वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-42
धूम्राक्षं प्रेक्ष्य निर्यान्तं राक्षसं भीमनिस्वनम् ।
विनेदुर्वानराः सर्वे प्रहृष्टा युद्धकाङ्क्षिणः ॥१॥
विनेदुर्वानराः सर्वे प्रहृष्टा युद्धकाङ्क्षिणः ॥१॥
1. dhūmrākṣaṃ prekṣya niryāntaṃ rākṣasaṃ bhīmanisvanam ,
vinedurvānarāḥ sarve prahṛṣṭā yuddhakāṅkṣiṇaḥ.
vinedurvānarāḥ sarve prahṛṣṭā yuddhakāṅkṣiṇaḥ.
1.
dhūmrākṣam prekṣya niryāntam rākṣasam bhīmanisvanam
vineduḥ vānarāḥ sarve prahr̥ṣṭāḥ yuddhakāṅkṣiṇaḥ
vineduḥ vānarāḥ sarve prahr̥ṣṭāḥ yuddhakāṅkṣiṇaḥ
1.
sarve yuddhakāṅkṣiṇaḥ prahr̥ṣṭāḥ vānarāḥ bhīmanisvanam
rākṣasam dhūmrākṣam niryāntam prekṣya vineduḥ
rākṣasam dhūmrākṣam niryāntam prekṣya vineduḥ
1.
Seeing Dhūmrākṣa, the demon with a terrifying roar, emerging, all the monkeys, exhilarated and eager for battle, roared aloud.
तेषां तु तुमुलं युद्धं संजज्ञे हरिरक्षसाम् ।
अन्योन्यं पादपैर्घोरैर्निघ्नतं शूलमुद्गरैः ॥२॥
अन्योन्यं पादपैर्घोरैर्निघ्नतं शूलमुद्गरैः ॥२॥
2. teṣāṃ tu tumulaṃ yuddhaṃ saṃjajñe harirakṣasām ,
anyonyaṃ pādapairghorairnighnataṃ śūlamudgaraiḥ.
anyonyaṃ pādapairghorairnighnataṃ śūlamudgaraiḥ.
2.
teṣām tu tumulam yuddham sañjajñe harirakṣasām
anyonyam pādapaiḥ ghoraiḥ nighnatam śūlamudgaraiḥ
anyonyam pādapaiḥ ghoraiḥ nighnatam śūlamudgaraiḥ
2.
tu teṣām harirakṣasām tumulam yuddham sañjajñe
anyonyam ghoraiḥ pādapaiḥ śūlamudgaraiḥ nighnatam
anyonyam ghoraiḥ pādapaiḥ śūlamudgaraiḥ nighnatam
2.
Indeed, a tumultuous battle arose between those monkeys and demons, where they struck each other with dreadful trees and with spears and maces.
राक्षसैर्वानरा घोरा विनिकृत्ताः समन्ततः ।
वानरै राक्षसाश्चापि द्रुमैर्भूमौ समीकृताः ॥३॥
वानरै राक्षसाश्चापि द्रुमैर्भूमौ समीकृताः ॥३॥
3. rākṣasairvānarā ghorā vinikṛttāḥ samantataḥ ,
vānarai rākṣasāścāpi drumairbhūmau samīkṛtāḥ.
vānarai rākṣasāścāpi drumairbhūmau samīkṛtāḥ.
3.
rākṣasaiḥ vānarāḥ ghorāḥ vinikr̥ttāḥ samantataḥ
vānaraiḥ rākṣasāḥ ca api drumaiḥ bhūmau samīkr̥tāḥ
vānaraiḥ rākṣasāḥ ca api drumaiḥ bhūmau samīkr̥tāḥ
3.
ghorāḥ vānarāḥ rākṣasaiḥ samantataḥ vinikr̥ttāḥ ca
api rākṣasāḥ vānaraiḥ drumaiḥ bhūmau samīkr̥tāḥ
api rākṣasāḥ vānaraiḥ drumaiḥ bhūmau samīkr̥tāḥ
3.
The dreadful monkeys were cut down on all sides by the demons. And the demons, in turn, were leveled to the ground by the monkeys using trees.
राक्षसाश्चापि संक्रुद्धा वानरान्निशितैः शरैः ।
विव्यधुर्घोरसंकाशैः कङ्कपत्रैरजिह्मगैः ॥४॥
विव्यधुर्घोरसंकाशैः कङ्कपत्रैरजिह्मगैः ॥४॥
4. rākṣasāścāpi saṃkruddhā vānarānniśitaiḥ śaraiḥ ,
vivyadhurghorasaṃkāśaiḥ kaṅkapatrairajihmagaiḥ.
vivyadhurghorasaṃkāśaiḥ kaṅkapatrairajihmagaiḥ.
4.
rākṣasāḥ ca api saṅkruddhāḥ vānarān niśitaiḥ śaraiḥ
vivyadhuḥ ghorasaṅkāśaiḥ kaṅkapatraiḥ ajihmagaiḥ
vivyadhuḥ ghorasaṅkāśaiḥ kaṅkapatraiḥ ajihmagaiḥ
4.
ca api saṅkruddhāḥ rākṣasāḥ niśitaiḥ ghorasaṅkāśaiḥ
kaṅkapatraiḥ ajihmagaiḥ śaraiḥ vānarān vivyadhuḥ
kaṅkapatraiḥ ajihmagaiḥ śaraiḥ vānarān vivyadhuḥ
4.
And the demons, greatly enraged, shot the monkeys with sharp arrows that were frightful-looking, feathered with vulture plumes, and flew unerringly straight.
ते गदाभिश्च भीमाभिः पट्टसैः कूटमुद्गरैः ।
घोरैश्च परिघैश्चित्रैस्त्रिशूलैश्चापि संशितैः ॥५॥
घोरैश्च परिघैश्चित्रैस्त्रिशूलैश्चापि संशितैः ॥५॥
5. te gadābhiśca bhīmābhiḥ paṭṭasaiḥ kūṭamudgaraiḥ ,
ghoraiśca parighaiścitraistriśūlaiścāpi saṃśitaiḥ.
ghoraiśca parighaiścitraistriśūlaiścāpi saṃśitaiḥ.
5.
te gadābhiḥ ca bhīmābhiḥ paṭṭasaiḥ kūṭamudgaraiḥ
ghoraiḥ ca parighaiḥ citraiḥ triśūlaiḥ ca api saṃśitaiḥ
ghoraiḥ ca parighaiḥ citraiḥ triśūlaiḥ ca api saṃśitaiḥ
5.
te bhīmābhiḥ gadābhiḥ paṭṭasaiḥ kūṭamudgaraiḥ ca
ghoraiḥ parighaiḥ citraiḥ saṃśitaiḥ triśūlaiḥ ca api
ghoraiḥ parighaiḥ citraiḥ saṃśitaiḥ triśūlaiḥ ca api
5.
They were assaulted with dreadful maces, sharp-edged spears, spiked hammers, terrible iron clubs, various kinds of tridents, and also extremely sharpened spears.
विदार्यमाणा रक्षोभिर्वानरास्ते महाबलाः ।
अमर्षाज्जनितोद्धर्षाश्चक्रुः कर्माण्यभीतवत् ॥६॥
अमर्षाज्जनितोद्धर्षाश्चक्रुः कर्माण्यभीतवत् ॥६॥
6. vidāryamāṇā rakṣobhirvānarāste mahābalāḥ ,
amarṣājjanitoddharṣāścakruḥ karmāṇyabhītavat.
amarṣājjanitoddharṣāścakruḥ karmāṇyabhītavat.
6.
vidāryamāṇā rakṣobhiḥ vānarāḥ te mahābalāḥ
amarṣāt janitoddharṣāḥ cakruḥ karmāṇi abhītavat
amarṣāt janitoddharṣāḥ cakruḥ karmāṇi abhītavat
6.
te mahābalāḥ vānarāḥ rakṣobhiḥ vidāryamāṇāḥ
amarṣāt janitoddharṣāḥ abhītavat karmāṇi cakruḥ
amarṣāt janitoddharṣāḥ abhītavat karmāṇi cakruḥ
6.
Those greatly powerful vānaras, being torn apart by the rākṣasas, became filled with intense fury due to indignation, and performed their deeds fearlessly.
शरनिर्भिन्नगात्रास्ते शूलनिर्भिन्नदेहिनः ।
जगृहुस्ते द्रुमांस्तत्र शिलाश्च हरियूथपाः ॥७॥
जगृहुस्ते द्रुमांस्तत्र शिलाश्च हरियूथपाः ॥७॥
7. śaranirbhinnagātrāste śūlanirbhinnadehinaḥ ,
jagṛhuste drumāṃstatra śilāśca hariyūthapāḥ.
jagṛhuste drumāṃstatra śilāśca hariyūthapāḥ.
7.
śaranirbhinnagātrāḥ te śūlanirbhinnadehinaḥ
jagṛhuḥ te drumān tatra śilāḥ ca hariyūthapāḥ
jagṛhuḥ te drumān tatra śilāḥ ca hariyūthapāḥ
7.
śaranirbhinnagātrāḥ śūlanirbhinnadehinaḥ te
hariyūthapāḥ tatra drumān ca śilāḥ jagṛhuḥ
hariyūthapāḥ tatra drumān ca śilāḥ jagṛhuḥ
7.
Even though their bodies were pierced by arrows and their forms penetrated by spears, those monkey chiefs (hariyūthapāḥ) nonetheless seized trees and stones there.
ते भीमवेगा हरयो नर्दमानास्ततस्ततः ।
ममन्थू राक्षसान्भीमान्नामानि च बभाषिरे ॥८॥
ममन्थू राक्षसान्भीमान्नामानि च बभाषिरे ॥८॥
8. te bhīmavegā harayo nardamānāstatastataḥ ,
mamanthū rākṣasānbhīmānnāmāni ca babhāṣire.
mamanthū rākṣasānbhīmānnāmāni ca babhāṣire.
8.
te bhīmavegāḥ harayaḥ nardamānāḥ tataḥ tataḥ
mamanthuḥ rākṣasān bhīmān nāmāni ca babhāṣire
mamanthuḥ rākṣasān bhīmān nāmāni ca babhāṣire
8.
te bhīmavegāḥ nardamānāḥ harayaḥ tataḥ tataḥ
bhīmān rākṣasān mamanthuḥ nāmāni ca babhāṣire
bhīmān rākṣasān mamanthuḥ nāmāni ca babhāṣire
8.
Those monkeys, moving with dreadful speed and roaring everywhere, crushed the formidable rākṣasas and also uttered their names (or war cries).
तद्बभूवाद्भुतं घोरं युद्धं वानररक्षसाम् ।
शिलाभिर्विविधाभिश्च बहुशाखैश्च पादपैः ॥९॥
शिलाभिर्विविधाभिश्च बहुशाखैश्च पादपैः ॥९॥
9. tadbabhūvādbhutaṃ ghoraṃ yuddhaṃ vānararakṣasām ,
śilābhirvividhābhiśca bahuśākhaiśca pādapaiḥ.
śilābhirvividhābhiśca bahuśākhaiśca pādapaiḥ.
9.
tat babhūva adbhutam ghoram yuddham vānararakṣasām
śilābhiḥ vividhābhiḥ ca bahuśākhaiḥ ca pādapaiḥ
śilābhiḥ vividhābhiḥ ca bahuśākhaiḥ ca pādapaiḥ
9.
tat adbhutam ghoram yuddham vānararakṣasām vividhābhiḥ
śilābhiḥ ca bahuśākhaiḥ ca pādapaiḥ babhūva
śilābhiḥ ca bahuśākhaiḥ ca pādapaiḥ babhūva
9.
An astonishing and dreadful battle then took place between the monkeys and the rākṣasas, fought with various stones and trees possessing many branches.
राक्षसा मथिताः के चिद्वानरैर्जितकाशिभिः ।
ववर्षू रुधिरं के चिन्मुखै रुधिरभोजनाः ॥१०॥
ववर्षू रुधिरं के चिन्मुखै रुधिरभोजनाः ॥१०॥
10. rākṣasā mathitāḥ ke cidvānarairjitakāśibhiḥ ,
vavarṣū rudhiraṃ ke cinmukhai rudhirabhojanāḥ.
vavarṣū rudhiraṃ ke cinmukhai rudhirabhojanāḥ.
10.
rākṣasāḥ mathitāḥ ke cit vānaraiḥ jitakāśibhiḥ
vavarṣuḥ rudhiram ke cit mukhaiḥ rudhirabhojanāḥ
vavarṣuḥ rudhiram ke cit mukhaiḥ rudhirabhojanāḥ
10.
ke cit rākṣasāḥ jitakāśibhiḥ vānaraiḥ mathitāḥ
ke cit rudhirabhojanāḥ mukhaiḥ rudhiram vavarṣuḥ
ke cit rudhirabhojanāḥ mukhaiḥ rudhiram vavarṣuḥ
10.
Some rākṣasas were crushed by the victorious and radiant monkeys. Others, the blood-eating demons, vomited blood from their mouths.
पार्श्वेषु दारिताः के चित् के चिद् राशीकृता द्रुमैः ।
शिलाभिश्चूर्णिताः के चित् के चिद्दन्तैर्विदारिताः ॥११॥
शिलाभिश्चूर्णिताः के चित् के चिद्दन्तैर्विदारिताः ॥११॥
11. pārśveṣu dāritāḥ ke cit ke cid rāśīkṛtā drumaiḥ ,
śilābhiścūrṇitāḥ ke cit ke ciddantairvidāritāḥ.
śilābhiścūrṇitāḥ ke cit ke ciddantairvidāritāḥ.
11.
pārśveṣu dāritāḥ ke cit ke cit rāśīkṛtāḥ drumaiḥ
śilābhiḥ cūrṇitāḥ ke cit ke cit dantaiḥ vidāritāḥ
śilābhiḥ cūrṇitāḥ ke cit ke cit dantaiḥ vidāritāḥ
11.
ke cit pārśveṣu dāritāḥ ke cit drumaiḥ rāśīkṛtāḥ
ke cit śilābhiḥ cūrṇitāḥ ke cit dantaiḥ vidāritāḥ
ke cit śilābhiḥ cūrṇitāḥ ke cit dantaiḥ vidāritāḥ
11.
Some were ripped open in their sides; others were piled high by trees. Some were pulverized by stones, and still others were mauled by teeth.
ध्वजैर्विमथितैर्भग्नैः खरैश्च विनिपातितैः ।
रथैर्विध्वंसितैश्चापि पतितै रजनीचरैः ॥१२॥
रथैर्विध्वंसितैश्चापि पतितै रजनीचरैः ॥१२॥
12. dhvajairvimathitairbhagnaiḥ kharaiśca vinipātitaiḥ ,
rathairvidhvaṃsitaiścāpi patitai rajanīcaraiḥ.
rathairvidhvaṃsitaiścāpi patitai rajanīcaraiḥ.
12.
dhvajaiḥ vimathitaiḥ bhagnaiḥ kharaiḥ ca vinipātitaiḥ
rathaiḥ vidhvaṃsitaiḥ ca api patitaiḥ rajanīcaraiḥ
rathaiḥ vidhvaṃsitaiḥ ca api patitaiḥ rajanīcaraiḥ
12.
vimathitaiḥ bhagnaiḥ dhvajaiḥ ca vinipātitaiḥ kharaiḥ
ca vidhvaṃsitaiḥ rathaiḥ api patitaiḥ rajanīcaraiḥ
ca vidhvaṃsitaiḥ rathaiḥ api patitaiḥ rajanīcaraiḥ
12.
The ground was strewn with crushed and broken banners, with donkeys felled, with chariots utterly destroyed, and indeed, with fallen night-roaming demons (rajanīcaras) themselves.
वानरैर्भीमविक्रान्तैराप्लुत्याप्लुत्य वेगितैः ।
राक्षसाः करजैस्तीक्ष्णैर्मुखेषु विनिकर्तिताः ॥१३॥
राक्षसाः करजैस्तीक्ष्णैर्मुखेषु विनिकर्तिताः ॥१३॥
13. vānarairbhīmavikrāntairāplutyāplutya vegitaiḥ ,
rākṣasāḥ karajaistīkṣṇairmukheṣu vinikartitāḥ.
rākṣasāḥ karajaistīkṣṇairmukheṣu vinikartitāḥ.
13.
vānaraiḥ bhīmavikrāntaiḥ āplutya āplutya vegitaiḥ
rākṣasāḥ karajaiḥ tīkṣṇaiḥ mukheṣu vinikartitāḥ
rākṣasāḥ karajaiḥ tīkṣṇaiḥ mukheṣu vinikartitāḥ
13.
vegitaiḥ bhīmavikrāntaiḥ vānaraiḥ āplutya āplutya
tīkṣṇaiḥ karajaiḥ rākṣasāḥ mukheṣu vinikartitāḥ
tīkṣṇaiḥ karajaiḥ rākṣasāḥ mukheṣu vinikartitāḥ
13.
Swift monkeys of terrible valor, leaping again and again, tore the faces of the Rākṣasas with their sharp claws.
विवर्णवदना भूयो विप्रकीर्णशिरोरुहाः ।
मूढाः शोणितगन्धेन निपेतुर्धरणीतले ॥१४॥
मूढाः शोणितगन्धेन निपेतुर्धरणीतले ॥१४॥
14. vivarṇavadanā bhūyo viprakīrṇaśiroruhāḥ ,
mūḍhāḥ śoṇitagandhena nipeturdharaṇītale.
mūḍhāḥ śoṇitagandhena nipeturdharaṇītale.
14.
vivarṇavadanāḥ bhūyaḥ viprakīrṇaśiroruhāḥ
mūḍhāḥ śoṇitagandhena nipetuḥ dharaṇītale
mūḍhāḥ śoṇitagandhena nipetuḥ dharaṇītale
14.
bhūyaḥ vivarṇavadanāḥ viprakīrṇaśiroruhāḥ
śoṇitagandhena mūḍhāḥ dharaṇītale nipetuḥ
śoṇitagandhena mūḍhāḥ dharaṇītale nipetuḥ
14.
Their faces discolored and their hair scattered, bewildered by the smell of blood, they fell onto the ground.
नये तु परमक्रुद्धा राक्षसा भीमविक्रमाः ।
तलैरेवाभिधावन्ति वज्रस्पर्शसमैर्हरीन् ॥१५॥
तलैरेवाभिधावन्ति वज्रस्पर्शसमैर्हरीन् ॥१५॥
15. naye tu paramakruddhā rākṣasā bhīmavikramāḥ ,
talairevābhidhāvanti vajrasparśasamairharīn.
talairevābhidhāvanti vajrasparśasamairharīn.
15.
naye tu paramakruddhāḥ rākṣasāḥ bhīmavikramāḥ
talaiḥ eva abhidhāvanti vajrasparśasamaiḥ harīn
talaiḥ eva abhidhāvanti vajrasparśasamaiḥ harīn
15.
tu naye bhīmavikramāḥ paramakruddhāḥ rākṣasāḥ
vajrasparśasamaiḥ talaiḥ eva harīn abhidhāvanti
vajrasparśasamaiḥ talaiḥ eva harīn abhidhāvanti
15.
But the Rākṣasas, exceedingly enraged and of formidable valor, rushed towards the monkeys with their palms, whose touch was like a thunderbolt.
वनरैरापतन्तस्ते वेगिता वेगवत्तरैः ।
मुष्टिभिश्चरणैर्दन्तैः पादपैश्चापपोथिताः ॥१६॥
मुष्टिभिश्चरणैर्दन्तैः पादपैश्चापपोथिताः ॥१६॥
16. vanarairāpatantaste vegitā vegavattaraiḥ ,
muṣṭibhiścaraṇairdantaiḥ pādapaiścāpapothitāḥ.
muṣṭibhiścaraṇairdantaiḥ pādapaiścāpapothitāḥ.
16.
vānaraiḥ āpatantaḥ te vegitāḥ vegavattaraiḥ
muṣṭibhiḥ caraṇaiḥ dantaiḥ pādapaiḥ ca āpapothitāḥ
muṣṭibhiḥ caraṇaiḥ dantaiḥ pādapaiḥ ca āpapothitāḥ
16.
āpatantaḥ te vegitāḥ vānaraiḥ vegavattaraiḥ
muṣṭibhiḥ caraṇaiḥ dantaiḥ pādapaiḥ ca āpapothitāḥ
muṣṭibhiḥ caraṇaiḥ dantaiḥ pādapaiḥ ca āpapothitāḥ
16.
Those swift (Rākṣasas) who were attacking, were then struck down by the even swifter monkeys with fists, feet, teeth, and trees.
सन्यं तु विद्रुतं दृष्ट्वा धूम्राक्षो राक्षसर्षभः ।
क्रोधेन कदनं चक्रे वानराणां युयुत्सताम् ॥१७॥
क्रोधेन कदनं चक्रे वानराणां युयुत्सताम् ॥१७॥
17. sanyaṃ tu vidrutaṃ dṛṣṭvā dhūmrākṣo rākṣasarṣabhaḥ ,
krodhena kadanaṃ cakre vānarāṇāṃ yuyutsatām.
krodhena kadanaṃ cakre vānarāṇāṃ yuyutsatām.
17.
sanyam tu vidrutam dṛṣṭvā dhūmrākṣaḥ rākṣasarṣabhaḥ
krodhena kadanam cakre vānarāṇām yuyutsatām
krodhena kadanam cakre vānarāṇām yuyutsatām
17.
dhūmrākṣaḥ rākṣasarṣabhaḥ tu sanyam vidrutam
dṛṣṭvā krodhena yuyutsatām vānarāṇām kadanam cakre
dṛṣṭvā krodhena yuyutsatām vānarāṇām kadanam cakre
17.
But seeing his army routed, Dhūmrākṣa, the chief of the rākṣasas, angrily wrought havoc upon the monkeys who were eager to fight.
प्रासैः प्रमथिताः के चिद्वानराः शोणितस्रवाः ।
मुद्गरैराहताः के चित् पतिता धरणीतले ॥१८॥
मुद्गरैराहताः के चित् पतिता धरणीतले ॥१८॥
18. prāsaiḥ pramathitāḥ ke cidvānarāḥ śoṇitasravāḥ ,
mudgarairāhatāḥ ke cit patitā dharaṇītale.
mudgarairāhatāḥ ke cit patitā dharaṇītale.
18.
prāsaiḥ pramathitāḥ ke cit vānarāḥ śoṇitasravāḥ
mudgaraiḥ āhatāḥ ke cit patitāḥ dharaṇītale
mudgaraiḥ āhatāḥ ke cit patitāḥ dharaṇītale
18.
ke cit vānarāḥ prāsaiḥ pramathitāḥ
śoṇitasravāḥ (āsan); ke cit
(vānarāḥ) mudgaraiḥ āhatāḥ
(santaḥ) dharaṇītale patitāḥ (āsan)
śoṇitasravāḥ (āsan); ke cit
(vānarāḥ) mudgaraiḥ āhatāḥ
(santaḥ) dharaṇītale patitāḥ (āsan)
18.
Some monkeys were struck down by spears, bleeding profusely, while others were hit by maces and fell to the ground.
परिघैर्मथितः के चिद्भिण्डिपालैर्विदारिताः ।
पट्टसैराहताः के चिद्विह्वलन्तो गतासवः ॥१९॥
पट्टसैराहताः के चिद्विह्वलन्तो गतासवः ॥१९॥
19. parighairmathitaḥ ke cidbhiṇḍipālairvidāritāḥ ,
paṭṭasairāhatāḥ ke cidvihvalanto gatāsavaḥ.
paṭṭasairāhatāḥ ke cidvihvalanto gatāsavaḥ.
19.
parighaiḥ mathitāḥ ke cit bhiṇḍipālaiḥ vidāritāḥ
paṭṭasaiḥ āhatāḥ ke cit vihvalantaḥ gatāsavaḥ
paṭṭasaiḥ āhatāḥ ke cit vihvalantaḥ gatāsavaḥ
19.
ke cit (vānarāḥ) parighaiḥ mathitāḥ
(āsan); ke cit (vānarāḥ) bhiṇḍipālaiḥ
vidāritāḥ (āsan); ke cit (vānarāḥ) paṭṭasaiḥ
āhatāḥ vihvalantaḥ gatāsavaḥ (āsan)
(āsan); ke cit (vānarāḥ) bhiṇḍipālaiḥ
vidāritāḥ (āsan); ke cit (vānarāḥ) paṭṭasaiḥ
āhatāḥ vihvalantaḥ gatāsavaḥ (āsan)
19.
Some monkeys were crushed by iron clubs, others torn apart by javelins. Some were struck by sharp axes, staggering and lifeless.
के चिद्विनिहता भूमौ रुधिरार्द्रा वनौकसः ।
के चिद्विद्राविता नष्टाः संक्रुद्धै राक्षसैर्युधि ॥२०॥
के चिद्विद्राविता नष्टाः संक्रुद्धै राक्षसैर्युधि ॥२०॥
20. ke cidvinihatā bhūmau rudhirārdrā vanaukasaḥ ,
ke cidvidrāvitā naṣṭāḥ saṃkruddhai rākṣasairyudhi.
ke cidvidrāvitā naṣṭāḥ saṃkruddhai rākṣasairyudhi.
20.
ke cit vinihatāḥ bhūmau rudhirārdrāḥ vanaukasaḥ ke
cit vidrāvitāḥ naṣṭāḥ saṃkruddhaiḥ rākṣasaiḥ yudhi
cit vidrāvitāḥ naṣṭāḥ saṃkruddhaiḥ rākṣasaiḥ yudhi
20.
ke cit rudhirārdrāḥ vanaukasaḥ
bhūmau vinihatāḥ (āsan); ke cit
(vanaukasaḥ) yudhi saṃkruddhaiḥ
rākṣasaiḥ vidrāvitāḥ naṣṭāḥ (ca āsan)
bhūmau vinihatāḥ (āsan); ke cit
(vanaukasaḥ) yudhi saṃkruddhaiḥ
rākṣasaiḥ vidrāvitāḥ naṣṭāḥ (ca āsan)
20.
Some forest-dwelling monkeys lay killed on the ground, soaked in blood. Others were chased away and fled in battle by the infuriated rākṣasas.
विभिन्नहृदयाः के चिदेकपार्श्वेन शायिताः ।
विदारितास्त्रशूलै च के चिदान्त्रैर्विनिस्रुताः ॥२१॥
विदारितास्त्रशूलै च के चिदान्त्रैर्विनिस्रुताः ॥२१॥
21. vibhinnahṛdayāḥ ke cidekapārśvena śāyitāḥ ,
vidāritāstraśūlai ca ke cidāntrairvinisrutāḥ.
vidāritāstraśūlai ca ke cidāntrairvinisrutāḥ.
21.
vibhinnahṛdayāḥ ke cit ekapārśvena śāyitāḥ
vidāritāḥ astraśūlaiḥ ca ke cit āntraiḥ vinisrutāḥ
vidāritāḥ astraśūlaiḥ ca ke cit āntraiḥ vinisrutāḥ
21.
ke cit vibhinnahṛdayāḥ ekapārśvena śāyitāḥ ca
ke cit astraśūlaiḥ vidāritāḥ āntraiḥ vinisrutāḥ
ke cit astraśūlaiḥ vidāritāḥ āntraiḥ vinisrutāḥ
21.
Some lay with their hearts torn open on one side, and others, pierced by weapons and spears, had their intestines gushing forth.
तत् सुभीमं महद् युद्धं हरिराकस संकुलम् ।
प्रबभौ शस्त्रबहुलं शिलापादपसंकुलम् ॥२२॥
प्रबभौ शस्त्रबहुलं शिलापादपसंकुलम् ॥२२॥
22. tat subhīmaṃ mahad yuddhaṃ harirākasa saṃkulam ,
prababhau śastrabahulaṃ śilāpādapasaṃkulam.
prababhau śastrabahulaṃ śilāpādapasaṃkulam.
22.
tat subhīmam mahat yuddham harirākasa saṃkulam
prababhau śastrabahulam śilāpādapasaṃkulam
prababhau śastrabahulam śilāpādapasaṃkulam
22.
tat subhīmam mahat yuddham harirākasa saṃkulam
śastrabahulam śilāpādapasaṃkulam prababhau
śastrabahulam śilāpādapasaṃkulam prababhau
22.
That exceedingly dreadful, great battle, teeming with monkeys and rākṣasas, shone brilliantly, replete with weapons and strewn with rocks and trees.
धनुर्ज्यातन्त्रिमधुरं हिक्कातालसमन्वितम् ।
मन्द्रस्तनितसंगीतं युद्धगान्धर्वमाबभौ ॥२३॥
मन्द्रस्तनितसंगीतं युद्धगान्धर्वमाबभौ ॥२३॥
23. dhanurjyātantrimadhuraṃ hikkātālasamanvitam ,
mandrastanitasaṃgītaṃ yuddhagāndharvamābabhau.
mandrastanitasaṃgītaṃ yuddhagāndharvamābabhau.
23.
dhanurjyātantrimadhuram hikkātālasamanvitam
mandrastanitasaṃgītam yuddhagāndharvam ābabhau
mandrastanitasaṃgītam yuddhagāndharvam ābabhau
23.
yuddhagāndharvam dhanurjyātantrimadhuram
hikkātālasamanvitam mandrastanitasaṃgītam ābabhau
hikkātālasamanvitam mandrastanitasaṃgītam ābabhau
23.
The battle's symphony (yuddhagāndharva) resounded, melodious like bowstrings and other strings, accompanied by the rhythm of gasps and the music of deep rumblings.
धूम्राक्षस्तु धनुष्पाणिर्वानरान् रणमूर्धनि ।
हसन् विद्रावयामास दिशस्ताञ् शरवृष्टिभिः ॥२४॥
हसन् विद्रावयामास दिशस्ताञ् शरवृष्टिभिः ॥२४॥
24. dhūmrākṣastu dhanuṣpāṇirvānarān raṇamūrdhani ,
hasan vidrāvayāmāsa diśastāñ śaravṛṣṭibhiḥ.
hasan vidrāvayāmāsa diśastāñ śaravṛṣṭibhiḥ.
24.
dhūmrākṣaḥ tu dhanuṣpāṇiḥ vānarān raṇamūrdhani
hasan vidrāvayāmāsa diśaḥ tān śaravṛṣṭibhiḥ
hasan vidrāvayāmāsa diśaḥ tān śaravṛṣṭibhiḥ
24.
tu dhūmrākṣaḥ dhanuṣpāṇiḥ hasan raṇamūrdhani
tān vānarān śaravṛṣṭibhiḥ diśaḥ vidrāvayāmāsa
tān vānarān śaravṛṣṭibhiḥ diśaḥ vidrāvayāmāsa
24.
Indeed, Dhūmrākṣa, armed with a bow, laughing, routed those monkeys from the battlefield, scattering them in all directions with showers of arrows.
धूम्राक्षेणार्दितं सैन्यं व्यथितं दृश्य मारुतिः ।
अभ्यवर्तत संक्रुद्धः प्रगृह्य विपुलां शिलाम् ॥२५॥
अभ्यवर्तत संक्रुद्धः प्रगृह्य विपुलां शिलाम् ॥२५॥
25. dhūmrākṣeṇārditaṃ sainyaṃ vyathitaṃ dṛśya mārutiḥ ,
abhyavartata saṃkruddhaḥ pragṛhya vipulāṃ śilām.
abhyavartata saṃkruddhaḥ pragṛhya vipulāṃ śilām.
25.
dhūmrākṣeṇa arditam sainyam vyathitam dṛśya mārutiḥ
abhyavartata saṃkruddhaḥ pragṛhya vipulām śilām
abhyavartata saṃkruddhaḥ pragṛhya vipulām śilām
25.
mārutiḥ dhūmrākṣeṇa arditam vyathitam sainyam dṛśya
saṃkruddhaḥ vipulām śilām pragṛhya abhyavartata
saṃkruddhaḥ vipulām śilām pragṛhya abhyavartata
25.
Seeing the army distressed and afflicted by Dhūmrākṣa, Hanumān, enraged, attacked, seizing a huge rock.
क्रोधाद्द्विगुणताम्राक्षः पितृतुल्यपराक्रमः ।
शिलां तां पातयामास धूम्राक्षस्य रथं प्रति ॥२६॥
शिलां तां पातयामास धूम्राक्षस्य रथं प्रति ॥२६॥
26. krodhāddviguṇatāmrākṣaḥ pitṛtulyaparākramaḥ ,
śilāṃ tāṃ pātayāmāsa dhūmrākṣasya rathaṃ prati.
śilāṃ tāṃ pātayāmāsa dhūmrākṣasya rathaṃ prati.
26.
krodhāt dviguṇatāmrākṣaḥ pitṛtulyaparākramaḥ
śilām tām pātayāmāsa dhūmrākṣasya ratham prati
śilām tām pātayāmāsa dhūmrākṣasya ratham prati
26.
krodhāt dviguṇatāmrākṣaḥ pitṛtulyaparākramaḥ
tām śilām dhūmrākṣasya ratham prati pātayāmāsa
tām śilām dhūmrākṣasya ratham prati pātayāmāsa
26.
His eyes twice as red with anger, and possessing valor equal to his father's, he hurled that stone towards Dhūmrākṣa's chariot.
आपतन्तीं शिलां दृष्ट्वा गदामुद्यम्य संभ्रमात् ।
रथादाप्लुत्य वेगेन वसुधायां व्यतिष्ठत ॥२७॥
रथादाप्लुत्य वेगेन वसुधायां व्यतिष्ठत ॥२७॥
27. āpatantīṃ śilāṃ dṛṣṭvā gadāmudyamya saṃbhramāt ,
rathādāplutya vegena vasudhāyāṃ vyatiṣṭhata.
rathādāplutya vegena vasudhāyāṃ vyatiṣṭhata.
27.
āpatantīm śilām dṛṣṭvā gadām udyamya saṃbhramāt
rathāt āplutya vegena vasudhāyām vyatiṣṭhata
rathāt āplutya vegena vasudhāyām vyatiṣṭhata
27.
āpatantīm śilām dṛṣṭvā saṃbhramāt gadām udyamya
rathāt vegena āplutya vasudhāyām vyatiṣṭhata
rathāt vegena āplutya vasudhāyām vyatiṣṭhata
27.
Seeing the stone falling, Dhūmrākṣa, in agitation, quickly raised his mace, jumped down from his chariot, and stood on the ground.
सा प्रमथ्य रथं तस्य निपपात शिलाभुवि ।
सचक्रकूबरं साश्वं सध्वजं सशरासनम् ॥२८॥
सचक्रकूबरं साश्वं सध्वजं सशरासनम् ॥२८॥
28. sā pramathya rathaṃ tasya nipapāta śilābhuvi ,
sacakrakūbaraṃ sāśvaṃ sadhvajaṃ saśarāsanam.
sacakrakūbaraṃ sāśvaṃ sadhvajaṃ saśarāsanam.
28.
sā pramathya ratham tasya nipapāta śilābhuvi
sacakrakūbaram sāśvam sadhvajam saśarāsanam
sacakrakūbaram sāśvam sadhvajam saśarāsanam
28.
sā tasya ratham pramathya śilābhuvi nipapāta
sacakrakūbaram sāśvam sadhvajam saśarāsanam
sacakrakūbaram sāśvam sadhvajam saśarāsanam
28.
That stone, after crushing his chariot, fell to the ground. The chariot was destroyed along with its wheels, pole, horses, banner, and bow.
स भङ्क्त्वा तु रथं तस्य हनूमान्मारुतात्मजः ।
रक्षसां कदनं चक्रे सस्कन्धविटपैर्द्रुमैः ॥२९॥
रक्षसां कदनं चक्रे सस्कन्धविटपैर्द्रुमैः ॥२९॥
29. sa bhaṅktvā tu rathaṃ tasya hanūmānmārutātmajaḥ ,
rakṣasāṃ kadanaṃ cakre saskandhaviṭapairdrumaiḥ.
rakṣasāṃ kadanaṃ cakre saskandhaviṭapairdrumaiḥ.
29.
sa bhaṅktvā tu ratham tasya hanūmān mārutātmajaḥ
rakṣasām kadanam cakre saskandhaviṭapaiḥ drumaiḥ
rakṣasām kadanam cakre saskandhaviṭapaiḥ drumaiḥ
29.
And having broken his chariot, Hanuman, the son of Maruta, caused the slaughter of the rākṣasas with trees, including their trunks and branches.
विभिन्नशिरसो भूत्वा राक्षसाः शोणितोक्षिताः ।
द्रुमैः प्रमथिताश्चान्ये निपेतुर्धरणीतले ॥३०॥
द्रुमैः प्रमथिताश्चान्ये निपेतुर्धरणीतले ॥३०॥
30. vibhinnaśiraso bhūtvā rākṣasāḥ śoṇitokṣitāḥ ,
drumaiḥ pramathitāścānye nipeturdharaṇītale.
drumaiḥ pramathitāścānye nipeturdharaṇītale.
30.
vibhinnasirasaḥ bhūtvā rākṣasāḥ
śoṇitokṣitāḥ nipetuḥ dharaṇītale
śoṇitokṣitāḥ nipetuḥ dharaṇītale
30.
The rākṣasas, having their heads shattered and drenched in blood, fell to the ground.
विद्राव्य राक्षसं सैन्यं हनूमान्मारुतात्मजः ।
गिरेः शिखरमादाय धूम्राक्षमभिदुद्रुवे ॥३१॥
गिरेः शिखरमादाय धूम्राक्षमभिदुद्रुवे ॥३१॥
31. vidrāvya rākṣasaṃ sainyaṃ hanūmānmārutātmajaḥ ,
gireḥ śikharamādāya dhūmrākṣamabhidudruve.
gireḥ śikharamādāya dhūmrākṣamabhidudruve.
31.
vidrāvya rākṣasam sainyam hanūmān mārutātmajaḥ
gireḥ śikharam ādāya dhūmrākṣam abhidudruve
gireḥ śikharam ādāya dhūmrākṣam abhidudruve
31.
Having routed the army of the rākṣasas, Hanuman, the son of Maruta, picked up a mountain peak and rushed towards Dhūmrākṣa.
तमापतन्तं धूम्राक्षो गदामुद्यम्य वीर्यवान् ।
विनर्दमानः सहसा हनूमन्तमभिद्रवत् ॥३२॥
विनर्दमानः सहसा हनूमन्तमभिद्रवत् ॥३२॥
32. tamāpatantaṃ dhūmrākṣo gadāmudyamya vīryavān ,
vinardamānaḥ sahasā hanūmantamabhidravat.
vinardamānaḥ sahasā hanūmantamabhidravat.
32.
tam āpatantam dhūmrākṣaḥ gadām udyamya vīryavān
vinardamānaḥ sahasā hanūmantam abhidravat
vinardamānaḥ sahasā hanūmantam abhidravat
32.
As Hanuman was approaching, the powerful Dhūmrākṣa, lifting up his mace and roaring, suddenly rushed towards Hanuman.
ततः क्रुद्धस्तु वेगेन गदां तां बहुकण्टकाम् ।
पातयामास धूम्राक्षो मस्तके तु हनूमतः ॥३३॥
पातयामास धूम्राक्षो मस्तके तु हनूमतः ॥३३॥
33. tataḥ kruddhastu vegena gadāṃ tāṃ bahukaṇṭakām ,
pātayāmāsa dhūmrākṣo mastake tu hanūmataḥ.
pātayāmāsa dhūmrākṣo mastake tu hanūmataḥ.
33.
tataḥ kruddhaḥ tu vegena gadām tām bahukaṇṭakām
pātayāmāsa dhūmrākṣaḥ mastake tu hanūmataḥ
pātayāmāsa dhūmrākṣaḥ mastake tu hanūmataḥ
33.
tataḥ kruddhaḥ dhūmrākṣaḥ vegena bahukaṇṭakām
tām gadām hanūmataḥ mastake tu pātayāmāsa
tām gadām hanūmataḥ mastake tu pātayāmāsa
33.
Then Dhūmrākṣa, enraged, swiftly struck Hanūman on the head with that mace, which was covered in many spikes.
ताडितः स तया तत्र गदया भीमरूपया ।
स कपिर्मारुतबलस्तं प्रहारमचिन्तयन् ।
धूम्राक्षस्य शिरो मध्ये गिरिशृङ्गमपातयत् ॥३४॥
स कपिर्मारुतबलस्तं प्रहारमचिन्तयन् ।
धूम्राक्षस्य शिरो मध्ये गिरिशृङ्गमपातयत् ॥३४॥
34. tāḍitaḥ sa tayā tatra gadayā bhīmarūpayā ,
sa kapirmārutabalastaṃ prahāramacintayan ,
dhūmrākṣasya śiro madhye giriśṛṅgamapātayat.
sa kapirmārutabalastaṃ prahāramacintayan ,
dhūmrākṣasya śiro madhye giriśṛṅgamapātayat.
34.
tāḍitaḥ saḥ tayā tatra gadayā
bhīmarūpayā saḥ kapiḥ mārutabalaḥ tam
prahāram acintayan dhūmrākṣasya
śiraḥ madhye giriśṛṅgam apātayat
bhīmarūpayā saḥ kapiḥ mārutabalaḥ tam
prahāram acintayan dhūmrākṣasya
śiraḥ madhye giriśṛṅgam apātayat
34.
tayā tatra bhīmarūpayā gadayā tāḍitaḥ saḥ kapiḥ mārutabalaḥ tam prahāram acintayan,
dhūmrākṣasya śiraḥ madhye giriśṛṅgam apātayat
dhūmrākṣasya śiraḥ madhye giriśṛṅgam apātayat
34.
Struck there by that formidable mace, that monkey (kapi), having the strength of the wind, disregarded the blow. He then struck a mountain peak right in the middle of Dhūmrākṣa's head.
स विह्वलितसर्वाङ्गो गिरिशृङ्गेण ताडितः ।
पपात सहसा भूमौ विकीर्ण इव पर्वतः ॥३५॥
पपात सहसा भूमौ विकीर्ण इव पर्वतः ॥३५॥
35. sa vihvalitasarvāṅgo giriśṛṅgeṇa tāḍitaḥ ,
papāta sahasā bhūmau vikīrṇa iva parvataḥ.
papāta sahasā bhūmau vikīrṇa iva parvataḥ.
35.
saḥ vihvalitasarvāṅgaḥ giriśṛṅgeṇa tāḍitaḥ
papāta sahasā bhūmau vikīrṇaḥ iva parvataḥ
papāta sahasā bhūmau vikīrṇaḥ iva parvataḥ
35.
giriśṛṅgeṇa tāḍitaḥ saḥ vihvalitasarvāṅgaḥ
sahasā bhūmau vikīrṇaḥ parvataḥ iva papāta
sahasā bhūmau vikīrṇaḥ parvataḥ iva papāta
35.
Struck by the mountain peak, his entire body convulsing, he suddenly fell to the ground like a shattered mountain.
धूम्राक्षं निहतं दृष्ट्वा हतशेषा निशाचराः ।
त्रस्ताः प्रविविशुर्लङ्कां वध्यमानाः प्लवंगमैः ॥३६॥
त्रस्ताः प्रविविशुर्लङ्कां वध्यमानाः प्लवंगमैः ॥३६॥
36. dhūmrākṣaṃ nihataṃ dṛṣṭvā hataśeṣā niśācarāḥ ,
trastāḥ praviviśurlaṅkāṃ vadhyamānāḥ plavaṃgamaiḥ.
trastāḥ praviviśurlaṅkāṃ vadhyamānāḥ plavaṃgamaiḥ.
36.
dhūmrākṣam nihatam dṛṣṭvā hataśeṣāḥ niśācarāḥ
trastāḥ praviviśuḥ laṅkām vadhyamānāḥ plavaṅgamaiḥ
trastāḥ praviviśuḥ laṅkām vadhyamānāḥ plavaṅgamaiḥ
36.
dhūmrākṣam nihatam dṛṣṭvā,
hataśeṣāḥ trastāḥ niśācarāḥ plavaṅgamaiḥ vadhyamānāḥ laṅkām praviviśuḥ
hataśeṣāḥ trastāḥ niśācarāḥ plavaṅgamaiḥ vadhyamānāḥ laṅkām praviviśuḥ
36.
Having seen Dhūmrākṣa killed, the remaining Rākṣasas (niśācarāḥ), terrified and still being killed by the monkeys, fled into Laṅkā.
स तु पवनसुतो निहत्य शत्रुं क्षतजवहाः सरितश्च संविकीर्य ।
रिपुवधजनितश्रमो महात्मा मुदमगमत् कपिभिश्च पूज्यमानः ॥३७॥
रिपुवधजनितश्रमो महात्मा मुदमगमत् कपिभिश्च पूज्यमानः ॥३७॥
37. sa tu pavanasuto nihatya śatruṃ kṣatajavahāḥ saritaśca saṃvikīrya ,
ripuvadhajanitaśramo mahātmā mudamagamat kapibhiśca pūjyamānaḥ.
ripuvadhajanitaśramo mahātmā mudamagamat kapibhiśca pūjyamānaḥ.
37.
saḥ tu pavanasutaḥ nihatya śatrum
kṣatajavahāḥ saritaḥ ca saṃvikīrya
ripuvadhajanitaśramaḥ mahātmā
mudam agamat kapibhiḥ ca pūjyamānaḥ
kṣatajavahāḥ saritaḥ ca saṃvikīrya
ripuvadhajanitaśramaḥ mahātmā
mudam agamat kapibhiḥ ca pūjyamānaḥ
37.
saḥ tu pavanasutaḥ mahātmā śatrum
nihatya kṣatajavahāḥ saritaḥ ca
saṃvikīrya ripuvadhajanitaśramaḥ
kapibhiḥ ca pūjyamānaḥ mudam agamat
nihatya kṣatajavahāḥ saritaḥ ca
saṃvikīrya ripuvadhajanitaśramaḥ
kapibhiḥ ca pūjyamānaḥ mudam agamat
37.
But that great-souled one (mahātman), the son of the wind, having slain the foe and scattered rivers carrying blood, attained joy, though exhausted by the killing of enemies, and was honored by the monkeys.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42 (current chapter)
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100