वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-54
श्रुत्वा हनुमतो वाक्यं प्रश्रितं धर्मसंहितम् ।
स्वामिसत्कारसंयुक्तमङ्गदो वाक्यमब्रवीत् ॥१॥
स्वामिसत्कारसंयुक्तमङ्गदो वाक्यमब्रवीत् ॥१॥
1. śrutvā hanumato vākyaṃ praśritaṃ dharmasaṃhitam ,
svāmisatkārasaṃyuktamaṅgado vākyamabravīt.
svāmisatkārasaṃyuktamaṅgado vākyamabravīt.
1.
śrutvā hanumataḥ vākyaṃ praśritaṃ dharma-saṃhitam
svāmisatkārasaṃyuktam aṅgadaḥ vākyam abravīt
svāmisatkārasaṃyuktam aṅgadaḥ vākyam abravīt
1.
Having heard Hanumān's humble, righteous (dharma-saṃhitam), and master-respecting words, Aṅgada spoke.
स्थैर्यं सर्वात्मना शौचमानृशंस्यमथार्जवम् ।
विक्रमैश्चैव धैर्यं च सुग्रीवे नोपपद्यते ॥२॥
विक्रमैश्चैव धैर्यं च सुग्रीवे नोपपद्यते ॥२॥
2. sthairyaṃ sarvātmanā śaucamānṛśaṃsyamathārjavam ,
vikramaiścaiva dhairyaṃ ca sugrīve nopapadyate.
vikramaiścaiva dhairyaṃ ca sugrīve nopapadyate.
2.
sthairyaṃ sarvātmanā śaucam ānṛśaṃsyam atha ārjavam
vikramaiḥ ca eva dhairyaṃ ca sugrīve na upapadyate
vikramaiḥ ca eva dhairyaṃ ca sugrīve na upapadyate
2.
Steadiness, complete purity, kindness, and straightforwardness, along with courage and valor, are not found in Sugrīva.
भ्रातुर्ज्येष्ठस्य यो भार्यां जीवितो महिषीं प्रियाम् ।
धर्मेण मातरं यस्तु स्वीकरोति जुगुप्सितः ॥३॥
धर्मेण मातरं यस्तु स्वीकरोति जुगुप्सितः ॥३॥
3. bhrāturjyeṣṭhasya yo bhāryāṃ jīvito mahiṣīṃ priyām ,
dharmeṇa mātaraṃ yastu svīkaroti jugupsitaḥ.
dharmeṇa mātaraṃ yastu svīkaroti jugupsitaḥ.
3.
bhrātuḥ jyeṣṭhasya yaḥ bhāryām jīvitaḥ mahiṣīm
priyām dharmeṇa mātaram yaḥ tu svīkaroti jugupsitaḥ
priyām dharmeṇa mātaram yaḥ tu svīkaroti jugupsitaḥ
3.
That despicable person who takes his elder brother's dear queen and wife, while his brother is still alive, and (then hypocritically) accepts her as a mother according to (dharma)...
कथं स धर्मं जानीते येन भ्रात्रा दुरात्मना ।
युद्धायाभिनियुक्तेन बिलस्य पिहितं मुखम् ॥४॥
युद्धायाभिनियुक्तेन बिलस्य पिहितं मुखम् ॥४॥
4. kathaṃ sa dharmaṃ jānīte yena bhrātrā durātmanā ,
yuddhāyābhiniyuktena bilasya pihitaṃ mukham.
yuddhāyābhiniyuktena bilasya pihitaṃ mukham.
4.
kathaṃ saḥ dharmam jānīte yena bhrātrā durātmanā
yuddhāya abhiniyuktena bilasya pihitam mukham
yuddhāya abhiniyuktena bilasya pihitam mukham
4.
How can he (Sugrīva) know (dharma), that wicked-minded one, by whom, when his brother was engaged in battle, the mouth of the cave was closed?
सत्यात् पाणिगृहीतश्च कृतकर्मा महायशाः ।
विस्मृतो राघवो येन स कस्य सुकृतं स्मरेत् ॥५॥
विस्मृतो राघवो येन स कस्य सुकृतं स्मरेत् ॥५॥
5. satyāt pāṇigṛhītaśca kṛtakarmā mahāyaśāḥ ,
vismṛto rāghavo yena sa kasya sukṛtaṃ smaret.
vismṛto rāghavo yena sa kasya sukṛtaṃ smaret.
5.
satyāt pāṇigṛhītaḥ ca kṛtakarmā mahāyaśāḥ
vismṛtaḥ rāghavaḥ yena saḥ kasya sukṛtaṃ smaret
vismṛtaḥ rāghavaḥ yena saḥ kasya sukṛtaṃ smaret
5.
yena satyāt pāṇigṛhītaḥ ca kṛtakarmā mahāyaśāḥ
rāghavaḥ vismṛtaḥ saḥ kasya sukṛtaṃ smaret
rāghavaḥ vismṛtaḥ saḥ kasya sukṛtaṃ smaret
5.
By whom Rāma, who was truthful, accepted as an ally, and highly renowned for his great achievements, has been forgotten, how can such a person remember anyone else's good deeds?
लक्ष्मणस्य भयाद् येन नाधर्मभयभीरुणा ।
आदिष्टा मार्गितुं सीतां धर्ममस्मिन् कथं भवेत् ॥६॥
आदिष्टा मार्गितुं सीतां धर्ममस्मिन् कथं भवेत् ॥६॥
6. lakṣmaṇasya bhayād yena nādharmabhayabhīruṇā ,
ādiṣṭā mārgituṃ sītāṃ dharmamasmin kathaṃ bhavet.
ādiṣṭā mārgituṃ sītāṃ dharmamasmin kathaṃ bhavet.
6.
lakṣmaṇasya bhayāt yena na adharma-bhaya-bhīruṇā
ādiṣṭā mārgitum sītāṃ dharmaḥ asmin kathaṃ bhavet
ādiṣṭā mārgitum sītāṃ dharmaḥ asmin kathaṃ bhavet
6.
yena lakṣmaṇasya bhayāt na adharma-bhaya-bhīruṇā
sītāṃ mārgitum ādiṣṭā asmin dharmaḥ kathaṃ bhavet
sītāṃ mārgitum ādiṣṭā asmin dharmaḥ kathaṃ bhavet
6.
How can righteousness (dharma) exist in this person, by whom Sītā was commanded to be searched for not out of fear of unrighteousness (adharma), but out of fear of Lakṣmaṇa?
तस्मिन्पापे कृतघ्ने तु स्मृतिहीने चलात्मनि ।
आर्यः को विश्वसेज्जातु तत् कुलीनो जिजीविषुः ॥७॥
आर्यः को विश्वसेज्जातु तत् कुलीनो जिजीविषुः ॥७॥
7. tasminpāpe kṛtaghne tu smṛtihīne calātmani ,
āryaḥ ko viśvasejjātu tat kulīno jijīviṣuḥ.
āryaḥ ko viśvasejjātu tat kulīno jijīviṣuḥ.
7.
tasmin pāpe kṛtaghne tu smṛtihīne calātmani
āryaḥ kaḥ viśvaset jātu tat kulīnaḥ jijīviṣuḥ
āryaḥ kaḥ viśvaset jātu tat kulīnaḥ jijīviṣuḥ
7.
tu kaḥ āryaḥ tat jijīviṣuḥ kulīnaḥ vā tasmin
pāpe kṛtaghne smṛtihīne calātmani jātu viśvaset
pāpe kṛtaghne smṛtihīne calātmani jātu viśvaset
7.
Indeed, who among noble persons, or even among his own kin (kulīna) who desire to live, would ever trust that sinful, ungrateful, forgetful, and fickle-minded individual (calātman)?
राज्ये पुत्रं प्रतिष्ठाप्य सगुणो निर्गुणो ऽपि वा ।
कथं शत्रुकुलीनं मां सुग्रीवो जीवयिष्यति ॥८॥
कथं शत्रुकुलीनं मां सुग्रीवो जीवयिष्यति ॥८॥
8. rājye putraṃ pratiṣṭhāpya saguṇo nirguṇo'pi vā ,
kathaṃ śatrukulīnaṃ māṃ sugrīvo jīvayiṣyati.
kathaṃ śatrukulīnaṃ māṃ sugrīvo jīvayiṣyati.
8.
rājye putraṃ pratiṣṭhāpya saguṇaḥ nirguṇaḥ api
vā kathaṃ śatru-kulīnaṃ māṃ sugrīvaḥ jīvayiṣyati
vā kathaṃ śatru-kulīnaṃ māṃ sugrīvaḥ jīvayiṣyati
8.
sugrīvaḥ rājye putraṃ pratiṣṭhāpya saguṇaḥ nirguṇaḥ
api vā śatru-kulīnaṃ māṃ kathaṃ jīvayiṣyati
api vā śatru-kulīnaṃ māṃ kathaṃ jīvayiṣyati
8.
Having established his son in the kingdom, whether he (Sugrīva) possesses good qualities or not, how will Sugrīva keep me, who belong to an enemy's family, alive?
भिन्नमन्त्रो ऽपराद्धश्च हीनशक्तिः कथं ह्यहम् ।
किष्किन्धां प्राप्य जीवेयमनाथ इव दुर्बलः ॥९॥
किष्किन्धां प्राप्य जीवेयमनाथ इव दुर्बलः ॥९॥
9. bhinnamantro'parāddhaśca hīnaśaktiḥ kathaṃ hyaham ,
kiṣkindhāṃ prāpya jīveyamanātha iva durbalaḥ.
kiṣkindhāṃ prāpya jīveyamanātha iva durbalaḥ.
9.
bhinnamantraḥ aparāddhaḥ ca hīnaśaktiḥ katham hi
aham kiṣkindhām prāpya jīveyam anāthaḥ iva durbalaḥ
aham kiṣkindhām prāpya jīveyam anāthaḥ iva durbalaḥ
9.
aham bhinnamantraḥ aparāddhaḥ ca hīnaśaktiḥ durbalaḥ
anāthaḥ iva kiṣkindhām prāpya katham hi jīveyam
anāthaḥ iva kiṣkindhām prāpya katham hi jīveyam
9.
How indeed could I, with my plans thwarted, having committed a transgression, and deprived of power, survive in Kiṣkindhā, weak and helpless like an orphan?
उपांशुदण्डेन हि मां बन्धनेनोपपादयेत् ।
शठः क्रूरो नृशंसश्च सुग्रीवो राज्यकारणात् ॥१०॥
शठः क्रूरो नृशंसश्च सुग्रीवो राज्यकारणात् ॥१०॥
10. upāṃśudaṇḍena hi māṃ bandhanenopapādayet ,
śaṭhaḥ krūro nṛśaṃsaśca sugrīvo rājyakāraṇāt.
śaṭhaḥ krūro nṛśaṃsaśca sugrīvo rājyakāraṇāt.
10.
upāṃśudaṇḍena hi mām bandhanena upapādayet
śaṭhaḥ krūraḥ nṛśaṃsaḥ ca sugrīvaḥ rājyakāraṇāt
śaṭhaḥ krūraḥ nṛśaṃsaḥ ca sugrīvaḥ rājyakāraṇāt
10.
hi śaṭhaḥ krūraḥ nṛśaṃsaḥ ca sugrīvaḥ rājyakāraṇāt
mām upāṃśudaṇḍena bandhanena upapādayet
mām upāṃśudaṇḍena bandhanena upapādayet
10.
For the deceitful, cruel, and ruthless Sugrīva would surely subject me to secret punishment and imprisonment for the sake of the kingdom.
बन्धनाच्चावसादान्मे श्रेयः प्रायोपवेशनम् ।
अनुजानीत मां सर्वे गृहान् गच्छन्तु वानराः ॥११॥
अनुजानीत मां सर्वे गृहान् गच्छन्तु वानराः ॥११॥
11. bandhanāccāvasādānme śreyaḥ prāyopaveśanam ,
anujānīta māṃ sarve gṛhān gacchantu vānarāḥ.
anujānīta māṃ sarve gṛhān gacchantu vānarāḥ.
11.
bandhanāt ca avasādāt me śreyaḥ prāyopaveśanam
anujānīta mām sarve gṛhān gacchantu vānarāḥ
anujānīta mām sarve gṛhān gacchantu vānarāḥ
11.
bandhanāt ca avasādāt me prāyopaveśanam śreyaḥ
sarve vānarāḥ mām anujānīta gṛhān gacchantu
sarve vānarāḥ mām anujānīta gṛhān gacchantu
11.
For me, the practice of fasting unto death (prāyopaveśana) is preferable to imprisonment and despair. All of you vanaras, permit me, and return to your homes.
अहं वः प्रतिजानामि न गमिष्याम्यहं पुरीम् ।
इहैव प्रायमासिष्ये श्रेयो मरणमेव मे ॥१२॥
इहैव प्रायमासिष्ये श्रेयो मरणमेव मे ॥१२॥
12. ahaṃ vaḥ pratijānāmi na gamiṣyāmyahaṃ purīm ,
ihaiva prāyamāsiṣye śreyo maraṇameva me.
ihaiva prāyamāsiṣye śreyo maraṇameva me.
12.
aham vaḥ pratijānāmi na gamiṣyāmi aham purīm
iha eva prāyam āsiṣye śreyaḥ maraṇam eva me
iha eva prāyam āsiṣye śreyaḥ maraṇam eva me
12.
aham vaḥ pratijānāmi,
aham purīm na gamiṣyāmi iha eva prāyam āsiṣye; me maraṇam eva śreyaḥ
aham purīm na gamiṣyāmi iha eva prāyam āsiṣye; me maraṇam eva śreyaḥ
12.
I declare to you all that I will not return to the city. Right here, I will undertake the fast unto death (prāya); for me, death itself is preferable.
अभिवादनपूर्वं तु राजा कुशलमेव च ।
वाच्यस्ततो यवीयान्मे सुग्रीवो वानरेश्वरः ॥१३॥
वाच्यस्ततो यवीयान्मे सुग्रीवो वानरेश्वरः ॥१३॥
13. abhivādanapūrvaṃ tu rājā kuśalameva ca ,
vācyastato yavīyānme sugrīvo vānareśvaraḥ.
vācyastato yavīyānme sugrīvo vānareśvaraḥ.
13.
abhivādanapūrvam tu rājā kuśalam eva ca
vācyaḥ tataḥ yavīyān me sugrīvaḥ vānarēśvaraḥ
vācyaḥ tataḥ yavīyān me sugrīvaḥ vānarēśvaraḥ
13.
First, you should offer respectful salutations to the king and also inquire about his welfare. Then, my younger brother, Sugrīva, the lord of monkeys, should be addressed.
आरोग्यपूर्वं कुशलं वाच्या माता रुमा च मे ।
मातरं चैव मे तारामाश्वासयितुमर्हथ ॥१४॥
मातरं चैव मे तारामाश्वासयितुमर्हथ ॥१४॥
14. ārogyapūrvaṃ kuśalaṃ vācyā mātā rumā ca me ,
mātaraṃ caiva me tārāmāśvāsayitumarhatha.
mātaraṃ caiva me tārāmāśvāsayitumarhatha.
14.
ārōgyapūrvam kuśalam vācyā mātā rumā ca me
mātaram ca eva me tārām āśvāsayitum arhatha
mātaram ca eva me tārām āśvāsayitum arhatha
14.
You should inquire about the welfare of my mother Rumā, beginning with her health. And you must comfort my mother Tārā.
प्रकृत्या प्रियपुत्रा सा सानुक्रोशा तपस्विनी ।
विनष्टं मामिह श्रुत्वा व्यक्तं हास्यति जीवितम् ॥१५॥
विनष्टं मामिह श्रुत्वा व्यक्तं हास्यति जीवितम् ॥१५॥
15. prakṛtyā priyaputrā sā sānukrośā tapasvinī ,
vinaṣṭaṃ māmiha śrutvā vyaktaṃ hāsyati jīvitam.
vinaṣṭaṃ māmiha śrutvā vyaktaṃ hāsyati jīvitam.
15.
prakṛtyā priyaputrā sā sānukrōśā tapasvinī
vinaṣṭam mām iha śrutvā vyaktam hāsyati jīvitam
vinaṣṭam mām iha śrutvā vyaktam hāsyati jīvitam
15.
By her very nature (prakṛti), she is fond of her son, compassionate, and a pious woman (tapasvinī). Upon hearing that I am destroyed here, she will surely abandon her life.
एतावदुक्त्वा वचनं वृद्धानप्यभिवाद्य च ।
संविवेशाङ्गदो भूमौ रुदन्दर्भेषु दुर्मनाः ॥१६॥
संविवेशाङ्गदो भूमौ रुदन्दर्भेषु दुर्मनाः ॥१६॥
16. etāvaduktvā vacanaṃ vṛddhānapyabhivādya ca ,
saṃviveśāṅgado bhūmau rudandarbheṣu durmanāḥ.
saṃviveśāṅgado bhūmau rudandarbheṣu durmanāḥ.
16.
ētāvat uktvā vacanam vṛddhān api abhivādya ca
samvivēśa aṅgadaḥ bhūmau rudan darbheṣu durmanāḥ
samvivēśa aṅgadaḥ bhūmau rudan darbheṣu durmanāḥ
16.
Having spoken these words and also saluted the elders, Aṅgada, with a heavy heart, sat down on the ground amidst the darbha (kuśa) grass, weeping.
तस्य संविशतस्तत्र रुदन्तो वानरर्षभाः ।
नयनेभ्यः प्रमुमुचुरुष्णं वै वारिदुःखिताः ॥१७॥
नयनेभ्यः प्रमुमुचुरुष्णं वै वारिदुःखिताः ॥१७॥
17. tasya saṃviśatastatra rudanto vānararṣabhāḥ ,
nayanebhyaḥ pramumucuruṣṇaṃ vai vāriduḥkhitāḥ.
nayanebhyaḥ pramumucuruṣṇaṃ vai vāriduḥkhitāḥ.
17.
tasya saṃviśataḥ tatra rudantaḥ vānararṣabhāḥ
nayanebhyaḥ pramumucuḥ uṣṇam vai vāri duḥkhitāḥ
nayanebhyaḥ pramumucuḥ uṣṇam vai vāri duḥkhitāḥ
17.
As he (Angada) sat down there, the distressed chief monkeys, weeping, shed hot tears from their eyes.
सुग्रीवं चैव निन्दन्तः प्रशंसन्तश्च वालिनम् ।
परिवार्याङ्गदो सर्वे व्यवस्यन्प्रायमासितुम् ॥१८॥
परिवार्याङ्गदो सर्वे व्यवस्यन्प्रायमासितुम् ॥१८॥
18. sugrīvaṃ caiva nindantaḥ praśaṃsantaśca vālinam ,
parivāryāṅgado sarve vyavasyanprāyamāsitum.
parivāryāṅgado sarve vyavasyanprāyamāsitum.
18.
sugrīvam ca eva nindantaḥ praśaṃsantaḥ ca vālinam
parivārya aṅgadaḥ sarve vyavasyan prāyam āsitum
parivārya aṅgadaḥ sarve vyavasyan prāyam āsitum
18.
Criticizing Sugriva and praising Valin, all of them, having surrounded Angada, resolved to undertake a fast unto death (prāya).
मतं तद्वालिपुत्रस्य विज्ञाय प्लवगर्षभाः ।
उपस्पृश्योदकं सर्वे प्राङ्मुखाः समुपाविशन् ।
दक्षिणाग्रेषु दर्भेषु उदक्तीरं समाश्रिताः ॥१९॥
उपस्पृश्योदकं सर्वे प्राङ्मुखाः समुपाविशन् ।
दक्षिणाग्रेषु दर्भेषु उदक्तीरं समाश्रिताः ॥१९॥
19. mataṃ tadvāliputrasya vijñāya plavagarṣabhāḥ ,
upaspṛśyodakaṃ sarve prāṅmukhāḥ samupāviśan ,
dakṣiṇāgreṣu darbheṣu udaktīraṃ samāśritāḥ.
upaspṛśyodakaṃ sarve prāṅmukhāḥ samupāviśan ,
dakṣiṇāgreṣu darbheṣu udaktīraṃ samāśritāḥ.
19.
matam tat vāliputrasya vijñāya
plavagarṣabhāḥ upaspṛśya udakam sarve
prāṅmukhāḥ samupāviśan dakṣiṇāgreṣu
darbheṣu udaktīram samāśritāḥ
plavagarṣabhāḥ upaspṛśya udakam sarve
prāṅmukhāḥ samupāviśan dakṣiṇāgreṣu
darbheṣu udaktīram samāśritāḥ
19.
Having understood that intention of Valin's son (Angada), all the chief monkeys, having purified themselves with water, sat down facing east, resorting to the northern bank upon darbha grass with tips pointing south.
स संविशद्भिर्बहुभिर्महीधरो
महाद्रिकूटप्रमितैः प्लवंगमैः ॥२०॥
महाद्रिकूटप्रमितैः प्लवंगमैः ॥२०॥
20. sa saṃviśadbhirbahubhirmahīdharo
mahādrikūṭapramitaiḥ plavaṃgamaiḥ.
mahādrikūṭapramitaiḥ plavaṃgamaiḥ.
20.
sa saṃviśadbhiḥ bahubhiḥ mahīdharaḥ
mahādrikūṭapramitaiḥ plavaṅgamaiḥ
mahādrikūṭapramitaiḥ plavaṅgamaiḥ
20.
He (Angada), appearing like a great mountain, was with many monkeys sitting down, who were themselves comparable to vast mountain peaks.
बभूव संनादितनिर्झरान्तरो
भृशं नदद्भिर्जलदैरिवोल्बणैः ॥२१॥
भृशं नदद्भिर्जलदैरिवोल्बणैः ॥२१॥
21. babhūva saṃnāditanirjharāntaro
bhṛśaṃ nadadbhirjaladairivolbaṇaiḥ.
bhṛśaṃ nadadbhirjaladairivolbaṇaiḥ.
21.
babhūva saṃnāditanirjharāntaraḥ bhṛśam
nadadbhiḥ jaladaiḥ iva ulbaṇaiḥ
nadadbhiḥ jaladaiḥ iva ulbaṇaiḥ
21.
saṃnāditanirjharāntaraḥ bhṛśam babhūva
nadadbhiḥ ulbaṇaiḥ jaladaiḥ iva
nadadbhiḥ ulbaṇaiḥ jaladaiḥ iva
21.
Its interior, resounding with the sound of waterfalls, became exceedingly loud, as if from the fierce roaring of mighty clouds.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54 (current chapter)
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100