततं शुश्राव मधुरस्वरम् ।
तन्त्रीगीतसमाकीर्णं समगीतपदाक्षरम् ॥२१॥
तन्त्रीगीतसमाकीर्णं समगीतपदाक्षरम् ॥२१॥
21. praviśanneva satataṃ śuśrāva madhurasvaram ,
tantrīgītasamākīrṇaṃ samagītapadākṣaram.
tantrīgītasamākīrṇaṃ samagītapadākṣaram.
21.
praviśan eva satatam śuśrāva madhurasvaram
tantrīgītasamākīrṇam samagītapadaakṣaram
tantrīgītasamākīrṇam samagītapadaakṣaram
21.
saḥ praviśan eva satatam tantrīgītasamākīrṇam
samagītapadaakṣaram madhurasvaram śuśrāva
samagītapadaakṣaram madhurasvaram śuśrāva
21.
Just as he entered, he continuously heard a sweet melody, which was filled with the music of stringed instruments and consisted of perfectly harmonized words and syllables.
बह्वीश्च विविधाकारा रूपयौवनगर्विताः ।
स्त्रियः सुग्रीवभवने ददर्श स महाबलः ॥२२॥
स्त्रियः सुग्रीवभवने ददर्श स महाबलः ॥२२॥
22. bahvīśca vividhākārā rūpayauvanagarvitāḥ ,
striyaḥ sugrīvabhavane dadarśa sa mahābalaḥ.
striyaḥ sugrīvabhavane dadarśa sa mahābalaḥ.
22.
bahvīḥ ca vividhākārāḥ rūpayauvanagarvitāḥ
striyaḥ sugrīvabhavane dadarśa saḥ mahābalaḥ
striyaḥ sugrīvabhavane dadarśa saḥ mahābalaḥ
22.
ca saḥ mahābalaḥ sugrīvabhavane bahvīḥ
vividhākārāḥ rūpayauvanagarvitāḥ striyaḥ dadarśa
vividhākārāḥ rūpayauvanagarvitāḥ striyaḥ dadarśa
22.
And the mighty one (Hanuman) saw many women in Sugriva's abode, women of diverse and beautiful forms who were proud of their beauty and youth.
दृष्ट्वाभिजनसंपन्नाश्चित्रमाल्यकृतस्रजः ।
वरमाल्यकृतव्यग्रा भूषणोत्तमभूषिताः ॥२३॥
वरमाल्यकृतव्यग्रा भूषणोत्तमभूषिताः ॥२३॥
23. dṛṣṭvābhijanasaṃpannāścitramālyakṛtasrajaḥ ,
varamālyakṛtavyagrā bhūṣaṇottamabhūṣitāḥ.
varamālyakṛtavyagrā bhūṣaṇottamabhūṣitāḥ.
23.
dṛṣṭvā abhijanasampannāḥ citramālyakṛtasrajaḥ
varamālyakṛtavyagrāḥ bhūṣaṇottamabhūṣitāḥ
varamālyakṛtavyagrāḥ bhūṣaṇottamabhūṣitāḥ
23.
dṛṣṭvā abhijanasampannāḥ citramālyakṛtasrajaḥ
varamālyakṛtavyagrāḥ bhūṣaṇottamabhūṣitāḥ
varamālyakṛtavyagrāḥ bhūṣaṇottamabhūṣitāḥ
23.
Having observed them, (he saw them as) endowed with noble lineage, wearing garlands of diverse flowers, busy with the preparation of excellent garlands, and adorned with the finest ornaments.
नातृप्तान्नाति च व्यग्रान्नानुदात्तपरिच्छदान् ।
सुग्रीवानुचरांश्चापि लक्षयामास लक्ष्मणः ॥२४॥
सुग्रीवानुचरांश्चापि लक्षयामास लक्ष्मणः ॥२४॥
24. nātṛptānnāti ca vyagrānnānudāttaparicchadān ,
sugrīvānucarāṃścāpi lakṣayāmāsa lakṣmaṇaḥ.
sugrīvānucarāṃścāpi lakṣayāmāsa lakṣmaṇaḥ.
24.
na atṛptān na ati ca vyagrān na anudāttaparicchadān
sugrīva-anucarān ca api lakṣayāmāsa lakṣmaṇaḥ
sugrīva-anucarān ca api lakṣayāmāsa lakṣmaṇaḥ
24.
lakṣmaṇaḥ sugrīva-anucarān na atṛptān ca na ati
vyagrān ca na anudāttaparicchadān api lakṣayāmāsa
vyagrān ca na anudāttaparicchadān api lakṣayāmāsa
24.
Lakṣmaṇa observed Sugrīva's followers, noting that they were neither discontent, nor excessively anxious, nor poorly dressed.
ततः सुग्रीवमासीनं काञ्चने परमासने ।
महार्हास्तरणोपेते ददर्शादित्यसंनिभम् ॥२५॥
महार्हास्तरणोपेते ददर्शादित्यसंनिभम् ॥२५॥
25. tataḥ sugrīvamāsīnaṃ kāñcane paramāsane ,
mahārhāstaraṇopete dadarśādityasaṃnibham.
mahārhāstaraṇopete dadarśādityasaṃnibham.
25.
tataḥ sugrīvam āsīnam kāñcane parama-āsane
mahā-arha-āstaraṇa-upete dadarśa āditya-saṃnibham
mahā-arha-āstaraṇa-upete dadarśa āditya-saṃnibham
25.
tataḥ dadarśa sugrīvam kāñcane parama-āsane
mahā-arha-āstaraṇa-upete āsīnam āditya-saṃnibham
mahā-arha-āstaraṇa-upete āsīnam āditya-saṃnibham
25.
Then he saw Sugrīva seated on a magnificent golden throne, adorned with a costly covering, and radiant like the sun.
दिव्याभरणचित्राङ्गं दिव्यरूपं यशस्विनम् ।
दिव्यमाल्याम्बरधरं महेन्द्रमिव दुर्जयम् ।
दिव्याभरणमाल्याभिः प्रमदाभिः समावृतम् ॥२६॥
दिव्यमाल्याम्बरधरं महेन्द्रमिव दुर्जयम् ।
दिव्याभरणमाल्याभिः प्रमदाभिः समावृतम् ॥२६॥
26. divyābharaṇacitrāṅgaṃ divyarūpaṃ yaśasvinam ,
divyamālyāmbaradharaṃ mahendramiva durjayam ,
divyābharaṇamālyābhiḥ pramadābhiḥ samāvṛtam.
divyamālyāmbaradharaṃ mahendramiva durjayam ,
divyābharaṇamālyābhiḥ pramadābhiḥ samāvṛtam.
26.
divya-ābharaṇa-citra-aṅgam divya-rūpam
yaśasvinam divya-mālya-ambara-dharam
mahā-indram iva durjayam
divya-ābharaṇa-mālyābhiḥ pramadābhiḥ samāvṛtam
yaśasvinam divya-mālya-ambara-dharam
mahā-indram iva durjayam
divya-ābharaṇa-mālyābhiḥ pramadābhiḥ samāvṛtam
26.
divya-ābharaṇa-citra-aṅgam divya-rūpam
yaśasvinam divya-mālya-ambara-dharam
mahā-indram iva durjayam
divya-ābharaṇa-mālyābhiḥ pramadābhiḥ samāvṛtam
yaśasvinam divya-mālya-ambara-dharam
mahā-indram iva durjayam
divya-ābharaṇa-mālyābhiḥ pramadābhiḥ samāvṛtam
26.
(He saw Sugrīva, whose) body was splendid with divine ornaments, who possessed a divine appearance, was glorious, wore divine garlands and clothing, was unconquerable like the mighty Indra, and was encircled by beautiful women adorned with divine ornaments and garlands.
रुमां तु वीरः परिरभ्य गाढं वरासनस्थो वरहेमवर्णः ।
ददर्श सौमित्रिमदीनसत्त्वं विशालनेत्रः सुविशालनेत्रम् ॥२७॥
ददर्श सौमित्रिमदीनसत्त्वं विशालनेत्रः सुविशालनेत्रम् ॥२७॥
27. rumāṃ tu vīraḥ parirabhya gāḍhaṃ varāsanastho varahemavarṇaḥ ,
dadarśa saumitrimadīnasattvaṃ viśālanetraḥ suviśālanetram.
dadarśa saumitrimadīnasattvaṃ viśālanetraḥ suviśālanetram.
27.
rumām tu vīraḥ parirabhya gāḍham
vara-āsana-sthaḥ vara-hema-varṇaḥ
dadarśa saumitrim adīna-sattvam
viśāla-netraḥ su-viśāla-netram
vara-āsana-sthaḥ vara-hema-varṇaḥ
dadarśa saumitrim adīna-sattvam
viśāla-netraḥ su-viśāla-netram
27.
vīraḥ viśāla-netraḥ tu vara-āsana-sthaḥ
vara-hema-varṇaḥ gāḍham
rumām parirabhya adīna-sattvam
su-viśāla-netram saumitrim dadarśa
vara-hema-varṇaḥ gāḍham
rumām parirabhya adīna-sattvam
su-viśāla-netram saumitrim dadarśa
27.
But the hero (Sugrīva), with his large eyes, who was seated on an excellent throne and possessed a brilliant golden complexion, having firmly embraced Rumā, then beheld Lakṣmaṇa, who had an undaunted spirit and very wide eyes.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32 (current chapter)
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100