वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-45
अकम्पनवधं श्रुत्वा क्रुद्धो वै राक्षसेश्वरः ।
किं चिद्दीनमुखश्चापि सचिवांस्तानुदैक्षत ॥१॥
किं चिद्दीनमुखश्चापि सचिवांस्तानुदैक्षत ॥१॥
1. akampanavadhaṃ śrutvā kruddho vai rākṣaseśvaraḥ ,
kiṃ ciddīnamukhaścāpi sacivāṃstānudaikṣata.
kiṃ ciddīnamukhaścāpi sacivāṃstānudaikṣata.
1.
akampanavadham śrutvā kruddhaḥ vai rākṣaseśvaraḥ
kiṃcit dīnamukhaḥ ca api sacivān tān udaikṣata
kiṃcit dīnamukhaḥ ca api sacivān tān udaikṣata
1.
rākṣaseśvaraḥ akampanavadham śrutvā vai kruddhaḥ.
ca api kiṃcit dīnamukhaḥ tān sacivān udaikṣata.
ca api kiṃcit dīnamukhaḥ tān sacivān udaikṣata.
1.
Having heard of Akampana's death, the king of the Rākṣasas (Rāvaṇa) became truly enraged. And with a somewhat downcast face, he looked at those ministers.
स तु ध्यात्वा मुहूर्तं तु मन्त्रिभिः संविचार्य च ।
पुरीं परिययौ लङ्कां सर्वान् गुल्मानवेक्षितुम् ॥२॥
पुरीं परिययौ लङ्कां सर्वान् गुल्मानवेक्षितुम् ॥२॥
2. sa tu dhyātvā muhūrtaṃ tu mantribhiḥ saṃvicārya ca ,
purīṃ pariyayau laṅkāṃ sarvān gulmānavekṣitum.
purīṃ pariyayau laṅkāṃ sarvān gulmānavekṣitum.
2.
saḥ tu dhyātvā muhūrtam tu mantribhiḥ saṃvicārya
ca purīm pariyayau laṅkām sarvān gulmān avekṣitum
ca purīm pariyayau laṅkām sarvān gulmān avekṣitum
2.
saḥ tu muhūrtam dhyātvā.
tu mantribhiḥ ca saṃvicārya.
laṅkām purīm pariyayau.
sarvān gulmān avekṣitum.
tu mantribhiḥ ca saṃvicārya.
laṅkām purīm pariyayau.
sarvān gulmān avekṣitum.
2.
But he, having pondered for a moment and having consulted with his ministers, went around the city of Laṅkā to inspect all the garrisons.
तां राक्षसगणैर्गुप्तां गुल्मैर्बहुभिरावृताम् ।
ददर्श नगरीं लङ्कां पताकाध्वजमालिनीम् ॥३॥
ददर्श नगरीं लङ्कां पताकाध्वजमालिनीम् ॥३॥
3. tāṃ rākṣasagaṇairguptāṃ gulmairbahubhirāvṛtām ,
dadarśa nagarīṃ laṅkāṃ patākādhvajamālinīm.
dadarśa nagarīṃ laṅkāṃ patākādhvajamālinīm.
3.
tām rākṣasagaṇaiḥ guptām gulmaiḥ bahubhiḥ āvṛtām
dadarśa nagarīm laṅkām patākādhvajamālinīm
dadarśa nagarīm laṅkām patākādhvajamālinīm
3.
dadarśa tām nagarīm laṅkām rākṣasagaṇaiḥ guptām
bahubhiḥ gulmaiḥ āvṛtām patākādhvajamālinīm
bahubhiḥ gulmaiḥ āvṛtām patākādhvajamālinīm
3.
He saw that city, Laṅkā, guarded by hosts of (rākṣasas) and surrounded by many thickets, adorned with rows of banners and flags.
रुद्धां तु नगरीं दृष्ट्वा रावणो राक्षसेश्वरः ।
उवाचामर्षितः काले प्रहस्तं युद्धकोविदम् ॥४॥
उवाचामर्षितः काले प्रहस्तं युद्धकोविदम् ॥४॥
4. ruddhāṃ tu nagarīṃ dṛṣṭvā rāvaṇo rākṣaseśvaraḥ ,
uvācāmarṣitaḥ kāle prahastaṃ yuddhakovidam.
uvācāmarṣitaḥ kāle prahastaṃ yuddhakovidam.
4.
ruddhām tu nagarīm dṛṣṭvā rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ
uvāca amarṣitaḥ kāle prahastaṃ yuddhakaovidam
uvāca amarṣitaḥ kāle prahastaṃ yuddhakaovidam
4.
rākṣaseśvaraḥ rāvaṇaḥ tu nagarīm ruddhām dṛṣṭvā
amarṣitaḥ kāle yuddhakaovidam prahastaṃ uvāca
amarṣitaḥ kāle yuddhakaovidam prahastaṃ uvāca
4.
Having seen the city besieged, Rāvaṇa, the lord of (rākṣasas), angered, spoke opportunely to Prahasta, who was skilled in warfare.
पुरस्योपनिविष्टस्य सहसा पीडितस्य च ।
नान्यं युद्धात् प्रपश्यामि मोक्षं युद्धविशारद ॥५॥
नान्यं युद्धात् प्रपश्यामि मोक्षं युद्धविशारद ॥५॥
5. purasyopaniviṣṭasya sahasā pīḍitasya ca ,
nānyaṃ yuddhāt prapaśyāmi mokṣaṃ yuddhaviśārada.
nānyaṃ yuddhāt prapaśyāmi mokṣaṃ yuddhaviśārada.
5.
purasya upaniviṣṭasya sahasā pīḍitasya ca na
anyam yuddhāt prapaśyāmi mokṣam yuddhavaśārada
anyam yuddhāt prapaśyāmi mokṣam yuddhavaśārada
5.
yuddhavaśārada upaniviṣṭasya sahasā pīḍitasya
ca purasya yuddhāt anyam mokṣam na prapaśyāmi
ca purasya yuddhāt anyam mokṣam na prapaśyāmi
5.
O expert in war, I see no other means of liberation (mokṣa) for this city, which is besieged and suddenly afflicted, than warfare.
अहं वा कुम्भकर्णो वा त्वं वा सेनापतिर्मम ।
इन्द्रजिद्वा निकुम्भो वा वहेयुर्भारमीदृशम् ॥६॥
इन्द्रजिद्वा निकुम्भो वा वहेयुर्भारमीदृशम् ॥६॥
6. ahaṃ vā kumbhakarṇo vā tvaṃ vā senāpatirmama ,
indrajidvā nikumbho vā vaheyurbhāramīdṛśam.
indrajidvā nikumbho vā vaheyurbhāramīdṛśam.
6.
aham vā kumbhakarṇaḥ vā tvam vā senāpatiḥ mama
indrajit vā nikumbhaḥ vā vaheyuḥ bhāram īdṛśam
indrajit vā nikumbhaḥ vā vaheyuḥ bhāram īdṛśam
6.
aham vā kumbhakarṇaḥ vā tvam vā mama senāpatiḥ vā
indrajit vā nikumbhaḥ vā īdṛśam bhāram vaheyuḥ
indrajit vā nikumbhaḥ vā īdṛśam bhāram vaheyuḥ
6.
Either I, or Kumbhakarṇa, or you, or my general, or Indrajit, or Nikumbha, should bear such a burden.
स त्वं बलमितः शीघ्रमादाय परिगृह्य च ।
विजयायाभिनिर्याहि यत्र सर्वे वनौकसः ॥७॥
विजयायाभिनिर्याहि यत्र सर्वे वनौकसः ॥७॥
7. sa tvaṃ balamitaḥ śīghramādāya parigṛhya ca ,
vijayāyābhiniryāhi yatra sarve vanaukasaḥ.
vijayāyābhiniryāhi yatra sarve vanaukasaḥ.
7.
saḥ tvam balam itaḥ śīghram ādāya parigṛhya ca
vijayāya abhiniryāhi yatra sarve vanaukasaḥ
vijayāya abhiniryāhi yatra sarve vanaukasaḥ
7.
Therefore, you should quickly take and gather the army from here and set out for victory to where all the forest dwellers (vanaukasaḥ) are.
निर्याणादेव ते नूनं चपला हरिवाहिनी ।
नर्दतां राक्षसेन्द्राणां श्रुत्वा नादं द्रविष्यति ॥८॥
नर्दतां राक्षसेन्द्राणां श्रुत्वा नादं द्रविष्यति ॥८॥
8. niryāṇādeva te nūnaṃ capalā harivāhinī ,
nardatāṃ rākṣasendrāṇāṃ śrutvā nādaṃ draviṣyati.
nardatāṃ rākṣasendrāṇāṃ śrutvā nādaṃ draviṣyati.
8.
niryāṇāt eva te nūnam capalā harivāhinī
nardatām rākṣasendrāṇām śrutvā nādam draviṣyati
nardatām rākṣasendrāṇām śrutvā nādam draviṣyati
8.
Indeed, just upon your setting out, your restless monkey army (harivāhinī), having heard the roars of the chief Rākṣasas, will certainly flee.
चपला ह्यविनीताश्च चलचित्ताश्च वानराः ।
न सहिष्यन्ति ते नादं सिंहनादमिव द्विपाः ॥९॥
न सहिष्यन्ति ते नादं सिंहनादमिव द्विपाः ॥९॥
9. capalā hyavinītāśca calacittāśca vānarāḥ ,
na sahiṣyanti te nādaṃ siṃhanādamiva dvipāḥ.
na sahiṣyanti te nādaṃ siṃhanādamiva dvipāḥ.
9.
capalā hi avinītāḥ ca calacittāḥ ca vānarāḥ
na sahiṣyanti te nādam siṃhanādam iva dvipāḥ
na sahiṣyanti te nādam siṃhanādam iva dvipāḥ
9.
For the monkeys (vānarāḥ) are indeed fickle, undisciplined, and restless in mind. They will not endure your roar, just as elephants cannot bear the lion's roar (siṃhanāda).
विद्रुते च बले तस्मिन् रामः सौमित्रिणा सह ।
अवशस्ते निरालम्बः प्रहस्तवशमेष्यति ॥१०॥
अवशस्ते निरालम्बः प्रहस्तवशमेष्यति ॥१०॥
10. vidrute ca bale tasmin rāmaḥ saumitriṇā saha ,
avaśaste nirālambaḥ prahastavaśameṣyati.
avaśaste nirālambaḥ prahastavaśameṣyati.
10.
vidrute ca bale tasmin rāmaḥ saumitriṇā saha
avaśaḥ te nirālambaḥ prahastavasam eṣyati
avaśaḥ te nirālambaḥ prahastavasam eṣyati
10.
And when that army has fled, Rāma, along with Saumitri (Lakṣmaṇa), helpless and without support, will fall under Prahastha's control.
आपत्संशयिता श्रेयो नात्र निःसंशयीकृता ।
प्रतिलोमानुलोमं वा यद्वा नो मन्यसे हितम् ॥११॥
प्रतिलोमानुलोमं वा यद्वा नो मन्यसे हितम् ॥११॥
11. āpatsaṃśayitā śreyo nātra niḥsaṃśayīkṛtā ,
pratilomānulomaṃ vā yadvā no manyase hitam.
pratilomānulomaṃ vā yadvā no manyase hitam.
11.
āpat-saṃśayitā śreyas na atra niḥsaṃśayīkṛtā
| pratilomānulomaṃ vā yat vā naḥ manyase hitam
| pratilomānulomaṃ vā yat vā naḥ manyase hitam
11.
āpat-saṃśayitā atra śreyas niḥsaṃśayīkṛtā na
vā pratilomānulomaṃ vā yat naḥ hitam manyase
vā pratilomānulomaṃ vā yat naḥ hitam manyase
11.
A situation of uncertain danger is not definitively declared here as beneficial. Therefore, [tell us] what you consider advantageous for us, whether it involves an adverse or a favorable approach.
रावणेनैवमुक्तस्तु प्रहस्तो वाहिनीपतिः ।
राक्षसेन्द्रमुवाचेदमसुरेन्द्रमिवोशना ॥१२॥
राक्षसेन्द्रमुवाचेदमसुरेन्द्रमिवोशना ॥१२॥
12. rāvaṇenaivamuktastu prahasto vāhinīpatiḥ ,
rākṣasendramuvācedamasurendramivośanā.
rākṣasendramuvācedamasurendramivośanā.
12.
rāvaṇena eva uktaḥ tu prahastaḥ vāhinīpatiḥ |
rākṣasendram uvāca idam asurendram iva uśanā
rākṣasendram uvāca idam asurendram iva uśanā
12.
tu rāvaṇena eva uktaḥ vāhinīpatiḥ prahastaḥ
idam asurendram uśanā iva rākṣasendram uvāca
idam asurendram uśanā iva rākṣasendram uvāca
12.
Prahasta, the commander of the army, having thus been addressed by Rāvaṇa, spoke these words to the king of rākṣasas, just as Uśanas (Śukra) would speak to the king of asuras.
राजन्मन्त्रितपूर्वं नः कुशलैः सह मन्त्रिभिः ।
विवादश्चापि नो वृत्तः समवेक्ष्य परस्परम् ॥१३॥
विवादश्चापि नो वृत्तः समवेक्ष्य परस्परम् ॥१३॥
13. rājanmantritapūrvaṃ naḥ kuśalaiḥ saha mantribhiḥ ,
vivādaścāpi no vṛttaḥ samavekṣya parasparam.
vivādaścāpi no vṛttaḥ samavekṣya parasparam.
13.
rājan mantritapūrvaṃ naḥ kuśalaiḥ saha mantribhiḥ
| vivādaḥ ca api naḥ vṛttaḥ samavekṣya parasparam
| vivādaḥ ca api naḥ vṛttaḥ samavekṣya parasparam
13.
rājan naḥ kuśalaiḥ mantribhiḥ saha mantritapūrvaṃ
ca api naḥ vivādaḥ parasparam samavekṣya vṛttaḥ
ca api naḥ vivādaḥ parasparam samavekṣya vṛttaḥ
13.
O King, this matter was previously deliberated by us with expert ministers. And indeed, a discussion also took place among us after mutual consideration.
प्रदानेन तु सीतायाः श्रेयो व्यवसितं मया ।
अप्रदाने पुनर्युद्धं दृष्टमेतत्तथैव नः ॥१४॥
अप्रदाने पुनर्युद्धं दृष्टमेतत्तथैव नः ॥१४॥
14. pradānena tu sītāyāḥ śreyo vyavasitaṃ mayā ,
apradāne punaryuddhaṃ dṛṣṭametattathaiva naḥ.
apradāne punaryuddhaṃ dṛṣṭametattathaiva naḥ.
14.
pradānena tu sītāyāḥ śreyas vyavasitaṃ mayā |
apradāne punar yuddhaṃ dṛṣṭam etat tathā eva naḥ
apradāne punar yuddhaṃ dṛṣṭam etat tathā eva naḥ
14.
tu sītāyāḥ pradānena mayā śreyas vyavasitam
punar apradāne etat yuddhaṃ tathā eva naḥ dṛṣṭam
punar apradāne etat yuddhaṃ tathā eva naḥ dṛṣṭam
14.
However, I have resolved that welfare (śreyas) lies in giving Sītā back. On the other hand, if she is not given back, then war is what we have seen as the inevitable outcome.
सो ऽहं दानैश्च मानैश्च सततं पूजितस्त्वया ।
सान्त्वैश्च विविधैः काले किं न कुर्यां प्रियं तव ॥१५॥
सान्त्वैश्च विविधैः काले किं न कुर्यां प्रियं तव ॥१५॥
15. so'haṃ dānaiśca mānaiśca satataṃ pūjitastvayā ,
sāntvaiśca vividhaiḥ kāle kiṃ na kuryāṃ priyaṃ tava.
sāntvaiśca vividhaiḥ kāle kiṃ na kuryāṃ priyaṃ tava.
15.
saḥ aham dānaiḥ ca mānaiḥ ca satatam pūjitaḥ tvayā
sāntvaiḥ ca vividhaiḥ kāle kim na kuryām priyam tava
sāntvaiḥ ca vividhaiḥ kāle kim na kuryām priyam tava
15.
saḥ aham tvayā dānaiḥ ca mānaiḥ ca vividhaiḥ sāntvaiḥ
ca kāle satatam pūjitaḥ kim tava priyam na kuryām
ca kāle satatam pūjitaḥ kim tava priyam na kuryām
15.
Therefore, having been constantly honored by you with gifts (dāna), respect, and various soothing words over time, what would I not do that is dear to you?
न हि मे जीवितं रक्ष्यं पुत्रदारधनानि वा ।
त्वं पश्य मां जुहूषन्तं त्वदर्थे जीवितं युधि ॥१६॥
त्वं पश्य मां जुहूषन्तं त्वदर्थे जीवितं युधि ॥१६॥
16. na hi me jīvitaṃ rakṣyaṃ putradāradhanāni vā ,
tvaṃ paśya māṃ juhūṣantaṃ tvadarthe jīvitaṃ yudhi.
tvaṃ paśya māṃ juhūṣantaṃ tvadarthe jīvitaṃ yudhi.
16.
na hi me jīvitam rakṣyam putradāradhanāni vā tvam
paśya mām juhūṣantam tvadarthe jīvitam yudhi
paśya mām juhūṣantam tvadarthe jīvitam yudhi
16.
me jīvitam na hi rakṣyam putradāradhanāni vā [na hi
rakṣyam] tvam mām yudhi tvadarthe jīvitam juhūṣantam paśya
rakṣyam] tvam mām yudhi tvadarthe jīvitam juhūṣantam paśya
16.
Indeed, my life is not to be preserved, nor are my sons, wives, or wealth. You will see me offering my very life for your sake in battle.
एवमुक्त्वा तु भर्तारं रावणं वाहिनीपतिः ।
समानयत मे शीघ्रं राक्षसानां महद्बलम् ॥१७॥
समानयत मे शीघ्रं राक्षसानां महद्बलम् ॥१७॥
17. evamuktvā tu bhartāraṃ rāvaṇaṃ vāhinīpatiḥ ,
samānayata me śīghraṃ rākṣasānāṃ mahadbalam.
samānayata me śīghraṃ rākṣasānāṃ mahadbalam.
17.
evam uktvā tu bhartāram rāvaṇam vāhinīpatiḥ
samānayata me śīghram rākṣasānām mahat balam
samānayata me śīghram rākṣasānām mahat balam
17.
vāhinīpatiḥ bhartāram rāvaṇam evam uktvā tu [uvāca]:
me rākṣasānām mahat balam śīghram samānayata
me rākṣasānām mahat balam śīghram samānayata
17.
Having spoken thus to his lord Rāvaṇa, the commander of the army then said: "Quickly assemble a great force of Rākṣasas for me!"
मद्बाणाशनिवेगेन हतानां तु रणाजिरे ।
अद्य तृप्यन्तु मांसेन पक्षिणः काननौकसाम् ॥१८॥
अद्य तृप्यन्तु मांसेन पक्षिणः काननौकसाम् ॥१८॥
18. madbāṇāśanivegena hatānāṃ tu raṇājire ,
adya tṛpyantu māṃsena pakṣiṇaḥ kānanaukasām.
adya tṛpyantu māṃsena pakṣiṇaḥ kānanaukasām.
18.
mat bāṇāśanivegena hatānām tu raṇājire adya
tṛpyantu māṃsena pakṣiṇaḥ kānanaukasām
tṛpyantu māṃsena pakṣiṇaḥ kānanaukasām
18.
tu raṇājire mat bāṇāśanivegena hatānām [śarīraiḥ]
adya kānanaukasām pakṣiṇaḥ māṃsena tṛpyantu
adya kānanaukasām pakṣiṇaḥ māṃsena tṛpyantu
18.
In the battlefield, those slain by the force of my arrows, which are like thunderbolts - today, let the birds and forest-dwellers be satiated with their flesh.
इत्युक्तास्ते प्रहस्तेन बलाध्यक्षाः कृतत्वराः ।
बलमुद्योजयामासुस्तस्मिन् राक्षसमन्दिरे ॥१९॥
बलमुद्योजयामासुस्तस्मिन् राक्षसमन्दिरे ॥१९॥
19. ityuktāste prahastena balādhyakṣāḥ kṛtatvarāḥ ,
balamudyojayāmāsustasmin rākṣasamandire.
balamudyojayāmāsustasmin rākṣasamandire.
19.
iti uktāḥ te prahastena balādhyakṣāḥ kṛtatvarāḥ
balam udyojayāmāsuḥ tasmin rākṣasamaṃdire
balam udyojayāmāsuḥ tasmin rākṣasamaṃdire
19.
prahastena uktāḥ te kṛtatvarāḥ balādhyakṣāḥ
tasmin rākṣasamaṃdire balam udyojayāmāsuḥ iti
tasmin rākṣasamaṃdire balam udyojayāmāsuḥ iti
19.
Thus addressed by Prahasta, those hastened army commanders mobilized the army in that demon's (rākṣasa) abode.
सा बभूव मुहूर्तेन तिग्मनानाविधायुधैः ।
लङ्का राक्षसवीरैस्तैर्गजैरिव समाकुला ॥२०॥
लङ्का राक्षसवीरैस्तैर्गजैरिव समाकुला ॥२०॥
20. sā babhūva muhūrtena tigmanānāvidhāyudhaiḥ ,
laṅkā rākṣasavīraistairgajairiva samākulā.
laṅkā rākṣasavīraistairgajairiva samākulā.
20.
sā babhūva muhūrtena tigmanānāvidhāyudhaiḥ
laṅkā rākṣasavīraiḥ taiḥ gajaiḥ iva samākulā
laṅkā rākṣasavīraiḥ taiḥ gajaiḥ iva samākulā
20.
muhūrtena sā laṅkā tigmanānāvidhāyudhaiḥ taiḥ
rākṣasavīraiḥ gajaiḥ iva samākulā babhūva
rākṣasavīraiḥ gajaiḥ iva samākulā babhūva
20.
In an instant, Laṅkā became completely crowded with those demon (rākṣasa) warriors, armed with various kinds of sharp weapons, as if it were thronged with elephants.
हुताशनं तर्पयतां ब्राह्मणांश्च नमस्यताम् ।
आज्यगन्धप्रतिवहः सुरभिर्मारुतो ववौ ॥२१॥
आज्यगन्धप्रतिवहः सुरभिर्मारुतो ववौ ॥२१॥
21. hutāśanaṃ tarpayatāṃ brāhmaṇāṃśca namasyatām ,
ājyagandhaprativahaḥ surabhirmāruto vavau.
ājyagandhaprativahaḥ surabhirmāruto vavau.
21.
hutāśanam tarpayatām brāhmaṇāḥ ca namasyatām
ājyagandhaprativahaḥ surabhiḥ mārutaḥ vavau
ājyagandhaprativahaḥ surabhiḥ mārutaḥ vavau
21.
hutāśanam tarpayatām ca brāhmaṇāḥ namasyatām
surabhiḥ ājyagandhaprativahaḥ mārutaḥ vavau
surabhiḥ ājyagandhaprativahaḥ mārutaḥ vavau
21.
For those who were propitiating the sacred fire and revering the Brahmins, a fragrant wind blew, carrying the scent of ghee.
स्रजश्च विविधाकारा जगृहुस्त्वभिमन्त्रिताः ।
संग्रामसज्जाः संहृष्टा धारयन् राक्षसास्तदा ॥२२॥
संग्रामसज्जाः संहृष्टा धारयन् राक्षसास्तदा ॥२२॥
22. srajaśca vividhākārā jagṛhustvabhimantritāḥ ,
saṃgrāmasajjāḥ saṃhṛṣṭā dhārayan rākṣasāstadā.
saṃgrāmasajjāḥ saṃhṛṣṭā dhārayan rākṣasāstadā.
22.
srajaḥ ca vividhākārāḥ jagṛhuḥ tu abhimantritāḥ
saṃgrāmasajjāḥ saṃhṛṣṭāḥ dhārayan rākṣasāḥ tadā
saṃgrāmasajjāḥ saṃhṛṣṭāḥ dhārayan rākṣasāḥ tadā
22.
tadā saṃgrāmasajjāḥ saṃhṛṣṭāḥ rākṣasāḥ tu
vividhākārāḥ abhimantritāḥ srajaḥ ca jagṛhuḥ dhārayan
vividhākārāḥ abhimantritāḥ srajaḥ ca jagṛhuḥ dhārayan
22.
The demons (rākṣasas), ready for battle and greatly rejoiced, indeed then took consecrated garlands of various forms and wore them.
सधनुष्काः कवचिनो वेगादाप्लुत्य राक्षसाः ।
रावणं प्रेक्ष्य राजानं प्रहस्तं पर्यवारयन् ॥२३॥
रावणं प्रेक्ष्य राजानं प्रहस्तं पर्यवारयन् ॥२३॥
23. sadhanuṣkāḥ kavacino vegādāplutya rākṣasāḥ ,
rāvaṇaṃ prekṣya rājānaṃ prahastaṃ paryavārayan.
rāvaṇaṃ prekṣya rājānaṃ prahastaṃ paryavārayan.
23.
sa-dhanuṣkāḥ kavacinaḥ vegāt āplutya rākṣasāḥ
rāvaṇam prekṣya rājānam prahastam paryavārayan
rāvaṇam prekṣya rājānam prahastam paryavārayan
23.
sa-dhanuṣkāḥ kavacinaḥ rākṣasāḥ vegāt āplutya
rājānam rāvaṇam prekṣya prahastam paryavārayan
rājānam rāvaṇam prekṣya prahastam paryavārayan
23.
The Rākṣasas, armed with bows and clad in armor, swiftly rushed forward. Having seen King Rāvaṇa, they then surrounded Prahasta.
अथामन्त्र्य च राजानं भेरीमाहत्य भैरवाम् ।
आरुरोह रथं दिव्यं प्रहस्तः सज्जकल्पितम् ॥२४॥
आरुरोह रथं दिव्यं प्रहस्तः सज्जकल्पितम् ॥२४॥
24. athāmantrya ca rājānaṃ bherīmāhatya bhairavām ,
āruroha rathaṃ divyaṃ prahastaḥ sajjakalpitam.
āruroha rathaṃ divyaṃ prahastaḥ sajjakalpitam.
24.
atha āmantrya ca rājānam bherīm āhatya bhairavām
ārūroha ratham divyam prahastaḥ sajja-kalpitam
ārūroha ratham divyam prahastaḥ sajja-kalpitam
24.
atha rājānam āmantrya ca bhairavām bherīm āhatya
prahastaḥ divyam sajja-kalpitam ratham ārūroha
prahastaḥ divyam sajja-kalpitam ratham ārūroha
24.
Then, having taken leave of the king and having beaten the dreadful drum, Prahasta mounted his divine, well-prepared chariot.
हयैर्महाजवैर्युक्तं सम्यक् सूतसुसंयुतम् ।
महाजलदनिर्घोषं साक्षाच्चन्द्रार्कभास्वरम् ॥२५॥
महाजलदनिर्घोषं साक्षाच्चन्द्रार्कभास्वरम् ॥२५॥
25. hayairmahājavairyuktaṃ samyak sūtasusaṃyutam ,
mahājaladanirghoṣaṃ sākṣāccandrārkabhāsvaram.
mahājaladanirghoṣaṃ sākṣāccandrārkabhāsvaram.
25.
hayaiḥ mahā-javaiḥ yuktam samyak sūta-su-saṃyutam
mahā-jalada-nirghoṣam sākṣāt candrārka-bhāsvaram
mahā-jalada-nirghoṣam sākṣāt candrārka-bhāsvaram
25.
mahā-javaiḥ hayaiḥ yuktam samyak sūta-su-saṃyutam
mahā-jalada-nirghoṣam sākṣāt candrārka-bhāsvaram
mahā-jalada-nirghoṣam sākṣāt candrārka-bhāsvaram
25.
(The chariot was) yoked with very swift horses and properly equipped with excellent charioteers. It resounded like mighty thunderclouds and shone brilliantly like the moon and the sun themselves.
उरगध्वजदुर्धर्षं सुवरूथं स्वपस्करम् ।
सुवर्णजालसंयुक्तं प्रहसन्तमिव श्रिया ॥२६॥
सुवर्णजालसंयुक्तं प्रहसन्तमिव श्रिया ॥२६॥
26. uragadhvajadurdharṣaṃ suvarūthaṃ svapaskaram ,
suvarṇajālasaṃyuktaṃ prahasantamiva śriyā.
suvarṇajālasaṃyuktaṃ prahasantamiva śriyā.
26.
uraga-dhvaja-dur-dharṣam su-varūtham sv-apaskaram
suvarṇa-jāla-saṃyuktam prahasantam iva śriyā
suvarṇa-jāla-saṃyuktam prahasantam iva śriyā
26.
uraga-dhvaja-dur-dharṣam su-varūtham sv-apaskaram
suvarṇa-jāla-saṃyuktam śriyā prahasantam iva
suvarṇa-jāla-saṃyuktam śriyā prahasantam iva
26.
(The chariot was) formidable with its snake banner, well-armored, and well-equipped. Adorned with golden nets, it seemed to smile with splendor.
ततस्तं रथमास्थाय रावणार्पितशासनः ।
लङ्काया निर्ययौ तूर्णं बलेन महता वृतः ॥२७॥
लङ्काया निर्ययौ तूर्णं बलेन महता वृतः ॥२७॥
27. tatastaṃ rathamāsthāya rāvaṇārpitaśāsanaḥ ,
laṅkāyā niryayau tūrṇaṃ balena mahatā vṛtaḥ.
laṅkāyā niryayau tūrṇaṃ balena mahatā vṛtaḥ.
27.
tataḥ tam ratham āsthāya rāvaṇārpitaśāsanaḥ
laṅkāyāḥ niryayau tūrṇam balena mahatā vṛtaḥ
laṅkāyāḥ niryayau tūrṇam balena mahatā vṛtaḥ
27.
rāvaṇārpitaśāsanaḥ tataḥ tam ratham āsthāya
mahatā balena vṛtaḥ tūrṇam laṅkāyāḥ niryayau
mahatā balena vṛtaḥ tūrṇam laṅkāyāḥ niryayau
27.
Then, having ascended that chariot, he, who had been given Rāvaṇa's command, swiftly departed from Laṅkā, surrounded by a mighty army.
ततो दुंदुभिनिर्घोषः पर्जन्यनिनदोपमः ।
शुश्रुवे शङ्खशब्दश्च प्रयाते वाहिनीपतौ ॥२८॥
शुश्रुवे शङ्खशब्दश्च प्रयाते वाहिनीपतौ ॥२८॥
28. tato duṃdubhinirghoṣaḥ parjanyaninadopamaḥ ,
śuśruve śaṅkhaśabdaśca prayāte vāhinīpatau.
śuśruve śaṅkhaśabdaśca prayāte vāhinīpatau.
28.
tataḥ dundubhinirghoṣaḥ parjanyaninadopamaḥ
śuśruve śaṅkhaśabdaḥ ca prayāte vāhinīpatau
śuśruve śaṅkhaśabdaḥ ca prayāte vāhinīpatau
28.
tataḥ vāhinīpatau prayāte parjanyaninadopamaḥ
dundubhinirghoṣaḥ śaṅkhaśabdaḥ ca śuśruve
dundubhinirghoṣaḥ śaṅkhaśabdaḥ ca śuśruve
28.
Then, a thunderous sound of drums, resembling the roar of a storm cloud, and the sound of conch shells were heard as the commander departed.
निनदन्तः स्वरान् घोरान् राक्षसा जग्मुरग्रतः ।
भीमरूपा महाकायाः प्रहस्तस्य पुरःसराः ॥२९॥
भीमरूपा महाकायाः प्रहस्तस्य पुरःसराः ॥२९॥
29. ninadantaḥ svarān ghorān rākṣasā jagmuragrataḥ ,
bhīmarūpā mahākāyāḥ prahastasya puraḥsarāḥ.
bhīmarūpā mahākāyāḥ prahastasya puraḥsarāḥ.
29.
ninadantaḥ svarān ghorān rākṣasāḥ jagmuḥ agrataḥ
bhīmarūpāḥ mahākāyāḥ prahastasya puraḥsarāḥ
bhīmarūpāḥ mahākāyāḥ prahastasya puraḥsarāḥ
29.
ghorān svarān ninadantaḥ bhīmarūpāḥ mahākāyāḥ
prahastasya puraḥsarāḥ rākṣasāḥ agrataḥ jagmuḥ
prahastasya puraḥsarāḥ rākṣasāḥ agrataḥ jagmuḥ
29.
The rākṣasas, making dreadful roars, went ahead. They were frightful in appearance, immense in body, and served as Prahastha's advance guard.
व्यूढेनैव सुघोरेण पूर्वद्वारात् स निर्ययौ ।
गजयूथनिकाशेन बलेन महता वृतः ॥३०॥
गजयूथनिकाशेन बलेन महता वृतः ॥३०॥
30. vyūḍhenaiva sughoreṇa pūrvadvārāt sa niryayau ,
gajayūthanikāśena balena mahatā vṛtaḥ.
gajayūthanikāśena balena mahatā vṛtaḥ.
30.
vyūḍhena eva sughoreṇa pūrvadvārāt sa niryayau
gajayūthanikāśena balena mahatā vṛtaḥ
gajayūthanikāśena balena mahatā vṛtaḥ
30.
saḥ pūrvadvārāt vyūḍhena eva sughoreṇa mahatā
gajayūthanikāśena balena vṛtaḥ niryayau
gajayūthanikāśena balena vṛtaḥ niryayau
30.
He departed from the eastern gate, accompanied by a truly formidable and vast army, arranged in formation and resembling a herd of elephants.
सागरप्रतिमौघेन वृतस्तेन बलेन सः ।
प्रहस्तो निर्ययौ तूर्णं क्रुद्धः कालान्तकोपमः ॥३१॥
प्रहस्तो निर्ययौ तूर्णं क्रुद्धः कालान्तकोपमः ॥३१॥
31. sāgarapratimaughena vṛtastena balena saḥ ,
prahasto niryayau tūrṇaṃ kruddhaḥ kālāntakopamaḥ.
prahasto niryayau tūrṇaṃ kruddhaḥ kālāntakopamaḥ.
31.
sāgarapratimaughena vṛtaḥ tena balena saḥ
prahastaḥ niryayau tūrṇam kruddhaḥ kālāntakopamaḥ
prahastaḥ niryayau tūrṇam kruddhaḥ kālāntakopamaḥ
31.
saḥ prahastaḥ sāgarapratimaughena tena balena
vṛtaḥ kruddhaḥ kālāntakopamaḥ tūrṇam niryayau
vṛtaḥ kruddhaḥ kālāntakopamaḥ tūrṇam niryayau
31.
Prahasta, encompassed by that army resembling the surging waves of an ocean, emerged swiftly, enraged and akin to the Destroyer (Kālāntaka).
तस्य निर्याण घोषेण राक्षसानां च नर्दताम् ।
लङ्कायां सर्वभूतानि विनेदुर्विकृतैः स्वरैः ॥३२॥
लङ्कायां सर्वभूतानि विनेदुर्विकृतैः स्वरैः ॥३२॥
32. tasya niryāṇa ghoṣeṇa rākṣasānāṃ ca nardatām ,
laṅkāyāṃ sarvabhūtāni vinedurvikṛtaiḥ svaraiḥ.
laṅkāyāṃ sarvabhūtāni vinedurvikṛtaiḥ svaraiḥ.
32.
tasya niryāṇaghoṣeṇa rākṣasānām ca nardatām
laṅkāyām sarvabhūtāni vineduḥ vikṛtaiḥ svaraiḥ
laṅkāyām sarvabhūtāni vineduḥ vikṛtaiḥ svaraiḥ
32.
tasya niryāṇaghoṣeṇa ca nardatām rākṣasānām ghoṣeṇa
laṅkāyām sarvabhūtāni vikṛtaiḥ svaraiḥ vineduḥ
laṅkāyām sarvabhūtāni vikṛtaiḥ svaraiḥ vineduḥ
32.
At the sound of his (Prahasta's) sally and the roaring of the Rākṣasas, all creatures in Lanka cried out with distorted, eerie voices.
व्यभ्रमाकाशमाविश्य मांसशोणितभोजनाः ।
मण्डलान्यपसव्यानि खगाश्चक्रू रथं प्रति ॥३३॥
मण्डलान्यपसव्यानि खगाश्चक्रू रथं प्रति ॥३३॥
33. vyabhramākāśamāviśya māṃsaśoṇitabhojanāḥ ,
maṇḍalānyapasavyāni khagāścakrū rathaṃ prati.
maṇḍalānyapasavyāni khagāścakrū rathaṃ prati.
33.
vyabhram ākāśam āviśya māṃsaśoṇitabhojanāḥ
maṇḍalāni apasavyāni khagāḥ cakruḥ ratham prati
maṇḍalāni apasavyāni khagāḥ cakruḥ ratham prati
33.
māṃsaśoṇitabhojanāḥ khagāḥ vyabhram ākāśam
āviśya ratham prati apasavyāni maṇḍalāni cakruḥ
āviśya ratham prati apasavyāni maṇḍalāni cakruḥ
33.
Flesh and blood-eating birds, having entered the cloudless sky, flew in inauspicious circles around the chariot.
वमन्त्यः पावकज्वालाः
शिवा घोरा ववाशिरे ॥३४॥
शिवा घोरा ववाशिरे ॥३४॥
34. vamantyaḥ pāvakajvālāḥ
śivā ghorā vavāśire.
śivā ghorā vavāśire.
34.
vamantyaḥ pāvakajvālāḥ
śivāḥ ghorāḥ vavāśire
śivāḥ ghorāḥ vavāśire
34.
pāvakajvālāḥ vamantyaḥ
ghorāḥ śivāḥ vavāśire
ghorāḥ śivāḥ vavāśire
34.
Terrifying jackals, spewing flames of fire, howled.
अन्तरिक्षात् पपातोल्का वायुश्च परुषो ववौ ।
अन्योन्यमभिसंरब्धा ग्रहाश्च न चकाशिरे ॥३५॥
अन्योन्यमभिसंरब्धा ग्रहाश्च न चकाशिरे ॥३५॥
35. antarikṣāt papātolkā vāyuśca paruṣo vavau ,
anyonyamabhisaṃrabdhā grahāśca na cakāśire.
anyonyamabhisaṃrabdhā grahāśca na cakāśire.
35.
antarikṣāt papāta ulkā vāyuḥ ca paruṣaḥ vavau
anyonyam abhisaṃrabdhāḥ grahāḥ ca na cakāśire
anyonyam abhisaṃrabdhāḥ grahāḥ ca na cakāśire
35.
A meteor fell from the sky, and a harsh wind blew. The planets, greatly agitated, did not shine.
ववर्षू रुधिरं चास्य सिषिचुश्च पुरःसरान् ।
केतुमूर्धनि गृध्रो ऽस्य विलीनो दक्षिणामुखः ॥३६॥
केतुमूर्धनि गृध्रो ऽस्य विलीनो दक्षिणामुखः ॥३६॥
36. vavarṣū rudhiraṃ cāsya siṣicuśca puraḥsarān ,
ketumūrdhani gṛdhro'sya vilīno dakṣiṇāmukhaḥ.
ketumūrdhani gṛdhro'sya vilīno dakṣiṇāmukhaḥ.
36.
vavarṣuḥ rudhiram ca asya siṣicuḥ ca puraḥsarān
ketumūrdhani gṛdhraḥ asya vilīnaḥ dakṣiṇāmukhaḥ
ketumūrdhani gṛdhraḥ asya vilīnaḥ dakṣiṇāmukhaḥ
36.
Blood rained upon him, and it was sprinkled on his vanguard. A vulture settled on the top of his banner, facing south.
सारथेर्बहुशश्चास्य संग्राममवगाहतः ।
प्रतोदो न्यपतद्धस्तात् सूतस्य हयसादिनः ॥३७॥
प्रतोदो न्यपतद्धस्तात् सूतस्य हयसादिनः ॥३७॥
37. sāratherbahuśaścāsya saṃgrāmamavagāhataḥ ,
pratodo nyapataddhastāt sūtasya hayasādinaḥ.
pratodo nyapataddhastāt sūtasya hayasādinaḥ.
37.
sārather bahuśaḥ ca asya saṃgrāmam avagāhataḥ
pratodaḥ nyapatat hastāt sūtasya hayasādinaḥ
pratodaḥ nyapatat hastāt sūtasya hayasādinaḥ
37.
The goad fell from the hand of his charioteer, who often plunged into battle.
निर्याण श्रीश्च यास्यासीद्भास्वरा च सुदुर्लभा ।
सा ननाश मुहूर्तेन समे च स्खलिता हयाः ॥३८॥
सा ननाश मुहूर्तेन समे च स्खलिता हयाः ॥३८॥
38. niryāṇa śrīśca yāsyāsīdbhāsvarā ca sudurlabhā ,
sā nanāśa muhūrtena same ca skhalitā hayāḥ.
sā nanāśa muhūrtena same ca skhalitā hayāḥ.
38.
niryāṇaśrīḥ ca yā asya āsīt bhāsvarā ca sudurlabhā
sā nanāśa muhūrtena same ca skhalitāḥ hayāḥ
sā nanāśa muhūrtena same ca skhalitāḥ hayāḥ
38.
The glorious and very rare splendor of his departure, which was his, perished in a moment. His horses also stumbled on level ground.
प्रहस्तं त्वभिनिर्यान्तं प्रख्यात बलपौरुषम् ।
युधि नानाप्रहरणा कपिसेनाभ्यवर्तत ॥३९॥
युधि नानाप्रहरणा कपिसेनाभ्यवर्तत ॥३९॥
39. prahastaṃ tvabhiniryāntaṃ prakhyāta balapauruṣam ,
yudhi nānāpraharaṇā kapisenābhyavartata.
yudhi nānāpraharaṇā kapisenābhyavartata.
39.
prahastam tu abhiniryāntam prakhyāta balapauruṣam
yudhi nānāpraharāṇā kapisenā abhyavartata
yudhi nānāpraharāṇā kapisenā abhyavartata
39.
kapi-senā nānā-praharāṇā yudhi prakhyāta-balapauruṣam
abhiniryāntam prahastam tu abhyavartata
abhiniryāntam prahastam tu abhyavartata
39.
As Prahasta, renowned for his strength and valor, advanced, the monkey army, armed with various weapons, attacked him in battle.
अथ घोषः सुतुमुलो हरीणां समजायत ।
वृक्षानारुजतां चैव गुर्वीश्चागृह्णतां शिलाः ॥४०॥
वृक्षानारुजतां चैव गुर्वीश्चागृह्णतां शिलाः ॥४०॥
40. atha ghoṣaḥ sutumulo harīṇāṃ samajāyata ,
vṛkṣānārujatāṃ caiva gurvīścāgṛhṇatāṃ śilāḥ.
vṛkṣānārujatāṃ caiva gurvīścāgṛhṇatāṃ śilāḥ.
40.
atha ghoṣaḥ sutumulaḥ harīṇām samajāyata vṛkṣān
ārujatām ca eva gurvīḥ ca agṛhṇatām śilāḥ
ārujatām ca eva gurvīḥ ca agṛhṇatām śilāḥ
40.
atha harīṇām (vṛkṣān ārujatām ca eva gurvīḥ ca
agṛhṇatām śilāḥ) sutumulaḥ ghoṣaḥ samajāyata
agṛhṇatām śilāḥ) sutumulaḥ ghoṣaḥ samajāyata
40.
Then, a very tremendous roar arose from the monkeys, as they were tearing down trees and grasping heavy rocks.
उभे प्रमुदिते सैन्ये रक्षोगणवनौकसाम् ।
वेगितानां समर्थानामन्योन्यवधकाङ्क्षिणाम् ।
परस्परं चाह्वयतां निनादः श्रूयते महान् ॥४१॥
वेगितानां समर्थानामन्योन्यवधकाङ्क्षिणाम् ।
परस्परं चाह्वयतां निनादः श्रूयते महान् ॥४१॥
41. ubhe pramudite sainye rakṣogaṇavanaukasām ,
vegitānāṃ samarthānāmanyonyavadhakāṅkṣiṇām ,
parasparaṃ cāhvayatāṃ ninādaḥ śrūyate mahān.
vegitānāṃ samarthānāmanyonyavadhakāṅkṣiṇām ,
parasparaṃ cāhvayatāṃ ninādaḥ śrūyate mahān.
41.
ubhe pramudite sainya rakṣogaṇa-vanaukasām
vegitānām samarthānām
anyonyavadha-kāṅkṣiṇām parasparam
ca āhvayatām ninādaḥ śrūyate mahān
vegitānām samarthānām
anyonyavadha-kāṅkṣiṇām parasparam
ca āhvayatām ninādaḥ śrūyate mahān
41.
ubhe pramudite sainye (rakṣogaṇa-vanaukasām
vegitānām samarthānām
anyonyavadha-kāṅkṣiṇām parasparam
ca āhvayatām) mahān ninādaḥ śrūyate
vegitānām samarthānām
anyonyavadha-kāṅkṣiṇām parasparam
ca āhvayatām) mahān ninādaḥ śrūyate
41.
A great clamor was heard from both excited armies, those of the demon hordes and the monkey residents. They were swift, powerful, desirous of mutual destruction, and challenging each other.
ततः प्रहस्तः कपिराजवाहिनीमभिप्रतस्थे विजयाय दुर्मतिः ।
विवृद्धवेगां च विवेश तां चमूं यथा मुमूर्षुः शलभो विभावसुम् ॥४२॥
विवृद्धवेगां च विवेश तां चमूं यथा मुमूर्षुः शलभो विभावसुम् ॥४२॥
42. tataḥ prahastaḥ kapirājavāhinīmabhipratasthe vijayāya durmatiḥ ,
vivṛddhavegāṃ ca viveśa tāṃ camūṃ yathā mumūrṣuḥ śalabho vibhāvasum.
vivṛddhavegāṃ ca viveśa tāṃ camūṃ yathā mumūrṣuḥ śalabho vibhāvasum.
42.
tataḥ prahastaḥ kapirāja-vāhinīm
abhipratasthe vijayāya durmatiḥ
vivṛddhavegām ca viveśa tām camūm
yathā mumūrṣuḥ śalabhaḥ vibhāvasum
abhipratasthe vijayāya durmatiḥ
vivṛddhavegām ca viveśa tām camūm
yathā mumūrṣuḥ śalabhaḥ vibhāvasum
42.
tataḥ durmatiḥ prahastaḥ vijayāya
kapirāja-vāhinīm abhipratasthe ca
vivṛddhavegām tām camūm viveśa
yathā mumūrṣuḥ śalabhaḥ vibhāvasum
kapirāja-vāhinīm abhipratasthe ca
vivṛddhavegām tām camūm viveśa
yathā mumūrṣuḥ śalabhaḥ vibhāvasum
42.
Then Prahasta, ill-advised and seeking victory, advanced towards the monkey king's army. He plunged into that fiercely surging host, just as a moth, desiring its own destruction, flies into a blazing fire.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45 (current chapter)
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100