वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-37
तां कथां कौशिको रामे निवेद्य मधुराक्षरम् ।
पुनरेवापरं वाक्यं काकुत्स्थमिदमब्रवीत् ॥१॥
पुनरेवापरं वाक्यं काकुत्स्थमिदमब्रवीत् ॥१॥
1. tāṃ kathāṃ kauśiko rāme nivedya madhurākṣaram ,
punarevāparaṃ vākyaṃ kākutsthamidamabravīt.
punarevāparaṃ vākyaṃ kākutsthamidamabravīt.
1.
tām kathām kauśikaḥ rāme nivedya madhurākṣaram
punaḥ eva aparam vākyam kākutstham idam abravīt
punaḥ eva aparam vākyam kākutstham idam abravīt
1.
Having narrated that sweet-worded story to Rāma, Kauśika again spoke these other words to the descendant of Kakutstha.
अयोध्याधिपतिः शूरः पूर्वमासीन्नराधिपः ।
सगरो नाम धर्मात्मा प्रजाकामः स चाप्रजः ॥२॥
सगरो नाम धर्मात्मा प्रजाकामः स चाप्रजः ॥२॥
2. ayodhyādhipatiḥ śūraḥ pūrvamāsīnnarādhipaḥ ,
sagaro nāma dharmātmā prajākāmaḥ sa cāprajaḥ.
sagaro nāma dharmātmā prajākāmaḥ sa cāprajaḥ.
2.
ayodhyādhipatiḥ śūraḥ pūrvam āsīt narādhipaḥ
sagaraḥ nāma dharmātmā prajākāmaḥ saḥ ca aprajaḥ
sagaraḥ nāma dharmātmā prajākāmaḥ saḥ ca aprajaḥ
2.
Formerly, there was a valiant king, the ruler of Ayodhyā, named Sagara. He was a righteous (dharma) soul, desirous of offspring, yet childless.
वैदर्भदुहिता राम केशिनी नाम नामतः ।
ज्येष्ठा सगरपत्नी सा धर्मिष्ठा सत्यवादिनी ॥३॥
ज्येष्ठा सगरपत्नी सा धर्मिष्ठा सत्यवादिनी ॥३॥
3. vaidarbhaduhitā rāma keśinī nāma nāmataḥ ,
jyeṣṭhā sagarapatnī sā dharmiṣṭhā satyavādinī.
jyeṣṭhā sagarapatnī sā dharmiṣṭhā satyavādinī.
3.
vaidarbhaduhitā rāma keśinī nāma nāmataḥ
jyeṣṭhā sagarapatnī sā dharmiṣṭhā satyavādinī
jyeṣṭhā sagarapatnī sā dharmiṣṭhā satyavādinī
3.
O Rāma, Keśinī by name was the daughter of the king of Vidarbha. She was the elder wife of Sagara, righteous (dharma) and truth-speaking.
अरिष्टनेमिदुहिता रूपेणाप्रतिमा भुवि ।
द्वितीया सगरस्यासीत् पत्नी सुमतिसंज्ञिता ॥४॥
द्वितीया सगरस्यासीत् पत्नी सुमतिसंज्ञिता ॥४॥
4. ariṣṭanemiduhitā rūpeṇāpratimā bhuvi ,
dvitīyā sagarasyāsīt patnī sumatisaṃjñitā.
dvitīyā sagarasyāsīt patnī sumatisaṃjñitā.
4.
ariṣṭanemiduhitā rūpeṇa apratimā bhuvi
dvitīyā sagarasya āsīt patnī sumatisaṃjñitā
dvitīyā sagarasya āsīt patnī sumatisaṃjñitā
4.
ariṣṭanemiduhitā bhuvi rūpeṇa apratimā
sagarasya dvitīyā sumatisaṃjñitā patnī āsīt
sagarasya dvitīyā sumatisaṃjñitā patnī āsīt
4.
Ariṣṭanemi's daughter, unmatched in beauty on earth, was the second wife of Sagara, named Sumati.
ताभ्यां सह तदा राजा पत्नीभ्यां तप्तवांस्तपः ।
हिमवन्तं समासाद्य भृगुप्रस्रवणे गिरौ ॥५॥
हिमवन्तं समासाद्य भृगुप्रस्रवणे गिरौ ॥५॥
5. tābhyāṃ saha tadā rājā patnībhyāṃ taptavāṃstapaḥ ,
himavantaṃ samāsādya bhṛguprasravaṇe girau.
himavantaṃ samāsādya bhṛguprasravaṇe girau.
5.
tābhyām saha tadā rājā patnībhyām taptavān
tapaḥ himavantaṃ samāsādya bhṛguprasravaṇe girau
tapaḥ himavantaṃ samāsādya bhṛguprasravaṇe girau
5.
tadā rājā tābhyām patnībhyām saha himavantaṃ
samāsādya girau bhṛguprasravaṇe tapaḥ taptavān
samāsādya girau bhṛguprasravaṇe tapaḥ taptavān
5.
Then, the king, accompanied by those two wives, performed great austerity (tapas) after reaching the Himalayas, specifically at the Bhṛgu waterfall on the mountain.
अथ वर्ष शते पूर्णे तपसाराधितो मुनिः ।
सगराय वरं प्रादाद्भृगुः सत्यवतां वरः ॥६॥
सगराय वरं प्रादाद्भृगुः सत्यवतां वरः ॥६॥
6. atha varṣa śate pūrṇe tapasārādhito muniḥ ,
sagarāya varaṃ prādādbhṛguḥ satyavatāṃ varaḥ.
sagarāya varaṃ prādādbhṛguḥ satyavatāṃ varaḥ.
6.
atha varṣa śate pūrṇe tapasā ārādhitaḥ muniḥ
sagarāya varam prādāt bhṛguḥ satyavatām varaḥ
sagarāya varam prādāt bhṛguḥ satyavatām varaḥ
6.
atha varṣa śate pūrṇe tapasā ārādhitaḥ satyavatām
varaḥ bhṛguḥ muniḥ sagarāya varam prādāt
varaḥ bhṛguḥ muniḥ sagarāya varam prādāt
6.
Then, after a full hundred years, the sage (muni), worshipped through his austerity (tapas), Bhṛgu, the best among the truthful, granted a boon to Sagara.
अपत्यलाभः सुमहान्भविष्यति तवानघ ।
कीर्तिं चाप्रतिमां लोके प्राप्स्यसे पुरुषर्षभ ॥७॥
कीर्तिं चाप्रतिमां लोके प्राप्स्यसे पुरुषर्षभ ॥७॥
7. apatyalābhaḥ sumahānbhaviṣyati tavānagha ,
kīrtiṃ cāpratimāṃ loke prāpsyase puruṣarṣabha.
kīrtiṃ cāpratimāṃ loke prāpsyase puruṣarṣabha.
7.
apatyalābhaḥ sumahān bhaviṣyati tava anagha
kīrtim ca apratimām loke prāpsyase puruṣarṣabha
kīrtim ca apratimām loke prāpsyase puruṣarṣabha
7.
anagha puruṣarṣabha tava sumahān apatyalābhaḥ
bhaviṣyati ca loke apratimām kīrtim prāpsyase
bhaviṣyati ca loke apratimām kīrtim prāpsyase
7.
You will have a very great gain of progeny, O sinless one. And you will attain unmatched fame in the world, O best among men.
एका जनयिता तात पुत्रं वंशकरं तव ।
षष्टिं पुत्रसहस्राणि अपरा जनयिष्यति ॥८॥
षष्टिं पुत्रसहस्राणि अपरा जनयिष्यति ॥८॥
8. ekā janayitā tāta putraṃ vaṃśakaraṃ tava ,
ṣaṣṭiṃ putrasahasrāṇi aparā janayiṣyati.
ṣaṣṭiṃ putrasahasrāṇi aparā janayiṣyati.
8.
ekā janayitā tāta putram vaṃśakaram tava
ṣaṣṭim putrasahasrāṇi aparā janayiṣyati
ṣaṣṭim putrasahasrāṇi aparā janayiṣyati
8.
Dear father, one woman will give birth to your son who will continue the lineage. The other will give birth to sixty thousand sons.
भाषमाणं नरव्याघ्रं राजपत्न्यौ प्रसाद्य तम् ।
ऊचतुः परमप्रीते कृताञ्जलिपुटे तदा ॥९॥
ऊचतुः परमप्रीते कृताञ्जलिपुटे तदा ॥९॥
9. bhāṣamāṇaṃ naravyāghraṃ rājapatnyau prasādya tam ,
ūcatuḥ paramaprīte kṛtāñjalipuṭe tadā.
ūcatuḥ paramaprīte kṛtāñjalipuṭe tadā.
9.
bhāṣamāṇam naravyāghram rājapatnyau prasādya
tam ūcatuḥ paramaprīte kṛtāñjalipuṭe tadā
tam ūcatuḥ paramaprīte kṛtāñjalipuṭe tadā
9.
Then, the two queens, greatly pleased and with hands joined in reverence (kṛtāñjalipuṭe), having propitiated him, the tiger among men (naravyāghra) who was speaking, said to him.
एकः कस्याः सुतो ब्रह्मन् का बहूञ्जनयिष्यति ।
श्रोतुमिच्छावहे ब्रह्मन् सत्यमस्तु वचस्तव ॥१०॥
श्रोतुमिच्छावहे ब्रह्मन् सत्यमस्तु वचस्तव ॥१०॥
10. ekaḥ kasyāḥ suto brahman kā bahūñjanayiṣyati ,
śrotumicchāvahe brahman satyamastu vacastava.
śrotumicchāvahe brahman satyamastu vacastava.
10.
ekaḥ kasyāḥ sutaḥ brahman kā bahūn janayiṣyati
śrotum icchāvahe brahman satyam astu vacaḥ tava
śrotum icchāvahe brahman satyam astu vacaḥ tava
10.
O Brahmin, who will be the mother of the one son? And who will give birth to many? We both desire to hear, O Brahmin; let your words be true.
तयोस्तद्वचनं श्रुत्वा भृगुः परम धार्मिकः ।
उवाच परमां वाणीं स्वच्छन्दो ऽत्र विधीयताम् ॥११॥
उवाच परमां वाणीं स्वच्छन्दो ऽत्र विधीयताम् ॥११॥
11. tayostadvacanaṃ śrutvā bhṛguḥ parama dhārmikaḥ ,
uvāca paramāṃ vāṇīṃ svacchando'tra vidhīyatām.
uvāca paramāṃ vāṇīṃ svacchando'tra vidhīyatām.
11.
tayoḥ tat vacanam śrutvā bhṛguḥ parama dhārmikaḥ
uvāca paramām vāṇīm svacchandaḥ atra vidhīyatām
uvāca paramām vāṇīm svacchandaḥ atra vidhīyatām
11.
Having heard their words, Bhrigu, the highly righteous (dhārmika) one, spoke a profound statement: "Let your free choice (svacchanda) be exercised here."
एको वंशकरो वास्तु बहवो वा महाबलाः ।
कीर्तिमन्तो महोत्साहाः का वा कं वरमिच्छति ॥१२॥
कीर्तिमन्तो महोत्साहाः का वा कं वरमिच्छति ॥१२॥
12. eko vaṃśakaro vāstu bahavo vā mahābalāḥ ,
kīrtimanto mahotsāhāḥ kā vā kaṃ varamicchati.
kīrtimanto mahotsāhāḥ kā vā kaṃ varamicchati.
12.
ekaḥ vaṃśakaraḥ vā astu bahavaḥ vā mahābalāḥ
kīrtimantaḥ mahotsāhāḥ kā vā kam varam icchati
kīrtimantaḥ mahotsāhāḥ kā vā kam varam icchati
12.
kā vā kam varam icchati (ekaḥ vaṃśakaraḥ vā astu,
bahavaḥ vā mahābalāḥ kīrtimantaḥ mahotsāhāḥ)?
bahavaḥ vā mahābalāḥ kīrtimantaḥ mahotsāhāḥ)?
12.
Whether there be one heir to the lineage, or many who are exceedingly mighty, famous, and greatly energetic - which (woman) desires what boon?
मुनेस्तु वचनं श्रुत्वा केशिनी रघुनन्दन ।
पुत्रं वंशकरं राम जग्राह नृपसंनिधौ ॥१३॥
पुत्रं वंशकरं राम जग्राह नृपसंनिधौ ॥१३॥
13. munestu vacanaṃ śrutvā keśinī raghunandana ,
putraṃ vaṃśakaraṃ rāma jagrāha nṛpasaṃnidhau.
putraṃ vaṃśakaraṃ rāma jagrāha nṛpasaṃnidhau.
13.
muneḥ tu vacanam śrutvā keśinī raghunandana
putram vaṃśakaram rāma jagrāha nṛpasaṃnidhau
putram vaṃśakaram rāma jagrāha nṛpasaṃnidhau
13.
Raghunandana,
Rāma,
keśinī tu muneḥ vacanam śrutvā nṛpasaṃnidhau vaṃśakaram putram jagrāha.
Rāma,
keśinī tu muneḥ vacanam śrutvā nṛpasaṃnidhau vaṃśakaram putram jagrāha.
13.
O descendant of Raghu, O Rāma, Keśinī, having indeed heard the words of the sage, accepted a son, an heir to the lineage, in the presence of the king.
षष्टिं पुत्रसहस्राणि सुपर्णभगिनी तदा ।
महोत्साहान् कीर्तिमतो जग्राह सुमतिः सुतान् ॥१४॥
महोत्साहान् कीर्तिमतो जग्राह सुमतिः सुतान् ॥१४॥
14. ṣaṣṭiṃ putrasahasrāṇi suparṇabhaginī tadā ,
mahotsāhān kīrtimato jagrāha sumatiḥ sutān.
mahotsāhān kīrtimato jagrāha sumatiḥ sutān.
14.
ṣaṣṭim putrasahasrāṇi suparṇabhaginī tadā
mahotsāhān kīrtimataḥ jagrāha sumatiḥ sutān
mahotsāhān kīrtimataḥ jagrāha sumatiḥ sutān
14.
Tadā suparṇabhaginī sumatiḥ mahotsāhān kīrtimataḥ ṣaṣṭim putrasahasrāṇi sutān jagrāha.
14.
Then, Sumati, the sister of Suparṇa, accepted sixty thousand sons, who were greatly energetic and famous.
प्रदक्षिणमृषिं कृत्वा शिरसाभिप्रणम्य च ।
जगाम स्वपुरं राजा सभार्या रघुनन्दन ॥१५॥
जगाम स्वपुरं राजा सभार्या रघुनन्दन ॥१५॥
15. pradakṣiṇamṛṣiṃ kṛtvā śirasābhipraṇamya ca ,
jagāma svapuraṃ rājā sabhāryā raghunandana.
jagāma svapuraṃ rājā sabhāryā raghunandana.
15.
pradakṣiṇam ṛṣim kṛtvā śirasā abhipraṇamya ca
jagāma svapuram rājā sabhāryā raghunandana
jagāma svapuram rājā sabhāryā raghunandana
15.
Raghunandana,
rājā sabhāryā ṛṣim pradakṣiṇam kṛtvā ca śirasā abhipraṇamya svapuram jagāma.
rājā sabhāryā ṛṣim pradakṣiṇam kṛtvā ca śirasā abhipraṇamya svapuram jagāma.
15.
O descendant of Raghu, the king, along with his wife, having circumambulated the sage and bowed down with his head, went to his own city.
अथ काले गते तस्मिञ्ज्येष्ठा पुत्रं व्यजायत ।
असमञ्ज इति ख्यातं केशिनी सगरात्मजम् ॥१६॥
असमञ्ज इति ख्यातं केशिनी सगरात्मजम् ॥१६॥
16. atha kāle gate tasmiñjyeṣṭhā putraṃ vyajāyata ,
asamañja iti khyātaṃ keśinī sagarātmajam.
asamañja iti khyātaṃ keśinī sagarātmajam.
16.
atha kāle gate tasmin jyeṣṭhā putraṃ vyajāyata
asamañjaḥ iti khyātaṃ keśinī sagarātmajam
asamañjaḥ iti khyātaṃ keśinī sagarātmajam
16.
atha tasmin kāle gate jyeṣṭhā keśinī sagarātmajam
putraṃ asamañjaḥ iti khyātaṃ vyajāyata
putraṃ asamañjaḥ iti khyātaṃ vyajāyata
16.
Then, after that period had elapsed, the eldest wife, Keshini, gave birth to a son of Sagara, who was known as Asamañja.
सुमतिस्तु नरव्याघ्र गर्भतुम्बं व्यजायत ।
षष्टिः पुत्रसहस्राणि तुम्बभेदाद्विनिःसृताः ॥१७॥
षष्टिः पुत्रसहस्राणि तुम्बभेदाद्विनिःसृताः ॥१७॥
17. sumatistu naravyāghra garbhatumbaṃ vyajāyata ,
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi tumbabhedādviniḥsṛtāḥ.
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi tumbabhedādviniḥsṛtāḥ.
17.
sumatiḥ tu naravyāghra garbhatumbaṃ vyajāyata
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi tumbabhedāt viniḥsṛtāḥ
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi tumbabhedāt viniḥsṛtāḥ
17.
naravyāghra sumatiḥ tu garbhatumbaṃ vyajāyata
tumbabhedāt ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi viniḥsṛtāḥ
tumbabhedāt ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi viniḥsṛtāḥ
17.
But Sumati, O tiger among men, gave birth to a gourd-like mass of flesh. From the breaking of that mass, sixty thousand sons emerged.
घृतपूर्णेषु कुम्भेषु धात्र्यस्तान् समवर्धयन् ।
कालेन महता सर्वे यौवनं प्रतिपेदिरे ॥१८॥
कालेन महता सर्वे यौवनं प्रतिपेदिरे ॥१८॥
18. ghṛtapūrṇeṣu kumbheṣu dhātryastān samavardhayan ,
kālena mahatā sarve yauvanaṃ pratipedire.
kālena mahatā sarve yauvanaṃ pratipedire.
18.
ghṛtapūrṇeṣu kumbheṣu dhātryaḥ tān samavardhayan
kālena mahatā sarve yauvanaṃ pratipedire
kālena mahatā sarve yauvanaṃ pratipedire
18.
dhātryaḥ tān ghṛtapūrṇeṣu kumbheṣu samavardhayan
mahatā kālena sarve yauvanaṃ pratipedire
mahatā kālena sarve yauvanaṃ pratipedire
18.
The nurses nourished them in jars filled with ghee. In a long time, all of them attained youth.
अथ दीर्घेण कालेन रूपयौवनशालिनः ।
षष्टिः पुत्रसहस्राणि सगरस्याभवंस्तदा ॥१९॥
षष्टिः पुत्रसहस्राणि सगरस्याभवंस्तदा ॥१९॥
19. atha dīrgheṇa kālena rūpayauvanaśālinaḥ ,
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi sagarasyābhavaṃstadā.
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi sagarasyābhavaṃstadā.
19.
atha dīrgheṇa kālena rūpayauvanaśālinaḥ
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi sagarasya abhavan tadā
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi sagarasya abhavan tadā
19.
atha dīrgheṇa kālena sagarasya ṣaṣṭiḥ
putrasahasrāṇi rūpayauvanaśālinaḥ tadā abhavan
putrasahasrāṇi rūpayauvanaśālinaḥ tadā abhavan
19.
Then, after a long time, the sixty thousand sons of Sagara became endowed with beauty and youth.
स च ज्येष्ठो नरश्रेष्ठ सगरस्यात्मसंभवः ।
बालान् गृहीत्वा तु जले सरय्वा रघुनन्दन ।
प्रक्षिप्य प्रहसन्नित्यं मज्जतस्तान्निरीक्ष्य वै ॥२०॥
बालान् गृहीत्वा तु जले सरय्वा रघुनन्दन ।
प्रक्षिप्य प्रहसन्नित्यं मज्जतस्तान्निरीक्ष्य वै ॥२०॥
20. sa ca jyeṣṭho naraśreṣṭha sagarasyātmasaṃbhavaḥ ,
bālān gṛhītvā tu jale sarayvā raghunandana ,
prakṣipya prahasannityaṃ majjatastānnirīkṣya vai.
bālān gṛhītvā tu jale sarayvā raghunandana ,
prakṣipya prahasannityaṃ majjatastānnirīkṣya vai.
20.
saḥ ca jyeṣṭhaḥ narśreṣṭha sagarasya
ātmasaṃbhavaḥ bālān gṛhītvā tu jale
sarayvā raghunandana prakṣipya prahasan
nityaṃ majjataḥ tān nirīkṣya vai
ātmasaṃbhavaḥ bālān gṛhītvā tu jale
sarayvā raghunandana prakṣipya prahasan
nityaṃ majjataḥ tān nirīkṣya vai
20.
narśreṣṭha raghunandana ca saḥ sagarasya
jyeṣṭhaḥ ātmasaṃbhavaḥ bālān
gṛhītvā tu sarayvā jale prakṣipya nityaṃ
prahasan tān majjataḥ nirīkṣya vai
jyeṣṭhaḥ ātmasaṃbhavaḥ bālān
gṛhītvā tu sarayvā jale prakṣipya nityaṃ
prahasan tān majjataḥ nirīkṣya vai
20.
And he, the eldest, O best among men (narśreṣṭha), the son (ātmasaṃbhava) of Sagara, O delight of the Raghu dynasty (raghunandana), would seize children, throw them into the waters of the Sarayū, and constantly laughing, indeed watch them drown.
पौराणामहिते युक्तः
पित्रा निर्वासितः पुरात् ॥२१॥
पित्रा निर्वासितः पुरात् ॥२१॥
21. paurāṇāmahite yuktaḥ
pitrā nirvāsitaḥ purāt.
pitrā nirvāsitaḥ purāt.
21.
paurāṇām ahite yuktaḥ
pitrā nirvasitaḥ purāt
pitrā nirvasitaḥ purāt
21.
(saḥ) paurāṇām ahite yuktaḥ
pitrā purāt nirvasitaḥ
pitrā purāt nirvasitaḥ
21.
Engaged in actions harmful to the citizens, he was banished from the city by his father.
तस्य पुत्रो ऽंशुमान्नाम असमञ्जस्य वीर्यवान् ।
संमतः सर्वलोकस्य सर्वस्यापि प्रियंवदः ॥२२॥
संमतः सर्वलोकस्य सर्वस्यापि प्रियंवदः ॥२२॥
22. tasya putro'ṃśumānnāma asamañjasya vīryavān ,
saṃmataḥ sarvalokasya sarvasyāpi priyaṃvadaḥ.
saṃmataḥ sarvalokasya sarvasyāpi priyaṃvadaḥ.
22.
tasya putraḥ aṃśumān nāma asamañjasya vīryavān
saṃmataḥ sarvalokasya sarvasya api priyaṃvadaḥ
saṃmataḥ sarvalokasya sarvasya api priyaṃvadaḥ
22.
asamañjasya tasya putraḥ aṃśumān nāma vīryavān
sarvalokasya saṃmataḥ api sarvasya priyaṃvadaḥ
sarvalokasya saṃmataḥ api sarvasya priyaṃvadaḥ
22.
His son, named Aṃśumān, was mighty, approved by all people, and spoke kindly to everyone.
ततः कालेन महता मतिः समभिजायत ।
सगरस्य नरश्रेष्ठ यजेयमिति निश्चिता ॥२३॥
सगरस्य नरश्रेष्ठ यजेयमिति निश्चिता ॥२३॥
23. tataḥ kālena mahatā matiḥ samabhijāyata ,
sagarasya naraśreṣṭha yajeyamiti niścitā.
sagarasya naraśreṣṭha yajeyamiti niścitā.
23.
tataḥ kālena mahatā matiḥ samabhijāyata
sagarasya narśreṣṭha yajeya iti niścitā
sagarasya narśreṣṭha yajeya iti niścitā
23.
narśreṣṭha tataḥ mahatā kālena sagarasya
niścitā matiḥ 'yajeya' iti samabhijāyata
niścitā matiḥ 'yajeya' iti samabhijāyata
23.
Then, after a long time, O best among men (narśreṣṭha), a firm intention arose in Sagara: "I shall perform a ritual (yajña)."
स कृत्वा निश्चयं राजा सोपाध्यायगणस्तदा ।
यज्ञकर्मणि वेदज्ञो यष्टुं समुपचक्रमे ॥२४॥
यज्ञकर्मणि वेदज्ञो यष्टुं समुपचक्रमे ॥२४॥
24. sa kṛtvā niścayaṃ rājā sopādhyāyagaṇastadā ,
yajñakarmaṇi vedajño yaṣṭuṃ samupacakrame.
yajñakarmaṇi vedajño yaṣṭuṃ samupacakrame.
24.
saḥ kṛtvā niścayam rājā saupādhyāyagaṇaḥ tadā
yajñakarmaṇi vedajñaḥ yaṣṭum samupacakrame
yajñakarmaṇi vedajñaḥ yaṣṭum samupacakrame
24.
tadā vedajñaḥ saḥ rājā saupādhyāyagaṇaḥ niścayam
kṛtvā yajñakarmaṇi yaṣṭum samupacakrame
kṛtvā yajñakarmaṇi yaṣṭum samupacakrame
24.
Then, that king, who was a knower of the Vedas, having made his resolution, and accompanied by the group of preceptors, commenced to perform the Vedic ritual (yajña).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37 (current chapter)
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100