वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-14
स तदन्तःपुरद्वारं समतीत्य जनाकुलम् ।
प्रविविक्तां ततः कक्ष्यामाससाद पुराणवित् ॥१॥
प्रविविक्तां ततः कक्ष्यामाससाद पुराणवित् ॥१॥
1. sa tadantaḥpuradvāraṃ samatītya janākulam ,
praviviktāṃ tataḥ kakṣyāmāsasāda purāṇavit.
praviviktāṃ tataḥ kakṣyāmāsasāda purāṇavit.
1.
saḥ tat antaḥ-pura-dvāram samatītya jana-ākulam
praviviktām tataḥ kakṣyām āsasāda purāṇa-vit
praviviktām tataḥ kakṣyām āsasāda purāṇa-vit
1.
saḥ purāṇa-vit jana-ākulam tat antaḥ-pura-dvāram
samatītya tataḥ praviviktām kakṣyām āsasāda
samatītya tataḥ praviviktām kakṣyām āsasāda
1.
Having passed the inner palace gate, which was crowded with people, he, being familiar with ancient customs and places, then reached a secluded inner chamber.
प्रासकार्मुकबिभ्रद्भिर्युवभिर्मृष्टकुण्डलैः ।
अप्रमादिभिरेकाग्रैः स्वनुरक्तैरधिष्ठिताम् ॥२॥
अप्रमादिभिरेकाग्रैः स्वनुरक्तैरधिष्ठिताम् ॥२॥
2. prāsakārmukabibhradbhiryuvabhirmṛṣṭakuṇḍalaiḥ ,
apramādibhirekāgraiḥ svanuraktairadhiṣṭhitām.
apramādibhirekāgraiḥ svanuraktairadhiṣṭhitām.
2.
prāsa-kārmuka-bibhradbhiḥ yuvabhiḥ mṛṣṭa-kuṇḍalaiḥ
apra-mādibhiḥ ekāgraiḥ su-anuraktaiḥ adhiṣṭitām
apra-mādibhiḥ ekāgraiḥ su-anuraktaiḥ adhiṣṭitām
2.
(sā kakṣyā) prāsa-kārmuka-bibhradbhiḥ mṛṣṭa-kuṇḍalaiḥ
apra-mādibhiḥ ekāgraiḥ su-anuraktaiḥ yuvabhiḥ adhiṣṭitām (āsīt)
apra-mādibhiḥ ekāgraiḥ su-anuraktaiḥ yuvabhiḥ adhiṣṭitām (āsīt)
2.
That chamber was guarded by young men, who carried spears and bows, wore polished earrings, and were vigilant, focused, and exceptionally loyal.
तत्र काषायिणो वृद्धान् वेत्रपाणीन् स्वलंकृतान् ।
ददर्श विष्ठितान्द्वारि स्त्र्यध्यक्षान् सुसमाहितान् ॥३॥
ददर्श विष्ठितान्द्वारि स्त्र्यध्यक्षान् सुसमाहितान् ॥३॥
3. tatra kāṣāyiṇo vṛddhān vetrapāṇīn svalaṃkṛtān ,
dadarśa viṣṭhitāndvāri stryadhyakṣān susamāhitān.
dadarśa viṣṭhitāndvāri stryadhyakṣān susamāhitān.
3.
tatra kāṣāyiṇaḥ vṛddhān vetrapāṇīn svalaṅkṛtān
dadarśa viṣṭhitān dvāri stryadhyakṣān susamāhitān
dadarśa viṣṭhitān dvāri stryadhyakṣān susamāhitān
3.
dadarśa tatra stryadhyakṣān vṛddhān kāṣāyiṇaḥ
vetrapāṇīn svalaṅkṛtān viṣṭhitān dvāri susamāhitān
vetrapāṇīn svalaṅkṛtān viṣṭhitān dvāri susamāhitān
3.
There, he saw the superintendents of the women's quarters, who were old men, dressed in saffron robes, holding staffs, well-adorned, and standing very attentively at the door.
ते समीक्ष्य समायान्तं रामप्रियचिकीर्षवः ।
सहभार्याय रामाय क्षिप्रमेवाचचक्षिरे ॥४॥
सहभार्याय रामाय क्षिप्रमेवाचचक्षिरे ॥४॥
4. te samīkṣya samāyāntaṃ rāmapriyacikīrṣavaḥ ,
sahabhāryāya rāmāya kṣipramevācacakṣire.
sahabhāryāya rāmāya kṣipramevācacakṣire.
4.
te samīkṣya samāyāntam rāmapriyacikīrṣavaḥ
sahabhāryāya rāmāya kṣipram eva ācacukṣire
sahabhāryāya rāmāya kṣipram eva ācacukṣire
4.
rāmapriyacikīrṣavaḥ te samīkṣya samāyāntam
sahabhāryāya rāmāya kṣipram eva ācacukṣire
sahabhāryāya rāmāya kṣipram eva ācacukṣire
4.
Desiring to please Rāma, they, having observed him approaching, immediately reported (his arrival) to Rāma, along with his wife.
प्रतिवेदितमाज्ञाय सूतमभ्यन्तरं पितुः ।
तत्रैवानाययामास राघवः प्रियकाम्यया ॥५॥
तत्रैवानाययामास राघवः प्रियकाम्यया ॥५॥
5. prativeditamājñāya sūtamabhyantaraṃ pituḥ ,
tatraivānāyayāmāsa rāghavaḥ priyakāmyayā.
tatraivānāyayāmāsa rāghavaḥ priyakāmyayā.
5.
prativeditam ājñāya sūtam abhyantaram pituḥ
tatra eva ānayayāmāsa rāghavaḥ priyakāmyayā
tatra eva ānayayāmāsa rāghavaḥ priyakāmyayā
5.
rāghavaḥ prativeditam ājñāya priyakāmyayā
पितुः abhyantaram sūtam tatra eva ānayayāmāsa
पितुः abhyantaram sūtam tatra eva ānayayāmāsa
5.
Having learned of what was reported, Rāghava, out of a desire for pleasant news, immediately summoned his father's chamberlain (sūta), who was privy to the inner quarters.
तं वैश्रवणसंकाशमुपविष्टं स्वलंकृतम् ।
दादर्श सूतः पर्यङ्के सौवणो सोत्तरच्छदे ॥६॥
दादर्श सूतः पर्यङ्के सौवणो सोत्तरच्छदे ॥६॥
6. taṃ vaiśravaṇasaṃkāśamupaviṣṭaṃ svalaṃkṛtam ,
dādarśa sūtaḥ paryaṅke sauvaṇo sottaracchade.
dādarśa sūtaḥ paryaṅke sauvaṇo sottaracchade.
6.
tam vaiśravaṇasaṃkāśam upaviṣṭam svalaṅkṛtam
dadarśa sūtaḥ paryaṅke sauvarṇe sa-uttaracchade
dadarśa sūtaḥ paryaṅke sauvarṇe sa-uttaracchade
6.
sūtaḥ tam vaiśravaṇasaṃkāśam svalaṅkṛtam sauvarṇe
sa-uttaracchade paryaṅke upaviṣṭam dadarśa
sa-uttaracchade paryaṅke upaviṣṭam dadarśa
6.
The charioteer saw him (the King), resembling Vaiśravaṇa, well-adorned, seated on a golden couch which had an upper covering.
वराहरुधिराभेण शुचिना च सुगन्धिना ।
अनुलिप्तं परार्ध्येन चन्दनेन परंतपम् ॥७॥
अनुलिप्तं परार्ध्येन चन्दनेन परंतपम् ॥७॥
7. varāharudhirābheṇa śucinā ca sugandhinā ,
anuliptaṃ parārdhyena candanena paraṃtapam.
anuliptaṃ parārdhyena candanena paraṃtapam.
7.
varāharudhirābheṇa śucinā ca sugandhinā
anuliptam parārdhyena candanena paraṃtapam
anuliptam parārdhyena candanena paraṃtapam
7.
paraṃtapam parārdhyena śucinā ca sugandhinā
varāharudhirābheṇa candanena anuliptam
varāharudhirābheṇa candanena anuliptam
7.
The tormentor of enemies (paraṃtapa) was anointed with most excellent sandalwood paste, which was pure, fragrant, and had the hue of boar's blood.
स्थितया पार्श्वतश्चापि वालव्यजनहस्तया ।
उपेतं सीतया भूयश्चित्रया शशिनं यथा ॥८॥
उपेतं सीतया भूयश्चित्रया शशिनं यथा ॥८॥
8. sthitayā pārśvataścāpi vālavyajanahastayā ,
upetaṃ sītayā bhūyaścitrayā śaśinaṃ yathā.
upetaṃ sītayā bhūyaścitrayā śaśinaṃ yathā.
8.
sthitayā pārśvataḥ ca api vālavyajanahastayā
upetam sītayā bhūyaḥ citrayā śaśinam yathā
upetam sītayā bhūyaḥ citrayā śaśinam yathā
8.
upetam sītayā sthitayā pārśvataḥ ca api
vālavyajanahastayā yathā śaśinam citrayā bhūyaḥ
vālavyajanahastayā yathā śaśinam citrayā bhūyaḥ
8.
He was accompanied by Sītā, who stood at his side, holding a whisk in her hand, just as the moon is accompanied by the star Citrā.
तं तपन्तमिवादित्यमुपपन्नं स्वतेजसा ।
ववन्दे वरदं बन्दी नियमज्ञो विनीतवत् ॥९॥
ववन्दे वरदं बन्दी नियमज्ञो विनीतवत् ॥९॥
9. taṃ tapantamivādityamupapannaṃ svatejasā ,
vavande varadaṃ bandī niyamajño vinītavat.
vavande varadaṃ bandī niyamajño vinītavat.
9.
tam tapantam iva ādityam upapannam svatejasā
vavande varadam bandī niyamajñaḥ vinītavat
vavande varadam bandī niyamajñaḥ vinītavat
9.
niyamajñaḥ bandī vinītavat tam ādityam iva
tapantam svatejasā upapannam varadam vavande
tapantam svatejasā upapannam varadam vavande
9.
The bard (bandī), who was conversant with the sacred rules (dharma), respectfully saluted him, who shone like the sun and was endowed with his own inherent splendor (tejas), and who was a bestower of boons.
प्राञ्जलिस्तु सुखं पृष्ट्वा विहारशयनासने ।
राजपुत्रमुवाचेदं सुमन्त्रो राजसत्कृतः ॥१०॥
राजपुत्रमुवाचेदं सुमन्त्रो राजसत्कृतः ॥१०॥
10. prāñjalistu sukhaṃ pṛṣṭvā vihāraśayanāsane ,
rājaputramuvācedaṃ sumantro rājasatkṛtaḥ.
rājaputramuvācedaṃ sumantro rājasatkṛtaḥ.
10.
prāñjaliḥ tu sukham pṛṣṭvā vihāraśayanāsane
rājaputram uvāca idam sumantraḥ rājasatkṛtaḥ
rājaputram uvāca idam sumantraḥ rājasatkṛtaḥ
10.
rājasatkṛtaḥ sumantraḥ tu prāñjaliḥ sukham
vihāraśayanāsane pṛṣṭvā rājaputram idam uvāca
vihāraśayanāsane pṛṣṭvā rājaputram idam uvāca
10.
Sumantra, who was highly honored by the king, then, with folded hands (prāñjali), after respectfully inquiring about the prince's comfort concerning his dwelling, bed, and seat, spoke these words.
कौसल्या सुप्रभा देव पिता त्वं द्रष्टुमिच्छति ।
महिष्या सह कैकेय्या गम्यतां तत्र माचिरम् ॥११॥
महिष्या सह कैकेय्या गम्यतां तत्र माचिरम् ॥११॥
11. kausalyā suprabhā deva pitā tvaṃ draṣṭumicchati ,
mahiṣyā saha kaikeyyā gamyatāṃ tatra māciram.
mahiṣyā saha kaikeyyā gamyatāṃ tatra māciram.
11.
kausalyā suprabhā deva pitā tvam draṣṭum icchati
mahiṣyā saha kaikeyyā gamyatām tatra mā aciram
mahiṣyā saha kaikeyyā gamyatām tatra mā aciram
11.
deva suprabhā tvam pitā draṣṭum icchati
mahiṣyā kaikeyyā saha tatra mā aciram gamyatām
mahiṣyā kaikeyyā saha tatra mā aciram gamyatām
11.
O divine one, O radiant one, your father wishes to see you. Go there with Queen Kaikeyi without delay.
एवमुक्तस्तु संहृष्टो नरसिंहो महाद्युतिः ।
ततः संमानयामास सीतामिदमुवाच ह ॥१२॥
ततः संमानयामास सीतामिदमुवाच ह ॥१२॥
12. evamuktastu saṃhṛṣṭo narasiṃho mahādyutiḥ ,
tataḥ saṃmānayāmāsa sītāmidamuvāca ha.
tataḥ saṃmānayāmāsa sītāmidamuvāca ha.
12.
evam uktaḥ tu saṃhṛṣṭaḥ narasiṃhaḥ mahādyutiḥ
tataḥ saṃmānayāmāsa sītām idam uvāca ha
tataḥ saṃmānayāmāsa sītām idam uvāca ha
12.
evam uktaḥ tu saṃhṛṣṭaḥ mahādyutiḥ narasiṃhaḥ
tataḥ sītām saṃmānayāmāsa ha idam uvāca
tataḥ sītām saṃmānayāmāsa ha idam uvāca
12.
Being addressed thus, the immensely radiant Rama (narasimha) was greatly delighted. Thereupon, he honored Sita and spoke these words to her.
देवि देवश्च देवी च समागम्य मदन्तरे ।
मन्त्रेयेते ध्रुवं किं चिदभिषेचनसंहितम् ॥१३॥
मन्त्रेयेते ध्रुवं किं चिदभिषेचनसंहितम् ॥१३॥
13. devi devaśca devī ca samāgamya madantare ,
mantreyete dhruvaṃ kiṃ cidabhiṣecanasaṃhitam.
mantreyete dhruvaṃ kiṃ cidabhiṣecanasaṃhitam.
13.
devi devaḥ ca devī ca samāgamya mat antare
mantrayete dhruvam kim cit abhiṣecanasaṃhitam
mantrayete dhruvam kim cit abhiṣecanasaṃhitam
13.
devi devaḥ ca devī ca mat antare samāgamya
dhruvam kim cit abhiṣecanasaṃhitam mantrayete
dhruvam kim cit abhiṣecanasaṃhitam mantrayete
13.
O goddess, the King and the Queen, having met in my absence, are certainly consulting about something related to the consecration (abhiṣecana).
लक्षयित्वा ह्यभिप्रायं प्रियकामा सुदक्षिणा ।
संचोदयति राजानं मदर्थं मदिरेक्षणा ॥१४॥
संचोदयति राजानं मदर्थं मदिरेक्षणा ॥१४॥
14. lakṣayitvā hyabhiprāyaṃ priyakāmā sudakṣiṇā ,
saṃcodayati rājānaṃ madarthaṃ madirekṣaṇā.
saṃcodayati rājānaṃ madarthaṃ madirekṣaṇā.
14.
lakṣayitvā hi abhiprāyam priyakāmā sudakṣiṇā
saṃcodayati rājānam mat artham madirekṣaṇā
saṃcodayati rājānam mat artham madirekṣaṇā
14.
hi abhiprāyam lakṣayitvā priyakāmā sudakṣiṇā
madirekṣaṇā mat artham rājānam saṃcodayati
madirekṣaṇā mat artham rājānam saṃcodayati
14.
Indeed, having understood the intention, the well-disposed (sudakṣiṇā) lady, who desires what is dear (priyakāmā), the one with intoxicating eyes (madirekṣaṇā), is urging the King on for my sake.
यादृशी परिषत्तत्र तादृशो दूत आगतः ।
ध्रुवमद्यैव मां राजा यौवराज्ये ऽभिषेक्ष्यति ॥१५॥
ध्रुवमद्यैव मां राजा यौवराज्ये ऽभिषेक्ष्यति ॥१५॥
15. yādṛśī pariṣattatra tādṛśo dūta āgataḥ ,
dhruvamadyaiva māṃ rājā yauvarājye'bhiṣekṣyati.
dhruvamadyaiva māṃ rājā yauvarājye'bhiṣekṣyati.
15.
yādṛśī pariṣat tatra tādṛśaḥ dūtaḥ āgataḥ
dhruvam adya eva mām rājā yauvarājye abhiṣekṣyati
dhruvam adya eva mām rājā yauvarājye abhiṣekṣyati
15.
tatra yādṛśī pariṣat tādṛśaḥ dūtaḥ āgataḥ
dhruvam rājā adya eva mām yauvarājye abhiṣekṣyati
dhruvam rājā adya eva mām yauvarājye abhiṣekṣyati
15.
As was the assembly there, so has the messenger arrived. Surely, the king will anoint me as crown prince today.
हन्त शीघ्रमितो गत्वा द्रक्ष्यामि च महीपतिः ।
सह त्वं परिवारेण सुखमास्स्व रमस्य च ॥१६॥
सह त्वं परिवारेण सुखमास्स्व रमस्य च ॥१६॥
16. hanta śīghramito gatvā drakṣyāmi ca mahīpatiḥ ,
saha tvaṃ parivāreṇa sukhamāssva ramasya ca.
saha tvaṃ parivāreṇa sukhamāssva ramasya ca.
16.
hanta śīghram itaḥ gatvā drakṣyāmi ca mahīpatiḥ
saha tvam parivāreṇa sukham āssva ramasva ca
saha tvam parivāreṇa sukham āssva ramasva ca
16.
hanta aham itaḥ śīghram gatvā mahīpatiḥ ca drakṣyāmi
tvam parivāreṇa saha sukham āssva ca ramasva
tvam parivāreṇa saha sukham āssva ca ramasva
16.
Well then! I will quickly go from here and see the king. You, along with your family, remain happy and enjoy yourselves.
पतिसंमानिता सीता भर्तारमसितेक्षणा ।
आद्वारमनुवव्राज मङ्गलान्यभिदध्युषी ॥१७॥
आद्वारमनुवव्राज मङ्गलान्यभिदध्युषी ॥१७॥
17. patisaṃmānitā sītā bhartāramasitekṣaṇā ,
ādvāramanuvavrāja maṅgalānyabhidadhyuṣī.
ādvāramanuvavrāja maṅgalānyabhidadhyuṣī.
17.
patisaṁmānitā sītā bhartāram asitekṣaṇā
ādvāram anuvavrāja maṅgalāni abhidadhyuṣī
ādvāram anuvavrāja maṅgalāni abhidadhyuṣī
17.
patisaṁmānitā asitekṣaṇā sītā maṅgalāni
abhidadhyuṣī bhartāram ādvāram anuvavrāja
abhidadhyuṣī bhartāram ādvāram anuvavrāja
17.
The dark-eyed Sītā, honored by her husband, followed him up to the door, uttering auspicious blessings.
स सर्वानर्थिनो दृष्ट्वा समेत्य प्रतिनन्द्य च ।
ततः पावकसंकाशमारुरोह रथोत्तमम् ॥१८॥
ततः पावकसंकाशमारुरोह रथोत्तमम् ॥१८॥
18. sa sarvānarthino dṛṣṭvā sametya pratinandya ca ,
tataḥ pāvakasaṃkāśamāruroha rathottamam.
tataḥ pāvakasaṃkāśamāruroha rathottamam.
18.
saḥ sarvān arthinaḥ dṛṣṭvā sametya pratinandya
ca tataḥ pāvakasaṁkāśam ārūroha rathottamam
ca tataḥ pāvakasaṁkāśam ārūroha rathottamam
18.
saḥ sarvān arthinaḥ dṛṣṭvā sametya ca pratinandya
tataḥ pāvakasaṁkāśam rathottamam ārūroha
tataḥ pāvakasaṁkāśam rathottamam ārūroha
18.
Having seen, met, and greeted all the petitioners, he then mounted the magnificent chariot, shining like fire.
मुष्णन्तमिव चक्षूंषि प्रभया हेमवर्चसं ।
करेणुशिशुकल्पैश्च युक्तं परमवाजिभिः ॥१९॥
करेणुशिशुकल्पैश्च युक्तं परमवाजिभिः ॥१९॥
19. muṣṇantamiva cakṣūṃṣi prabhayā hemavarcasaṃ ,
kareṇuśiśukalpaiśca yuktaṃ paramavājibhiḥ.
kareṇuśiśukalpaiśca yuktaṃ paramavājibhiḥ.
19.
muṣṇantam iva cakṣūṃṣi prabhayā hemavarcasam
kareṇuśiśukalpaiḥ ca yuktam paramavājibhiḥ
kareṇuśiśukalpaiḥ ca yuktam paramavājibhiḥ
19.
hemavarcasam prabhayā cakṣūṃṣi iva muṣṇantam
ca paramavājibhiḥ kareṇuśiśukalpaiḥ yuktam
ca paramavājibhiḥ kareṇuśiśukalpaiḥ yuktam
19.
Golden-hued, as if stealing eyes with its radiance, it was yoked with excellent horses comparable to young elephants.
हरियुक्तं सहस्राक्षो रथमिन्द्र इवाशुगम् ।
प्रययौ तूर्णमास्थाय राघवो ज्वलितः श्रिया ॥२०॥
प्रययौ तूर्णमास्थाय राघवो ज्वलितः श्रिया ॥२०॥
20. hariyuktaṃ sahasrākṣo rathamindra ivāśugam ,
prayayau tūrṇamāsthāya rāghavo jvalitaḥ śriyā.
prayayau tūrṇamāsthāya rāghavo jvalitaḥ śriyā.
20.
hariyuktam sahasrākṣaḥ ratham indraḥ iva āśugam
prayayau tūrṇam āsthāya rāghavaḥ jvalitaḥ śriyā
prayayau tūrṇam āsthāya rāghavaḥ jvalitaḥ śriyā
20.
rāghavaḥ śriyā jvalitaḥ tūrṇam āsthāya hariyuktam
āśugam ratham indraḥ iva sahasrākṣaḥ prayayau
āśugam ratham indraḥ iva sahasrākṣaḥ prayayau
20.
Rama, radiant with splendor, quickly departed, having mounted the swiftly moving chariot yoked with horses, just as the thousand-eyed Indra (departs).
स पर्जन्य इवाकाशे स्वनवानभिनादयन् ।
निकेतान्निर्ययौ श्रीमान्महाभ्रादिव चन्द्रमाः ॥२१॥
निकेतान्निर्ययौ श्रीमान्महाभ्रादिव चन्द्रमाः ॥२१॥
21. sa parjanya ivākāśe svanavānabhinādayan ,
niketānniryayau śrīmānmahābhrādiva candramāḥ.
niketānniryayau śrīmānmahābhrādiva candramāḥ.
21.
saḥ parjanyaḥ iva ākāśe svanavān abhinādayan
niketāt niryayau śrīmān mahāabhrāt iva candramāḥ
niketāt niryayau śrīmān mahāabhrāt iva candramāḥ
21.
saḥ śrīmān niketāt niryayau ākāśe parjanyaḥ iva
svanavān abhinādayan candramāḥ iva mahāabhrāt
svanavān abhinādayan candramāḥ iva mahāabhrāt
21.
That glorious one (Rama) departed from his abode, reverberating like a thundercloud in the sky, just as the moon emerges from a great cloud.
छत्रचामरपाणिस्तु लक्ष्मणो राघवानुजः ।
जुगोप भ्रातरं भ्राता रथमास्थाय पृष्ठतः ॥२२॥
जुगोप भ्रातरं भ्राता रथमास्थाय पृष्ठतः ॥२२॥
22. chatracāmarapāṇistu lakṣmaṇo rāghavānujaḥ ,
jugopa bhrātaraṃ bhrātā rathamāsthāya pṛṣṭhataḥ.
jugopa bhrātaraṃ bhrātā rathamāsthāya pṛṣṭhataḥ.
22.
chatracāmarapāṇiḥ tu lakṣmaṇaḥ rāghavānujaḥ
jugopa bhrātaram bhrātā ratham āsthāya pṛṣṭataḥ
jugopa bhrātaram bhrātā ratham āsthāya pṛṣṭataḥ
22.
tu lakṣmaṇaḥ rāghavānujaḥ chatracāmarapāṇiḥ
pṛṣṭataḥ ratham āsthāya bhrātā bhrātaram jugopa
pṛṣṭataḥ ratham āsthāya bhrātā bhrātaram jugopa
22.
But Lakṣmaṇa, Rama's younger brother, with an umbrella and a fly-whisk in hand, protected his brother, having mounted the chariot from the rear.
ततो हलहलाशब्दस्तुमुलः समजायत ।
तस्य निष्क्रममाणस्य जनौघस्य समन्ततः ॥२३॥
तस्य निष्क्रममाणस्य जनौघस्य समन्ततः ॥२३॥
23. tato halahalāśabdastumulaḥ samajāyata ,
tasya niṣkramamāṇasya janaughasya samantataḥ.
tasya niṣkramamāṇasya janaughasya samantataḥ.
23.
tataḥ halahalāśabdaḥ tumulaḥ samajāyata
tasya niṣkramamāṇasya janaughasya samantataḥ
tasya niṣkramamāṇasya janaughasya samantataḥ
23.
tataḥ samantataḥ niṣkramamāṇasya janaughasya
tumulaḥ halahalāśabdaḥ samajāyata
tumulaḥ halahalāśabdaḥ samajāyata
23.
A tumultuous clamor then arose from the crowd of people emerging from all directions.
स राघवस्तत्र कथाप्रलापं शुश्राव लोकस्य समागतस्य ।
आत्माधिकारा विविधाश्च वाचः प्रहृष्टरूपस्य पुरे जनस्य ॥२४॥
आत्माधिकारा विविधाश्च वाचः प्रहृष्टरूपस्य पुरे जनस्य ॥२४॥
24. sa rāghavastatra kathāpralāpaṃ śuśrāva lokasya samāgatasya ,
ātmādhikārā vividhāśca vācaḥ prahṛṣṭarūpasya pure janasya.
ātmādhikārā vividhāśca vācaḥ prahṛṣṭarūpasya pure janasya.
24.
saḥ rāghavaḥ tatra kathāpralāpam
śuśrāva lokasya samāgatasya
ātmādhikārāḥ vividhāḥ ca vācaḥ
prahr̥ṣṭarūpasya pure janasya
śuśrāva lokasya samāgatasya
ātmādhikārāḥ vividhāḥ ca vācaḥ
prahr̥ṣṭarūpasya pure janasya
24.
saḥ rāghavaḥ tatra samāgatasya
lokasya ca pure prahr̥ṣṭarūpasya
janasya ātmādhikārāḥ vividhāḥ
vācaḥ kathāpralāpam śuśrāva
lokasya ca pure prahr̥ṣṭarūpasya
janasya ātmādhikārāḥ vividhāḥ
vācaḥ kathāpralāpam śuśrāva
24.
Raghava heard there the conversations of the assembled people. These were diverse words concerning their own affairs, spoken by the joyful-looking people in the city.
एष श्रियं गच्छति राघवो ऽद्य राजप्रसादाद्विपुलां गमिष्यन् ।
एते वयं सर्वसमृद्धकामा येषामयं नो भविता प्रशास्ता ।
लाभो जनस्यास्य यदेष सर्वं प्रपत्स्यते राष्ट्रमिदं चिराय ॥२५॥
एते वयं सर्वसमृद्धकामा येषामयं नो भविता प्रशास्ता ।
लाभो जनस्यास्य यदेष सर्वं प्रपत्स्यते राष्ट्रमिदं चिराय ॥२५॥
25. eṣa śriyaṃ gacchati rāghavo'dya rājaprasādādvipulāṃ gamiṣyan ,
ete vayaṃ sarvasamṛddhakāmā yeṣāmayaṃ no bhavitā praśāstā ,
lābho janasyāsya yadeṣa sarvaṃ prapatsyate rāṣṭramidaṃ cirāya.
ete vayaṃ sarvasamṛddhakāmā yeṣāmayaṃ no bhavitā praśāstā ,
lābho janasyāsya yadeṣa sarvaṃ prapatsyate rāṣṭramidaṃ cirāya.
25.
eṣaḥ śriyam gacchati rāghavaḥ adya rājaprasādāt
vipulām gamiṣyan ete vayam sarvasamr̥ddhakāmāḥ
yeṣām ayam naḥ bhavitā praśāstā lābhaḥ janasya asya
yat eṣaḥ sarvam prapatsyate rāṣṭram idam cirāya
vipulām gamiṣyan ete vayam sarvasamr̥ddhakāmāḥ
yeṣām ayam naḥ bhavitā praśāstā lābhaḥ janasya asya
yat eṣaḥ sarvam prapatsyate rāṣṭram idam cirāya
25.
adya eṣaḥ rāghavaḥ rājaprasādāt vipulām śriyam gamiṣyan gacchati ete vayam sarvasamr̥ddhakāmāḥ (bhaviṣyāmaḥ),
yeṣām ayam naḥ praśāstā bhavitā asya janasya lābhaḥ (ayam) yat eṣaḥ idam sarvam rāṣṭram cirāya prapatsyate
yeṣām ayam naḥ praśāstā bhavitā asya janasya lābhaḥ (ayam) yat eṣaḥ idam sarvam rāṣṭram cirāya prapatsyate
25.
This Raghava is going to attain vast prosperity today by royal favor. We are those whose desires will be entirely fulfilled, for he will be our ruler! This is the great benefit for these people, that he will govern this entire kingdom (rāṣṭra) for a long time.
स घोषवद्भिश्च हयैः सनागैः पुरःसरैः स्वस्तिकसूतमागधैः ।
महीयमानः प्रवरैश्च वादकैरभिष्टुतो वैश्रवणो यथा ययौ ॥२६॥
महीयमानः प्रवरैश्च वादकैरभिष्टुतो वैश्रवणो यथा ययौ ॥२६॥
26. sa ghoṣavadbhiśca hayaiḥ sanāgaiḥ puraḥsaraiḥ svastikasūtamāgadhaiḥ ,
mahīyamānaḥ pravaraiśca vādakairabhiṣṭuto vaiśravaṇo yathā yayau.
mahīyamānaḥ pravaraiśca vādakairabhiṣṭuto vaiśravaṇo yathā yayau.
26.
saḥ ghoṣavadbhiḥ ca hayaiḥ sanāgaiḥ
puraḥsaraiḥ svastikasūtamāgadhaiḥ
mahīyamānaḥ pravaraiḥ ca vādakaiḥ
abhiṣṭutaḥ vaiśravaṇaḥ yathā yayau
puraḥsaraiḥ svastikasūtamāgadhaiḥ
mahīyamānaḥ pravaraiḥ ca vādakaiḥ
abhiṣṭutaḥ vaiśravaṇaḥ yathā yayau
26.
saḥ ghoṣavadbhiḥ ca hayaiḥ sanāgaiḥ,
puraḥsaraiḥ,
svastikasūtamāgadhaiḥ (ca) mahīyamānaḥ ca pravaraiḥ vādakaiḥ abhiṣṭutaḥ yathā vaiśravaṇaḥ yayau (tathā) (saḥ) yayau
puraḥsaraiḥ,
svastikasūtamāgadhaiḥ (ca) mahīyamānaḥ ca pravaraiḥ vādakaiḥ abhiṣṭutaḥ yathā vaiśravaṇaḥ yayau (tathā) (saḥ) yayau
26.
He proceeded, being honored by noisy horses and elephants, by escorts, and by panegyrists, charioteers, and bards, and praised by excellent musicians, just as Vaiśravaṇa (Kubera) would go.
करेणुमातङ्गरथाश्वसंकुलं महाजनौघैः परिपूर्णचत्वरम् ।
प्रभूतरत्नं बहुपण्यसंचयं ददर्श रामो रुचिरं महापथम् ॥२७॥
प्रभूतरत्नं बहुपण्यसंचयं ददर्श रामो रुचिरं महापथम् ॥२७॥
27. kareṇumātaṅgarathāśvasaṃkulaṃ mahājanaughaiḥ paripūrṇacatvaram ,
prabhūtaratnaṃ bahupaṇyasaṃcayaṃ dadarśa rāmo ruciraṃ mahāpatham.
prabhūtaratnaṃ bahupaṇyasaṃcayaṃ dadarśa rāmo ruciraṃ mahāpatham.
27.
kareṇumātaṅgarathāśvasaṅkulam
mahājanaoghaiḥ paripūrṇacatvaram
prabhūtaratnam bahupaṇyasañcayam
dadarśa rāmaḥ ruciram mahāpatham
mahājanaoghaiḥ paripūrṇacatvaram
prabhūtaratnam bahupaṇyasañcayam
dadarśa rāmaḥ ruciram mahāpatham
27.
rāmaḥ ruciram mahāpatham
kareṇumātaṅgarathāśvasaṅkulam mahājanaoghaiḥ
paripūrṇacatvaram prabhūtaratnam
bahupaṇyasañcayam dadarśa
kareṇumātaṅgarathāśvasaṅkulam mahājanaoghaiḥ
paripūrṇacatvaram prabhūtaratnam
bahupaṇyasañcayam dadarśa
27.
Rāma beheld the beautiful main road, bustling with female elephants, male elephants, chariots, and horses. Its squares were filled with vast crowds of people, and it was abundant with jewels and heaps of various merchandise.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14 (current chapter)
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100