वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-29
अथ तौ देशकालज्ञौ राजपुत्रावरिंदमौ ।
देशे काले च वाक्यज्ञावब्रूतां कौशिकं वचः ॥१॥
देशे काले च वाक्यज्ञावब्रूतां कौशिकं वचः ॥१॥
1. atha tau deśakālajñau rājaputrāvariṃdamau ,
deśe kāle ca vākyajñāvabrūtāṃ kauśikaṃ vacaḥ.
deśe kāle ca vākyajñāvabrūtāṃ kauśikaṃ vacaḥ.
1.
atha tau deśa-kāla-jñau rāja-putrau ariṃ-damau
deśe kāle ca vākya-jñau abrutām kauśikam vacaḥ
deśe kāle ca vākya-jñau abrutām kauśikam vacaḥ
1.
atha tau rāja-putrau ariṃ-damau deśa-kāla-jñau ca
deśe kāle vākya-jñau (santaḥ) kauśikam vacaḥ abrutām
deśe kāle vākya-jñau (santaḥ) kauśikam vacaḥ abrutām
1.
Then, those two princes, suppressors of enemies, knowledgeable of place and time, and knowing what to say, spoke these words to Kauśika (Viśvāmitra) at the right place and time.
भगवञ् श्रोतुमिच्छावो यस्मिन् काले निशाचरौ ।
संरक्षणीयौ तौ ब्रह्मन्नातिवर्तेत तत्क्षणम् ॥२॥
संरक्षणीयौ तौ ब्रह्मन्नातिवर्तेत तत्क्षणम् ॥२॥
2. bhagavañ śrotumicchāvo yasmin kāle niśācarau ,
saṃrakṣaṇīyau tau brahmannātivarteta tatkṣaṇam.
saṃrakṣaṇīyau tau brahmannātivarteta tatkṣaṇam.
2.
bhagavan śrotum icchāvaḥ yasmin kāle niśā-carau
saṃrakṣaṇīyau tau brahman na ativarteta tat-kṣaṇam
saṃrakṣaṇīyau tau brahman na ativarteta tat-kṣaṇam
2.
bhagavan brahman,
yasmin kāle tau niśā-carau saṃrakṣaṇīyau (staḥ),
(tat) śrotum icchāvaḥ.
tat-kṣaṇam na ativarteta
yasmin kāle tau niśā-carau saṃrakṣaṇīyau (staḥ),
(tat) śrotum icchāvaḥ.
tat-kṣaṇam na ativarteta
2.
“O Venerable One, O Brahmin, we wish to hear at what time the two night-stalkers should be protected (from harming your yajña). That moment should not be delayed.”
एवं ब्रुवाणौ काकुत्स्थौ त्वरमाणौ युयुत्सया ।
सर्वे ते मुनयः प्रीताः प्रशशंसुर्नृपात्मजौ ॥३॥
सर्वे ते मुनयः प्रीताः प्रशशंसुर्नृपात्मजौ ॥३॥
3. evaṃ bruvāṇau kākutsthau tvaramāṇau yuyutsayā ,
sarve te munayaḥ prītāḥ praśaśaṃsurnṛpātmajau.
sarve te munayaḥ prītāḥ praśaśaṃsurnṛpātmajau.
3.
evam bruvāṇau kākutsthau tvaramāṇau yuyutsayā
sarve te munayaḥ prītāḥ praśaśaṃsuḥ nṛpa-ātmajau
sarve te munayaḥ prītāḥ praśaśaṃsuḥ nṛpa-ātmajau
3.
evam yuyutsayā tvaramāṇau bruvāṇau (tau) kākutsthau,
te sarve munayaḥ prītāḥ (santaḥ) nṛpa-ātmajau praśaśaṃsuḥ
te sarve munayaḥ prītāḥ (santaḥ) nṛpa-ātmajau praśaśaṃsuḥ
3.
When the two Kakutstha princes, speaking thus with eagerness to fight, (said this), all those sages, pleased, praised the two sons of the king.
अद्य प्रभृति षड्रात्रं रक्षतं राघवौ युवाम् ।
दीक्षां गतो ह्येष मुनिर्मौनित्वं च गमिष्यति ॥४॥
दीक्षां गतो ह्येष मुनिर्मौनित्वं च गमिष्यति ॥४॥
4. adya prabhṛti ṣaḍrātraṃ rakṣataṃ rāghavau yuvām ,
dīkṣāṃ gato hyeṣa munirmaunitvaṃ ca gamiṣyati.
dīkṣāṃ gato hyeṣa munirmaunitvaṃ ca gamiṣyati.
4.
adya prabhṛti ṣaḍrātrām rakṣatam rāghavau yuvām
dīkṣām gataḥ hi eṣaḥ muniḥ maunitvam ca gamiṣyati
dīkṣām gataḥ hi eṣaḥ muniḥ maunitvam ca gamiṣyati
4.
yuvām rāghavau adya prabhṛti ṣaḍrātrām rakṣatam
hi eṣaḥ muniḥ dīkṣām gataḥ ca maunitvam gamiṣyati
hi eṣaḥ muniḥ dīkṣām gataḥ ca maunitvam gamiṣyati
4.
From today onwards, for six nights, you two Raghava brothers must protect (this place). For this sage has entered into a ritual initiation (dīkṣā) and will observe a vow of silence.
तौ तु तद्वचनं श्रुत्वा राजपुत्रौ यशस्विनौ ।
अनिद्रौ षडहोरात्रं तपोवनमरक्षताम् ॥५॥
अनिद्रौ षडहोरात्रं तपोवनमरक्षताम् ॥५॥
5. tau tu tadvacanaṃ śrutvā rājaputrau yaśasvinau ,
anidrau ṣaḍahorātraṃ tapovanamarakṣatām.
anidrau ṣaḍahorātraṃ tapovanamarakṣatām.
5.
tau tu tat vacanam śrutvā rājaputrau yaśasvinau
anidrau ṣaḍahorātrām tapovanam arakṣatām
anidrau ṣaḍahorātrām tapovanam arakṣatām
5.
tu tau yaśasvinau rājaputrau tat vacanam śrutvā
anidrau ṣaḍahorātrām tapovanam arakṣatām
anidrau ṣaḍahorātrām tapovanam arakṣatām
5.
Those two glorious princes, having heard his words, protected the hermitage for six days and nights without sleeping.
उपासां चक्रतुर्वीरौ यत्तौ परमधन्विनौ ।
ररक्षतुर्मुनिवरं विश्वामित्रमरिंदमौ ॥६॥
ररक्षतुर्मुनिवरं विश्वामित्रमरिंदमौ ॥६॥
6. upāsāṃ cakraturvīrau yattau paramadhanvinau ,
rarakṣaturmunivaraṃ viśvāmitramariṃdamau.
rarakṣaturmunivaraṃ viśvāmitramariṃdamau.
6.
upāsām cakratuḥ vīrau yattau paramadhanvinau
rarakṣatuḥ munivaram viśvāmitram arindamau
rarakṣatuḥ munivaram viśvāmitram arindamau
6.
vīrau yattau paramadhanvinau arindamau
munivaram viśvāmitram upāsām cakratuḥ rarakṣatuḥ
munivaram viśvāmitram upāsām cakratuḥ rarakṣatuḥ
6.
The two heroic, attentive, and supreme archers, those subduers of foes, attended upon and protected the best of sages, Vishvamitra.
अथ काले गते तस्मिन् षष्ठे ऽहनि समागते ।
सौमित्रमब्रवीद् रामो यत्तो भव समाहितः ॥७॥
सौमित्रमब्रवीद् रामो यत्तो भव समाहितः ॥७॥
7. atha kāle gate tasmin ṣaṣṭhe'hani samāgate ,
saumitramabravīd rāmo yatto bhava samāhitaḥ.
saumitramabravīd rāmo yatto bhava samāhitaḥ.
7.
atha kāle gate tasmin ṣaṣṭhe ahani samāgate
saumitram abravīt rāmaḥ yattaḥ bhava samāhitaḥ
saumitram abravīt rāmaḥ yattaḥ bhava samāhitaḥ
7.
atha tasmin kāle gate ṣaṣṭhe ahani samāgate
rāmaḥ saumitram abravīt yattaḥ samāhitaḥ bhava
rāmaḥ saumitram abravīt yattaḥ samāhitaḥ bhava
7.
Then, when that time had passed and the sixth day arrived, Rama said to Saumitra (Lakshmana), "Be attentive and composed."
रामस्यैवं ब्रुवाणस्य त्वरितस्य युयुत्सया ।
प्रजज्वाल ततो वेदिः सोपाध्यायपुरोहिता ॥८॥
प्रजज्वाल ततो वेदिः सोपाध्यायपुरोहिता ॥८॥
8. rāmasyaivaṃ bruvāṇasya tvaritasya yuyutsayā ,
prajajvāla tato vediḥ sopādhyāyapurohitā.
prajajvāla tato vediḥ sopādhyāyapurohitā.
8.
rāmasya evam bruvāṇasya tvaritasya yuyutsayā
prajajvāla tataḥ vediḥ sa-upādhyāya-purohitā
prajajvāla tataḥ vediḥ sa-upādhyāya-purohitā
8.
rāmasya evam bruvāṇasya tvaritasya yuyutsayā
tataḥ sa-upādhyāya-purohitā vediḥ prajajvāla
tataḥ sa-upādhyāya-purohitā vediḥ prajajvāla
8.
As Rāma, eager to fight, spoke in this manner, the sacrificial altar, accompanied by the preceptor and the priest, suddenly blazed up.
मन्त्रवच्च यथान्यायं यज्ञो ऽसौ संप्रवर्तते ।
आकाशे च महाञ् शब्दः प्रादुरासीद्भयानकः ॥९॥
आकाशे च महाञ् शब्दः प्रादुरासीद्भयानकः ॥९॥
9. mantravacca yathānyāyaṃ yajño'sau saṃpravartate ,
ākāśe ca mahāñ śabdaḥ prādurāsīdbhayānakaḥ.
ākāśe ca mahāñ śabdaḥ prādurāsīdbhayānakaḥ.
9.
mantravat ca yathānyāyam yajñaḥ asau sam-pravartate
ākāśe ca mahān śabdaḥ prādura-āsīt bhayānakaḥ
ākāśe ca mahān śabdaḥ prādura-āsīt bhayānakaḥ
9.
ca asau yajñaḥ mantravat ca yathānyāyam sam-pravartate
ākāśe ca mahān bhayānakaḥ śabdaḥ prādura-āsīt
ākāśe ca mahān bhayānakaḥ śabdaḥ prādura-āsīt
9.
And this sacrificial ritual (yajña) was being performed according to the sacred verses and proper procedure. Also, a great and terrifying sound arose in the sky.
आवार्य गगनं मेघो यथा प्रावृषि निर्गतः ।
तथा मायां विकुर्वाणौ राक्षसावभ्यधावताम् ॥१०॥
तथा मायां विकुर्वाणौ राक्षसावभ्यधावताम् ॥१०॥
10. āvārya gaganaṃ megho yathā prāvṛṣi nirgataḥ ,
tathā māyāṃ vikurvāṇau rākṣasāvabhyadhāvatām.
tathā māyāṃ vikurvāṇau rākṣasāvabhyadhāvatām.
10.
āvārya gaganaṃ meghaḥ yathā prāvṛṣi nirgataḥ
tathā māyām vikurvāṇau rākṣasau abhi-a-dhāvatām
tathā māyām vikurvāṇau rākṣasau abhi-a-dhāvatām
10.
yathā meghaḥ gaganaṃ āvārya prāvṛṣi nirgataḥ
tathā māyām vikurvāṇau rākṣasau abhi-a-dhāvatām
tathā māyām vikurvāṇau rākṣasau abhi-a-dhāvatām
10.
Just as a cloud, having covered the sky, emerges during the rainy season, similarly, two demons, displaying their magical illusion (māyā), rushed forth.
मारीचश्च सुबाहुश्च तयोरनुचरास्तथा ।
आगम्य भीमसंकाशा रुधिरौघानवासृजन् ॥११॥
आगम्य भीमसंकाशा रुधिरौघानवासृजन् ॥११॥
11. mārīcaśca subāhuśca tayoranucarāstathā ,
āgamya bhīmasaṃkāśā rudhiraughānavāsṛjan.
āgamya bhīmasaṃkāśā rudhiraughānavāsṛjan.
11.
mārīcaḥ ca subāhuḥ ca tayoḥ anucarāḥ tathā
āgamya bhīmasaṃkāśāḥ rudhira-oghān ava-asṛjan
āgamya bhīmasaṃkāśāḥ rudhira-oghān ava-asṛjan
11.
ca mārīcaḥ ca subāhuḥ tathā tayoḥ anucarāḥ
āgamya bhīmasaṃkāśāḥ rudhira-oghān ava-asṛjan
āgamya bhīmasaṃkāśāḥ rudhira-oghān ava-asṛjan
11.
Mārīca and Subāhu, along with their followers, having arrived, and appearing terrifying, discharged torrents of blood.
तावापतन्तौ सहसा दृष्ट्वा राजीवलोचनः ।
लक्ष्मणं त्वभिसंप्रेक्ष्य रामो वचनमब्रवीत् ॥१२॥
लक्ष्मणं त्वभिसंप्रेक्ष्य रामो वचनमब्रवीत् ॥१२॥
12. tāvāpatantau sahasā dṛṣṭvā rājīvalocanaḥ ,
lakṣmaṇaṃ tvabhisaṃprekṣya rāmo vacanamabravīt.
lakṣmaṇaṃ tvabhisaṃprekṣya rāmo vacanamabravīt.
12.
tāu āpatantau sahasā dṛṣṭvā rājīvalocanaḥ
lakṣmaṇam tu abhisaṃprekṣya rāmaḥ vacanam abravīt
lakṣmaṇam tu abhisaṃprekṣya rāmaḥ vacanam abravīt
12.
rāmaḥ rājīvalocanaḥ tāu sahasā āpatantau dṛṣṭvā,
tu lakṣmaṇam abhisaṃprekṣya,
vacanam abravīt
tu lakṣmaṇam abhisaṃprekṣya,
vacanam abravīt
12.
Seeing those two (demons) suddenly approaching, the lotus-eyed Rāma, looking towards Lakṣmaṇa, spoke these words.
पश्य लक्ष्मण दुर्वृत्तान् राक्षसान्पिशिताशनान् ।
मानवास्त्रसमाधूताननिलेन यथाघनान् ॥१३॥
मानवास्त्रसमाधूताननिलेन यथाघनान् ॥१३॥
13. paśya lakṣmaṇa durvṛttān rākṣasānpiśitāśanān ,
mānavāstrasamādhūtānanilena yathāghanān.
mānavāstrasamādhūtānanilena yathāghanān.
13.
paśya lakṣmaṇa durvṛttān rākṣasān piśitāśanān
mānavāstrasamādhūtān anilena yathā ghanān
mānavāstrasamādhūtān anilena yathā ghanān
13.
lakṣmaṇa,
paśya durvṛttān piśitāśanān rākṣasān,
mānavāstrasamādhūtān,
yathā ghanān anilena
paśya durvṛttān piśitāśanān rākṣasān,
mānavāstrasamādhūtān,
yathā ghanān anilena
13.
"Behold, Lakṣmaṇa, these wicked, flesh-eating demons (rākṣasas), scattered by the Manava missile just as clouds are dispersed by the wind."
मानवं परमोदारमस्त्रं परमभास्वरम् ।
चिक्षेप परमक्रुद्धो मारीचोरसि राघवः ॥१४॥
चिक्षेप परमक्रुद्धो मारीचोरसि राघवः ॥१४॥
14. mānavaṃ paramodāramastraṃ paramabhāsvaram ,
cikṣepa paramakruddho mārīcorasi rāghavaḥ.
cikṣepa paramakruddho mārīcorasi rāghavaḥ.
14.
mānavam paramodāram astram paramabhāsvaram
cikṣepa paramakruddhaḥ mārīca urasi rāghavaḥ
cikṣepa paramakruddhaḥ mārīca urasi rāghavaḥ
14.
paramakruddhaḥ rāghavaḥ,
paramodāram paramabhāsvaram mānavam astram mārīca urasi cikṣepa
paramodāram paramabhāsvaram mānavam astram mārīca urasi cikṣepa
14.
Supremely enraged, Rāghava (Rāma) hurled the most excellent and supremely radiant Manava missile (astra) into Marīca's chest.
स तेन परमास्त्रेण मानवेन समाहितः ।
संपूर्णं योजनशतं क्षिप्तः सागरसंप्लवे ॥१५॥
संपूर्णं योजनशतं क्षिप्तः सागरसंप्लवे ॥१५॥
15. sa tena paramāstreṇa mānavena samāhitaḥ ,
saṃpūrṇaṃ yojanaśataṃ kṣiptaḥ sāgarasaṃplave.
saṃpūrṇaṃ yojanaśataṃ kṣiptaḥ sāgarasaṃplave.
15.
sa tena paramāstreṇa mānavena samāhitaḥ
sampūrṇam yojanaśatam kṣiptaḥ sāgarasaṃplave
sampūrṇam yojanaśatam kṣiptaḥ sāgarasaṃplave
15.
sa tena mānavena paramāstreṇa samāhitaḥ,
sampūrṇam yojanaśatam sāgarasaṃplave kṣiptaḥ
sampūrṇam yojanaśatam sāgarasaṃplave kṣiptaḥ
15.
Struck by that supreme Manava missile (astra), he (Marīca) was hurled a full hundred yojanas into the ocean (sāgara).
विचेतनं विघूर्णन्तं शीतेषुबलपीडितम् ।
निरस्तं दृश्य मारीचं रामो लक्ष्मणमब्रवीत् ॥१६॥
निरस्तं दृश्य मारीचं रामो लक्ष्मणमब्रवीत् ॥१६॥
16. vicetanaṃ vighūrṇantaṃ śīteṣubalapīḍitam ,
nirastaṃ dṛśya mārīcaṃ rāmo lakṣmaṇamabravīt.
nirastaṃ dṛśya mārīcaṃ rāmo lakṣmaṇamabravīt.
16.
vicetanam vighūrṇantam śiteṣubalapīḍitam
nirastam dṛśya mārīcam rāmaḥ lakṣmaṇam abravīt
nirastam dṛśya mārīcam rāmaḥ lakṣmaṇam abravīt
16.
rāmaḥ mārīcam vicetanam vighūrṇantam
śiteṣubalapīḍitam nirastam dṛśya lakṣmaṇam abravīt
śiteṣubalapīḍitam nirastam dṛśya lakṣmaṇam abravīt
16.
When Rāma saw Mārīca unconscious, reeling, afflicted by the force of sharp arrows, and cast down to the ground, he spoke to Lakṣmaṇa.
पश्य लक्ष्मण शीतेषुं मानवं धर्मसंहितम् ।
मोहयित्वा नयत्येनं न च प्राणैर्वियुज्यते ॥१७॥
मोहयित्वा नयत्येनं न च प्राणैर्वियुज्यते ॥१७॥
17. paśya lakṣmaṇa śīteṣuṃ mānavaṃ dharmasaṃhitam ,
mohayitvā nayatyenaṃ na ca prāṇairviyujyate.
mohayitvā nayatyenaṃ na ca prāṇairviyujyate.
17.
paśya lakṣmaṇa śiteṣum mānavam dharmasaṃhitam
mohayitvā nayati enam na ca prāṇaiḥ viyujyate
mohayitvā nayati enam na ca prāṇaiḥ viyujyate
17.
lakṣmaṇa paśya śiteṣum mānavam dharmasaṃhitam
mohayitvā enam nayati ca na prāṇaiḥ viyujyate
mohayitvā enam nayati ca na prāṇaiḥ viyujyate
17.
"Observe, Lakṣmaṇa, this sharp arrow (śiteṣu), which is meant for human-like foes and functions according to its inherent natural law (dharma): it has merely bewildered him and carried him away, but he is not deprived of his life.
इमानपि वधिष्यामि निर्घृणान्दुष्टचारिणः ।
राक्षसान्पापकर्मस्थान्यज्ञघ्नान् रुधिराशनान् ॥१८॥
राक्षसान्पापकर्मस्थान्यज्ञघ्नान् रुधिराशनान् ॥१८॥
18. imānapi vadhiṣyāmi nirghṛṇānduṣṭacāriṇaḥ ,
rākṣasānpāpakarmasthānyajñaghnān rudhirāśanān.
rākṣasānpāpakarmasthānyajñaghnān rudhirāśanān.
18.
imān api vadhiṣyāmi nirghṛṇān duṣṭacāriṇaḥ
rākṣasān pāpakarmasthānyajñaghnān rudhirāśanān
rākṣasān pāpakarmasthānyajñaghnān rudhirāśanān
18.
api imān nirghṛṇān duṣṭacāriṇaḥ rākṣasān
pāpakarmasthānyajñaghnān rudhirāśanān vadhiṣyāmi
pāpakarmasthānyajñaghnān rudhirāśanān vadhiṣyāmi
18.
I will also kill these merciless, evil-doing demons, whose actions are sinful and who obstruct Vedic rituals (yajña), and who devour blood.
विगृह्य सुमहच्चास्त्रमाग्नेयं रघुनन्दनः ।
सुबाहुरसि चिक्षेप स विद्धः प्रापतद्भुवि ॥१९॥
सुबाहुरसि चिक्षेप स विद्धः प्रापतद्भुवि ॥१९॥
19. vigṛhya sumahaccāstramāgneyaṃ raghunandanaḥ ,
subāhurasi cikṣepa sa viddhaḥ prāpatadbhuvi.
subāhurasi cikṣepa sa viddhaḥ prāpatadbhuvi.
19.
vigṛhya sumahat ca astram āgneyam raghunandanaḥ
subāhuḥ asi cikṣepa sa viddhaḥ prāpatat bhuvi
subāhuḥ asi cikṣepa sa viddhaḥ prāpatat bhuvi
19.
raghunandanaḥ sumahat ca āgneyam astram vigṛhya
subāhuḥ asi cikṣepa sa viddhaḥ bhuvi prāpatat
subāhuḥ asi cikṣepa sa viddhaḥ bhuvi prāpatat
19.
Rāma (raghunandana), the joy of the Raghu dynasty, having taken up the very mighty Agneya missile, hurled it at Subāhu. Pierced by it, he (Subāhu) fell to the ground.
शेषान् वायव्यमादाय निजघान महायशाः ।
राघवः परमोदारो मुनीनां मुदमावहन् ॥२०॥
राघवः परमोदारो मुनीनां मुदमावहन् ॥२०॥
20. śeṣān vāyavyamādāya nijaghāna mahāyaśāḥ ,
rāghavaḥ paramodāro munīnāṃ mudamāvahan.
rāghavaḥ paramodāro munīnāṃ mudamāvahan.
20.
śeṣān vāyavyam ādāya nijaghāna mahāyaśāḥ
rāghavaḥ paramaudāraḥ munīnām mudam āvahan
rāghavaḥ paramaudāraḥ munīnām mudam āvahan
20.
rāghavaḥ mahāyaśāḥ paramaudāraḥ vāyavyam
ādāya śeṣān nijaghāna munīnām mudam āvahan
ādāya śeṣān nijaghāna munīnām mudam āvahan
20.
The greatly renowned (mahāyaśas) Rāghava, supremely noble, took the wind-weapon (vāyavya) and killed the remaining demons, thus bringing joy to the sages.
स हत्वा राक्षसान् सर्वान्यज्ञघ्नान् रघुनन्दनः ।
ऋषिभिः पूजितस्तत्र यथेन्द्रो विजये पुरा ॥२१॥
ऋषिभिः पूजितस्तत्र यथेन्द्रो विजये पुरा ॥२१॥
21. sa hatvā rākṣasān sarvānyajñaghnān raghunandanaḥ ,
ṛṣibhiḥ pūjitastatra yathendro vijaye purā.
ṛṣibhiḥ pūjitastatra yathendro vijaye purā.
21.
saḥ hatvā rākṣasān sarvān yajñaghnān raghunandanaḥ
ṛṣibhiḥ pūjitaḥ tatra yathā indraḥ vijaye purā
ṛṣibhiḥ pūjitaḥ tatra yathā indraḥ vijaye purā
21.
raghunandanaḥ saḥ hatvā sarvān yajñaghnān rākṣasān
tatra ṛṣibhiḥ pūjitaḥ yathā purā vijaye indraḥ
tatra ṛṣibhiḥ pūjitaḥ yathā purā vijaye indraḥ
21.
Having killed all the demons, the obstructors of ritual Vedic rituals (yajña), Rāma (Raghunandana) was honored there by the sages, just as Indra was formerly worshipped in victory.
अथ यज्ञे समाप्ते तु विश्वामित्रो महामुनिः ।
निरीतिका दिशो दृष्ट्वा काकुत्स्थमिदमब्रवीत् ॥२२॥
निरीतिका दिशो दृष्ट्वा काकुत्स्थमिदमब्रवीत् ॥२२॥
22. atha yajñe samāpte tu viśvāmitro mahāmuniḥ ,
nirītikā diśo dṛṣṭvā kākutsthamidamabravīt.
nirītikā diśo dṛṣṭvā kākutsthamidamabravīt.
22.
atha yajñe samāpte tu viśvāmitraḥ mahāmuniḥ
nirītīkāḥ diśaḥ dṛṣṭvā kākutstham idam abravīt
nirītīkāḥ diśaḥ dṛṣṭvā kākutstham idam abravīt
22.
atha tu yajñe samāpte viśvāmitraḥ mahāmuniḥ
nirītīkāḥ diśaḥ dṛṣṭvā idam kākutstham abravīt
nirītīkāḥ diśaḥ dṛṣṭvā idam kākutstham abravīt
22.
Then, when the Vedic ritual (yajña) was completed, Vishvamitra, the great sage, seeing all directions free from danger, spoke these words to Kakutstha [Rama].
कृतार्थो ऽस्मि महाबाहो कृतं गुरुवचस्त्वया ।
सिद्धाश्रममिदं सत्यं कृतं राम महायशः ॥२३॥
सिद्धाश्रममिदं सत्यं कृतं राम महायशः ॥२३॥
23. kṛtārtho'smi mahābāho kṛtaṃ guruvacastvayā ,
siddhāśramamidaṃ satyaṃ kṛtaṃ rāma mahāyaśaḥ.
siddhāśramamidaṃ satyaṃ kṛtaṃ rāma mahāyaśaḥ.
23.
kṛtārthaḥ asmi mahābāho kṛtam guruvacaḥ tvayā
siddhāśramam idam satyam kṛtam rāma mahāyaśaḥ
siddhāśramam idam satyam kṛtam rāma mahāyaśaḥ
23.
mahābāho kṛtārthaḥ asmi tvayā guruvacaḥ kṛtam
rāma mahāyaśaḥ idam siddhāśramam satyam kṛtam
rāma mahāyaśaḥ idam siddhāśramam satyam kṛtam
23.
"O mighty-armed (mahābāhu) one, I am one whose purpose has been accomplished (kṛtārtha). The word of your preceptor (guru) has been fulfilled by you. O glorious (mahāyaśas) Rāma, this hermitage (āśrama) has truly become the Hermitage of Accomplishment (Siddhāśrama)."
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29 (current chapter)
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100