वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-16
स जित्वा भ्रातरं राम धनदं राक्षसाधिपः ।
महासेनप्रसूतिं तु ययौ शरवणं ततः ॥१॥
महासेनप्रसूतिं तु ययौ शरवणं ततः ॥१॥
1. sa jitvā bhrātaraṃ rāma dhanadaṃ rākṣasādhipaḥ ,
mahāsenaprasūtiṃ tu yayau śaravaṇaṃ tataḥ.
mahāsenaprasūtiṃ tu yayau śaravaṇaṃ tataḥ.
1.
sa jitvā bhrātaram rāma dhanadam rākṣasādhipaḥ
mahāsenaprasūtim tu yayau śaravaṇam tataḥ
mahāsenaprasūtim tu yayau śaravaṇam tataḥ
1.
rāma sa rākṣasādhipaḥ bhrātaram dhanadam jitvā
tataḥ tu mahāsenaprasūtim śaravaṇam yayau
tataḥ tu mahāsenaprasūtim śaravaṇam yayau
1.
O Rāma, the lord of rākṣasas, having conquered his brother Kubera, then went to Śaravaṇa, the birthplace of Mahāsena (Kārtikeya).
अथापश्यद्दशग्रीवो रौक्मं शरवणं तदा ।
गभस्तिजालसंवीतं द्वितीयमिव भास्करम् ॥२॥
गभस्तिजालसंवीतं द्वितीयमिव भास्करम् ॥२॥
2. athāpaśyaddaśagrīvo raukmaṃ śaravaṇaṃ tadā ,
gabhastijālasaṃvītaṃ dvitīyamiva bhāskaram.
gabhastijālasaṃvītaṃ dvitīyamiva bhāskaram.
2.
atha apaśyat daśagrīvaḥ raukmam śaravaṇam tadā
gabhastijālasaṃvītam dvitīyam iva bhāskaram
gabhastijālasaṃvītam dvitīyam iva bhāskaram
2.
atha tadā daśagrīvaḥ gabhastijālasaṃvītam
dvitīyam bhāskaram iva raukmam śaravaṇam apaśyat
dvitīyam bhāskaram iva raukmam śaravaṇam apaśyat
2.
Then, Rāvaṇa (Daśagrīva) saw a golden 'Śaravaṇa' at that moment, enveloped in a network of rays, appearing like a second sun.
पर्वतं स समासाद्य किं चिद् रम्यवनान्तरम् ।
अपश्यत् पुष्पकं तत्र राम विष्टम्भितं दिवि ॥३॥
अपश्यत् पुष्पकं तत्र राम विष्टम्भितं दिवि ॥३॥
3. parvataṃ sa samāsādya kiṃ cid ramyavanāntaram ,
apaśyat puṣpakaṃ tatra rāma viṣṭambhitaṃ divi.
apaśyat puṣpakaṃ tatra rāma viṣṭambhitaṃ divi.
3.
parvatam saḥ samāsādya kim cit ramyavanāntaram
apaśyat puṣpakam tatra rāma viṣṭambhitam divi
apaśyat puṣpakam tatra rāma viṣṭambhitam divi
3.
rāma,
saḥ kim cit ramyavanāntaram parvatam samāsādya tatra divi viṣṭambhitam puṣpakam apaśyat
saḥ kim cit ramyavanāntaram parvatam samāsādya tatra divi viṣṭambhitam puṣpakam apaśyat
3.
O Rāma, having approached a mountain with somewhat beautiful forest interiors, he (Rāvaṇa) then saw the Puṣpaka (chariot) stopped in the sky there.
विष्टब्धं पुष्पकं दृष्ट्वा कामगं ह्यगमं कृतम् ।
राक्षसश्चिन्तयामास सचिवैस्तैः समावृतः ॥४॥
राक्षसश्चिन्तयामास सचिवैस्तैः समावृतः ॥४॥
4. viṣṭabdhaṃ puṣpakaṃ dṛṣṭvā kāmagaṃ hyagamaṃ kṛtam ,
rākṣasaścintayāmāsa sacivaistaiḥ samāvṛtaḥ.
rākṣasaścintayāmāsa sacivaistaiḥ samāvṛtaḥ.
4.
viṣṭabdham puṣpakam dṛṣṭvā kāmagam hi agamam
kṛtam rākṣasaḥ cintayāmāsa sacivaiḥ taiḥ samāvṛtaḥ
kṛtam rākṣasaḥ cintayāmāsa sacivaiḥ taiḥ samāvṛtaḥ
4.
sacivaiḥ taiḥ samāvṛtaḥ rākṣasaḥ kāmagam puṣpakam
hi viṣṭabdham agamam kṛtam dṛṣṭvā cintayāmāsa
hi viṣṭabdham agamam kṛtam dṛṣṭvā cintayāmāsa
4.
Having seen the Puṣpaka, which usually moves at will, rendered motionless and obstructed, the demon (Rāvaṇa), surrounded by his ministers, began to ponder.
किमिदं यन्निमित्तं मे न च गच्छति पुष्पकम् ।
पर्वतस्योपरिस्थस्य कस्य कर्म त्विदं भवेत् ॥५॥
पर्वतस्योपरिस्थस्य कस्य कर्म त्विदं भवेत् ॥५॥
5. kimidaṃ yannimittaṃ me na ca gacchati puṣpakam ,
parvatasyoparisthasya kasya karma tvidaṃ bhavet.
parvatasyoparisthasya kasya karma tvidaṃ bhavet.
5.
kim idam yat nimittam me na ca gacchati puṣpakam
parvatasya uparisthasya kasya karma tu idam bhavet
parvatasya uparisthasya kasya karma tu idam bhavet
5.
kim idam nimittam yat (yena) me puṣpakam na ca gacchati?
parvatasya uparisthasya kasya tu idam karma bhavet?
parvatasya uparisthasya kasya tu idam karma bhavet?
5.
What is this cause by which my Puṣpaka (chariot) does not move? Whose action (karma) could this be, associated with the mountain situated above?
ततो ऽब्रवीद्दशग्रीवं मारीचो बुद्धिकोविदः ।
नैतन्निष्कारणं राजन्पुष्पको ऽयं न गच्छति ॥६॥
नैतन्निष्कारणं राजन्पुष्पको ऽयं न गच्छति ॥६॥
6. tato'bravīddaśagrīvaṃ mārīco buddhikovidaḥ ,
naitanniṣkāraṇaṃ rājanpuṣpako'yaṃ na gacchati.
naitanniṣkāraṇaṃ rājanpuṣpako'yaṃ na gacchati.
6.
tataḥ abravīt daśagrīvam marīcaḥ buddhikovidaḥ na
etat niṣkāraṇam rājan puṣpakaḥ ayam na gacchati
etat niṣkāraṇam rājan puṣpakaḥ ayam na gacchati
6.
marīcaḥ buddhikovidaḥ tataḥ daśagrīvam abravīt
rājan etat niṣkāraṇam na ayam puṣpakaḥ na gacchati
rājan etat niṣkāraṇam na ayam puṣpakaḥ na gacchati
6.
Then Marīca, skilled in intellect, said to Daśagrīva (Rāvaṇa): 'This is not without reason, O King; this Puṣpaka (chariot) is not moving.'
ततः पार्श्वमुपागम्य भवस्यानुचरो बली ।
नन्दीश्वर उवाचेदं राक्षसेन्द्रमशङ्कितः ॥७॥
नन्दीश्वर उवाचेदं राक्षसेन्द्रमशङ्कितः ॥७॥
7. tataḥ pārśvamupāgamya bhavasyānucaro balī ,
nandīśvara uvācedaṃ rākṣasendramaśaṅkitaḥ.
nandīśvara uvācedaṃ rākṣasendramaśaṅkitaḥ.
7.
tataḥ pārśvam upāgamya bhavasya anucaraḥ balī
nandīśvaraḥ uvāca idam rākṣasendram aśaṅkitaḥ
nandīśvaraḥ uvāca idam rākṣasendram aśaṅkitaḥ
7.
tataḥ balī bhavasya anucaraḥ nandīśvaraḥ
aśaṅkitaḥ pārśvam upāgamya rākṣasendram idam uvāca
aśaṅkitaḥ pārśvam upāgamya rākṣasendram idam uvāca
7.
Then, the powerful attendant of Bhava (Śiva), Nandiśvara, unafraid, approached the side (of Rāvaṇa) and spoke this to the king of rākṣasas.
निवर्तस्व दशग्रीव
शैले क्रीडति शंकरः ॥८॥
शैले क्रीडति शंकरः ॥८॥
8. nivartasva daśagrīva
śaile krīḍati śaṃkaraḥ.
śaile krīḍati śaṃkaraḥ.
8.
nivartasva daśagrīva
śaile krīḍati śaṅkaraḥ
śaile krīḍati śaṅkaraḥ
8.
daśagrīva nivartasva
śaṅkaraḥ śaile krīḍati
śaṅkaraḥ śaile krīḍati
8.
Turn back, O Daśagrīva (Rāvaṇa)! Śaṅkara (Śiva) is sporting on this mountain.
सुपर्णनागयक्षाणां दैत्यदानवरक्षसाम् ।
प्राणिनामेव सर्वेषामगम्यः पर्वतः कृतः ॥९॥
प्राणिनामेव सर्वेषामगम्यः पर्वतः कृतः ॥९॥
9. suparṇanāgayakṣāṇāṃ daityadānavarakṣasām ,
prāṇināmeva sarveṣāmagamyaḥ parvataḥ kṛtaḥ.
prāṇināmeva sarveṣāmagamyaḥ parvataḥ kṛtaḥ.
9.
suparṇanāgayakṣāṇām daityadānavarakṣasām
prāṇinām eva sarveṣām agamyaḥ parvataḥ kṛtaḥ
prāṇinām eva sarveṣām agamyaḥ parvataḥ kṛtaḥ
9.
parvataḥ suparṇanāgayakṣāṇām daityadānavarakṣasām
prāṇinām eva sarveṣām agamyaḥ kṛtaḥ
prāṇinām eva sarveṣām agamyaḥ kṛtaḥ
9.
This mountain has been rendered inaccessible to all beings - even to Suparṇas, Nāgas, Yakṣas, Daityas, Dānavas, and Rākṣasas.
स रोषात्ताम्रनयनः पुष्पकादवरुह्य च ।
को ऽयं शंकर इत्युक्त्वा शैलमूलमुपागमत् ॥१०॥
को ऽयं शंकर इत्युक्त्वा शैलमूलमुपागमत् ॥१०॥
10. sa roṣāttāmranayanaḥ puṣpakādavaruhya ca ,
ko'yaṃ śaṃkara ityuktvā śailamūlamupāgamat.
ko'yaṃ śaṃkara ityuktvā śailamūlamupāgamat.
10.
saḥ roṣāt tāmranayanaḥ puṣpakāt avaruhya ca
kaḥ ayam śaṅkaraḥ iti uktvā śailamūlam upāgamat
kaḥ ayam śaṅkaraḥ iti uktvā śailamūlam upāgamat
10.
saḥ roṣāt tāmranayanaḥ puṣpakāt avaruhya ca
kaḥ ayam śaṅkaraḥ iti uktvā śailamūlam upāgamat
kaḥ ayam śaṅkaraḥ iti uktvā śailamūlam upāgamat
10.
He, his eyes reddened with rage, descended from the Puṣpaka chariot. Asking, 'Who is this Shankara?', he then approached the base of the mountain.
नन्दीश्वरमथापश्यदविदूरस्थितं प्रभुम् ।
दीप्तं शूलमवष्टभ्य द्वितीयमिव शंकरम् ॥११॥
दीप्तं शूलमवष्टभ्य द्वितीयमिव शंकरम् ॥११॥
11. nandīśvaramathāpaśyadavidūrasthitaṃ prabhum ,
dīptaṃ śūlamavaṣṭabhya dvitīyamiva śaṃkaram.
dīptaṃ śūlamavaṣṭabhya dvitīyamiva śaṃkaram.
11.
nandīśvaram atha apaśyat avidūrasthitam prabhum
dīptam śūlam avaṣṭabhya dvitīyam iva śaṅkaram
dīptam śūlam avaṣṭabhya dvitīyam iva śaṅkaram
11.
atha nandīśvaram prabhum avidūrasthitam dīptam
śūlam avaṣṭabhya dvitīyam iva śaṅkaram apaśyat
śūlam avaṣṭabhya dvitīyam iva śaṅkaram apaśyat
11.
Then he saw Nandiśvara, the lord, standing nearby, holding a blazing trident, appearing like a second Shankara.
स वानरमुखं दृष्ट्वा तमवज्ञाय राक्षसः ।
प्रहासं मुमुचे मौर्ख्यात् सतोय इव तोयदः ॥१२॥
प्रहासं मुमुचे मौर्ख्यात् सतोय इव तोयदः ॥१२॥
12. sa vānaramukhaṃ dṛṣṭvā tamavajñāya rākṣasaḥ ,
prahāsaṃ mumuce maurkhyāt satoya iva toyadaḥ.
prahāsaṃ mumuce maurkhyāt satoya iva toyadaḥ.
12.
saḥ vānaramukham dṛṣṭvā tam avajñāya rākṣasaḥ
prahāsam mumuce maurkhyāt satoyaḥ iva toyadaḥ
prahāsam mumuce maurkhyāt satoyaḥ iva toyadaḥ
12.
saḥ rākṣasaḥ vānaramukham tam dṛṣṭvā avajñāya
maurkhyāt satoyaḥ toyadaḥ iva prahāsam mumuce
maurkhyāt satoyaḥ toyadaḥ iva prahāsam mumuce
12.
Upon seeing his ape-like face, the demon, despising him, burst into loud laughter out of foolishness, just like a cloud heavy with water.
संक्रुद्धो भगवान्नन्दी शंकरस्यापरा तनुः ।
अब्रवीद् राक्षसं तत्र दशग्रीवमुपस्थितम् ॥१३॥
अब्रवीद् राक्षसं तत्र दशग्रीवमुपस्थितम् ॥१३॥
13. saṃkruddho bhagavānnandī śaṃkarasyāparā tanuḥ ,
abravīd rākṣasaṃ tatra daśagrīvamupasthitam.
abravīd rākṣasaṃ tatra daśagrīvamupasthitam.
13.
saṃkruddhaḥ bhagavān nandī śaṅkarasya aparā tanuḥ
abravīt rākṣasam tatra daśagrīvam upasthitam
abravīt rākṣasam tatra daśagrīvam upasthitam
13.
tatra saṃkruddhaḥ bhagavān śaṅkarasya aparā tanuḥ
nandī upasthitam rākṣasam daśagrīvam abravīt
nandī upasthitam rākṣasam daśagrīvam abravīt
13.
Then the greatly enraged venerable Nandi, who was another form of Shankara, spoke to the demon Daśagrīva, who was present there.
यस्माद्वानरमूर्तिं मां दृष्ट्वा राक्षसदुर्मते ।
मौर्ख्यात्त्वमवजानीषे परिहासं च मुञ्चसि ॥१४॥
मौर्ख्यात्त्वमवजानीषे परिहासं च मुञ्चसि ॥१४॥
14. yasmādvānaramūrtiṃ māṃ dṛṣṭvā rākṣasadurmate ,
maurkhyāttvamavajānīṣe parihāsaṃ ca muñcasi.
maurkhyāttvamavajānīṣe parihāsaṃ ca muñcasi.
14.
yasmāt vānaramūrtim mām dṛṣṭvā rākṣasadurmate
maurkkhyāt tvam avajānīṣe parihāsam ca muñcasi
maurkkhyāt tvam avajānīṣe parihāsam ca muñcasi
14.
rākṣasadurmate yasmāt mām vānaramūrtim dṛṣṭvā
tvam maurkkhyāt avajānīṣe ca parihāsam muñcasi
tvam maurkkhyāt avajānīṣe ca parihāsam muñcasi
14.
Because, O evil-minded demon, having seen me in a monkey form, you foolishly insult me and utter ridicule.
तस्मान्मद्रूपसंयुक्ता मद्वीर्यसमतेजसः ।
उत्पत्स्यन्ते वधार्थं हि कुलस्य तव वानराः ॥१५॥
उत्पत्स्यन्ते वधार्थं हि कुलस्य तव वानराः ॥१५॥
15. tasmānmadrūpasaṃyuktā madvīryasamatejasaḥ ,
utpatsyante vadhārthaṃ hi kulasya tava vānarāḥ.
utpatsyante vadhārthaṃ hi kulasya tava vānarāḥ.
15.
tasmāt mad-rūpa-saṃyuktāḥ mad-vīrya-sama-tejasaḥ
utpatsyante vadhārtham hi kulasya tava vānarāḥ
utpatsyante vadhārtham hi kulasya tava vānarāḥ
15.
tasmāt tava kulasya vadhārtham mad-rūpa-saṃyuktāḥ
mad-vīrya-sama-tejasaḥ vānarāḥ hi utpatsyante
mad-vīrya-sama-tejasaḥ vānarāḥ hi utpatsyante
15.
Therefore, monkeys possessing my form and equal to my strength and splendor will indeed be born for the destruction of your family.
किं त्विदानीं मया शक्यं कर्तुं यत्त्वां निशाचर ।
न हन्तव्यो हतस्त्वं हि पूर्वमेव स्वकर्मभिः ॥१६॥
न हन्तव्यो हतस्त्वं हि पूर्वमेव स्वकर्मभिः ॥१६॥
16. kiṃ tvidānīṃ mayā śakyaṃ kartuṃ yattvāṃ niśācara ,
na hantavyo hatastvaṃ hi pūrvameva svakarmabhiḥ.
na hantavyo hatastvaṃ hi pūrvameva svakarmabhiḥ.
16.
kim tu idānīm mayā śakyam kartum yat tvām niśācara
na hantavyaḥ hataḥ tvam hi pūrvam eva svakarmabhiḥ
na hantavyaḥ hataḥ tvam hi pūrvam eva svakarmabhiḥ
16.
tu idānīm mayā tvām yat kartum kim śakyam niśācara? tvam hi na hantavyaḥ,
pūrvam eva svakarmabhiḥ hataḥ
pūrvam eva svakarmabhiḥ hataḥ
16.
But what can I possibly do to you now, O night-wanderer? You are not to be killed, for you are certainly already slain by your own actions (karma).
अचिन्तयित्वा स तदा नन्दिवाक्यं निशाचरः ।
पर्वतं तं समासाद्य वाक्यमेतदुवाच ह ॥१७॥
पर्वतं तं समासाद्य वाक्यमेतदुवाच ह ॥१७॥
17. acintayitvā sa tadā nandivākyaṃ niśācaraḥ ,
parvataṃ taṃ samāsādya vākyametaduvāca ha.
parvataṃ taṃ samāsādya vākyametaduvāca ha.
17.
acintayitvā saḥ tadā nandivākyam niśācaraḥ
parvatam tam samāsādya vākyam etat uvāca ha
parvatam tam samāsādya vākyam etat uvāca ha
17.
tadā niśācaraḥ saḥ nandivākyam acintayitvā
tam parvatam samāsādya etat vākyam ha uvāca
tam parvatam samāsādya etat vākyam ha uvāca
17.
Without considering Nandi's words, that night-wanderer (Rāvaṇa) then approached that mountain and indeed spoke these words.
पुष्पकस्य गतिश्छिन्ना यत्कृते मम गच्छतः ।
तदेतच्छैलमुन्मूलं करोमि तव गोपते ॥१८॥
तदेतच्छैलमुन्मूलं करोमि तव गोपते ॥१८॥
18. puṣpakasya gatiśchinnā yatkṛte mama gacchataḥ ,
tadetacchailamunmūlaṃ karomi tava gopate.
tadetacchailamunmūlaṃ karomi tava gopate.
18.
puṣpakasya gatiḥ chinnā yatkṛte mama gacchataḥ
tat etat śailam unmūlam karomi tava gopate
tat etat śailam unmūlam karomi tava gopate
18.
mama gacchataḥ puṣpakasya gatiḥ chinnā yatkṛte tat etat śailam,
he gopate,
tava unmūlam karomi
he gopate,
tava unmūlam karomi
18.
My Puṣpaka chariot's movement was obstructed because of this while I was going. Therefore, O protector, I will uproot this mountain for you.
केन प्रभावेन भवस्तत्र क्रीडति राजवत् ।
विज्ञातव्यं न जानीषे भयस्थानमुपस्थितम् ॥१९॥
विज्ञातव्यं न जानीषे भयस्थानमुपस्थितम् ॥१९॥
19. kena prabhāvena bhavastatra krīḍati rājavat ,
vijñātavyaṃ na jānīṣe bhayasthānamupasthitam.
vijñātavyaṃ na jānīṣe bhayasthānamupasthitam.
19.
kena prabhāveṇa bhavaḥ tatra krīḍati rājavat
vijñātavyam na jānīṣe bhayasthānam upasthitam
vijñātavyam na jānīṣe bhayasthānam upasthitam
19.
kena prabhāveṇa bhavaḥ tatra rājavat krīḍati?
bhayasthānam upasthitam vijñātavyam na jānīṣe
bhayasthānam upasthitam vijñātavyam na jānīṣe
19.
By what power does Bhava (Śiva) play there like a king? You do not understand the present danger that ought to be known.
एवमुक्त्वा ततो राजन्भुजान्प्रक्षिप्य पर्वते ।
तोलयामास तं शैलं समृगव्यालपादपम् ॥२०॥
तोलयामास तं शैलं समृगव्यालपादपम् ॥२०॥
20. evamuktvā tato rājanbhujānprakṣipya parvate ,
tolayāmāsa taṃ śailaṃ samṛgavyālapādapam.
tolayāmāsa taṃ śailaṃ samṛgavyālapādapam.
20.
evam uktvā tataḥ rājan bhujān prakṣipya parvate
tolayām āsa tam śailam samṛgavyālapādapam
tolayām āsa tam śailam samṛgavyālapādapam
20.
rājan,
evam uktvā tataḥ parvate bhujān prakṣipya tam samṛgavyālapādapam śailam tolayām āsa
evam uktvā tataḥ parvate bhujān prakṣipya tam samṛgavyālapādapam śailam tolayām āsa
20.
Having spoken thus, O King, he then thrust his arms into the mountain and lifted that mountain, along with its deer, wild animals, and trees.
ततो राम महादेवः प्रहसन् वीक्ष्य तत्कृतम् ।
पादाङ्गुष्ठेन तं शैलं पीडयामास लीलया ॥२१॥
पादाङ्गुष्ठेन तं शैलं पीडयामास लीलया ॥२१॥
21. tato rāma mahādevaḥ prahasan vīkṣya tatkṛtam ,
pādāṅguṣṭhena taṃ śailaṃ pīḍayāmāsa līlayā.
pādāṅguṣṭhena taṃ śailaṃ pīḍayāmāsa līlayā.
21.
tataḥ rāma mahādevaḥ prahasan vīkṣya tat kṛtam
pādāṅguṣṭhena tam śailam pīḍayām āsa līlayā
pādāṅguṣṭhena tam śailam pīḍayām āsa līlayā
21.
tataḥ,
he rāma,
mahādevaḥ prahasan tat kṛtam vīkṣya pādāṅguṣṭhena tam śailam līlayā pīḍayām āsa
he rāma,
mahādevaḥ prahasan tat kṛtam vīkṣya pādāṅguṣṭhena tam śailam līlayā pīḍayām āsa
21.
Then, O Rāma, the great god (Mahādeva), smiling and seeing what had been done, effortlessly (līlayā) pressed down that mountain with his big toe.
ततस्ते पीडितास्तस्य शैलस्याधो गता भुजाः ।
विस्मिताश्चाभवंस्तत्र सचिवास्तस्य रक्षसः ॥२२॥
विस्मिताश्चाभवंस्तत्र सचिवास्तस्य रक्षसः ॥२२॥
22. tataste pīḍitāstasya śailasyādho gatā bhujāḥ ,
vismitāścābhavaṃstatra sacivāstasya rakṣasaḥ.
vismitāścābhavaṃstatra sacivāstasya rakṣasaḥ.
22.
tataḥ te pīḍitāḥ tasya śailasya adhaḥ gatāḥ bhujāḥ
vismitāḥ ca abhavan tatra sacivāḥ tasya rakṣasaḥ
vismitāḥ ca abhavan tatra sacivāḥ tasya rakṣasaḥ
22.
tataḥ tasya bhujāḥ pīḍitāḥ śailasya adhaḥ gatāḥ
ca tatra tasya rakṣasaḥ sacivāḥ vismitāḥ abhavan
ca tatra tasya rakṣasaḥ sacivāḥ vismitāḥ abhavan
22.
Then, his arms, having been crushed, went beneath that mountain. And there, his ministers, of that demon (rakṣas), became astonished.
रक्षसा तेन रोषाच्च भुजानां पीडनात्तथा ।
मुक्तो विरावः सुमहांस्त्रैलोक्यं येन पूरितम् ॥२३॥
मुक्तो विरावः सुमहांस्त्रैलोक्यं येन पूरितम् ॥२३॥
23. rakṣasā tena roṣācca bhujānāṃ pīḍanāttathā ,
mukto virāvaḥ sumahāṃstrailokyaṃ yena pūritam.
mukto virāvaḥ sumahāṃstrailokyaṃ yena pūritam.
23.
rakṣasā tena roṣāt ca bhujānām pīḍanāt tathā
muktaḥ virāvaḥ sumahān trailokyam yena pūritam
muktaḥ virāvaḥ sumahān trailokyam yena pūritam
23.
tena rakṣasā roṣāt bhujānām pīḍanāt ca tathā
sumahān virāvaḥ muktaḥ yena trailokyam pūritam
sumahān virāvaḥ muktaḥ yena trailokyam pūritam
23.
From anger and the pain from the crushing of his arms, that demon (rakṣas) let out a very great cry, by which the three worlds were filled.
मानुषाः शब्दवित्रस्ता मेनिरे लोकसंक्षयम् ।
देवताश्चापि संक्षुब्धाश्चलिताः स्वेषु कर्मसु ॥२४॥
देवताश्चापि संक्षुब्धाश्चलिताः स्वेषु कर्मसु ॥२४॥
24. mānuṣāḥ śabdavitrastā menire lokasaṃkṣayam ,
devatāścāpi saṃkṣubdhāścalitāḥ sveṣu karmasu.
devatāścāpi saṃkṣubdhāścalitāḥ sveṣu karmasu.
24.
mānuṣāḥ śabdavitrastāḥ menire lokasaṃkṣayam
devatāḥ ca api saṃkṣubdhāḥ calitāḥ sveṣu karmasu
devatāḥ ca api saṃkṣubdhāḥ calitāḥ sveṣu karmasu
24.
śabdavitrastāḥ mānuṣāḥ lokasaṃkṣayam menire ca
api saṃkṣubdhāḥ devatāḥ sveṣu karmasu calitāḥ
api saṃkṣubdhāḥ devatāḥ sveṣu karmasu calitāḥ
24.
Humans, terrified by the sound, believed it to be the destruction of the world. Even the deities became agitated and deviated from their respective duties (karma).
ततः प्रीतो महादेवः शैलाग्रे विष्ठितस्तदा ।
मुक्त्वा तस्य भुजान् राजन्प्राह वाक्यं दशाननम् ॥२५॥
मुक्त्वा तस्य भुजान् राजन्प्राह वाक्यं दशाननम् ॥२५॥
25. tataḥ prīto mahādevaḥ śailāgre viṣṭhitastadā ,
muktvā tasya bhujān rājanprāha vākyaṃ daśānanam.
muktvā tasya bhujān rājanprāha vākyaṃ daśānanam.
25.
tataḥ prītaḥ mahādevaḥ śailāgre viṣṭhitaḥ tadā
muktvā tasya bhujān rājan prāha vākyam daśānanam
muktvā tasya bhujān rājan prāha vākyam daśānanam
25.
tataḥ tadā śailāgre viṣṭhitaḥ prītaḥ mahādevaḥ rājan,
tasya bhujān muktvā daśānanam vākyam prāha
tasya bhujān muktvā daśānanam vākyam prāha
25.
Then, at that moment, the pleased great deity (Mahādeva), situated on the mountain peak, O King, released his (Rāvaṇa's) arms and spoke these words to Daśānana.
प्रीतो ऽस्मि तव वीर्याच्च शौण्डीर्याच्च निशाचर ।
रवतो वेदना मुक्तः स्वरः परमदारुणः ॥२६॥
रवतो वेदना मुक्तः स्वरः परमदारुणः ॥२६॥
26. prīto'smi tava vīryācca śauṇḍīryācca niśācara ,
ravato vedanā muktaḥ svaraḥ paramadāruṇaḥ.
ravato vedanā muktaḥ svaraḥ paramadāruṇaḥ.
26.
prītaḥ asmi tava vīryāt ca śauṇḍīryāt ca niśācara
ravataḥ vedanāmuktaḥ svaraḥ paramadāruṇaḥ
ravataḥ vedanāmuktaḥ svaraḥ paramadāruṇaḥ
26.
niśācara tava vīryāt ca śauṇḍīryāt ca asmi
prītaḥ ravataḥ vedanāmuktaḥ paramadāruṇaḥ svaraḥ
prītaḥ ravataḥ vedanāmuktaḥ paramadāruṇaḥ svaraḥ
26.
O night-wanderer, I am pleased by your valor and your prowess. The exceedingly dreadful sound of your roaring was one freed from pain (or, a sound in which pain was released).
यस्माल् लोकत्रयं त्वेतद् रावितं भयमागतम् ।
तस्मात्त्वं रावणो नाम नाम्ना तेन भविष्यसि ॥२७॥
तस्मात्त्वं रावणो नाम नाम्ना तेन भविष्यसि ॥२७॥
27. yasmāl lokatrayaṃ tvetad rāvitaṃ bhayamāgatam ,
tasmāttvaṃ rāvaṇo nāma nāmnā tena bhaviṣyasi.
tasmāttvaṃ rāvaṇo nāma nāmnā tena bhaviṣyasi.
27.
yasmāt lokatrayam tu etat rāvitam bhayam āgatam
tasmāt tvam rāvaṇaḥ nāma nāmnā tena bhaviṣyasi
tasmāt tvam rāvaṇaḥ nāma nāmnā tena bhaviṣyasi
27.
yasmāt etat lokatrayam rāvitam bhayam āgatam
tasmāt tvam tena nāmnā rāvaṇaḥ nāma bhaviṣyasi
tasmāt tvam tena nāmnā rāvaṇaḥ nāma bhaviṣyasi
27.
Because by this act of roaring you made the three worlds cry out (in terror), and fear arose, therefore you will be known by the name Rāvaṇa.
देवता मानुषा यक्षा ये चान्ये जगतीतले ।
एवं त्वामभिधास्यन्ति रावणं लोकरावणम् ॥२८॥
एवं त्वामभिधास्यन्ति रावणं लोकरावणम् ॥२८॥
28. devatā mānuṣā yakṣā ye cānye jagatītale ,
evaṃ tvāmabhidhāsyanti rāvaṇaṃ lokarāvaṇam.
evaṃ tvāmabhidhāsyanti rāvaṇaṃ lokarāvaṇam.
28.
devatāḥ mānuṣāḥ yakṣāḥ ye ca anye jagatītale
evam tvām abhidhāsyanti rāvaṇam lokarāvaṇam
evam tvām abhidhāsyanti rāvaṇam lokarāvaṇam
28.
devatāḥ mānuṣāḥ yakṣāḥ ca ye anye jagatītale
evam tvām rāvaṇam lokarāvaṇam abhidhāsyanti
evam tvām rāvaṇam lokarāvaṇam abhidhāsyanti
28.
Gods, humans, yakṣas, and all others on the surface of the earth will thus name you Rāvaṇa, the one who makes the worlds cry out (in terror).
गच्छ पौलस्त्य विस्रब्धः पथा येन त्वमिच्छसि ।
मया त्वमभ्यनुज्ञातो राक्षसाधिप गम्यताम् ॥२९॥
मया त्वमभ्यनुज्ञातो राक्षसाधिप गम्यताम् ॥२९॥
29. gaccha paulastya visrabdhaḥ pathā yena tvamicchasi ,
mayā tvamabhyanujñāto rākṣasādhipa gamyatām.
mayā tvamabhyanujñāto rākṣasādhipa gamyatām.
29.
gaccha paulastya visrabdhaḥ pathā yena tvam icchasi
mayā tvam abhyanujñātaḥ rākṣasādhipa gamyatām
mayā tvam abhyanujñātaḥ rākṣasādhipa gamyatām
29.
paulastya visrabdhaḥ gaccha yena pathā tvam icchasi
rākṣasādhipa mayā tvam abhyanujñātaḥ gamyatām
rākṣasādhipa mayā tvam abhyanujñātaḥ gamyatām
29.
Go, O descendant of Pulastya, confidently by whichever path you desire. O lord of rākṣasas, you are permitted by me; therefore, proceed!
साक्षान्महेश्वरेणैवं कृतनामा स रावणः ।
अभिवाद्य महादेवं विमानं तत् समारुहत् ॥३०॥
अभिवाद्य महादेवं विमानं तत् समारुहत् ॥३०॥
30. sākṣānmaheśvareṇaivaṃ kṛtanāmā sa rāvaṇaḥ ,
abhivādya mahādevaṃ vimānaṃ tat samāruhat.
abhivādya mahādevaṃ vimānaṃ tat samāruhat.
30.
sākṣāt maheśvareṇa evam kṛtanāmā saḥ rāvaṇaḥ
abhivādya mahādevam vimānam tat samāruhat
abhivādya mahādevam vimānam tat samāruhat
30.
saḥ rāvaṇaḥ maheśvareṇa sākṣāt evam kṛtanāmā
mahādevam abhivādya tat vimānam samāruhat
mahādevam abhivādya tat vimānam samāruhat
30.
Ravana, thus directly named by Maheśvara, then saluted the great deity and ascended that aerial chariot.
ततो महीतले राम परिचक्राम रावणः ।
क्षत्रियान् सुमहावीर्यान्बाधमानस्ततस्ततः ॥३१॥
क्षत्रियान् सुमहावीर्यान्बाधमानस्ततस्ततः ॥३१॥
31. tato mahītale rāma paricakrāma rāvaṇaḥ ,
kṣatriyān sumahāvīryānbādhamānastatastataḥ.
kṣatriyān sumahāvīryānbādhamānastatastataḥ.
31.
tataḥ mahītale rāma paricakrāma rāvaṇaḥ
kṣatriyān sumahāvīryān bādhamānaḥ tataḥ tataḥ
kṣatriyān sumahāvīryān bādhamānaḥ tataḥ tataḥ
31.
rāma tataḥ rāvaṇaḥ mahītale sumahāvīryān
kṣatriyān tataḥ tataḥ bādhamānaḥ paricakrāma
kṣatriyān tataḥ tataḥ bādhamānaḥ paricakrāma
31.
Then, O Rama, Ravana roamed the surface of the earth, harassing the extremely valiant kshatriyas everywhere.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16 (current chapter)
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100