वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-15
ततो मध्यात् समुद्रस्य सागरः स्वयमुत्थितः ।
उदयन् हि महाशैलान्मेरोरिव दिवाकरः ।
पन्नगैः सह दीप्तास्यैः समुद्रः प्रत्यदृश्यत ॥१॥
उदयन् हि महाशैलान्मेरोरिव दिवाकरः ।
पन्नगैः सह दीप्तास्यैः समुद्रः प्रत्यदृश्यत ॥१॥
1. tato madhyāt samudrasya sāgaraḥ svayamutthitaḥ ,
udayan hi mahāśailānmeroriva divākaraḥ ,
pannagaiḥ saha dīptāsyaiḥ samudraḥ pratyadṛśyata.
udayan hi mahāśailānmeroriva divākaraḥ ,
pannagaiḥ saha dīptāsyaiḥ samudraḥ pratyadṛśyata.
1.
tataḥ madhyāt samudrasya sāgaraḥ
svayam utthitaḥ udayan hi mahā-śailāt
meroḥ iva divākaraḥ pannagaiḥ saha
dīpta-āsyaiḥ samudraḥ pratyadṛśyata
svayam utthitaḥ udayan hi mahā-śailāt
meroḥ iva divākaraḥ pannagaiḥ saha
dīpta-āsyaiḥ samudraḥ pratyadṛśyata
1.
tataḥ samudrasya madhyāt sāgaraḥ
svayam utthitaḥ hi udayan meroḥ
mahā-śailāt divākaraḥ iva pannagaiḥ
dīpta-āsyaiḥ saha samudraḥ pratyadṛśyata
svayam utthitaḥ hi udayan meroḥ
mahā-śailāt divākaraḥ iva pannagaiḥ
dīpta-āsyaiḥ saha samudraḥ pratyadṛśyata
1.
Then, from the midst of the (churned) ocean (samudra), the ocean deity Sāgara himself emerged, just as the sun (divākara) rises from a great mountain like Meru. The ocean (samudra) was seen accompanied by snakes with blazing mouths.
स्निग्धवैदूर्यसंकाशो जाम्बूनदविभूषितः ।
रक्तमाल्याम्बरधरः पद्मपत्रनिभेक्षणः ॥२॥
रक्तमाल्याम्बरधरः पद्मपत्रनिभेक्षणः ॥२॥
2. snigdhavaidūryasaṃkāśo jāmbūnadavibhūṣitaḥ ,
raktamālyāmbaradharaḥ padmapatranibhekṣaṇaḥ.
raktamālyāmbaradharaḥ padmapatranibhekṣaṇaḥ.
2.
snigdhavāidūryasaṃkāśaḥ jāmbūnadavibhūṣitaḥ
raktamālyāmbaradharaḥ padmapatranibhekṣaṇaḥ
raktamālyāmbaradharaḥ padmapatranibhekṣaṇaḥ
2.
snigdhavāidūryasaṃkāśaḥ jāmbūnadavibhūṣitaḥ
raktamālyāmbaradharaḥ padmapatranibhekṣaṇaḥ
raktamālyāmbaradharaḥ padmapatranibhekṣaṇaḥ
2.
He shines like a smooth lapis lazuli gem, adorned with Jāmbūnada gold, wearing red garlands and garments, and his eyes resemble lotus petals.
सागरः समतिक्रम्य पूर्वमामन्त्र्य वीर्यवान् ।
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यं राघवं शरपाणिनम् ॥३॥
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यं राघवं शरपाणिनम् ॥३॥
3. sāgaraḥ samatikramya pūrvamāmantrya vīryavān ,
abravīt prāñjalirvākyaṃ rāghavaṃ śarapāṇinam.
abravīt prāñjalirvākyaṃ rāghavaṃ śarapāṇinam.
3.
sāgaraḥ samatikramya pūrvam āmantrya vīryavān
abravīt prāñjaliḥ vākyam rāghavam śarapāṇinam
abravīt prāñjaliḥ vākyam rāghavam śarapāṇinam
3.
vīryavān sāgaraḥ pūrvam samatikramya āmantrya
prāñjaliḥ śarapāṇinam rāghavam vākyam abravīt
prāñjaliḥ śarapāṇinam rāghavam vākyam abravīt
3.
The powerful ocean (sāgara), having first presented himself and with joined palms, spoke these words to Rāghava, who held an arrow in his hand.
पृथिवी वायुराकाशमापो ज्योतिश्च राघवः ।
स्वभावे सौम्य तिष्ठन्ति शाश्वतं मार्गमाश्रिताः ॥४॥
स्वभावे सौम्य तिष्ठन्ति शाश्वतं मार्गमाश्रिताः ॥४॥
4. pṛthivī vāyurākāśamāpo jyotiśca rāghavaḥ ,
svabhāve saumya tiṣṭhanti śāśvataṃ mārgamāśritāḥ.
svabhāve saumya tiṣṭhanti śāśvataṃ mārgamāśritāḥ.
4.
pṛthivī vāyuḥ ākāśam āpaḥ jyotiḥ ca rāghava
svabhāve saumya tiṣṭhanti śāśvatam mārgam āśritāḥ
svabhāve saumya tiṣṭhanti śāśvatam mārgam āśritāḥ
4.
saumya rāghava,
pṛthivī vāyuḥ ākāśam āpaḥ ca jyotiḥ svabhāve tiṣṭhanti śāśvatam mārgam āśritāḥ
pṛthivī vāyuḥ ākāśam āpaḥ ca jyotiḥ svabhāve tiṣṭhanti śāśvatam mārgam āśritāḥ
4.
O gentle Rāghava, earth, air, ether, water, and light (jyotiḥ) abide in their intrinsic nature (svabhāva), having resorted to the eternal path.
तत् स्वभावो ममाप्येष यदगाधो ऽहमप्लवः ।
विकारस्तु भवेद् राध एतत्ते प्रवदाम्यहम् ॥५॥
विकारस्तु भवेद् राध एतत्ते प्रवदाम्यहम् ॥५॥
5. tat svabhāvo mamāpyeṣa yadagādho'hamaplavaḥ ,
vikārastu bhaved rādha etatte pravadāmyaham.
vikārastu bhaved rādha etatte pravadāmyaham.
5.
tat svabhāvaḥ mama api eṣaḥ yat agādhaḥ aham aplavaḥ
vikāraḥ tu bhavet rādha etat te pravadāmi aham
vikāraḥ tu bhavet rādha etat te pravadāmi aham
5.
rādha,
eṣaḥ mama api svabhāvaḥ (asti).
yat aham agādhaḥ aplavaḥ (asti).
tu vikāraḥ bhavet.
etat te aham pravadāmi.
eṣaḥ mama api svabhāvaḥ (asti).
yat aham agādhaḥ aplavaḥ (asti).
tu vikāraḥ bhavet.
etat te aham pravadāmi.
5.
This is indeed my intrinsic nature (svabhāva), that I am unfathomable (agādha) and cannot be swum across (aplava). But, O Rāma, any alteration would be a modification (vikāra) of this; this I declare to you.
न कामान्न च लोभाद्वा न भयात् पार्थिवात्मज ।
ग्राहनक्राकुलजलं स्तम्भयेयं कथं चन ॥६॥
ग्राहनक्राकुलजलं स्तम्भयेयं कथं चन ॥६॥
6. na kāmānna ca lobhādvā na bhayāt pārthivātmaja ,
grāhanakrākulajalaṃ stambhayeyaṃ kathaṃ cana.
grāhanakrākulajalaṃ stambhayeyaṃ kathaṃ cana.
6.
na kāmān na ca lobhāt vā na bhayāt pārthivātmaja
grāhanakrākulajalam stambhayeyam katham cana
grāhanakrākulajalam stambhayeyam katham cana
6.
O prince, I cannot possibly halt these waters, which are agitated by alligators and crocodiles, neither from desire, nor from greed, nor from fear.
विधास्ये राम येनापि विषहिष्ये ह्यहं तथा ।
ग्राहा न प्रहरिष्यन्ति यावत् सेना तरिष्यति ॥७॥
ग्राहा न प्रहरिष्यन्ति यावत् सेना तरिष्यति ॥७॥
7. vidhāsye rāma yenāpi viṣahiṣye hyahaṃ tathā ,
grāhā na prahariṣyanti yāvat senā tariṣyati.
grāhā na prahariṣyanti yāvat senā tariṣyati.
7.
vidhāsye rāma yena api viṣahiṣye hi aham tathā
grāhāḥ na prahariṣyanti yāvat senā tariṣyati
grāhāḥ na prahariṣyanti yāvat senā tariṣyati
7.
O Rāma, I shall arrange things such that I will indeed endure (the burden), and the alligators will not attack as long as the army crosses over.
अयं सौम्य नलो नाम तनुजो विश्वकर्मणः ।
पित्रा दत्तवरः श्रीमान्प्रतिमो विश्वकर्मणः ॥८॥
पित्रा दत्तवरः श्रीमान्प्रतिमो विश्वकर्मणः ॥८॥
8. ayaṃ saumya nalo nāma tanujo viśvakarmaṇaḥ ,
pitrā dattavaraḥ śrīmānpratimo viśvakarmaṇaḥ.
pitrā dattavaraḥ śrīmānpratimo viśvakarmaṇaḥ.
8.
ayam saumya nalaḥ nāma tanujaḥ viśvakarmaṇaḥ
pitrā dattavaraḥ śrīmān pratimaḥ viśvakarmaṇaḥ
pitrā dattavaraḥ śrīmān pratimaḥ viśvakarmaṇaḥ
8.
O gentle one, this Nala by name is the son of Viśvakarma. He is glorious, having been granted a boon by his father, and is an equal to Viśvakarma (in his craft).
एष सेतुं महोत्साहः करोतु मयि वानरः ।
तमहं धारयिष्यामि तथा ह्येष यथा पिता ॥९॥
तमहं धारयिष्यामि तथा ह्येष यथा पिता ॥९॥
9. eṣa setuṃ mahotsāhaḥ karotu mayi vānaraḥ ,
tamahaṃ dhārayiṣyāmi tathā hyeṣa yathā pitā.
tamahaṃ dhārayiṣyāmi tathā hyeṣa yathā pitā.
9.
eṣaḥ setum mahotsāhaḥ karotu mayi vānaraḥ tam
aham dhārayiṣyāmi tathā hi eṣaḥ yathā pitā
aham dhārayiṣyāmi tathā hi eṣaḥ yathā pitā
9.
Let this greatly energetic monkey (Nala) build a bridge upon me. I will support that (bridge), for indeed, he is like his father.
एवमुक्त्वोदधिर्नष्टः समुत्थाय नलस्ततः ।
अब्रवीद्वानरश्रेष्ठो वाक्यं रामं महाबलः ॥१०॥
अब्रवीद्वानरश्रेष्ठो वाक्यं रामं महाबलः ॥१०॥
10. evamuktvodadhirnaṣṭaḥ samutthāya nalastataḥ ,
abravīdvānaraśreṣṭho vākyaṃ rāmaṃ mahābalaḥ.
abravīdvānaraśreṣṭho vākyaṃ rāmaṃ mahābalaḥ.
10.
evam uktvā udadhiḥ naṣṭaḥ samutthāya nalaḥ tataḥ
abravīt vānaraśreṣṭhaḥ vākyam rāmam mahābalaḥ
abravīt vānaraśreṣṭhaḥ vākyam rāmam mahābalaḥ
10.
tataḥ mahābalaḥ vānaraśreṣṭhaḥ nalaḥ evam uktvā
udadhiḥ naṣṭaḥ samutthāya rāmam vākyam abravīt
udadhiḥ naṣṭaḥ samutthāya rāmam vākyam abravīt
10.
Having thus spoken, the ocean disappeared. Then Nala, the best among monkeys (vānara) and mighty one, stood up and spoke these words to Rāma.
अहं सेतुं करिष्यामि विस्तीर्णे वरुणालये ।
पितुः सामर्थ्यमास्थाय तत्त्वमाह महोदधिः ॥११॥
पितुः सामर्थ्यमास्थाय तत्त्वमाह महोदधिः ॥११॥
11. ahaṃ setuṃ kariṣyāmi vistīrṇe varuṇālaye ,
pituḥ sāmarthyamāsthāya tattvamāha mahodadhiḥ.
pituḥ sāmarthyamāsthāya tattvamāha mahodadhiḥ.
11.
aham setum kariṣyāmi vistīrṇe varuṇālaye pituḥ
sāmarthyam āsthāya tattvam āha mahodadhiḥ
sāmarthyam āsthāya tattvam āha mahodadhiḥ
11.
aham vistīrṇe varuṇālaye setum pituḥ sāmarthyam āsthāya kariṣyāmi.
mahodadhiḥ tattvam āha.
mahodadhiḥ tattvam āha.
11.
I will construct a bridge across this vast abode of Varuṇa (the ocean), relying on my father's inherent ability. The great ocean (mahodadhi) had indeed stated this truth.
मम मातुर्वरो दत्तो मन्दरे विश्वकर्मणा ।
औरसस्तस्य पुत्रो ऽहं सदृशो विश्वकर्मणा ॥१२॥
औरसस्तस्य पुत्रो ऽहं सदृशो विश्वकर्मणा ॥१२॥
12. mama māturvaro datto mandare viśvakarmaṇā ,
aurasastasya putro'haṃ sadṛśo viśvakarmaṇā.
aurasastasya putro'haṃ sadṛśo viśvakarmaṇā.
12.
mama mātuḥ varaḥ dattaḥ mandare viśvakarmaṇā
aurasaḥ tasya putraḥ aham sadṛśaḥ viśvakarmaṇā
aurasaḥ tasya putraḥ aham sadṛśaḥ viśvakarmaṇā
12.
mama mātuḥ mandare viśvakarmaṇā varaḥ dattaḥ.
aham tasya aurasaḥ putraḥ,
viśvakarmaṇā sadṛśaḥ.
aham tasya aurasaḥ putraḥ,
viśvakarmaṇā sadṛśaḥ.
12.
A boon was given to my mother by Viśvakarmā on Mount Mandara. I am his legitimate son, equal to Viśvakarmā in skill.
न चाप्यहमनुक्तो वै प्रब्रूयामात्मनो गुणान् ।
काममद्यैव बध्नन्तु सेतुं वानरपुंगवाः ॥१३॥
काममद्यैव बध्नन्तु सेतुं वानरपुंगवाः ॥१३॥
13. na cāpyahamanukto vai prabrūyāmātmano guṇān ,
kāmamadyaiva badhnantu setuṃ vānarapuṃgavāḥ.
kāmamadyaiva badhnantu setuṃ vānarapuṃgavāḥ.
13.
na ca api aham anuktaḥ vai prabrūyām ātmanaḥ guṇān
kāmam adya eva badhnantu setum vānarapuṅgavāḥ
kāmam adya eva badhnantu setum vānarapuṅgavāḥ
13.
aham vai anuktaḥ na ca api ātmanaḥ guṇān prabrūyām.
kāmam adya eva vānarapuṅgavāḥ setum badhnantu.
kāmam adya eva vānarapuṅgavāḥ setum badhnantu.
13.
Indeed, I would not declare my own merits (guṇa) unless prompted. However, let these chief monkeys (vānara) construct the bridge by all means, beginning today itself.
ततो निसृष्टरामेण सर्वतो हरियूथपाः ।
अभिपेतुर्महारण्यं हृष्टाः शतसहस्रशः ॥१४॥
अभिपेतुर्महारण्यं हृष्टाः शतसहस्रशः ॥१४॥
14. tato nisṛṣṭarāmeṇa sarvato hariyūthapāḥ ,
abhipeturmahāraṇyaṃ hṛṣṭāḥ śatasahasraśaḥ.
abhipeturmahāraṇyaṃ hṛṣṭāḥ śatasahasraśaḥ.
14.
tataḥ nisṛṣṭarāmeṇa sarvataḥ hariyūthapāḥ
abhipetuḥ mahāraṇyam hṛṣṭāḥ śatasahasraśaḥ
abhipetuḥ mahāraṇyam hṛṣṭāḥ śatasahasraśaḥ
14.
tataḥ nisṛṣṭarāmeṇa hṛṣṭāḥ śatasahasraśaḥ
sarvataḥ hariyūthapāḥ mahāraṇyam abhipetuḥ
sarvataḥ hariyūthapāḥ mahāraṇyam abhipetuḥ
14.
Then, dispatched by Rāma, the joyful monkey chiefs rushed from all directions into the great forest, in hundreds of thousands.
ते नगान्नगसंकाशाः शाखामृगगणर्षभाः ।
बभञ्जुर्वानरास्तत्र प्रचकर्षुश्च सागरम् ॥१५॥
बभञ्जुर्वानरास्तत्र प्रचकर्षुश्च सागरम् ॥१५॥
15. te nagānnagasaṃkāśāḥ śākhāmṛgagaṇarṣabhāḥ ,
babhañjurvānarāstatra pracakarṣuśca sāgaram.
babhañjurvānarāstatra pracakarṣuśca sāgaram.
15.
te nagān nagasaṃkāśāḥ śākhāmṛgagaṇarṣabhāḥ
babhañjuḥ vānarāḥ tatra pracakarṣuḥ ca sāgaram
babhañjuḥ vānarāḥ tatra pracakarṣuḥ ca sāgaram
15.
te nagasaṃkāśāḥ śākhāmṛgagaṇarṣabhāḥ vānarāḥ
tatra nagān babhañjuḥ ca sāgaram pracakarṣuḥ
tatra nagān babhañjuḥ ca sāgaram pracakarṣuḥ
15.
Those monkeys, resembling mountains and being the foremost among the monkey hosts, broke down trees there and dragged them towards the ocean.
ते सालैश्चाश्वकर्णैश्च धवैर्वंशैश्च वानराः ।
कुटजैरर्जुनैस्तालैस्तिकलैस्तिमिशैरपि ॥१६॥
कुटजैरर्जुनैस्तालैस्तिकलैस्तिमिशैरपि ॥१६॥
16. te sālaiścāśvakarṇaiśca dhavairvaṃśaiśca vānarāḥ ,
kuṭajairarjunaistālaistikalaistimiśairapi.
kuṭajairarjunaistālaistikalaistimiśairapi.
16.
te sālaiḥ ca aśvakarṇaiḥ ca dhavaiḥ vaṃśaiḥ ca
vānarāḥ kuṭajaiḥ arjunaiḥ tālaiḥ tikalaiḥ timiśaiḥ api
vānarāḥ kuṭajaiḥ arjunaiḥ tālaiḥ tikalaiḥ timiśaiḥ api
16.
te vānarāḥ sālaiḥ ca aśvakarṇaiḥ ca dhavaiḥ vaṃśaiḥ
ca kuṭajaiḥ arjunaiḥ tālaiḥ tikalaiḥ timiśaiḥ api
ca kuṭajaiḥ arjunaiḥ tālaiḥ tikalaiḥ timiśaiḥ api
16.
Those monkeys filled the ocean completely with Sāla trees, Aśvakarṇa trees, Dhava trees, bamboo, Kuṭaja trees, Arjuna trees, Tāla palms, Tikala trees, Timiśa trees, also with Bilva trees, Saptaparṇa trees, and flowering Karṇikāra trees, and with mango trees and Aśoka trees.
बिल्वकैः सप्तपर्णैश्च कर्णिकारैश्च पुष्पितैः ।
चूतैश्चाशोकवृक्षैश्च सागरं समपूरयन् ॥१७॥
चूतैश्चाशोकवृक्षैश्च सागरं समपूरयन् ॥१७॥
17. bilvakaiḥ saptaparṇaiśca karṇikāraiśca puṣpitaiḥ ,
cūtaiścāśokavṛkṣaiśca sāgaraṃ samapūrayan.
cūtaiścāśokavṛkṣaiśca sāgaraṃ samapūrayan.
17.
bilvakaiḥ saptaparṇaiḥ ca karṇikāraiḥ ca puṣpitaiḥ
cūtaiḥ ca aśokavṛkṣaiḥ ca sāgaram samapūrayan
cūtaiḥ ca aśokavṛkṣaiḥ ca sāgaram samapūrayan
17.
bilvakaiḥ saptaparṇaiḥ ca karṇikāraiḥ ca puṣpitaiḥ
cūtaiḥ ca aśokavṛkṣaiḥ ca sāgaram samapūrayan
cūtaiḥ ca aśokavṛkṣaiḥ ca sāgaram samapūrayan
17.
Those monkeys filled the ocean completely with Sāla trees, Aśvakarṇa trees, Dhava trees, bamboo, Kuṭaja trees, Arjuna trees, Tāla palms, Tikala trees, Timiśa trees, also with Bilva trees, Saptaparṇa trees, and flowering Karṇikāra trees, and with mango trees and Aśoka trees.
समूलांश्च विमूलांश्च पादपान् हरिसत्तमाः ।
इन्द्रकेतूनिवोद्यम्य प्रजह्रुर्हरयस्तरून् ॥१८॥
इन्द्रकेतूनिवोद्यम्य प्रजह्रुर्हरयस्तरून् ॥१८॥
18. samūlāṃśca vimūlāṃśca pādapān harisattamāḥ ,
indraketūnivodyamya prajahrurharayastarūn.
indraketūnivodyamya prajahrurharayastarūn.
18.
samūlān ca vimūlān ca pādapān harisattamāḥ
indraketūn iva udyamya prajahruḥ harayaḥ tarūn
indraketūn iva udyamya prajahruḥ harayaḥ tarūn
18.
harisattamāḥ harayaḥ indraketūn iva udyamya
samūlān ca vimūlān ca pādapān tarūn prajahruḥ
samūlān ca vimūlān ca pādapān tarūn prajahruḥ
18.
The foremost among the monkeys, like raised ceremonial banners (indraketu), seized trees, both those with roots and those without, and carried them away.
प्रक्षिप्यमाणैरचलैः सहसा जलमुद्धतम् ।
समुत्पतितमाकाशमपासर्पत्ततस्ततः ॥१९॥
समुत्पतितमाकाशमपासर्पत्ततस्ततः ॥१९॥
19. prakṣipyamāṇairacalaiḥ sahasā jalamuddhatam ,
samutpatitamākāśamapāsarpattatastataḥ.
samutpatitamākāśamapāsarpattatastataḥ.
19.
prakṣipyamāṇaiḥ acalaiḥ sahasā jalam uddhatam
samutpatitam ākāśam apa asarpat tataḥ tataḥ
samutpatitam ākāśam apa asarpat tataḥ tataḥ
19.
sahasā prakṣipyamāṇaiḥ acalaiḥ uddhatam jalam
ākāśam samutpatitam tataḥ tataḥ apa asarpat
ākāśam samutpatitam tataḥ tataḥ apa asarpat
19.
As the mountains were suddenly cast in, the agitated water, having surged up into the sky, then spread and receded in all directions.
दशयोजनविस्तीर्णं शतयोजनमायतम् ।
नलश्चक्रे महासेतुं मध्ये नदनदीपतेः ॥२०॥
नलश्चक्रे महासेतुं मध्ये नदनदीपतेः ॥२०॥
20. daśayojanavistīrṇaṃ śatayojanamāyatam ,
nalaścakre mahāsetuṃ madhye nadanadīpateḥ.
nalaścakre mahāsetuṃ madhye nadanadīpateḥ.
20.
daśayojanavistīrṇam śatayojanam āyatam
nalaḥ cakre mahāsetum madhye nadanadīpateḥ
nalaḥ cakre mahāsetum madhye nadanadīpateḥ
20.
nalaḥ daśayojanavistīrṇam śatayojanam
āyatam mahāsetum nadanadīpateḥ madhye cakre
āyatam mahāsetum nadanadīpateḥ madhye cakre
20.
Nala constructed a magnificent bridge, ten yojanas wide and a hundred yojanas long, in the midst of the ocean, the lord of rivers and streams.
शिलानां क्षिप्यमाणानां शैलानां तत्र पात्यताम् ।
बभूव तुमुलः शब्दस्तदा तस्मिन्महोदधौ ॥२१॥
बभूव तुमुलः शब्दस्तदा तस्मिन्महोदधौ ॥२१॥
21. śilānāṃ kṣipyamāṇānāṃ śailānāṃ tatra pātyatām ,
babhūva tumulaḥ śabdastadā tasminmahodadhau.
babhūva tumulaḥ śabdastadā tasminmahodadhau.
21.
śilānām kṣipyamāṇānām śailānām tatra pātyatām
babhūva tumulaḥ śabdaḥ tadā tasmin mahodadhau
babhūva tumulaḥ śabdaḥ tadā tasmin mahodadhau
21.
tadā tasmin mahodadhau śilānām kṣipyamāṇānām
śailānām tatra pātyatām tumulaḥ śabdaḥ babhūva
śailānām tatra pātyatām tumulaḥ śabdaḥ babhūva
21.
Then, amidst that great ocean, there arose a tumultuous roar from the falling of stones and the dropping of mountains.
स नलेन कृतः सेतुः सागरे मकरालये ।
शुशुभे सुभगः श्रीमान् स्वातीपथ इवाम्बरे ॥२२॥
शुशुभे सुभगः श्रीमान् स्वातीपथ इवाम्बरे ॥२२॥
22. sa nalena kṛtaḥ setuḥ sāgare makarālaye ,
śuśubhe subhagaḥ śrīmān svātīpatha ivāmbare.
śuśubhe subhagaḥ śrīmān svātīpatha ivāmbare.
22.
sa nalena kṛtaḥ setuḥ sāgare makarālaye
śuśubhe subhagaḥ śrīmān svātīpathaḥ iva ambare
śuśubhe subhagaḥ śrīmān svātīpathaḥ iva ambare
22.
sa nalena kṛtaḥ setuḥ makarālaye sāgare śrīmān
subhagaḥ ambare svātīpathaḥ iva śuśubhe
subhagaḥ ambare svātīpathaḥ iva śuśubhe
22.
That glorious and beautiful bridge, built by Nala in the ocean - the abode of marine creatures - shone like the path of the Svātī constellation in the sky.
ततो देवाः सगन्धर्वाः
सिद्धाश्च परमर्षयः ॥२३॥
सिद्धाश्च परमर्षयः ॥२३॥
23. tato devāḥ sagandharvāḥ
siddhāśca paramarṣayaḥ.
siddhāśca paramarṣayaḥ.
23.
tataḥ devāḥ sagandharvāḥ
siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
23.
tataḥ devāḥ sagandharvāḥ
siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
23.
Then the gods, accompanied by gandharvas, along with siddhas and great sages [gathered to witness].
आप्लवन्तः प्लवन्तश्च गर्जन्तश्च प्लवंगमाः ।
तमचिन्त्यमसह्यं च अद्भुतं लोमहर्षणम् ।
ददृशुः सर्वभूतानि सागरे सेतुबन्धनम् ॥२४॥
तमचिन्त्यमसह्यं च अद्भुतं लोमहर्षणम् ।
ददृशुः सर्वभूतानि सागरे सेतुबन्धनम् ॥२४॥
24. āplavantaḥ plavantaśca garjantaśca plavaṃgamāḥ ,
tamacintyamasahyaṃ ca adbhutaṃ lomaharṣaṇam ,
dadṛśuḥ sarvabhūtāni sāgare setubandhanam.
tamacintyamasahyaṃ ca adbhutaṃ lomaharṣaṇam ,
dadṛśuḥ sarvabhūtāni sāgare setubandhanam.
24.
āplavantaḥ plavantaḥ ca garjantaḥ
ca plavaṅgamāḥ tam acintyam asahyam
ca adbhutam lomaharṣaṇam dadṛśuḥ
sarvabhūtāni sāgare setubandhanam
ca plavaṅgamāḥ tam acintyam asahyam
ca adbhutam lomaharṣaṇam dadṛśuḥ
sarvabhūtāni sāgare setubandhanam
24.
āplavantaḥ plavantaḥ ca garjantaḥ
ca plavaṅgamāḥ sarvabhūtāni tam
acintyam asahyam ca adbhutam lomaharṣaṇam
setubandhanam sāgare dadṛśuḥ
ca plavaṅgamāḥ sarvabhūtāni tam
acintyam asahyam ca adbhutam lomaharṣaṇam
setubandhanam sāgare dadṛśuḥ
24.
The monkeys, leaping, jumping, and roaring, along with all other beings, saw the construction of the bridge in the ocean, a sight that was inconceivable, immense, wonderful, and hair-raising.
तानि कोटिसहस्राणि वानराणां महौजसाम् ।
बध्नन्तः सागरे सेतुं जग्मुः पारं महोदधेः ॥२५॥
बध्नन्तः सागरे सेतुं जग्मुः पारं महोदधेः ॥२५॥
25. tāni koṭisahasrāṇi vānarāṇāṃ mahaujasām ,
badhnantaḥ sāgare setuṃ jagmuḥ pāraṃ mahodadheḥ.
badhnantaḥ sāgare setuṃ jagmuḥ pāraṃ mahodadheḥ.
25.
tāni koṭisahasrāṇi vānarāṇām mahaujasām
badhnantaḥ sāgare setum jagmuḥ pāram mahodadheḥ
badhnantaḥ sāgare setum jagmuḥ pāram mahodadheḥ
25.
tāni mahaujasām vānarāṇām koṭisahasrāṇi sāgare
setum badhnantaḥ mahodadheḥ pāram jagmuḥ
setum badhnantaḥ mahodadheḥ pāram jagmuḥ
25.
Those tens of millions of mighty monkeys, while building the bridge in the ocean, reached the other shore of the great ocean.
विशालः सुकृतः श्रीमान् सुभूमिः सुसमाहितः ।
अशोभत महासेतुः सीमन्त इव सागरे ॥२६॥
अशोभत महासेतुः सीमन्त इव सागरे ॥२६॥
26. viśālaḥ sukṛtaḥ śrīmān subhūmiḥ susamāhitaḥ ,
aśobhata mahāsetuḥ sīmanta iva sāgare.
aśobhata mahāsetuḥ sīmanta iva sāgare.
26.
viśālaḥ sukṛtaḥ śrīmān subhūmiḥ susamāhitaḥ
aśobhata mahāsetuḥ sīmantaḥ iva sāgare
aśobhata mahāsetuḥ sīmantaḥ iva sāgare
26.
mahāsetuḥ viśālaḥ sukṛtaḥ śrīmān subhūmiḥ
susamāhitaḥ sāgare sīmantaḥ iva aśobhata
susamāhitaḥ sāgare sīmantaḥ iva aśobhata
26.
The great bridge, vast, well-constructed, splendid, with a firm foundation, and perfectly stable, shone gloriously in the ocean, like a parting line.
ततः परे समुद्रस्य गदापाणिर्विभीषणः ।
परेषामभिघतार्थमतिष्ठत् सचिवैः सह ॥२७॥
परेषामभिघतार्थमतिष्ठत् सचिवैः सह ॥२७॥
27. tataḥ pare samudrasya gadāpāṇirvibhīṣaṇaḥ ,
pareṣāmabhighatārthamatiṣṭhat sacivaiḥ saha.
pareṣāmabhighatārthamatiṣṭhat sacivaiḥ saha.
27.
tataḥ pare samudrasya gadāpāṇiḥ vibhīṣaṇaḥ
pareṣām abhighatārtham atiṣṭhat sacivaiḥ saha
pareṣām abhighatārtham atiṣṭhat sacivaiḥ saha
27.
tataḥ samudrasya pare gadāpāṇiḥ vibhīṣaṇaḥ
pareṣām abhighatārtham sacivaiḥ saha atiṣṭhat
pareṣām abhighatārtham sacivaiḥ saha atiṣṭhat
27.
Then, on the far side of the ocean, Vibhishana, holding a mace, stood with his ministers to strike the enemies.
अग्रतस्तस्य सैन्यस्य श्रीमान् रामः सलक्ष्मणः ।
जगाम धन्वी धर्मात्मा सुग्रीवेण समन्वितः ॥२८॥
जगाम धन्वी धर्मात्मा सुग्रीवेण समन्वितः ॥२८॥
28. agratastasya sainyasya śrīmān rāmaḥ salakṣmaṇaḥ ,
jagāma dhanvī dharmātmā sugrīveṇa samanvitaḥ.
jagāma dhanvī dharmātmā sugrīveṇa samanvitaḥ.
28.
agrataḥ tasya sainyasya śrīmān rāmaḥ salakṣmaṇaḥ
jagāma dhanvī dharmātmā sugrīveṇa samanvitaḥ
jagāma dhanvī dharmātmā sugrīveṇa samanvitaḥ
28.
śrīmān rāmaḥ salakṣmaṇaḥ dhanvī dharmātmā
sugrīveṇa samanvitaḥ tasya sainyasya agrataḥ jagāma
sugrīveṇa samanvitaḥ tasya sainyasya agrataḥ jagāma
28.
The glorious Rama, accompanied by Lakshmana, the virtuous (dharma) archer, proceeded at the head of that army, joined by Sugriva.
अन्ये मध्येन गच्छन्ति पार्श्वतो ऽन्ये प्लवंगमाः ।
सलिले प्रपतन्त्यन्ये मार्गमन्ये न लेभिरे ।
के चिद्वैहायस गताः सुपर्णा इव पुप्लुवुः ॥२९॥
सलिले प्रपतन्त्यन्ये मार्गमन्ये न लेभिरे ।
के चिद्वैहायस गताः सुपर्णा इव पुप्लुवुः ॥२९॥
29. anye madhyena gacchanti pārśvato'nye plavaṃgamāḥ ,
salile prapatantyanye mārgamanye na lebhire ,
ke cidvaihāyasa gatāḥ suparṇā iva pupluvuḥ.
salile prapatantyanye mārgamanye na lebhire ,
ke cidvaihāyasa gatāḥ suparṇā iva pupluvuḥ.
29.
anye madhyena gacchanti pārśvataḥ
anye plavaṅgamāḥ salile prapatanti
anye mārgam anye na lebhire ke cit
vaihāyasam gatāḥ suparṇāḥ iva pupluvuḥ
anye plavaṅgamāḥ salile prapatanti
anye mārgam anye na lebhire ke cit
vaihāyasam gatāḥ suparṇāḥ iva pupluvuḥ
29.
anye madhyena gacchanti anye plavaṅgamāḥ
pārśvataḥ (gacchanti) anye salile
prapatanti anye mārgam na lebhire ke cit
vaihāyasam gatāḥ suparṇāḥ iva pupluvuḥ
pārśvataḥ (gacchanti) anye salile
prapatanti anye mārgam na lebhire ke cit
vaihāyasam gatāḥ suparṇāḥ iva pupluvuḥ
29.
Some proceed through the middle, others, the monkeys, along the sides. Still others fall into the water, and some do not find the path. Certain ones, having taken to the sky, flew like eagles.
घोषेण महता घोषं सागरस्य समुच्छ्रितम् ।
भीममन्तर्दधे भीमा तरन्ती हरिवाहिनी ॥३०॥
भीममन्तर्दधे भीमा तरन्ती हरिवाहिनी ॥३०॥
30. ghoṣeṇa mahatā ghoṣaṃ sāgarasya samucchritam ,
bhīmamantardadhe bhīmā tarantī harivāhinī.
bhīmamantardadhe bhīmā tarantī harivāhinī.
30.
ghoṣeṇa mahatā ghoṣam sāgarasya samucchritam
bhīmam antardadhe bhīmā tarantī harivāhinī
bhīmam antardadhe bhīmā tarantī harivāhinī
30.
harivāhinī bhīmā tarantī mahatā ghoṣeṇa
sāgarasya samucchritam bhīmam ghoṣam antardadhe
sāgarasya samucchritam bhīmam ghoṣam antardadhe
30.
The immense monkey army, as it crossed, with its mighty roar, completely drowned out the formidable, rising roar of the ocean.
वानराणां हि सा तीर्णा वाहिनी नल सेतुना ।
तीरे निविविशे राज्ञा बहुमूलफलोदके ॥३१॥
तीरे निविविशे राज्ञा बहुमूलफलोदके ॥३१॥
31. vānarāṇāṃ hi sā tīrṇā vāhinī nala setunā ,
tīre niviviśe rājñā bahumūlaphalodake.
tīre niviviśe rājñā bahumūlaphalodake.
31.
vānarāṇām hi sā tīrṇā vāhinī nalasetunā
tīre niviviśe rājñā bahumūlaphalodake
tīre niviviśe rājñā bahumūlaphalodake
31.
hi sā vānarāṇām vāhinī nalasetunā tīrṇā
rājñā bahumūlaphalodake tīre niviviśe
rājñā bahumūlaphalodake tīre niviviśe
31.
Indeed, that monkey army, having crossed by Nala's bridge, settled on the shore, which was rich in abundant roots, fruits, and water, guided by the king.
तदद्भुतं राघव कर्म दुष्करं समीक्ष्य देवाः सह सिद्धचारणैः ।
उपेत्य रामं सहिता महर्षिभिः समभ्यषिञ्चन् सुशुभैर्जलैः पृथक् ॥३२॥
उपेत्य रामं सहिता महर्षिभिः समभ्यषिञ्चन् सुशुभैर्जलैः पृथक् ॥३२॥
32. tadadbhutaṃ rāghava karma duṣkaraṃ samīkṣya devāḥ saha siddhacāraṇaiḥ ,
upetya rāmaṃ sahitā maharṣibhiḥ samabhyaṣiñcan suśubhairjalaiḥ pṛthak.
upetya rāmaṃ sahitā maharṣibhiḥ samabhyaṣiñcan suśubhairjalaiḥ pṛthak.
32.
tat adbhutam rāghava karma duṣkaram
samīkṣya devāḥ saha siddhacāraṇaiḥ
upetya rāmam sahitā maharṣibhiḥ
samabhyṣiñcan suśubhaiḥ jalaiḥ pṛthak
samīkṣya devāḥ saha siddhacāraṇaiḥ
upetya rāmam sahitā maharṣibhiḥ
samabhyṣiñcan suśubhaiḥ jalaiḥ pṛthak
32.
devāḥ saha siddhacāraṇaiḥ sahitā
maharṣibhiḥ rāghava tat adbhutam duṣkaram
karma samīkṣya rāmam upetya
pṛthak suśubhaiḥ jalaiḥ samabhyṣiñcan
maharṣibhiḥ rāghava tat adbhutam duṣkaram
karma samīkṣya rāmam upetya
pṛthak suśubhaiḥ jalaiḥ samabhyṣiñcan
32.
Having witnessed that amazing and difficult feat of Raghava (Rama), the gods, accompanied by the Siddhas and Caraṇas, and together with the great sages, approached Rama and separately consecrated him with very auspicious waters.
जयस्व शत्रून्नरदेव मेदिनीं ससागरां पालय शाश्वतीः समाः ।
इतीव रामं नरदेवसत्कृतं शुभैर्वचोभिर्विविधैरपूजयन् ॥३३॥
इतीव रामं नरदेवसत्कृतं शुभैर्वचोभिर्विविधैरपूजयन् ॥३३॥
33. jayasva śatrūnnaradeva medinīṃ sasāgarāṃ pālaya śāśvatīḥ samāḥ ,
itīva rāmaṃ naradevasatkṛtaṃ śubhairvacobhirvividhairapūjayan.
itīva rāmaṃ naradevasatkṛtaṃ śubhairvacobhirvividhairapūjayan.
33.
jayasva śatrūn naradeva medinīm
sasāgarām pālay śāśvatīḥ samāḥ
iti iva rāmam naradevasatkṛtam
śubhaiḥ vacobhiḥ vividhaiḥ apūjayan
sasāgarām pālay śāśvatīḥ samāḥ
iti iva rāmam naradevasatkṛtam
śubhaiḥ vacobhiḥ vividhaiḥ apūjayan
33.
naradeva śatrūn jayasva sasāgarām
medinīm śāśvatīḥ samāḥ pālay iti
iva (uktā) naradevasatkṛtam rāmam
śubhaiḥ vividhaiḥ vacobhiḥ apūjayan
medinīm śāśvatīḥ samāḥ pālay iti
iva (uktā) naradevasatkṛtam rāmam
śubhaiḥ vividhaiḥ vacobhiḥ apūjayan
33.
"O Lord of men, conquer your enemies, and protect the earth with its oceans for eternal years." With such diverse and auspicious words, they worshipped Rama, who was honored by the celestial beings.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15 (current chapter)
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100