वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-38
ते प्रयाता महात्मानः पार्थिवाः सर्वतो दिशम् ।
कम्पयन्तो महीं वीराः स्वपुराणि प्रहृष्टवत् ॥१॥
कम्पयन्तो महीं वीराः स्वपुराणि प्रहृष्टवत् ॥१॥
1. te prayātā mahātmānaḥ pārthivāḥ sarvato diśam ,
kampayanto mahīṃ vīrāḥ svapurāṇi prahṛṣṭavat.
kampayanto mahīṃ vīrāḥ svapurāṇi prahṛṣṭavat.
1.
te prayātāḥ mahātmānaḥ pārthivāḥ sarvataḥ diśam
| kampayantaḥ mahīm vīrāḥ svapurāṇi prahṛṣṭavat
| kampayantaḥ mahīm vīrāḥ svapurāṇi prahṛṣṭavat
1.
te mahātmānaḥ vīrāḥ pārthivāḥ mahīm kampayantaḥ
sarvataḥ diśam svapurāṇi prahṛṣṭavat prayātāḥ
sarvataḥ diśam svapurāṇi prahṛṣṭavat prayātāḥ
1.
Those great-souled (mahātman) heroic kings departed in all directions, shaking the earth, and joyfully returned to their own cities.
अक्षौहिणी सहस्रैस्ते समवेतास्त्वनेकशः ।
हृष्टाः प्रतिगताः सर्वे राघवार्थे समागताः ॥२॥
हृष्टाः प्रतिगताः सर्वे राघवार्थे समागताः ॥२॥
2. akṣauhiṇī sahasraiste samavetāstvanekaśaḥ ,
hṛṣṭāḥ pratigatāḥ sarve rāghavārthe samāgatāḥ.
hṛṣṭāḥ pratigatāḥ sarve rāghavārthe samāgatāḥ.
2.
akṣauhiṇī sahasraiḥ te samavetāḥ tu anekaśaḥ |
hṛṣṭāḥ pratigatāḥ sarve rāghavārthe samāgatāḥ
hṛṣṭāḥ pratigatāḥ sarve rāghavārthe samāgatāḥ
2.
te (ye) rāghavārthe akṣauhiṇī sahasraiḥ anekaśaḥ samāgatāḥ (āsan),
te sarve hṛṣṭāḥ pratigatāḥ.
te sarve hṛṣṭāḥ pratigatāḥ.
2.
All of them, having assembled in many thousands of akṣauhiṇīs for Rāghava's sake, joyfully returned.
ऊचुश्चैव महीपाला बलदर्पसमन्विताः ।
न नाम रावणं युद्धे पश्यामः पुरतः स्थितम् ॥३॥
न नाम रावणं युद्धे पश्यामः पुरतः स्थितम् ॥३॥
3. ūcuścaiva mahīpālā baladarpasamanvitāḥ ,
na nāma rāvaṇaṃ yuddhe paśyāmaḥ purataḥ sthitam.
na nāma rāvaṇaṃ yuddhe paśyāmaḥ purataḥ sthitam.
3.
ūcuḥ ca eva mahīpālāḥ baladarpa-samanvitāḥ na
nāma rāvaṇam yuddhe paśyāmaḥ purataḥ sthitam
nāma rāvaṇam yuddhe paśyāmaḥ purataḥ sthitam
3.
बलदर्पसमन्विताः महीपालाः च एव ऊचुः नाम
रावणम् पुरतः स्थितम् युद्धे न पश्यामः
रावणम् पुरतः स्थितम् युद्धे न पश्यामः
3.
Indeed, the kings, filled with strength and pride, declared: 'We certainly do not see Ravana standing before us in battle.'
भरतेन वयं पश्चात् समानीता निरर्थकम् ।
हता हि राक्षसास्तत्र पार्थिवैः स्युर्न संशयः ॥४॥
हता हि राक्षसास्तत्र पार्थिवैः स्युर्न संशयः ॥४॥
4. bharatena vayaṃ paścāt samānītā nirarthakam ,
hatā hi rākṣasāstatra pārthivaiḥ syurna saṃśayaḥ.
hatā hi rākṣasāstatra pārthivaiḥ syurna saṃśayaḥ.
4.
bharatena vayam paścāt samānītāḥ nirarthakam hatāḥ
hi rākṣasāḥ tatra pārthivaiḥ syuḥ na saṃśayaḥ
hi rākṣasāḥ tatra pārthivaiḥ syuḥ na saṃśayaḥ
4.
वयम् पश्चात् भरतेन निरर्थकम् समानीताः हि
राक्षसाः तत्र पार्थिवैः हताः स्युः न संशयः
राक्षसाः तत्र पार्थिवैः हताः स्युः न संशयः
4.
We were uselessly brought here by Bharata afterwards. Indeed, the Rākṣasas would certainly have been killed there by the kings; there is no doubt about it.
रामस्य बाहुवीर्येण पालिता लक्ष्मणस्य च ।
सुखं पारे समुद्रस्य युध्येम विगतज्वराः ॥५॥
सुखं पारे समुद्रस्य युध्येम विगतज्वराः ॥५॥
5. rāmasya bāhuvīryeṇa pālitā lakṣmaṇasya ca ,
sukhaṃ pāre samudrasya yudhyema vigatajvarāḥ.
sukhaṃ pāre samudrasya yudhyema vigatajvarāḥ.
5.
rāmasya bāhuvīryeṇa pālitāḥ lakṣmaṇasya ca
sukham pāre samudrasya yudhyema vigatajvarāḥ
sukham pāre samudrasya yudhyema vigatajvarāḥ
5.
रामस्य लक्ष्मणस्य च बाहुवीर्येण पालिताः (वयम्)
समुद्रस्य पारे सुखम् विगतज्वराः युध्येम
समुद्रस्य पारे सुखम् विगतज्वराः युध्येम
5.
Protected by the might of Rama's and Lakshmana's arms, we could fight happily and without anxiety on the other side of the ocean.
एताश्चान्याश्च राजानः कथास्तत्र सहस्रशः ।
कथयन्तः स्वराष्ट्राणि विविशुस्ते महारथाः ॥६॥
कथयन्तः स्वराष्ट्राणि विविशुस्ते महारथाः ॥६॥
6. etāścānyāśca rājānaḥ kathāstatra sahasraśaḥ ,
kathayantaḥ svarāṣṭrāṇi viviśuste mahārathāḥ.
kathayantaḥ svarāṣṭrāṇi viviśuste mahārathāḥ.
6.
etāḥ ca anyāḥ ca rājānaḥ kathāḥ tatra sahasraśaḥ
kathayantaḥ svarāṣṭrāṇi viviśuḥ te mahārathāḥ
kathayantaḥ svarāṣṭrāṇi viviśuḥ te mahārathāḥ
6.
ते महारथाः राजानः एताः च अन्याः च सहस्रशः कथाः
तत्र कथयन्तः (सन्तः) स्वराष्ट्राणि विविशुः
तत्र कथयन्तः (सन्तः) स्वराष्ट्राणि विविशुः
6.
While narrating these and thousands of other stories, those great warrior kings entered their respective kingdoms.
यथापुराणि ते गत्वा रत्नानि विविधानि च ।
रामाय प्रियकामार्थमुपहारान्नृपा ददुः ॥७॥
रामाय प्रियकामार्थमुपहारान्नृपा ददुः ॥७॥
7. yathāpurāṇi te gatvā ratnāni vividhāni ca ,
rāmāya priyakāmārthamupahārānnṛpā daduḥ.
rāmāya priyakāmārthamupahārānnṛpā daduḥ.
7.
yathāpurāṇi te gatvā ratnāni vividhāni ca
rāmāya priyakāmārtham upahārān nṛpāḥ daduḥ
rāmāya priyakāmārtham upahārān nṛpāḥ daduḥ
7.
As before, the kings, having fetched various jewels and gifts, presented them to Rāma, desiring to please him.
अश्वान् रत्नानि वस्त्राणि हस्तिनश्च मदोत्कटान् ।
चन्दनानि च दिव्यानि दिव्यान्याभरणानि च ॥८॥
चन्दनानि च दिव्यानि दिव्यान्याभरणानि च ॥८॥
8. aśvān ratnāni vastrāṇi hastinaśca madotkaṭān ,
candanāni ca divyāni divyānyābharaṇāni ca.
candanāni ca divyāni divyānyābharaṇāni ca.
8.
aśvān ratnāni vastrāṇi hastinaḥ ca madotkaṭān
candanāni ca divyāni divyāni ābharaṇāni ca
candanāni ca divyāni divyāni ābharaṇāni ca
8.
(They presented) horses, jewels, garments, and mighty elephants, along with divine sandalwood and splendid ornaments.
भरतो लक्ष्मणश्चैव शत्रुघ्नश्च महारथः ।
आदाय तानि रत्नानि अयोध्यामगमन्पुनः ॥९॥
आदाय तानि रत्नानि अयोध्यामगमन्पुनः ॥९॥
9. bharato lakṣmaṇaścaiva śatrughnaśca mahārathaḥ ,
ādāya tāni ratnāni ayodhyāmagamanpunaḥ.
ādāya tāni ratnāni ayodhyāmagamanpunaḥ.
9.
bharataḥ lakṣmaṇaḥ ca eva śatrughnaḥ ca mahārathaḥ
ādāya tāni ratnāni ayodhyām agaman punaḥ
ādāya tāni ratnāni ayodhyām agaman punaḥ
9.
Bharata, Lakshmana, and indeed Shatrughna, who was a great charioteer, having taken those jewels, went back to Ayodhyā.
आगताश्च पुरीं रम्यामयोध्यां पुरुषर्षभाः ।
ददुः सर्वाणि रत्नानि राघवाय महात्मने ॥१०॥
ददुः सर्वाणि रत्नानि राघवाय महात्मने ॥१०॥
10. āgatāśca purīṃ ramyāmayodhyāṃ puruṣarṣabhāḥ ,
daduḥ sarvāṇi ratnāni rāghavāya mahātmane.
daduḥ sarvāṇi ratnāni rāghavāya mahātmane.
10.
āgatāḥ ca purīm ramyām ayodhyām puruṣarṣabhāḥ
daduḥ sarvāṇi ratnāni rāghavāya mahātmane
daduḥ sarvāṇi ratnāni rāghavāya mahātmane
10.
And having arrived back at the charming city of Ayodhyā, those foremost among men presented all the jewels to the great-souled (mahātman) Rāghava.
प्रतिगृह्य च तत् सर्वं प्रीतियुक्तः स राघवः ।
सर्वाणि तानि प्रददौ सुग्रीवाय महात्मने ॥११॥
सर्वाणि तानि प्रददौ सुग्रीवाय महात्मने ॥११॥
11. pratigṛhya ca tat sarvaṃ prītiyuktaḥ sa rāghavaḥ ,
sarvāṇi tāni pradadau sugrīvāya mahātmane.
sarvāṇi tāni pradadau sugrīvāya mahātmane.
11.
pratigṛhya ca tat sarvam prītiyuktaḥ sa rāghavaḥ
sarvāṇi tāni pradadau sugrīvāya mahātmane
sarvāṇi tāni pradadau sugrīvāya mahātmane
11.
sa rāghavaḥ ca tat sarvam pratigṛhya prītiyuktaḥ
tāni sarvāṇi sugrīvāya mahātmane pradadau
tāni sarvāṇi sugrīvāya mahātmane pradadau
11.
Having received all those things, the joyful Rāghava (Rāma) then gave all of them to the great-souled Sugrīva.
विभीषणाय च ददौ ये चान्ये ऋक्षवानराः ।
हनूमत्प्रमुखा वीरा राक्षसाश्च महाबलाः ॥१२॥
हनूमत्प्रमुखा वीरा राक्षसाश्च महाबलाः ॥१२॥
12. vibhīṣaṇāya ca dadau ye cānye ṛkṣavānarāḥ ,
hanūmatpramukhā vīrā rākṣasāśca mahābalāḥ.
hanūmatpramukhā vīrā rākṣasāśca mahābalāḥ.
12.
vibhīṣaṇāya ca dadau ye ca anye ṛkṣavānarāḥ
hanūmatpramukhāḥ vīrāḥ rākṣasāḥ ca mahābalāḥ
hanūmatpramukhāḥ vīrāḥ rākṣasāḥ ca mahābalāḥ
12.
ca vibhīṣaṇāya dadau ca ye anye ṛkṣavānarāḥ
hanūmatpramukhāḥ vīrāḥ ca mahābalāḥ rākṣasāḥ
hanūmatpramukhāḥ vīrāḥ ca mahābalāḥ rākṣasāḥ
12.
He also gave to Vibhīṣaṇa, and to those other bears and monkeys, as well as to the mighty Rākṣasas who were heroes led by Hanūmat.
ते सर्वे हृष्टमनसो रामदत्तानि तान्यथ ।
शिरोभिर्धारयामासुर्बाहुभिश्च महाबलाः ॥१३॥
शिरोभिर्धारयामासुर्बाहुभिश्च महाबलाः ॥१३॥
13. te sarve hṛṣṭamanaso rāmadattāni tānyatha ,
śirobhirdhārayāmāsurbāhubhiśca mahābalāḥ.
śirobhirdhārayāmāsurbāhubhiśca mahābalāḥ.
13.
te sarve hṛṣṭamanasaḥ rāmadattāni tāni atha
śirobhiḥ dhārayāmāsuḥ bāhubhiḥ ca mahābalāḥ
śirobhiḥ dhārayāmāsuḥ bāhubhiḥ ca mahābalāḥ
13.
atha te sarve mahābalāḥ hṛṣṭamanasaḥ rāmadattāni
tāni śirobhiḥ ca bāhubhiḥ dhārayāmāsuḥ
tāni śirobhiḥ ca bāhubhiḥ dhārayāmāsuḥ
13.
All those mighty ones, with joyful minds, then bore those gifts given by Rāma upon their heads and with their arms.
पपुश्चैव सुगन्धीनि मधूनि विविधानि च ।
मांसानि च सुमृष्टानि फलान्यास्वादयन्ति च ॥१४॥
मांसानि च सुमृष्टानि फलान्यास्वादयन्ति च ॥१४॥
14. papuścaiva sugandhīni madhūni vividhāni ca ,
māṃsāni ca sumṛṣṭāni phalānyāsvādayanti ca.
māṃsāni ca sumṛṣṭāni phalānyāsvādayanti ca.
14.
papuḥ ca eva sugandhīni madhūni vividhāni ca
māṃsāni ca sumṛṣṭāni phalāni āsvādayanti ca
māṃsāni ca sumṛṣṭāni phalāni āsvādayanti ca
14.
ca eva vividhāni sugandhīni madhūni papuḥ
ca sumṛṣṭāni māṃsāni ca phalāni āsvādayanti
ca sumṛṣṭāni māṃsāni ca phalāni āsvādayanti
14.
And they indeed drank various fragrant sweet drinks, and they also savored delicious meats and fruits.
एवं तेषां निवसतां मासः साग्रो गतस्तदा ।
मुहूर्तमिव तत् सर्वं रामभक्त्या समर्थयन् ॥१५॥
मुहूर्तमिव तत् सर्वं रामभक्त्या समर्थयन् ॥१५॥
15. evaṃ teṣāṃ nivasatāṃ māsaḥ sāgro gatastadā ,
muhūrtamiva tat sarvaṃ rāmabhaktyā samarthayan.
muhūrtamiva tat sarvaṃ rāmabhaktyā samarthayan.
15.
evam teṣām nivasatām māsaḥ sāgraḥ gataḥ tadā
muhūrtam iva tat sarvam rāmabhaktyā samarthayan
muhūrtam iva tat sarvam rāmabhaktyā samarthayan
15.
evam teṣām nivasatām māsaḥ sāgraḥ gataḥ tadā
rāmabhaktyā tat sarvam muhūrtam iva samarthayan
rāmabhaktyā tat sarvam muhūrtam iva samarthayan
15.
Thus, a little over a month passed for them as they resided there. Yet, through his devotion (bhakti) to Rama, he made all that time seem like a mere moment.
रेमे रामः स तैः सार्धं वानरैः कामरूपिभिः ।
राजभिश्च महावीर्यै राक्षसैश्च महाबलैः ॥१६॥
राजभिश्च महावीर्यै राक्षसैश्च महाबलैः ॥१६॥
16. reme rāmaḥ sa taiḥ sārdhaṃ vānaraiḥ kāmarūpibhiḥ ,
rājabhiśca mahāvīryai rākṣasaiśca mahābalaiḥ.
rājabhiśca mahāvīryai rākṣasaiśca mahābalaiḥ.
16.
reme rāmaḥ sa taiḥ sārdham vānaraiḥ kāmarūpibhiḥ
rājabhiḥ ca mahāvīryaiḥ rākṣasaiḥ ca mahābalaiḥ
rājabhiḥ ca mahāvīryaiḥ rākṣasaiḥ ca mahābalaiḥ
16.
rāmaḥ sa taiḥ kāmarūpibhiḥ vānaraiḥ ca mahāvīryaiḥ
rājabhiḥ ca mahābalaiḥ rākṣasaiḥ sārdham reme
rājabhiḥ ca mahābalaiḥ rākṣasaiḥ sārdham reme
16.
Rama delighted along with those monkeys who could change their forms at will, and with kings of great valor, and with rākṣasas of immense strength.
एवं तेषां ययौ मासो द्वितीयः शैशिरः सुखम् ।
वानराणां प्रहृष्टानां राक्षसानां च सर्वशः ॥१७॥
वानराणां प्रहृष्टानां राक्षसानां च सर्वशः ॥१७॥
17. evaṃ teṣāṃ yayau māso dvitīyaḥ śaiśiraḥ sukham ,
vānarāṇāṃ prahṛṣṭānāṃ rākṣasānāṃ ca sarvaśaḥ.
vānarāṇāṃ prahṛṣṭānāṃ rākṣasānāṃ ca sarvaśaḥ.
17.
evam teṣām yayau māsaḥ dvitīyaḥ śaiśiraḥ sukham
vānarāṇām prahṛṣṭānām rākṣasānām ca sarvaśaḥ
vānarāṇām prahṛṣṭānām rākṣasānām ca sarvaśaḥ
17.
evam teṣām prahṛṣṭānām vānarāṇām ca sarvaśaḥ
rākṣasānām dvitīyaḥ śaiśiraḥ māsaḥ sukham yayau
rākṣasānām dvitīyaḥ śaiśiraḥ māsaḥ sukham yayau
17.
In this way, the second winter month passed happily for all of them: for the greatly delighted monkeys and for the rākṣasas.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38 (current chapter)
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100