वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-21
ततस्तमक्षोभ्य बलं लङ्काधिपतये चराः ।
सुवेले राघवं शैले निविष्टं प्रत्यवेदयन् ॥१॥
सुवेले राघवं शैले निविष्टं प्रत्यवेदयन् ॥१॥
1. tatastamakṣobhya balaṃ laṅkādhipataye carāḥ ,
suvele rāghavaṃ śaile niviṣṭaṃ pratyavedayan.
suvele rāghavaṃ śaile niviṣṭaṃ pratyavedayan.
1.
tataḥ tam akṣobhyabalam laṅkādhipataye cārāḥ
suvele rāghavam śaile niviṣṭam pratyavedayan
suvele rāghavam śaile niviṣṭam pratyavedayan
1.
Then the spies reported to the lord of Laṅkā about Rāghava, who possessed an unshakeable force and was encamped on Mount Suvela.
चाराणां रावणः श्रुत्वा प्राप्तं रामं महाबलम् ।
जातोद्वेगो ऽभवत् किं चिच्छार्दूलं वाक्यमब्रवीत् ॥२॥
जातोद्वेगो ऽभवत् किं चिच्छार्दूलं वाक्यमब्रवीत् ॥२॥
2. cārāṇāṃ rāvaṇaḥ śrutvā prāptaṃ rāmaṃ mahābalam ,
jātodvego'bhavat kiṃ cicchārdūlaṃ vākyamabravīt.
jātodvego'bhavat kiṃ cicchārdūlaṃ vākyamabravīt.
2.
cārāṇām rāvaṇaḥ śrutvā prāptam rāmam mahābalam
jātodvegaḥ abhavat kiṃ cit śārdūlam vākyam abravīt
jātodvegaḥ abhavat kiṃ cit śārdūlam vākyam abravīt
2.
Rāvaṇa, having heard from the spies about the arrival of the greatly powerful Rāma, became somewhat agitated and spoke to Śārdūla.
अयथावच्च ते वर्णो दीनश्चासि निशाचर ।
नासि कच्चिदमित्राणां क्रुद्धानां वशमागतः ॥३॥
नासि कच्चिदमित्राणां क्रुद्धानां वशमागतः ॥३॥
3. ayathāvacca te varṇo dīnaścāsi niśācara ,
nāsi kaccidamitrāṇāṃ kruddhānāṃ vaśamāgataḥ.
nāsi kaccidamitrāṇāṃ kruddhānāṃ vaśamāgataḥ.
3.
ayathāvat ca te varṇaḥ dīnaḥ ca asi niśācara na
asi kaccit amitrāṇām kruddhānām vaśam āgataḥ
asi kaccit amitrāṇām kruddhānām vaśam āgataḥ
3.
O night-wanderer, your complexion is not as it should be, and you appear dejected. Have you perhaps fallen under the control of enraged enemies?
इति तेनानुशिष्टस्तु वाचं मन्दमुदीरयत् ।
तदा राक्षसशार्दूलं शार्दूलो भयविह्वलः ॥४॥
तदा राक्षसशार्दूलं शार्दूलो भयविह्वलः ॥४॥
4. iti tenānuśiṣṭastu vācaṃ mandamudīrayat ,
tadā rākṣasaśārdūlaṃ śārdūlo bhayavihvalaḥ.
tadā rākṣasaśārdūlaṃ śārdūlo bhayavihvalaḥ.
4.
iti tena anuśiṣṭaḥ tu vācam mandam udīrayat
tadā rākṣasaśārdūlam śārdūlaḥ bhayavihvalaḥ
tadā rākṣasaśārdūlam śārdūlaḥ bhayavihvalaḥ
4.
iti tena anuśiṣṭaḥ tu bhayavihvalaḥ śārdūlaḥ
tadā rākṣasaśārdūlam mandam vācam udīrayat
tadā rākṣasaśārdūlam mandam vācam udīrayat
4.
Thus instructed by him, the spy Śārdūla, overwhelmed with fear, then slowly addressed the chief of the Rākṣasas.
न ते चारयितुं शक्या राजन् वानरपुंगवाः ।
विक्रान्ता बलवन्तश्च राघवेण च रक्षिताः ॥५॥
विक्रान्ता बलवन्तश्च राघवेण च रक्षिताः ॥५॥
5. na te cārayituṃ śakyā rājan vānarapuṃgavāḥ ,
vikrāntā balavantaśca rāghaveṇa ca rakṣitāḥ.
vikrāntā balavantaśca rāghaveṇa ca rakṣitāḥ.
5.
na te cārayitum śakyāḥ rājan vānarapuṅgavāḥ
vikrāntāḥ balavantaḥ ca rāghaveṇa ca rakṣitāḥ
vikrāntāḥ balavantaḥ ca rāghaveṇa ca rakṣitāḥ
5.
rājan te vānarapuṅgavāḥ na cārayitum śakyāḥ
vikrāntāḥ ca balavantaḥ ca rāghaveṇa ca rakṣitāḥ
vikrāntāḥ ca balavantaḥ ca rāghaveṇa ca rakṣitāḥ
5.
O King, those excellent monkeys cannot be spied upon. They are valorous and powerful, and also protected by Rāghava (Rāma).
नापि संभाषितुं शक्याः संप्रश्नो ऽत्र न लभ्यते ।
सर्वतो रक्ष्यते पन्था वानरैः पर्वतोपमैः ॥६॥
सर्वतो रक्ष्यते पन्था वानरैः पर्वतोपमैः ॥६॥
6. nāpi saṃbhāṣituṃ śakyāḥ saṃpraśno'tra na labhyate ,
sarvato rakṣyate panthā vānaraiḥ parvatopamaiḥ.
sarvato rakṣyate panthā vānaraiḥ parvatopamaiḥ.
6.
na api saṃbhāṣitum śakyāḥ saṃpraśnaḥ atra na labhyate
sarvataḥ rakṣyate panthāḥ vānaraiḥ parvatopamaiḥ
sarvataḥ rakṣyate panthāḥ vānaraiḥ parvatopamaiḥ
6.
na api saṃbhāṣitum śakyāḥ atra saṃpraśnaḥ na labhyate
sarvataḥ panthāḥ parvatopamaiḥ vānaraiḥ rakṣyate
sarvataḥ panthāḥ parvatopamaiḥ vānaraiḥ rakṣyate
6.
They are also not approachable for conversation, and no proper inquiry can be made there. The path is guarded on all sides by mountain-like monkeys.
प्रविष्टमात्रे ज्ञातो ऽहं बले तस्मिन्नचारिते ।
बलाद्गृहीतो बहुभिर्बहुधास्मि विदारितः ॥७॥
बलाद्गृहीतो बहुभिर्बहुधास्मि विदारितः ॥७॥
7. praviṣṭamātre jñāto'haṃ bale tasminnacārite ,
balādgṛhīto bahubhirbahudhāsmi vidāritaḥ.
balādgṛhīto bahubhirbahudhāsmi vidāritaḥ.
7.
praviṣṭamātre jñātaḥ aham bale tasmin acārite
balāt gṛhītaḥ bahubhiḥ bahudhā asmi vidāritaḥ
balāt gṛhītaḥ bahubhiḥ bahudhā asmi vidāritaḥ
7.
aham tasmin acārite bale praviṣṭamātre jñātaḥ
balāt bahubhiḥ gṛhītaḥ bahudhā asmi vidāritaḥ
balāt bahubhiḥ gṛhītaḥ bahudhā asmi vidāritaḥ
7.
As soon as I entered that army, which had not been spied upon before, I was recognized. I was forcibly seized by many (monkeys) and severely handled in various ways.
जानुभिर्मुष्टिभिर्दन्तैस्तलैश्चाभिहतो भृशम् ।
परिणीतो ऽस्मि हरिभिर्बलवद्भिरमर्षणैः ॥८॥
परिणीतो ऽस्मि हरिभिर्बलवद्भिरमर्षणैः ॥८॥
8. jānubhirmuṣṭibhirdantaistalaiścābhihato bhṛśam ,
pariṇīto'smi haribhirbalavadbhiramarṣaṇaiḥ.
pariṇīto'smi haribhirbalavadbhiramarṣaṇaiḥ.
8.
jānubhiḥ muṣṭibhiḥ dantaiḥ talaiḥ ca abhihataḥ bhṛśam
pariṇītaḥ asmi haribhiḥ balavadbhiḥ amarṣaṇaiḥ
pariṇītaḥ asmi haribhiḥ balavadbhiḥ amarṣaṇaiḥ
8.
jānubhiḥ muṣṭibhiḥ dantaiḥ talaiḥ ca bhṛśam abhihataḥ
balavadbhiḥ amarṣaṇaiḥ haribhiḥ pariṇītaḥ asmi
balavadbhiḥ amarṣaṇaiḥ haribhiḥ pariṇītaḥ asmi
8.
Severely beaten by knees, fists, teeth, and palms, I was dragged around by powerful, wrathful monkeys.
परिणीय च सर्वत्र नीतो ऽहं रामसंसदम् ।
रुधिरादिग्धसर्वाङ्गो विह्वलश्चलितेन्द्रियः ॥९॥
रुधिरादिग्धसर्वाङ्गो विह्वलश्चलितेन्द्रियः ॥९॥
9. pariṇīya ca sarvatra nīto'haṃ rāmasaṃsadam ,
rudhirādigdhasarvāṅgo vihvalaścalitendriyaḥ.
rudhirādigdhasarvāṅgo vihvalaścalitendriyaḥ.
9.
pariṇīya ca sarvatra nītaḥ aham rāmasamsadam
rudhirādigdhasarvāṅgaḥ vihvalaḥ calitendriyaḥ
rudhirādigdhasarvāṅgaḥ vihvalaḥ calitendriyaḥ
9.
pariṇīya ca sarvatra rudhirādigdhasarvāṅgaḥ
vihvalaḥ calitendriyaḥ aham rāmasamsadam nītaḥ
vihvalaḥ calitendriyaḥ aham rāmasamsadam nītaḥ
9.
Having been led around everywhere, I, with all my limbs smeared with blood and my senses disturbed, was brought to Rāma's assembly.
हरिभिर्वध्यमानश्च याचमानः कृताञ्जलिः ।
राघवेण परित्रातो जीवामि ह यदृच्छया ॥१०॥
राघवेण परित्रातो जीवामि ह यदृच्छया ॥१०॥
10. haribhirvadhyamānaśca yācamānaḥ kṛtāñjaliḥ ,
rāghaveṇa paritrāto jīvāmi ha yadṛcchayā.
rāghaveṇa paritrāto jīvāmi ha yadṛcchayā.
10.
haribhiḥ vadhyamānaḥ ca yācamānaḥ kṛtāñjaliḥ
rāghaveṇa paritrātaḥ jīvāmi ha yadṛcchayā
rāghaveṇa paritrātaḥ jīvāmi ha yadṛcchayā
10.
haribhiḥ vadhyamānaḥ ca yācamānaḥ kṛtāñjaliḥ
rāghaveṇa paritrātaḥ ha yadṛcchayā jīvāmi
rāghaveṇa paritrātaḥ ha yadṛcchayā jīvāmi
10.
Even while being struck by the monkeys, and pleading with joined palms (kṛtāñjali), I was saved by Rāghava (Rāma) and now, indeed, I live by chance.
एष शैलैः शिलाभिश्च पूरयित्वा महार्णवम् ।
द्वारमाश्रित्य लङ्काया रामस्तिष्ठति सायुधः ॥११॥
द्वारमाश्रित्य लङ्काया रामस्तिष्ठति सायुधः ॥११॥
11. eṣa śailaiḥ śilābhiśca pūrayitvā mahārṇavam ,
dvāramāśritya laṅkāyā rāmastiṣṭhati sāyudhaḥ.
dvāramāśritya laṅkāyā rāmastiṣṭhati sāyudhaḥ.
11.
eṣaḥ śailaiḥ śilābhiḥ ca pūrayitvā mahārṇavam
dvāram āśritya laṅkāyāḥ rāmaḥ tiṣṭhati sāyudhaḥ
dvāram āśritya laṅkāyāḥ rāmaḥ tiṣṭhati sāyudhaḥ
11.
eṣaḥ rāmaḥ śailaiḥ śilābhiḥ ca mahārṇavam
pūrayitvā laṅkāyāḥ dvāram āśritya sāyudhaḥ tiṣṭhati
pūrayitvā laṅkāyāḥ dvāram āśritya sāyudhaḥ tiṣṭhati
11.
This Rāma, having filled the great ocean with rocks and boulders, stands armed (sāyudha) at the gate of Laṅkā.
गरुडव्यूहमास्थाय सर्वतो हरिभिर्वृतः ।
मां विसृज्य महातेजा लङ्कामेवाभिवर्तते ॥१२॥
मां विसृज्य महातेजा लङ्कामेवाभिवर्तते ॥१२॥
12. garuḍavyūhamāsthāya sarvato haribhirvṛtaḥ ,
māṃ visṛjya mahātejā laṅkāmevābhivartate.
māṃ visṛjya mahātejā laṅkāmevābhivartate.
12.
garuḍavyūham āsthāya sarvataḥ haribhiḥ vṛtaḥ
| mām visṛjya mahātejāḥ laṅkām eva abhivartate
| mām visṛjya mahātejāḥ laṅkām eva abhivartate
12.
mahātejāḥ garuḍavyūham āsthāya sarvataḥ haribhiḥ
vṛtaḥ mām visṛjya laṅkām eva abhivartate
vṛtaḥ mām visṛjya laṅkām eva abhivartate
12.
Having adopted the Garuda battle formation and surrounded on all sides by monkeys, the greatly powerful (Rama) is advancing directly towards Lanka, having bypassed me.
पुरा प्राकारमायाति क्षिप्रमेकतरं कुरु ।
सीतां चास्मै प्रयच्छाशु सुयुद्धं वा प्रदीयताम् ॥१३॥
सीतां चास्मै प्रयच्छाशु सुयुद्धं वा प्रदीयताम् ॥१३॥
13. purā prākāramāyāti kṣipramekataraṃ kuru ,
sītāṃ cāsmai prayacchāśu suyuddhaṃ vā pradīyatām.
sītāṃ cāsmai prayacchāśu suyuddhaṃ vā pradīyatām.
13.
purā prākāram āyāti kṣipram ekataram kuru | sītām
ca asmai prayaccha āśu suyuddham vā pradīyatām
ca asmai prayaccha āśu suyuddham vā pradīyatām
13.
purā prākāram āyāti kṣipram ekataram kuru sītām
ca asmai āśu prayaccha vā suyuddham pradīyatām
ca asmai āśu prayaccha vā suyuddham pradīyatām
13.
Before he reaches the ramparts, quickly do one of two things: either immediately hand over Sītā to him, or let a fierce battle be waged.
मनसा संततापाथ तच्छ्रुत्वा राक्षसाधिपः ।
शार्दूलस्य महद्वाक्यमथोवाच स रावणः ॥१४॥
शार्दूलस्य महद्वाक्यमथोवाच स रावणः ॥१४॥
14. manasā saṃtatāpātha tacchrutvā rākṣasādhipaḥ ,
śārdūlasya mahadvākyamathovāca sa rāvaṇaḥ.
śārdūlasya mahadvākyamathovāca sa rāvaṇaḥ.
14.
manasā saṃtatatāpaḥ atha tat śrutvā rākṣasādhipaḥ
| śārdūlasya mahat vākyam atha uvāca sa rāvaṇaḥ
| śārdūlasya mahat vākyam atha uvāca sa rāvaṇaḥ
14.
tat śārdūlasya mahat vākyam śrutvā atha manasā
saṃtatatāpaḥ saḥ rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ uvāca
saṃtatatāpaḥ saḥ rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ uvāca
14.
Having heard that important statement of Shārdūla, the king of the rākṣasas (demons), Ravana, then spoke, his mind filled with continuous anguish.
यदि मां प्रतियुध्येरन्देवगन्धर्वदानवाः ।
नैव सीतां प्रदास्यामि सर्वलोकभयादपि ॥१५॥
नैव सीतां प्रदास्यामि सर्वलोकभयादपि ॥१५॥
15. yadi māṃ pratiyudhyerandevagandharvadānavāḥ ,
naiva sītāṃ pradāsyāmi sarvalokabhayādapi.
naiva sītāṃ pradāsyāmi sarvalokabhayādapi.
15.
yadi mām pratiyudhyeran devagandharvadānavāḥ
| na eva sītām pradāsyāmi sarvalokabhayāt api
| na eva sītām pradāsyāmi sarvalokabhayāt api
15.
yadi devagandharvadānavāḥ mām pratiyudhyeran
sarvalokabhayāt api na eva sītām pradāsyāmi
sarvalokabhayāt api na eva sītām pradāsyāmi
15.
Even if the gods, gandharvas, and dānavas were to fight against me, I would certainly not surrender Sītā, not even out of fear of all the worlds.
एवमुक्त्वा महातेजा रावणः पुनरब्रवीत् ।
चारिता भवता सेना के ऽत्र शूराः प्लवंगमाः ॥१६॥
चारिता भवता सेना के ऽत्र शूराः प्लवंगमाः ॥१६॥
16. evamuktvā mahātejā rāvaṇaḥ punarabravīt ,
cāritā bhavatā senā ke'tra śūrāḥ plavaṃgamāḥ.
cāritā bhavatā senā ke'tra śūrāḥ plavaṃgamāḥ.
16.
evam uktvā mahātejāḥ rāvaṇaḥ punaḥ abravīt
cāritā bhavatā senā ke atra śūrāḥ plavaṅgamāḥ
cāritā bhavatā senā ke atra śūrāḥ plavaṅgamāḥ
16.
Having spoken thus, the exceedingly powerful Rāvaṇa spoke again: 'You have surveyed the army; who are the heroic monkeys among them?'
कीदृशाः किंप्रभावाश्च वानरा ये दुरासदाः ।
कस्य पुत्राश्च पौत्राश्च तत्त्वमाख्याहि राक्षस ॥१७॥
कस्य पुत्राश्च पौत्राश्च तत्त्वमाख्याहि राक्षस ॥१७॥
17. kīdṛśāḥ kiṃprabhāvāśca vānarā ye durāsadāḥ ,
kasya putrāśca pautrāśca tattvamākhyāhi rākṣasa.
kasya putrāśca pautrāśca tattvamākhyāhi rākṣasa.
17.
kīdṛśāḥ kimprabhāvāḥ ca vānarāḥ ye durāsadāḥ
kasya putrāḥ ca pautrāḥ ca tattvam ākhyāhi rākṣasa
kasya putrāḥ ca pautrāḥ ca tattvam ākhyāhi rākṣasa
17.
What kind of monkeys are they, and what is their power, those who are formidable? Whose sons and grandsons are they? Tell me the truth, O demon (rākṣasa).
तत्रत्र प्रतिपत्स्यामि ज्ञात्वा तेषां बलाबलम् ।
अवश्यं बलसंख्यानं कर्तव्यं युद्धमिच्छता ॥१८॥
अवश्यं बलसंख्यानं कर्तव्यं युद्धमिच्छता ॥१८॥
18. tatratra pratipatsyāmi jñātvā teṣāṃ balābalam ,
avaśyaṃ balasaṃkhyānaṃ kartavyaṃ yuddhamicchatā.
avaśyaṃ balasaṃkhyānaṃ kartavyaṃ yuddhamicchatā.
18.
tatra atra pratipatsyāmi jñātvā teṣām balābalam
avaśyam balasaṅkhyānam kartavyam yuddham icchatā
avaśyam balasaṅkhyānam kartavyam yuddham icchatā
18.
After knowing their strengths and weaknesses, I will then act accordingly. Indeed, an assessment of strength must be made by one who desires battle.
अथैवमुक्तः शार्दूलो रावणेनोत्तमश्चरः ।
इदं वचनमारेभे वक्तुं रावणसंनिधौ ॥१९॥
इदं वचनमारेभे वक्तुं रावणसंनिधौ ॥१९॥
19. athaivamuktaḥ śārdūlo rāvaṇenottamaścaraḥ ,
idaṃ vacanamārebhe vaktuṃ rāvaṇasaṃnidhau.
idaṃ vacanamārebhe vaktuṃ rāvaṇasaṃnidhau.
19.
atha evam uktaḥ śārdūlaḥ rāvaṇena uttamaḥ caraḥ
idam vacanam ārabhe vaktum rāvaṇasaṃnidhau
idam vacanam ārabhe vaktum rāvaṇasaṃnidhau
19.
Thereupon, Śārdūla, the excellent spy, thus addressed by Rāvaṇa, began to speak these words in Rāvaṇa's presence.
अथर्क्षरजसः पुत्रो युधि राजन् सुदुर्जयः ।
गद्गदस्याथ पुत्रो ऽत्र जाम्बवानिति विश्रुतः ॥२०॥
गद्गदस्याथ पुत्रो ऽत्र जाम्बवानिति विश्रुतः ॥२०॥
20. atharkṣarajasaḥ putro yudhi rājan sudurjayaḥ ,
gadgadasyātha putro'tra jāmbavāniti viśrutaḥ.
gadgadasyātha putro'tra jāmbavāniti viśrutaḥ.
20.
atha ṛkṣarājasaḥ putraḥ yudhi rājan sudurjayaḥ
gadgadasya atha putraḥ atra jāmbavān iti viśrutaḥ
gadgadasya atha putraḥ atra jāmbavān iti viśrutaḥ
20.
rājan atha ṛkṣarājasaḥ putraḥ sudurjayaḥ yudhi
atha atra gadgadasya putraḥ iti jāmbavān viśrutaḥ
atha atra gadgadasya putraḥ iti jāmbavān viśrutaḥ
20.
O King, then there was Jāmbavān, renowned as the son of Ṛkṣarajas, unconquerable in battle, and also as the son of Gadgada.
गद्गदस्यैव पुत्रो ऽन्यो गुरुपुत्रः शतक्रतोः ।
कदनं यस्य पुत्रेण कृतमेकेन रक्षसाम् ॥२१॥
कदनं यस्य पुत्रेण कृतमेकेन रक्षसाम् ॥२१॥
21. gadgadasyaiva putro'nyo guruputraḥ śatakratoḥ ,
kadanaṃ yasya putreṇa kṛtamekena rakṣasām.
kadanaṃ yasya putreṇa kṛtamekena rakṣasām.
21.
gadgadasya eva putraḥ anyaḥ gurupuṭraḥ śatakratoḥ
kadanam yasya putreṇa kṛtam ekena rakṣasām
kadanam yasya putreṇa kṛtam ekena rakṣasām
21.
gadgadasya eva anyaḥ putraḥ [āsīt],
ca śatakratoḥ gurupuṭraḥ [āsīt],
yasya putreṇa ekena rakṣasām kadanam kṛtam
ca śatakratoḥ gurupuṭraḥ [āsīt],
yasya putreṇa ekena rakṣasām kadanam kṛtam
21.
Indeed, another son of Gadgada was present, and also the son of Indra's preceptor (Bṛhaspati), by whose son alone the destruction of the Rākṣasas was accomplished.
सुषेणश्चापि धर्मात्मा पुत्रो धर्मस्य वीर्यवान् ।
सौम्यः सोमात्मजश्चात्र राजन्दधिमुखः कपिः ॥२२॥
सौम्यः सोमात्मजश्चात्र राजन्दधिमुखः कपिः ॥२२॥
22. suṣeṇaścāpi dharmātmā putro dharmasya vīryavān ,
saumyaḥ somātmajaścātra rājandadhimukhaḥ kapiḥ.
saumyaḥ somātmajaścātra rājandadhimukhaḥ kapiḥ.
22.
suṣeṇaḥ ca api dharmātmā putraḥ dharmasya vīryavān
saumyaḥ somātmajaḥ ca atra rājan dadhimukhaḥ kapiḥ
saumyaḥ somātmajaḥ ca atra rājan dadhimukhaḥ kapiḥ
22.
rājan suṣeṇaḥ ca api dharmātmā vīryavān dharmasya putraḥ
atra ca saumyaḥ somātmajaḥ dadhimukhaḥ kapiḥ [āsīt]
atra ca saumyaḥ somātmajaḥ dadhimukhaḥ kapiḥ [āsīt]
22.
O King, also present was Susheṇa, who was righteous in nature (dharma), valorous, and a son of Dharma. And here was the gentle Dadhimukha, a Vānara and son of Soma.
सुमुखो दुर्मुखश्चात्र वेगदर्शी च वानरः ।
मृत्युर्वानररूपेण नूनं सृष्टः स्वयम्भुवा ॥२३॥
मृत्युर्वानररूपेण नूनं सृष्टः स्वयम्भुवा ॥२३॥
23. sumukho durmukhaścātra vegadarśī ca vānaraḥ ,
mṛtyurvānararūpeṇa nūnaṃ sṛṣṭaḥ svayambhuvā.
mṛtyurvānararūpeṇa nūnaṃ sṛṣṭaḥ svayambhuvā.
23.
sumukhaḥ durmukhaḥ ca atra vegadarśī ca vānaraḥ
mṛtyuḥ vānararūpeṇa nūnam sṛṣṭaḥ svayambhuvā
mṛtyuḥ vānararūpeṇa nūnam sṛṣṭaḥ svayambhuvā
23.
atra sumukhaḥ durmukhaḥ ca vegadarśī ca vānaraḥ [āsan].
nūnam mṛtyuḥ vānararūpeṇa svayambhuvā sṛṣṭaḥ.
nūnam mṛtyuḥ vānararūpeṇa svayambhuvā sṛṣṭaḥ.
23.
Present here were Sumukha, Durmukha, and Vegadarśī, the Vānaras. Indeed, Death itself was surely created by the self-existent one (brahman) in the form of a Vānara.
पुत्रो हुतवहस्याथ नीलः सेनापतिः स्वयम् ।
अनिलस्य च पुत्रो ऽत्र हनूमानिति विश्रुतः ॥२४॥
अनिलस्य च पुत्रो ऽत्र हनूमानिति विश्रुतः ॥२४॥
24. putro hutavahasyātha nīlaḥ senāpatiḥ svayam ,
anilasya ca putro'tra hanūmāniti viśrutaḥ.
anilasya ca putro'tra hanūmāniti viśrutaḥ.
24.
putraḥ hutavahasya atha nīlaḥ senāpatiḥ svayam
anilasya ca putraḥ atra hanūmān iti viśrutaḥ
anilasya ca putraḥ atra hanūmān iti viśrutaḥ
24.
Then, Nīla, the son of Hutavaha (Fire), was himself the commander. And here, Hanumān, the son of Anil (Wind), is widely renowned.
नप्ता शक्रस्य दुर्धर्षो बलवानङ्गदो युवा ।
मैन्दश्च द्विविदश्चोभौ बलिनावश्विसंभवौ ॥२५॥
मैन्दश्च द्विविदश्चोभौ बलिनावश्विसंभवौ ॥२५॥
25. naptā śakrasya durdharṣo balavānaṅgado yuvā ,
maindaśca dvividaścobhau balināvaśvisaṃbhavau.
maindaśca dvividaścobhau balināvaśvisaṃbhavau.
25.
naptā śakrasya durdharṣaḥ balavān aṅgadaḥ yuvā
maindaḥ ca dvividaḥ ca ubhau balinau aśvisaṃbhavau
maindaḥ ca dvividaḥ ca ubhau balinau aśvisaṃbhavau
25.
The formidable, mighty, and young Angada was the grandson of Śakra (Indra). And Mainda and Dvivida, both powerful, were born from the Aśvins.
पुत्रा वैवस्वतस्यात्र पञ्चकालान्तकोपमाः ।
गजो गवाक्षो गवयः शरभो गन्धमादनः ॥२६॥
गजो गवाक्षो गवयः शरभो गन्धमादनः ॥२६॥
26. putrā vaivasvatasyātra pañcakālāntakopamāḥ ,
gajo gavākṣo gavayaḥ śarabho gandhamādanaḥ.
gajo gavākṣo gavayaḥ śarabho gandhamādanaḥ.
26.
putrā vaivasvatasya atra pañca kālāntakopamāḥ
gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
26.
Here, five sons of Vaivasvata were present, comparable to Kāla (Time, Death) and Antaka (Destroyer): Gaja, Gavākṣa, Gavaya, Śarabha, and Gandhamādana.
श्वेतो ज्योतिर्मुखश्चात्र भास्करस्यात्मसंभवौ ।
वरुणस्य च पुत्रो ऽथ हेमकूटः प्लवंगमः ॥२७॥
वरुणस्य च पुत्रो ऽथ हेमकूटः प्लवंगमः ॥२७॥
27. śveto jyotirmukhaścātra bhāskarasyātmasaṃbhavau ,
varuṇasya ca putro'tha hemakūṭaḥ plavaṃgamaḥ.
varuṇasya ca putro'tha hemakūṭaḥ plavaṃgamaḥ.
27.
śvetaḥ jyotirmukhaḥ ca atra bhāskarasya ātmasaṃbhavau
varuṇasya ca putraḥ atha hemakūṭaḥ plavaṅgamaḥ
varuṇasya ca putraḥ atha hemakūṭaḥ plavaṅgamaḥ
27.
Here, Śveta and Jyotirmukha were the direct sons of Bhāskara (the Sun god). And then, Hemakūṭa, a monkey, was the son of Varuṇa.
विश्वकर्मसुतो वीरो नलः प्लवगसत्तमः ।
विक्रान्तो वेगवानत्र वसुपुत्रः सुदुर्धरः ॥२८॥
विक्रान्तो वेगवानत्र वसुपुत्रः सुदुर्धरः ॥२८॥
28. viśvakarmasuto vīro nalaḥ plavagasattamaḥ ,
vikrānto vegavānatra vasuputraḥ sudurdharaḥ.
vikrānto vegavānatra vasuputraḥ sudurdharaḥ.
28.
viśvakarmasutaḥ vīraḥ nalaḥ plavagasattamaḥ
vikrāntaḥ vegavān atra vasuputraḥ sudurdharaḥ
vikrāntaḥ vegavān atra vasuputraḥ sudurdharaḥ
28.
atra viśvakarmasutaḥ vīraḥ plavagasattamaḥ
nalaḥ vikrāntaḥ vegavān vasuputraḥ sudurdharaḥ
nalaḥ vikrāntaḥ vegavān vasuputraḥ sudurdharaḥ
28.
Here is the heroic Nala, son of Viśvakarman, the best among the monkeys. He is valorous, swift, and, as a son of Vasu, very difficult to restrain.
दशवानरकोट्यश्च शूराणां युद्धकाङ्क्षिणाम् ।
श्रीमतां देवपुत्राणां शेषान्नाख्यातुमुत्सहे ॥२९॥
श्रीमतां देवपुत्राणां शेषान्नाख्यातुमुत्सहे ॥२९॥
29. daśavānarakoṭyaśca śūrāṇāṃ yuddhakāṅkṣiṇām ,
śrīmatāṃ devaputrāṇāṃ śeṣānnākhyātumutsahe.
śrīmatāṃ devaputrāṇāṃ śeṣānnākhyātumutsahe.
29.
daśa vānarakoṭyaḥ ca śūrāṇām yuddhakāṅkṣiṇām
śrīmatām devaputrāṇām śeṣān na ākhyātum utsahe
śrīmatām devaputrāṇām śeṣān na ākhyātum utsahe
29.
daśa vānarakoṭyaḥ ca śūrāṇām yuddhakāṅkṣiṇām
śrīmatām devaputrāṇām śeṣān ākhyātum na utsahe
śrīmatām devaputrāṇām śeṣān ākhyātum na utsahe
29.
I am unable to speak of the remaining ten crores of heroic, battle-eager, and glorious monkeys, who are sons of the gods.
पुत्रो दशरथस्यैष सिंहसंहननो युवा ।
दूषणो निहतो येन खरश्च त्रिशिरास्तथा ॥३०॥
दूषणो निहतो येन खरश्च त्रिशिरास्तथा ॥३०॥
30. putro daśarathasyaiṣa siṃhasaṃhanano yuvā ,
dūṣaṇo nihato yena kharaśca triśirāstathā.
dūṣaṇo nihato yena kharaśca triśirāstathā.
30.
putraḥ daśarathasya eṣaḥ siṃhasaṃhananaḥ yuvā
dūṣaṇaḥ nihataḥ yena kharaḥ ca triśirāḥ tathā
dūṣaṇaḥ nihataḥ yena kharaḥ ca triśirāḥ tathā
30.
eṣaḥ daśarathasya putraḥ siṃhasaṃhananaḥ yuvā
yena dūṣaṇaḥ kharaḥ ca tathā triśirāḥ nihataḥ
yena dūṣaṇaḥ kharaḥ ca tathā triśirāḥ nihataḥ
30.
This is the young son of Daśaratha, who has a lion-like build, and by whom Dūṣaṇa, Khara, and Triśiras were killed.
नास्ति रामस्य सदृशो विक्रमे भुवि कश्चन ।
विराधो निहतो येन कबन्धश्चान्तकोपमः ॥३१॥
विराधो निहतो येन कबन्धश्चान्तकोपमः ॥३१॥
31. nāsti rāmasya sadṛśo vikrame bhuvi kaścana ,
virādho nihato yena kabandhaścāntakopamaḥ.
virādho nihato yena kabandhaścāntakopamaḥ.
31.
na asti rāmasya sadṛśaḥ vikrame bhuvi kaścana
virādhaḥ nihataḥ yena kabandhaḥ ca antakopamaḥ
virādhaḥ nihataḥ yena kabandhaḥ ca antakopamaḥ
31.
bhuvi vikrame rāmasya sadṛśaḥ kaścana na asti
yena virādhaḥ ca antakopamaḥ kabandhaḥ nihataḥ
yena virādhaḥ ca antakopamaḥ kabandhaḥ nihataḥ
31.
There is no one on earth who is equal to Rāma in valor. It was by him that Virādha was killed, and also Kabandha, who was like Death.
वक्तुं न शक्तो रामस्य नरः कश्चिद्गुणान् क्षितौ ।
जनस्थानगता येन तावन्तो राक्षसा हताः ॥३२॥
जनस्थानगता येन तावन्तो राक्षसा हताः ॥३२॥
32. vaktuṃ na śakto rāmasya naraḥ kaścidguṇān kṣitau ,
janasthānagatā yena tāvanto rākṣasā hatāḥ.
janasthānagatā yena tāvanto rākṣasā hatāḥ.
32.
vaktum na śaktaḥ rāmasya naraḥ kaścit guṇān kṣitau
janasthānagatāḥ yena tāvantaḥ rākṣasāḥ hatāḥ
janasthānagatāḥ yena tāvantaḥ rākṣasāḥ hatāḥ
32.
kṣitau kaścit naraḥ rāmasya guṇān vaktum na śaktaḥ
yena janasthānagatāḥ tāvantaḥ rākṣasāḥ hatāḥ
yena janasthānagatāḥ tāvantaḥ rākṣasāḥ hatāḥ
32.
No person on earth is capable of describing the virtues of Rāma, by whom so many rākṣasas dwelling in Janasthāna were slain.
लक्ष्मणश्चात्र धर्मात्मा मातंगानामिवर्षभः ।
यस्य बाणपथं प्राप्य न जीवेदपि वासवः ॥३३॥
यस्य बाणपथं प्राप्य न जीवेदपि वासवः ॥३३॥
33. lakṣmaṇaścātra dharmātmā mātaṃgānāmivarṣabhaḥ ,
yasya bāṇapathaṃ prāpya na jīvedapi vāsavaḥ.
yasya bāṇapathaṃ prāpya na jīvedapi vāsavaḥ.
33.
lakṣmaṇaḥ ca atra dharmātmā mātaṅgānām iva ṛṣabhaḥ
yasya bāṇapatham prāpya na jīvet api vāsavaḥ
yasya bāṇapatham prāpya na jīvet api vāsavaḥ
33.
atra lakṣmaṇaḥ ca dharmātmā mātaṅgānām ṛṣabhaḥ
iva yasya bāṇapatham prāpya vāsavaḥ api na jīvet
iva yasya bāṇapatham prāpya vāsavaḥ api na jīvet
33.
And here is Lakṣmaṇa, whose intrinsic nature (dharma) is righteous, like the chief among elephants. Upon entering the range of his arrows, not even Indra (Vāsava) would survive.
राक्षसानां वरिष्ठश्च तव भ्राता विभीषणः ।
परिगृह्य पुरीं लङ्कां राघवस्य हिते रतः ॥३४॥
परिगृह्य पुरीं लङ्कां राघवस्य हिते रतः ॥३४॥
34. rākṣasānāṃ variṣṭhaśca tava bhrātā vibhīṣaṇaḥ ,
parigṛhya purīṃ laṅkāṃ rāghavasya hite rataḥ.
parigṛhya purīṃ laṅkāṃ rāghavasya hite rataḥ.
34.
rākṣasānām variṣṭhaḥ ca tava bhrātā vibhīṣaṇaḥ
parigṛhya purīm laṅkām rāghavasya hite rataḥ
parigṛhya purīm laṅkām rāghavasya hite rataḥ
34.
ca tava bhrātā vibhīṣaṇaḥ rākṣasānām variṣṭhaḥ
laṅkām purīm parigṛhya rāghavasya hite rataḥ
laṅkām purīm parigṛhya rāghavasya hite rataḥ
34.
And your brother Vibhīṣaṇa, the chief among rākṣasas, having taken possession of the city of Laṅkā, is dedicated to the welfare of Rāma (Rāghava).
इति सर्वं समाख्यातं तवेदं वानरं बलम् ।
सुवेले ऽधिष्ठितं शैले शेषकार्ये भवान् गतिः ॥३५॥
सुवेले ऽधिष्ठितं शैले शेषकार्ये भवान् गतिः ॥३५॥
35. iti sarvaṃ samākhyātaṃ tavedaṃ vānaraṃ balam ,
suvele'dhiṣṭhitaṃ śaile śeṣakārye bhavān gatiḥ.
suvele'dhiṣṭhitaṃ śaile śeṣakārye bhavān gatiḥ.
35.
iti sarvam samākhyātam tava idam vānaram balam
suvele adhiṣṭhitam śaile śeṣakārye bhavān gatiḥ
suvele adhiṣṭhitam śaile śeṣakārye bhavān gatiḥ
35.
iti tava idam suvele śaile adhiṣṭhitam sarvam
vānaram balam samākhyātam śeṣakārye bhavān gatiḥ
vānaram balam samākhyātam śeṣakārye bhavān gatiḥ
35.
Thus, this entire monkey army of yours, stationed on Mount Suvela, has been completely described. For the remaining task, your honor (bhavān) is the recourse.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21 (current chapter)
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100