वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-22
सापनीय तमायासमुपस्पृश्य जलं शुचि ।
चकार माता रामस्य मङ्गलानि मनस्विनी ॥१॥
चकार माता रामस्य मङ्गलानि मनस्विनी ॥१॥
1. sāpanīya tamāyāsamupaspṛśya jalaṃ śuci ,
cakāra mātā rāmasya maṅgalāni manasvinī.
cakāra mātā rāmasya maṅgalāni manasvinī.
1.
sā apanīya tamāyāsam upaspṛśya jalam śuci
cakāra mātā Rāmasya maṅgalāni manasvinī
cakāra mātā Rāmasya maṅgalāni manasvinī
1.
sā manasvinī mātā Rāmasya tamāyāsam apanīya
śuci jalam upaspṛśya maṅgalāni cakāra
śuci jalam upaspṛśya maṅgalāni cakāra
1.
Having removed her great fatigue and having touched pure water (for ritual purification), the high-minded mother of Rama performed auspicious rites.
स्वस्ति साध्याश्च विश्वे च मरुतश्च महर्षयः ।
स्वस्ति धाता विधाता च स्वस्ति पूषा भगो ऽर्यमा ॥२॥
स्वस्ति धाता विधाता च स्वस्ति पूषा भगो ऽर्यमा ॥२॥
2. svasti sādhyāśca viśve ca marutaśca maharṣayaḥ ,
svasti dhātā vidhātā ca svasti pūṣā bhago'ryamā.
svasti dhātā vidhātā ca svasti pūṣā bhago'ryamā.
2.
svasti sādhyāḥ ca viśve ca marutaḥ ca maharṣayaḥ
svasti dhātā vidhātā ca svasti pūṣā bhagaḥ aryamā
svasti dhātā vidhātā ca svasti pūṣā bhagaḥ aryamā
2.
sādhyāḥ ca viśve ca marutaḥ ca maharṣayaḥ svasti.
dhātā ca vidhātā svasti.
pūṣā bhagaḥ aryamā svasti.
dhātā ca vidhātā svasti.
pūṣā bhagaḥ aryamā svasti.
2.
May the Sādhyas, the Viśvedevas, the Maruts, and the great sages grant well-being. May Dhātā and Vidhātā grant well-being. May Pūṣan, Bhaga, and Aryaman grant well-being.
ऋतवश्चैव पक्षाश्च मासाः संवत्सराः क्षपाः ।
दिनानि च मुहूर्ताश्च स्वस्ति कुर्वन्तु ते सदा ॥३॥
दिनानि च मुहूर्ताश्च स्वस्ति कुर्वन्तु ते सदा ॥३॥
3. ṛtavaścaiva pakṣāśca māsāḥ saṃvatsarāḥ kṣapāḥ ,
dināni ca muhūrtāśca svasti kurvantu te sadā.
dināni ca muhūrtāśca svasti kurvantu te sadā.
3.
ṛtavaḥ ca eva pakṣāḥ ca māsāḥ saṃvatsarāḥ kṣapāḥ
dināni ca muhūrtāḥ ca svasti kurvantu te sadā
dināni ca muhūrtāḥ ca svasti kurvantu te sadā
3.
ṛtavaḥ ca eva pakṣāḥ ca māsāḥ saṃvatsarāḥ kṣapāḥ
dināni ca muhūrtāḥ ca sadā te svasti kurvantu
dināni ca muhūrtāḥ ca sadā te svasti kurvantu
3.
May the seasons, and indeed the fortnights, and the months, the years, the nights, the days, and the (muhūrta) moments always grant you well-being.
स्मृतिर्धृतिश्च धर्मश्च पान्तु त्वां पुत्र सर्वतः ।
स्कन्दश्च भगवान्देवः सोमश्च सबृहस्पतिः ॥४॥
स्कन्दश्च भगवान्देवः सोमश्च सबृहस्पतिः ॥४॥
4. smṛtirdhṛtiśca dharmaśca pāntu tvāṃ putra sarvataḥ ,
skandaśca bhagavāndevaḥ somaśca sabṛhaspatiḥ.
skandaśca bhagavāndevaḥ somaśca sabṛhaspatiḥ.
4.
smṛtiḥ dhṛtiḥ ca dharmaḥ ca pāntu tvām putra sarvataḥ
skandaḥ ca bhagavān devaḥ somaḥ ca sabṛhaspatiḥ
skandaḥ ca bhagavān devaḥ somaḥ ca sabṛhaspatiḥ
4.
putra,
smṛtiḥ ca dhṛtiḥ ca dharmaḥ ca tvām sarvataḥ pāntu.
skandaḥ ca bhagavān devaḥ somaḥ ca sabṛhaspatiḥ ca (pāntu).
smṛtiḥ ca dhṛtiḥ ca dharmaḥ ca tvām sarvataḥ pāntu.
skandaḥ ca bhagavān devaḥ somaḥ ca sabṛhaspatiḥ ca (pāntu).
4.
O son, may Smṛti (memory/tradition), Dhṛti (fortitude), and (natural law) dharma protect you completely. May Skanda, the divine Lord, and Soma along with Bṛhaspati (Jupiter) also protect you.
सप्तर्षयो नारदश्च ते त्वां रक्षन्तु सर्वतः ।
नक्षत्राणि च सर्वाणि ग्रहाश्च सहदेवताः ।
महावनानि चरतो मुनिवेषस्य धीमतः ॥५॥
नक्षत्राणि च सर्वाणि ग्रहाश्च सहदेवताः ।
महावनानि चरतो मुनिवेषस्य धीमतः ॥५॥
5. saptarṣayo nāradaśca te tvāṃ rakṣantu sarvataḥ ,
nakṣatrāṇi ca sarvāṇi grahāśca sahadevatāḥ ,
mahāvanāni carato muniveṣasya dhīmataḥ.
nakṣatrāṇi ca sarvāṇi grahāśca sahadevatāḥ ,
mahāvanāni carato muniveṣasya dhīmataḥ.
5.
saptarṣayaḥ nāradaḥ ca te tvām
rakṣantu sarvataḥ nakṣatrāṇi ca
sarvāṇi grahāḥ ca sahadevatāḥ mahāvanāni
carataḥ muniveṣasya dhīmataḥ
rakṣantu sarvataḥ nakṣatrāṇi ca
sarvāṇi grahāḥ ca sahadevatāḥ mahāvanāni
carataḥ muniveṣasya dhīmataḥ
5.
saptarṣayaḥ ca nāradaḥ te sarvataḥ
tvām rakṣantu sarvāṇi nakṣatrāṇi ca
grahāḥ ca sahadevatāḥ tvām rakṣantu
mahāvanāni carataḥ muniveṣasya dhīmataḥ
tvām rakṣantu sarvāṇi nakṣatrāṇi ca
grahāḥ ca sahadevatāḥ tvām rakṣantu
mahāvanāni carataḥ muniveṣasya dhīmataḥ
5.
May the Seven Sages (Saptarṣis) and Nārada protect you from all sides. May all the constellations and planets, and their accompanying deities, protect you, the wise one, as you wander through vast forests in the guise of an ascetic.
प्लवगा वृश्चिका दंशा मशकाश्चैव कानने ।
सरीसृपाश्च कीटाश्च मा भूवन् गहने तव ॥६॥
सरीसृपाश्च कीटाश्च मा भूवन् गहने तव ॥६॥
6. plavagā vṛścikā daṃśā maśakāścaiva kānane ,
sarīsṛpāśca kīṭāśca mā bhūvan gahane tava.
sarīsṛpāśca kīṭāśca mā bhūvan gahane tava.
6.
plavagāḥ vṛścikāḥ daṃśāḥ maśakāḥ ca eva kānane
sarīsṛpāḥ ca kīṭāḥ ca mā bhūvan gahane tava
sarīsṛpāḥ ca kīṭāḥ ca mā bhūvan gahane tava
6.
ca eva plavagāḥ vṛścikāḥ daṃśāḥ ca maśakāḥ kānane
ca sarīsṛpāḥ ca kīṭāḥ tava gahane mā bhūvan
ca sarīsṛpāḥ ca kīṭāḥ tava gahane mā bhūvan
6.
May jumping creatures, scorpions, biting insects, and mosquitoes within the forest, along with reptiles and worms, not come into your dense abode.
महाद्विपाश्च सिंहाश्च व्याघ्रा ऋक्षाश्च दंष्ट्रिणः ।
महिषाः शृङ्गिणो रौद्रा न ते द्रुह्यन्तु पुत्रक ॥७॥
महिषाः शृङ्गिणो रौद्रा न ते द्रुह्यन्तु पुत्रक ॥७॥
7. mahādvipāśca siṃhāśca vyāghrā ṛkṣāśca daṃṣṭriṇaḥ ,
mahiṣāḥ śṛṅgiṇo raudrā na te druhyantu putraka.
mahiṣāḥ śṛṅgiṇo raudrā na te druhyantu putraka.
7.
mahādvipāḥ ca siṃhāḥ ca vyāghrāḥ ṛkṣāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ
mahiṣāḥ śṛṅgiṇaḥ raudrāḥ na te druhantu putrakā
mahiṣāḥ śṛṅgiṇaḥ raudrāḥ na te druhantu putrakā
7.
ca mahādvipāḥ ca siṃhāḥ ca vyāghrāḥ ca ṛkṣāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ
ca śṛṅgiṇaḥ raudrāḥ mahiṣāḥ te na druhantu putrakā
ca śṛṅgiṇaḥ raudrāḥ mahiṣāḥ te na druhantu putrakā
7.
May great elephants, lions, tigers, bears, and other fanged animals, along with fierce, horned buffaloes, not harm you, dear son.
नृमांसभोजना रौद्रा ये चान्ये सत्त्वजातयः ।
मा च त्वां हिंसिषुः पुत्र मया संपूजितास्त्विह ॥८॥
मा च त्वां हिंसिषुः पुत्र मया संपूजितास्त्विह ॥८॥
8. nṛmāṃsabhojanā raudrā ye cānye sattvajātayaḥ ,
mā ca tvāṃ hiṃsiṣuḥ putra mayā saṃpūjitāstviha.
mā ca tvāṃ hiṃsiṣuḥ putra mayā saṃpūjitāstviha.
8.
nṛmāṃsabhojanāḥ raudrāḥ ye ca anye sattvajātayaḥ
mā ca tvām hiṃsiṣuḥ putra mayā sampūjitāḥ tu iha
mā ca tvām hiṃsiṣuḥ putra mayā sampūjitāḥ tu iha
8.
ca anye nṛmāṃsabhojanāḥ raudrāḥ ye sattvajātayaḥ
ca putra tvām mā hiṃsiṣuḥ tu iha mayā sampūjitāḥ
ca putra tvām mā hiṃsiṣuḥ tu iha mayā sampūjitāḥ
8.
May other kinds of fierce, man-eating beings also not harm you, son, for they have been propitiated by me here.
आगमास्ते शिवाः सन्तु सिध्यन्तु च पराक्रमाः ।
सर्वसंपत्तयो राम स्वस्तिमान् गच्छ पुत्रक ॥९॥
सर्वसंपत्तयो राम स्वस्तिमान् गच्छ पुत्रक ॥९॥
9. āgamāste śivāḥ santu sidhyantu ca parākramāḥ ,
sarvasaṃpattayo rāma svastimān gaccha putraka.
sarvasaṃpattayo rāma svastimān gaccha putraka.
9.
āgamāḥ te śivāḥ santu sidhyantu ca parākramāḥ
sarvasampattayaḥ rāma svastimān gaccha putrakā
sarvasampattayaḥ rāma svastimān gaccha putrakā
9.
putrakā rāma te āgamāḥ śivāḥ santu ca parākramāḥ
sidhyantu sarvasampattayaḥ svastimān gaccha
sidhyantu sarvasampattayaḥ svastimān gaccha
9.
My son, Rāma, may your journeys be auspicious, and may your valorous deeds succeed. May all prosperity be yours, and may you go forth safely.
स्वस्ति ते ऽस्त्वान्तरिक्षेभ्यः पार्थिवेभ्यः पुनः पुनः ।
सर्वेभ्यश्चैव देवेभ्यो ये च ते परिपन्थिनः ॥१०॥
सर्वेभ्यश्चैव देवेभ्यो ये च ते परिपन्थिनः ॥१०॥
10. svasti te'stvāntarikṣebhyaḥ pārthivebhyaḥ punaḥ punaḥ ,
sarvebhyaścaiva devebhyo ye ca te paripanthinaḥ.
sarvebhyaścaiva devebhyo ye ca te paripanthinaḥ.
10.
svasti te astu āntarikṣebhyaḥ pārthivebhyaḥ punaḥ punaḥ
sarvebhyaḥ ca eva devebhyaḥ ye ca te paripanthinaḥ
sarvebhyaḥ ca eva devebhyaḥ ye ca te paripanthinaḥ
10.
te svasti astu punaḥ punaḥ āntarikṣebhyaḥ pārthivebhyaḥ
ca eva sarvebhyaḥ devebhyaḥ ca ye te paripanthinaḥ
ca eva sarvebhyaḥ devebhyaḥ ca ye te paripanthinaḥ
10.
May there be welfare for you from (dangers in) the atmosphere, and repeatedly from (dangers on) the earth. And indeed, may it be yours from all the gods, as well as from those who are your adversaries.
सर्वलोकप्रभुर्ब्रह्मा भूतभर्ता तथर्षयः ।
ये च शेषाः सुरास्ते त्वां रक्षन्तु वनवासिनम् ॥११॥
ये च शेषाः सुरास्ते त्वां रक्षन्तु वनवासिनम् ॥११॥
11. sarvalokaprabhurbrahmā bhūtabhartā tatharṣayaḥ ,
ye ca śeṣāḥ surāste tvāṃ rakṣantu vanavāsinam.
ye ca śeṣāḥ surāste tvāṃ rakṣantu vanavāsinam.
11.
sarvalokaprabhuḥ brahmā bhūtabhartā tathā ṛṣayaḥ
ye ca śeṣāḥ surāḥ te tvām rakṣantu vanavāsinam
ye ca śeṣāḥ surāḥ te tvām rakṣantu vanavāsinam
11.
brahmā sarvalokaprabhuḥ tathā bhūtabhartā ṛṣayaḥ
ca ye śeṣāḥ surāḥ te vanavāsinam tvām rakṣantu
ca ye śeṣāḥ surāḥ te vanavāsinam tvām rakṣantu
11.
May Brahmā, the lord of all worlds, and Bhūtabhartā (the sustainer of beings), along with the sages, and those other remaining gods, protect you, the forest-dweller.
इति माल्यैः सुरगणान् गन्धैश्चापि यशस्विनी ।
स्तुतिभिश्चानुरूपाभिरानर्चायतलोचना ॥१२॥
स्तुतिभिश्चानुरूपाभिरानर्चायतलोचना ॥१२॥
12. iti mālyaiḥ suragaṇān gandhaiścāpi yaśasvinī ,
stutibhiścānurūpābhirānarcāyatalocanā.
stutibhiścānurūpābhirānarcāyatalocanā.
12.
iti mālyaiḥ suragaṇān gandhaiḥ ca api yaśasvinī
stutibhiḥ ca anurūpābhiḥ ānarca āyatalocanā
stutibhiḥ ca anurūpābhiḥ ānarca āyatalocanā
12.
iti yaśasvinī āyatalocanā mālyaiḥ gandhaiḥ ca
api ca anurūpābhiḥ stutibhiḥ suragaṇān ānarca
api ca anurūpābhiḥ stutibhiḥ suragaṇān ānarca
12.
In this manner, the glorious, wide-eyed woman worshipped the hosts of gods with garlands, perfumes, and fitting praises.
यन्मङ्गलं सहस्राक्षे सर्वदेवनमस्कृते ।
वृत्रनाशे समभवत्तत्ते भवतु मङ्गलम् ॥१३॥
वृत्रनाशे समभवत्तत्ते भवतु मङ्गलम् ॥१३॥
13. yanmaṅgalaṃ sahasrākṣe sarvadevanamaskṛte ,
vṛtranāśe samabhavattatte bhavatu maṅgalam.
vṛtranāśe samabhavattatte bhavatu maṅgalam.
13.
yat maṅgalam sahasrākṣe sarvadevanamaskṛte
vṛtranāśe samabhavat tat te bhavatu maṅgalam
vṛtranāśe samabhavat tat te bhavatu maṅgalam
13.
yat maṅgalam sahasrākṣe sarvadevanamaskṛte
vṛtranāśe samabhavat tat maṅgalam te bhavatu
vṛtranāśe samabhavat tat maṅgalam te bhavatu
13.
Whatever auspiciousness occurred to the thousand-eyed Indra, who is saluted by all gods, at the destruction of Vṛtra, may that same auspiciousness be yours.
यन्मङ्गलं सुपर्णस्य विनताकल्पयत् पुरा ।
अमृतं प्रार्थयानस्य तत्ते भवतु मङ्गलम् ॥१४॥
अमृतं प्रार्थयानस्य तत्ते भवतु मङ्गलम् ॥१४॥
14. yanmaṅgalaṃ suparṇasya vinatākalpayat purā ,
amṛtaṃ prārthayānasya tatte bhavatu maṅgalam.
amṛtaṃ prārthayānasya tatte bhavatu maṅgalam.
14.
yat maṅgalam suparṇasya vinatā akalpayat purā
amṛtam prārthayānasya tat te bhavatu maṅgalam
amṛtam prārthayānasya tat te bhavatu maṅgalam
14.
yat maṅgalam vinatā purā suparṇasya amṛtam
prārthayānasya akalpayat tat maṅgalam te bhavatu
prārthayānasya akalpayat tat maṅgalam te bhavatu
14.
Whatever auspiciousness Vinatā formerly arranged for Suparṇa (Garuda) when he was seeking the nectar (amṛta), may that same auspiciousness be yours.
ओषधीं चापि सिद्धार्थां विशल्यकरणीं शुभाम् ।
चकार रक्षां कौसल्या मन्त्रैरभिजजाप च ॥१५॥
चकार रक्षां कौसल्या मन्त्रैरभिजजाप च ॥१५॥
15. oṣadhīṃ cāpi siddhārthāṃ viśalyakaraṇīṃ śubhām ,
cakāra rakṣāṃ kausalyā mantrairabhijajāpa ca.
cakāra rakṣāṃ kausalyā mantrairabhijajāpa ca.
15.
oṣadhīm ca api siddhārthām viśalyakaraṇīm śubhām
cakāra rakṣām kausalyā mantraiḥ abhijajāpa ca
cakāra rakṣām kausalyā mantraiḥ abhijajāpa ca
15.
kausalyā oṣadhīm siddhārthām viśalyakaraṇīm
śubhām ca rakṣām cakāra mantraiḥ ca abhijajāpa
śubhām ca rakṣām cakāra mantraiḥ ca abhijajāpa
15.
And Kausalya prepared a protective, auspicious herb, effective in removing pain, and she chanted (mantras) over it.
आनम्य मूर्ध्नि चाघ्राय परिष्वज्य यशस्विनी ।
अवदत् पुत्र सिद्धार्थो गच्छ राम यथासुखम् ॥१६॥
अवदत् पुत्र सिद्धार्थो गच्छ राम यथासुखम् ॥१६॥
16. ānamya mūrdhni cāghrāya pariṣvajya yaśasvinī ,
avadat putra siddhārtho gaccha rāma yathāsukham.
avadat putra siddhārtho gaccha rāma yathāsukham.
16.
ānamya mūrdhni ca āghrāya pariṣvajya yaśasvinī
avadat putra siddhārthaḥ gaccha rāma yathāsukham
avadat putra siddhārthaḥ gaccha rāma yathāsukham
16.
yaśasvinī mūrdhni ānamya ca āghrāya pariṣvajya
avadat putra rāma siddhārthaḥ gaccha yathāsukham
avadat putra rāma siddhārthaḥ gaccha yathāsukham
16.
And the glorious Kausalya, having bowed down (to his head), having kissed (his head), and having embraced (him), said: 'O son Rama, successful in your purpose, go forth comfortably!'
अरोगं सर्वसिद्धार्थमयोध्यां पुनरागतम् ।
पश्यामि त्वां सुखं वत्स सुस्थितं राजवेश्मनि ॥१७॥
पश्यामि त्वां सुखं वत्स सुस्थितं राजवेश्मनि ॥१७॥
17. arogaṃ sarvasiddhārthamayodhyāṃ punarāgatam ,
paśyāmi tvāṃ sukhaṃ vatsa susthitaṃ rājaveśmani.
paśyāmi tvāṃ sukhaṃ vatsa susthitaṃ rājaveśmani.
17.
arogam sarvasiddhārtham ayodhyām punaḥ āgatam
paśyāmi tvām sukham vatsa susthitam rājaveśmani
paśyāmi tvām sukham vatsa susthitam rājaveśmani
17.
vatsa tvām arogam sarvasiddhārtham punaḥ ayodhyām
āgatam sukham susthitam rājaveśmani paśyāmi
āgatam sukham susthitam rājaveśmani paśyāmi
17.
Dear son, I see you healthy, having accomplished all your goals, returned again to Ayodhya, and happily well-established in the royal palace.
मयार्चिता देवगणाः शिवादयो महर्षयो भूतमहासुरोरगाः ।
अभिप्रयातस्य वनं चिराय ते हितानि काङ्क्षन्तु दिशश्च राघव ॥१८॥
अभिप्रयातस्य वनं चिराय ते हितानि काङ्क्षन्तु दिशश्च राघव ॥१८॥
18. mayārcitā devagaṇāḥ śivādayo maharṣayo bhūtamahāsuroragāḥ ,
abhiprayātasya vanaṃ cirāya te hitāni kāṅkṣantu diśaśca rāghava.
abhiprayātasya vanaṃ cirāya te hitāni kāṅkṣantu diśaśca rāghava.
18.
mayā arcitāḥ devagaṇāḥ śiva ādayaḥ
mahā ṛṣayaḥ bhūta mahā asura
uragāḥ abhiprayātasya vanam cirāya
te hitāni kāṅkṣantu diśaḥ ca rāghava
mahā ṛṣayaḥ bhūta mahā asura
uragāḥ abhiprayātasya vanam cirāya
te hitāni kāṅkṣantu diśaḥ ca rāghava
18.
rāghava abhiprayātasya vanam cirāya
mayā arcitāḥ devagaṇāḥ śiva
ādayaḥ mahā ṛṣayaḥ bhūta mahā asura
uragāḥ ca diśaḥ te hitāni kāṅkṣantu
mayā arcitāḥ devagaṇāḥ śiva
ādayaḥ mahā ṛṣayaḥ bhūta mahā asura
uragāḥ ca diśaḥ te hitāni kāṅkṣantu
18.
O Raghava, as you are about to depart for the forest for a long time, may the hosts of gods (headed by Shiva), the great sages, spirits, great asuras, and serpents - all of whom have been worshipped by me - as well as the directions, desire your well-being.
इतीव चाश्रुप्रतिपूर्णलोचना समाप्य च स्वस्त्ययनं यथाविधि ।
प्रदक्षिणं चैव चकार राघवं पुनः पुनश्चापि निपीड्य सस्वजे ॥१९॥
प्रदक्षिणं चैव चकार राघवं पुनः पुनश्चापि निपीड्य सस्वजे ॥१९॥
19. itīva cāśrupratipūrṇalocanā samāpya ca svastyayanaṃ yathāvidhi ,
pradakṣiṇaṃ caiva cakāra rāghavaṃ punaḥ punaścāpi nipīḍya sasvaje.
pradakṣiṇaṃ caiva cakāra rāghavaṃ punaḥ punaścāpi nipīḍya sasvaje.
19.
iti iva ca aśrupratipūrṇalocanā
samāpya ca svastyayanam yathāvidhi
pradakṣiṇam ca eva cakāra rāghavam
punaḥ punaḥ ca api nipīḍya sasvaje
samāpya ca svastyayanam yathāvidhi
pradakṣiṇam ca eva cakāra rāghavam
punaḥ punaḥ ca api nipīḍya sasvaje
19.
iti iva ca aśrupratipūrṇalocanā
svastyayanam yathāvidhi samāpya ca
rāghavam pradakṣiṇam ca eva cakāra
punaḥ punaḥ ca api nipīḍya sasvaje
svastyayanam yathāvidhi samāpya ca
rāghavam pradakṣiṇam ca eva cakāra
punaḥ punaḥ ca api nipīḍya sasvaje
19.
Thus, with her eyes filled with tears, and having duly completed the blessing ritual, she performed circumambulation around Raghava. Then, repeatedly embracing him, she hugged him close.
तथा तु देव्या स कृतप्रदक्षिणो निपीड्य मातुश्चरणौ पुनः पुनः ।
जगाम सीतानिलयं महायशाः स राघवः प्रज्वलितः स्वया श्रिया ॥२०॥
जगाम सीतानिलयं महायशाः स राघवः प्रज्वलितः स्वया श्रिया ॥२०॥
20. tathā tu devyā sa kṛtapradakṣiṇo nipīḍya mātuścaraṇau punaḥ punaḥ ,
jagāma sītānilayaṃ mahāyaśāḥ sa rāghavaḥ prajvalitaḥ svayā śriyā.
jagāma sītānilayaṃ mahāyaśāḥ sa rāghavaḥ prajvalitaḥ svayā śriyā.
20.
tathā tu devyā saḥ kṛtapradakṣiṇaḥ
nipīḍya mātuḥ caraṇau punaḥ punaḥ
jagāma sītānilayam mahāyaśāḥ
saḥ rāghavaḥ prajvalitaḥ svayā śriyā
nipīḍya mātuḥ caraṇau punaḥ punaḥ
jagāma sītānilayam mahāyaśāḥ
saḥ rāghavaḥ prajvalitaḥ svayā śriyā
20.
tathā tu devyā kṛtapradakṣiṇaḥ
saḥ mahāyaśāḥ rāghavaḥ svayā śriyā
prajvalitaḥ mātuḥ caraṇau punaḥ
punaḥ nipīḍya sītānilayam jagāma
saḥ mahāyaśāḥ rāghavaḥ svayā śriyā
prajvalitaḥ mātuḥ caraṇau punaḥ
punaḥ nipīḍya sītānilayam jagāma
20.
Having thus had circumambulation performed around him by the goddess (Kaushalya), that highly renowned Raghava, gleaming with his own splendor, pressed his mother's feet again and again, and then went to Sita's abode.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22 (current chapter)
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100