वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-33
तमप्रतिहतं क्रुद्धं प्रविष्टं पुरुषर्षभम् ।
सुग्रीवो लक्ष्मणं दृष्ट्वा बभूव व्यथितेन्द्रियः ॥१॥
सुग्रीवो लक्ष्मणं दृष्ट्वा बभूव व्यथितेन्द्रियः ॥१॥
1. tamapratihataṃ kruddhaṃ praviṣṭaṃ puruṣarṣabham ,
sugrīvo lakṣmaṇaṃ dṛṣṭvā babhūva vyathitendriyaḥ.
sugrīvo lakṣmaṇaṃ dṛṣṭvā babhūva vyathitendriyaḥ.
1.
tam apratīhatam kruddham praviṣṭam puruṣarṣabham
sugrīvaḥ lakṣmaṇam dṛṣṭvā babhūva vyathitendriyaḥ
sugrīvaḥ lakṣmaṇam dṛṣṭvā babhūva vyathitendriyaḥ
1.
sugrīvaḥ tam apratīhatam kruddham praviṣṭam
puruṣarṣabham lakṣmaṇam dṛṣṭvā vyathitendriyaḥ babhūva
puruṣarṣabham lakṣmaṇam dṛṣṭvā vyathitendriyaḥ babhūva
1.
Upon seeing Lakshmana, who was furious, unrestrained, and had entered like a mighty bull among men, Sugriva became greatly distressed in his senses.
क्रुद्धं निःश्वसमानं तं प्रदीप्तमिव तेजसा ।
भ्रातुर्व्यसनसंतप्तं दृष्ट्वा दशरथात्मजम् ॥२॥
भ्रातुर्व्यसनसंतप्तं दृष्ट्वा दशरथात्मजम् ॥२॥
2. kruddhaṃ niḥśvasamānaṃ taṃ pradīptamiva tejasā ,
bhrāturvyasanasaṃtaptaṃ dṛṣṭvā daśarathātmajam.
bhrāturvyasanasaṃtaptaṃ dṛṣṭvā daśarathātmajam.
2.
kruddham niḥśvasamānam tam pradīptam iva tejasā
bhrātuḥ vyasanasaṃtaptam dṛṣṭvā daśarathātmajam
bhrātuḥ vyasanasaṃtaptam dṛṣṭvā daśarathātmajam
2.
dṛṣṭvā tam daśarathātmajam kruddham niḥśvasamānam
pradīptam iva tejasā bhrātuḥ vyasanasaṃtaptam
pradīptam iva tejasā bhrātuḥ vyasanasaṃtaptam
2.
And having seen him (Lakshmana), the son of Dasharatha (Daśarathātmaja), who was angry, sighing heavily, as if blazing with fiery energy (tejas), and tormented by his brother's (Rama's) misfortune.
उत्पपात हरिश्रेष्ठो हित्वा सौवर्णमासनम् ।
महान्महेन्द्रस्य यथा स्वलंकृत इव ध्वजः ॥३॥
महान्महेन्द्रस्य यथा स्वलंकृत इव ध्वजः ॥३॥
3. utpapāta hariśreṣṭho hitvā sauvarṇamāsanam ,
mahānmahendrasya yathā svalaṃkṛta iva dhvajaḥ.
mahānmahendrasya yathā svalaṃkṛta iva dhvajaḥ.
3.
utpapāta hariśreṣṭhaḥ hitvā sauvarṇam āsanam
mahān mahendrasya yathā svalaṅkṛtaḥ iva dhvajaḥ
mahān mahendrasya yathā svalaṅkṛtaḥ iva dhvajaḥ
3.
hariśreṣṭhaḥ utpapāta sauvarṇam āsanam hitvā
yathā mahān svalaṅkṛtaḥ dhvajaḥ iva mahendrasya
yathā mahān svalaṅkṛtaḥ dhvajaḥ iva mahendrasya
3.
The best among the monkeys (Sugriva) sprang up, abandoning his golden seat, just as a great, well-adorned banner of Mahendra (Indra) might rise.
उत्पतन्तमनूत्पेतू रुमाप्रभृतयः स्त्रियः ।
सुग्रीवं गगने पूर्णं चन्द्रं तारागणा इव ॥४॥
सुग्रीवं गगने पूर्णं चन्द्रं तारागणा इव ॥४॥
4. utpatantamanūtpetū rumāprabhṛtayaḥ striyaḥ ,
sugrīvaṃ gagane pūrṇaṃ candraṃ tārāgaṇā iva.
sugrīvaṃ gagane pūrṇaṃ candraṃ tārāgaṇā iva.
4.
utpatantam anu utpetuḥ rumāprabhṛtayaḥ striyaḥ
sugrīvam gagane pūrṇam candram tārāgaṇāḥ iva
sugrīvam gagane pūrṇam candram tārāgaṇāḥ iva
4.
rumāprabhṛtayaḥ striyaḥ utpatantam sugrīvam anu
utpetuḥ yathā tārāgaṇāḥ gagane pūrṇam candram iva
utpetuḥ yathā tārāgaṇāḥ gagane pūrṇam candram iva
4.
Ruma and the other women rose up, following him (Sugriva) as he ascended, just as hosts of stars follow the full moon in the sky.
संरक्तनयनः श्रीमान् विचचाल कृताञ्जलिः ।
बभूवावस्थितस्तत्र कल्पवृक्षो महानिव ॥५॥
बभूवावस्थितस्तत्र कल्पवृक्षो महानिव ॥५॥
5. saṃraktanayanaḥ śrīmān vicacāla kṛtāñjaliḥ ,
babhūvāvasthitastatra kalpavṛkṣo mahāniva.
babhūvāvasthitastatra kalpavṛkṣo mahāniva.
5.
saṃrakta-nayanaḥ śrīmān vicacāla kṛta-añjaliḥ
babhūva avasthitaḥ tatra kalpavṛkṣaḥ mahān iva
babhūva avasthitaḥ tatra kalpavṛkṣaḥ mahān iva
5.
śrīmān saṃraktanayanaḥ kṛtāñjaliḥ vicacāla
tatra mahān kalpavṛkṣaḥ iva avasthitaḥ babhūva
tatra mahān kalpavṛkṣaḥ iva avasthitaḥ babhūva
5.
With bloodshot eyes, the glorious one swayed, having made a reverent gesture. He then stood firm there, like a great wish-fulfilling tree (kalpavṛkṣa).
रुमा द्वितीयं सुग्रीवं नारीमध्यगतं स्थितम् ।
अब्रवील् लक्ष्मणः क्रुद्धः सतारं शशिनं यथा ॥६॥
अब्रवील् लक्ष्मणः क्रुद्धः सतारं शशिनं यथा ॥६॥
6. rumā dvitīyaṃ sugrīvaṃ nārīmadhyagataṃ sthitam ,
abravīl lakṣmaṇaḥ kruddhaḥ satāraṃ śaśinaṃ yathā.
abravīl lakṣmaṇaḥ kruddhaḥ satāraṃ śaśinaṃ yathā.
6.
Rumā dvitīyam Sugrīvam nārī-madhya-gatam sthitam
abravīt Lakṣmaṇaḥ kruddhaḥ sa-tāram śaśinam yathā
abravīt Lakṣmaṇaḥ kruddhaḥ sa-tāram śaśinam yathā
6.
kruddhaḥ Lakṣmaṇaḥ Rumā dvitīyam nārīmadhyagatam sthitam Sugrīvam,
satāram śaśinam yathā,
abravīt
satāram śaśinam yathā,
abravīt
6.
Lakshmana, enraged, spoke to Sugrīva, who was accompanied by Ruma and surrounded by women, just as (one speaks to) the moon accompanied by its stars.
सत्त्वाभिजनसंपन्नः सानुक्रोशो जितेन्द्रियः ।
कृतज्ञः सत्यवादी च राजा लोके महीयते ॥७॥
कृतज्ञः सत्यवादी च राजा लोके महीयते ॥७॥
7. sattvābhijanasaṃpannaḥ sānukrośo jitendriyaḥ ,
kṛtajñaḥ satyavādī ca rājā loke mahīyate.
kṛtajñaḥ satyavādī ca rājā loke mahīyate.
7.
sattva-abhijana-sampannaḥ sa-anukrośaḥ jita-indriyaḥ
kṛtajñaḥ satya-vādī ca rājā loke mahīyate
kṛtajñaḥ satya-vādī ca rājā loke mahīyate
7.
sattvābhijanasampannaḥ sānukrośaḥ jitendriyaḥ
kṛtajñaḥ satyavādī ca rājā loke mahīyate
kṛtajñaḥ satyavādī ca rājā loke mahīyate
7.
A king who is endowed with vigor and noble birth, compassionate, self-controlled (jitendriya), grateful, and truthful is greatly honored in the world.
यस्तु राजा स्थितो ऽधर्मे मित्राणामुपकारिणाम् ।
मिथ्याप्रतिज्ञां कुरुते को नृशंसतरस्ततः ॥८॥
मिथ्याप्रतिज्ञां कुरुते को नृशंसतरस्ततः ॥८॥
8. yastu rājā sthito'dharme mitrāṇāmupakāriṇām ,
mithyāpratijñāṃ kurute ko nṛśaṃsatarastataḥ.
mithyāpratijñāṃ kurute ko nṛśaṃsatarastataḥ.
8.
yaḥ tu rājā sthitaḥ a-dharme mitrāṇām upakāriṇām
mithyā-pratijñām kurute kaḥ nṛśaṃsataraḥ tataḥ
mithyā-pratijñām kurute kaḥ nṛśaṃsataraḥ tataḥ
8.
tu yaḥ rājā adharme sthitaḥ,
upakāriṇām mitrāṇām mithyāpratijñām kurute,
tataḥ kaḥ nṛśaṃsataraḥ?
upakāriṇām mitrāṇām mithyāpratijñām kurute,
tataḥ kaḥ nṛśaṃsataraḥ?
8.
But a king who abides in unrighteousness (adharma) and makes false promises to his helpful friends - who is more cruel than such a one?
शतमश्वानृते हन्ति सहस्रं तु गवानृते ।
आत्मानं स्वजनं हन्ति पुरुषः पुरुषानृते ॥९॥
आत्मानं स्वजनं हन्ति पुरुषः पुरुषानृते ॥९॥
9. śatamaśvānṛte hanti sahasraṃ tu gavānṛte ,
ātmānaṃ svajanaṃ hanti puruṣaḥ puruṣānṛte.
ātmānaṃ svajanaṃ hanti puruṣaḥ puruṣānṛte.
9.
śatam aśvānṛte hanti sahasram tu gavānṛte
ātmānam svajanam hanti puruṣaḥ puruṣānṛte
ātmānam svajanam hanti puruṣaḥ puruṣānṛte
9.
puruṣaḥ aśvānṛte śatam hanti tu gavānṛte
sahasram hanti puruṣānṛte ātmānam svajanam hanti
sahasram hanti puruṣānṛte ātmānam svajanam hanti
9.
A falsehood (anṛta) concerning horses destroys (the merit of) a hundred horses. But a falsehood concerning cows destroys (the merit of) a thousand cows. A man who utters a falsehood (anṛta) concerning a person destroys himself and his own people (svajana), and his very self (ātman).
पूर्वं कृतार्थो मित्राणां न तत् प्रतिकरोति यः ।
कृतघ्नः सर्वभूतानां स वध्यः प्लवगेश्वर ॥१०॥
कृतघ्नः सर्वभूतानां स वध्यः प्लवगेश्वर ॥१०॥
10. pūrvaṃ kṛtārtho mitrāṇāṃ na tat pratikaroti yaḥ ,
kṛtaghnaḥ sarvabhūtānāṃ sa vadhyaḥ plavageśvara.
kṛtaghnaḥ sarvabhūtānāṃ sa vadhyaḥ plavageśvara.
10.
pūrvam kṛtārthaḥ mitrāṇām na tat pratikaroti yaḥ
kṛtaghnaḥ sarvabhūtānām saḥ vadhyaḥ plavageśvara
kṛtaghnaḥ sarvabhūtānām saḥ vadhyaḥ plavageśvara
10.
plavageśvara yaḥ pūrvam mitrāṇām kṛtārthaḥ tat na
pratikaroti saḥ sarvabhūtānām kṛtaghnaḥ vadhyaḥ
pratikaroti saḥ sarvabhūtānām kṛtaghnaḥ vadhyaḥ
10.
O lord of monkeys (plavageśvara), he who, having formerly received a favor from friends, does not return it, and is thus ungrateful (kṛtaghna) to all beings, is worthy of being killed.
गीतो ऽयं ब्रह्मणा श्लोकः सर्वलोकनमस्कृतः ।
दृष्ट्वा कृतघ्नं क्रुद्धेन तं निबोध प्लवंगम ॥११॥
दृष्ट्वा कृतघ्नं क्रुद्धेन तं निबोध प्लवंगम ॥११॥
11. gīto'yaṃ brahmaṇā ślokaḥ sarvalokanamaskṛtaḥ ,
dṛṣṭvā kṛtaghnaṃ kruddhena taṃ nibodha plavaṃgama.
dṛṣṭvā kṛtaghnaṃ kruddhena taṃ nibodha plavaṃgama.
11.
gītaḥ ayam brahmaṇā ślokaḥ sarvalokanamaskṛtaḥ
dṛṣṭvā kṛtaghnam kruddhena tam nibodha plavaṅgama
dṛṣṭvā kṛtaghnam kruddhena tam nibodha plavaṅgama
11.
plavaṅgama ayam ślokaḥ brahmaṇā gītaḥ sarvalokanamaskṛtaḥ.
kruddhena brahmaṇā kṛtaghnam dṛṣṭvā tam nibodha
kruddhena brahmaṇā kṛtaghnam dṛṣṭvā tam nibodha
11.
O monkey (plavaṅgama), understand this verse, which was sung by Brahmā (brahman) and is revered by all worlds. Brahmā, having seen an ungrateful person (kṛtaghna), spoke it in anger.
ब्रह्मघ्ने च सुरापे च चोरे भग्नव्रते तथा ।
निष्कृतिर्विहिता सद्भिः कृतघ्ने नास्ति निष्कृतिः ॥१२॥
निष्कृतिर्विहिता सद्भिः कृतघ्ने नास्ति निष्कृतिः ॥१२॥
12. brahmaghne ca surāpe ca core bhagnavrate tathā ,
niṣkṛtirvihitā sadbhiḥ kṛtaghne nāsti niṣkṛtiḥ.
niṣkṛtirvihitā sadbhiḥ kṛtaghne nāsti niṣkṛtiḥ.
12.
brahmaghne ca surāpe ca core bhagnavrate tathā
niṣkṛtiḥ vihitā sadbhiḥ kṛtaghne na asti niṣkṛtiḥ
niṣkṛtiḥ vihitā sadbhiḥ kṛtaghne na asti niṣkṛtiḥ
12.
sadbhiḥ brahmaghne ca surāpe ca core ca tathā bhagnavrate niṣkṛtiḥ vihitā.
kṛtaghne tu niṣkṛtiḥ na asti
kṛtaghne tu niṣkṛtiḥ na asti
12.
Atonement (niṣkṛti) has been prescribed by the virtuous for a killer of a Brahmin (brahmahan), for a drunkard, for a thief, and for one who has broken vows. However, for an ungrateful person (kṛtaghna), there is no atonement (niṣkṛti).
अनार्यस्त्वं कृतघ्नश्च मिथ्यावादी च वानर ।
पूर्वं कृतार्थो रामस्य न तत् प्रतिकरोषि यत् ॥१३॥
पूर्वं कृतार्थो रामस्य न तत् प्रतिकरोषि यत् ॥१३॥
13. anāryastvaṃ kṛtaghnaśca mithyāvādī ca vānara ,
pūrvaṃ kṛtārtho rāmasya na tat pratikaroṣi yat.
pūrvaṃ kṛtārtho rāmasya na tat pratikaroṣi yat.
13.
anāryaḥ tvam kṛtaghnaḥ ca mithyāvādī ca vānara
pūrvam kṛtārthaḥ rāmasya na tat pratikaroṣi yat
pūrvam kṛtārthaḥ rāmasya na tat pratikaroṣi yat
13.
vānara! tvam anāryaḥ ca kṛtaghnaḥ ca mithyāvādī ca.
pūrvam rāmasya kṛtārthaḥ [tvam asi],
yat tat na pratikaroṣi.
pūrvam rāmasya kṛtārthaḥ [tvam asi],
yat tat na pratikaroṣi.
13.
O monkey, you are ignoble, ungrateful, and a liar. Though Rama previously fulfilled your purpose, you do not repay that favor.
ननु नाम कृतार्थेन त्वया रामस्य वानर ।
सीताया मार्गणे यत्नः कर्तव्यः कृतमिच्छता ॥१४॥
सीताया मार्गणे यत्नः कर्तव्यः कृतमिच्छता ॥१४॥
14. nanu nāma kṛtārthena tvayā rāmasya vānara ,
sītāyā mārgaṇe yatnaḥ kartavyaḥ kṛtamicchatā.
sītāyā mārgaṇe yatnaḥ kartavyaḥ kṛtamicchatā.
14.
nanu nāma kṛtārthena tvayā rāmasya vānara
sītāyāḥ mārgaṇe yatnaḥ kartavyaḥ kṛtam icchatā
sītāyāḥ mārgaṇe yatnaḥ kartavyaḥ kṛtam icchatā
14.
vānara! nanu nāma rāmasya kṛtārthena tvayā kṛtam icchatā sītāyāḥ mārgaṇe yatnaḥ kartavyaḥ.
14.
Surely, O monkey, since Rama has fulfilled your purpose, you, wishing to repay that favor, ought to make an effort in the search for Sita.
स त्वं ग्राम्येषु भोगेषु सक्तो मिथ्या प्रतिश्रवः ।
न त्वां रामो विजानीते सर्पं मण्डूकराविणम् ॥१५॥
न त्वां रामो विजानीते सर्पं मण्डूकराविणम् ॥१५॥
15. sa tvaṃ grāmyeṣu bhogeṣu sakto mithyā pratiśravaḥ ,
na tvāṃ rāmo vijānīte sarpaṃ maṇḍūkarāviṇam.
na tvāṃ rāmo vijānīte sarpaṃ maṇḍūkarāviṇam.
15.
saḥ tvam grāmyeṣu bhogeṣu saktaḥ mithyā pratiśravaḥ
na tvām rāmaḥ vijānīte sarpam maṇḍūkarāviṇam
na tvām rāmaḥ vijānīte sarpam maṇḍūkarāviṇam
15.
saḥ tvam grāmyeṣu bhogeṣu saktaḥ [asi] mithyā pratiśravaḥ [ca asi].
rāmaḥ tvām sarpam maṇḍūkarāviṇam [iva] na vijānīte.
rāmaḥ tvām sarpam maṇḍūkarāviṇam [iva] na vijānīte.
15.
You, that very person, addicted to common pleasures and having made false promises – Rama does not truly know you. You are like a snake that croaks like a frog.
महाभागेन रामेण पापः करुणवेदिना ।
हरीणां प्रापितो राज्यं त्वं दुरात्मा महात्मना ॥१६॥
हरीणां प्रापितो राज्यं त्वं दुरात्मा महात्मना ॥१६॥
16. mahābhāgena rāmeṇa pāpaḥ karuṇavedinā ,
harīṇāṃ prāpito rājyaṃ tvaṃ durātmā mahātmanā.
harīṇāṃ prāpito rājyaṃ tvaṃ durātmā mahātmanā.
16.
mahābhāgena rāmeṇa pāpaḥ karuṇavedinā harīṇām
prāpitaḥ rājyam tvam durātmā mahātmanā
prāpitaḥ rājyam tvam durātmā mahātmanā
16.
mahābhāgena karuṇavedinā mahātmanā rāmeṇa,
pāpaḥ durātmā tvam harīṇām rājyam prāpitaḥ.
pāpaḥ durātmā tvam harīṇām rājyam prāpitaḥ.
16.
You, a sinful and wicked soul, were caused to obtain the kingdom of the monkeys by Rama, who is greatly noble, compassionate, and magnanimous.
कृतं चेन्नाभिजानीषे रामस्याक्लिष्टकर्मणः ।
सद्यस्त्वं निशितैर्बाणैर्हतो द्रक्ष्यसि वालिनम् ॥१७॥
सद्यस्त्वं निशितैर्बाणैर्हतो द्रक्ष्यसि वालिनम् ॥१७॥
17. kṛtaṃ cennābhijānīṣe rāmasyākliṣṭakarmaṇaḥ ,
sadyastvaṃ niśitairbāṇairhato drakṣyasi vālinam.
sadyastvaṃ niśitairbāṇairhato drakṣyasi vālinam.
17.
kṛtam cet na abhijānīṣe rāmasya akliṣṭakarmaṇaḥ
sadyaḥ tvam niśitaiḥ bāṇaiḥ hataḥ drakṣyasi vālinam
sadyaḥ tvam niśitaiḥ bāṇaiḥ hataḥ drakṣyasi vālinam
17.
cet tvam rāmasya akliṣṭakarmaṇaḥ kṛtam na abhijānīṣe
sadyaḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ hataḥ vālinam drakṣyasi
sadyaḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ hataḥ vālinam drakṣyasi
17.
If you do not acknowledge the deed of Rama, whose actions (karma) are unblemished, you yourself will be killed by sharp arrows and immediately see Valin.
न च संकुचितः पन्था येन वाली हतो गतः ।
समये तिष्ठ सुग्रीव मा वालिपथमन्वगाः ॥१८॥
समये तिष्ठ सुग्रीव मा वालिपथमन्वगाः ॥१८॥
18. na ca saṃkucitaḥ panthā yena vālī hato gataḥ ,
samaye tiṣṭha sugrīva mā vālipathamanvagāḥ.
samaye tiṣṭha sugrīva mā vālipathamanvagāḥ.
18.
na ca saṃkucitaḥ panthā yena vālī hataḥ gataḥ
samaye tiṣṭha sugrīva mā vālipatham anvagāḥ
samaye tiṣṭha sugrīva mā vālipatham anvagāḥ
18.
he sugrīva samaye tiṣṭha ca vālipatham mā anvagāḥ
yena hataḥ vālī gataḥ panthā na saṃkucitaḥ
yena hataḥ vālī gataḥ panthā na saṃkucitaḥ
18.
The path by which Valin departed, having been slain, is not restricted. O Sugriva, abide by your promise, and do not follow the path of Valin.
न नूनमिक्ष्वाकुवरस्य कार्मुकाच्च्युताञ् शरान्पश्यसि वज्रसंनिभान् ।
ततः सुखं नाम निषेवसे सुखी न रामकार्यं मनसाप्यवेक्षसे ॥१९॥
ततः सुखं नाम निषेवसे सुखी न रामकार्यं मनसाप्यवेक्षसे ॥१९॥
19. na nūnamikṣvākuvarasya kārmukāccyutāñ śarānpaśyasi vajrasaṃnibhān ,
tataḥ sukhaṃ nāma niṣevase sukhī na rāmakāryaṃ manasāpyavekṣase.
tataḥ sukhaṃ nāma niṣevase sukhī na rāmakāryaṃ manasāpyavekṣase.
19.
na nūnam ikṣvākuvarasya kārmukāt
cyutān śarān paśyasi vajrasaṃnibhān
tataḥ sukham nāma niṣevase sukhī
na rāmakāryam manasā api avekṣase
cyutān śarān paśyasi vajrasaṃnibhān
tataḥ sukham nāma niṣevase sukhī
na rāmakāryam manasā api avekṣase
19.
nūnam tvam ikṣvākuvarasya kārmukāt
cyutān vajrasaṃnibhān śarān na paśyasi
tataḥ sukhī nāma sukham niṣevase
na ca manasā api rāmakāryam avekṣase
cyutān vajrasaṃnibhān śarān na paśyasi
tataḥ sukhī nāma sukham niṣevase
na ca manasā api rāmakāryam avekṣase
19.
Surely you do not see the arrows, resembling thunderbolts, that are discharged from the bow of Rama, the best of the Ikshvakus. Therefore, you, being joyful, merely indulge in pleasure, and do not even mentally consider Rama's task.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33 (current chapter)
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100