वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-7
इत्युक्ता राक्षसेन्द्रेण राक्षसास्ते महाबलाः ।
ऊचुः प्राञ्जलयः सर्वे रावणं राक्षसेश्वरम् ॥१॥
ऊचुः प्राञ्जलयः सर्वे रावणं राक्षसेश्वरम् ॥१॥
1. ityuktā rākṣasendreṇa rākṣasāste mahābalāḥ ,
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve rāvaṇaṃ rākṣaseśvaram.
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve rāvaṇaṃ rākṣaseśvaram.
1.
iti uktāḥ rākṣasendreṇa rākṣasāḥ te mahābalāḥ
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve rāvaṇam rākṣaseśvaram
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve rāvaṇam rākṣaseśvaram
1.
iti rākṣasendreṇa uktāḥ te mahābalāḥ sarve
rākṣasāḥ prāñjalayaḥ rākṣaseśvaram rāvaṇam ūcuḥ
rākṣasāḥ prāñjalayaḥ rākṣaseśvaram rāvaṇam ūcuḥ
1.
Thus addressed by the lord of rākṣasas (demons), all those immensely powerful rākṣasas, with folded hands, spoke to Rāvaṇa, the lord of rākṣasas.
राजन्परिघशक्त्यृष्टिशूलपट्टससंकुलम् ।
सुमहन्नो बलं कस्माद्विषादं भजते भवान् ॥२॥
सुमहन्नो बलं कस्माद्विषादं भजते भवान् ॥२॥
2. rājanparighaśaktyṛṣṭiśūlapaṭṭasasaṃkulam ,
sumahanno balaṃ kasmādviṣādaṃ bhajate bhavān.
sumahanno balaṃ kasmādviṣādaṃ bhajate bhavān.
2.
rājan parighaśaktyṛṣṭiśūlapaṭṭasasaṅkulam
su-mahat naḥ balam kasmāt viṣādam bhajate bhavān
su-mahat naḥ balam kasmāt viṣādam bhajate bhavān
2.
rājan bhavān kasmāt viṣādam bhajate naḥ su-mahat
balam parighaśaktyṛṣṭiśūlapaṭṭasasaṅkulam
balam parighaśaktyṛṣṭiśūlapaṭṭasasaṅkulam
2.
O King, why do you experience dejection (viṣāda) when our very formidable army is equipped with maces, spears, lances, tridents, and battle-axes?
कैलासशिखरावासी यक्षैर्बहुभिरावृतः ।
सुमहत् कदनं कृत्वा वश्यस्ते धनदः कृतः ॥३॥
सुमहत् कदनं कृत्वा वश्यस्ते धनदः कृतः ॥३॥
3. kailāsaśikharāvāsī yakṣairbahubhirāvṛtaḥ ,
sumahat kadanaṃ kṛtvā vaśyaste dhanadaḥ kṛtaḥ.
sumahat kadanaṃ kṛtvā vaśyaste dhanadaḥ kṛtaḥ.
3.
kailāsaśikharāvāsī yakṣaiḥ bahubhiḥ āvṛtaḥ
su-mahat kadanam kṛtvā vaśyaḥ te dhanadaḥ kṛtaḥ
su-mahat kadanam kṛtvā vaśyaḥ te dhanadaḥ kṛtaḥ
3.
kailāsaśikharāvāsī yakṣaiḥ bahubhiḥ āvṛtaḥ
dhanadaḥ te su-mahat kadanam kṛtvā vaśyaḥ kṛtaḥ
dhanadaḥ te su-mahat kadanam kṛtvā vaśyaḥ kṛtaḥ
3.
Kubera (dhanada), who dwells on the peak of Kailasa and is surrounded by many semi-divine beings (yakṣa), was made subservient to you after you performed a great slaughter.
स महेश्वरसख्येन श्लाघमानस्त्वया विभो ।
निर्जितः समरे रोषाल् लोकपालो महाबलः ॥४॥
निर्जितः समरे रोषाल् लोकपालो महाबलः ॥४॥
4. sa maheśvarasakhyena ślāghamānastvayā vibho ,
nirjitaḥ samare roṣāl lokapālo mahābalaḥ.
nirjitaḥ samare roṣāl lokapālo mahābalaḥ.
4.
saḥ maheśvarasakhyena ślāghamānaḥ tvayā vibho
nirjitaḥ samare roṣāt lokapālaḥ mahābalaḥ
nirjitaḥ samare roṣāt lokapālaḥ mahābalaḥ
4.
vibho saḥ mahābalaḥ lokapālaḥ maheśvarasakhyena
ślāghamānaḥ tvayā roṣāt samare nirjitaḥ
ślāghamānaḥ tvayā roṣāt samare nirjitaḥ
4.
O Lord (vibhu), that mighty guardian of the world (lokapāla), who was boasting due to his friendship with Maheśvara (Śiva), was defeated by you in battle out of rage.
विनिहत्य च यक्षौघान् विक्षोभ्य च विगृह्य च ।
त्वया कैलासशिखराद्विमानमिदमाहृतम् ॥५॥
त्वया कैलासशिखराद्विमानमिदमाहृतम् ॥५॥
5. vinihatya ca yakṣaughān vikṣobhya ca vigṛhya ca ,
tvayā kailāsaśikharādvimānamidamāhṛtam.
tvayā kailāsaśikharādvimānamidamāhṛtam.
5.
vinihatya ca yakṣaughān vikṣobhya ca vigṛhya
ca tvayā kailāsaśikharāt vimānam idam āhṛtam
ca tvayā kailāsaśikharāt vimānam idam āhṛtam
5.
tvayā yakṣaughān vinihatya ca vikṣobhya ca
vigṛhya ca kailāsaśikharāt idam vimānam āhṛtam
vigṛhya ca kailāsaśikharāt idam vimānam āhṛtam
5.
And by you, after you had killed hordes of semi-divine beings (yakṣa), agitated them, and seized them, this aerial chariot (vimāna) was brought from the peak of Kailasa.
मयेन दानवेन्द्रेण त्वद्भयात् सख्यमिच्छता ।
दुहिता तव भार्यार्थे दत्ता राक्षसपुंगव ॥६॥
दुहिता तव भार्यार्थे दत्ता राक्षसपुंगव ॥६॥
6. mayena dānavendreṇa tvadbhayāt sakhyamicchatā ,
duhitā tava bhāryārthe dattā rākṣasapuṃgava.
duhitā tava bhāryārthe dattā rākṣasapuṃgava.
6.
mayena dānavendreṇa tvat bhayāt sakhyam icchatā
duhitā tava bhāryārthe dattā rākṣasapuṅgava
duhitā tava bhāryārthe dattā rākṣasapuṅgava
6.
O best among the Rākṣasas, Maya, the lord of the Dānavas, wishing for friendship out of fear of you, gave his daughter to you as a wife.
दानवेन्द्रो मधुर्नाम वीर्योत्सिक्तो दुरासदः ।
विगृह्य वशमानीतः कुम्भीनस्याः सुखावहः ॥७॥
विगृह्य वशमानीतः कुम्भीनस्याः सुखावहः ॥७॥
7. dānavendro madhurnāma vīryotsikto durāsadaḥ ,
vigṛhya vaśamānītaḥ kumbhīnasyāḥ sukhāvahaḥ.
vigṛhya vaśamānītaḥ kumbhīnasyāḥ sukhāvahaḥ.
7.
dānavendraḥ madhuḥ nāma vīrya utsiktḥ durāsadaḥ
vigṛhya vaśam ānītaḥ kumbhīnasyāḥ sukhāvahaḥ
vigṛhya vaśam ānītaḥ kumbhīnasyāḥ sukhāvahaḥ
7.
The lord of the Dānavas, named Madhu, who was puffed up with valor and difficult to approach, was brought under your control after a battle, for the delight of Kumbhīnasi.
निर्जितास्ते महाबाहो नागा गत्वा रसातलम् ।
वासुकिस्तक्षकः शङ्खो जटी च वशमाहृताः ॥८॥
वासुकिस्तक्षकः शङ्खो जटी च वशमाहृताः ॥८॥
8. nirjitāste mahābāho nāgā gatvā rasātalam ,
vāsukistakṣakaḥ śaṅkho jaṭī ca vaśamāhṛtāḥ.
vāsukistakṣakaḥ śaṅkho jaṭī ca vaśamāhṛtāḥ.
8.
nirjitāḥ te mahābāho nāgāḥ gatvā rasātalam
vāsukiḥ takṣakaḥ śaṅkhaḥ jaṭī ca vaśam āhṛtāḥ
vāsukiḥ takṣakaḥ śaṅkhaḥ jaṭī ca vaśam āhṛtāḥ
8.
O mighty-armed one, you conquered those Nāgas by going to Rasātala (the netherworld). Vāsuki, Takṣaka, Śaṅkha, and Jaṭī were brought under your control.
अक्षया बलवन्तश्च शूरा लब्धवराः पुनः ।
त्वया संवत्सरं युद्ध्वा समरे दानवा विभो ॥९॥
त्वया संवत्सरं युद्ध्वा समरे दानवा विभो ॥९॥
9. akṣayā balavantaśca śūrā labdhavarāḥ punaḥ ,
tvayā saṃvatsaraṃ yuddhvā samare dānavā vibho.
tvayā saṃvatsaraṃ yuddhvā samare dānavā vibho.
9.
akṣayāḥ balavantaḥ ca śūrāḥ labdha varāḥ punaḥ
tvayā saṃvatsaram yuddhvā samare dānavāḥ vibho
tvayā saṃvatsaram yuddhvā samare dānavāḥ vibho
9.
O mighty one, the Dānavas, who were indestructible, powerful, valiant, and had received boons, were fought by you for a year in battle (and then conquered).
स्वबलं समुपाश्रित्य नीता वशमरिंदम ।
मायाश्चाधिगतास्तत्र बहवो राक्षसाधिप ॥१०॥
मायाश्चाधिगतास्तत्र बहवो राक्षसाधिप ॥१०॥
10. svabalaṃ samupāśritya nītā vaśamariṃdama ,
māyāścādhigatāstatra bahavo rākṣasādhipa.
māyāścādhigatāstatra bahavo rākṣasādhipa.
10.
sva-balam samupāśritya nītāḥ vaśam ariṃdama
māyāḥ ca adhigatāḥ tatra bahavaḥ rākṣasādhipa
māyāḥ ca adhigatāḥ tatra bahavaḥ rākṣasādhipa
10.
ariṃdama rākṣasādhipa sva-balam samupāśritya
bahavaḥ māyāḥ ca tatra vaśam nītāḥ adhigatāḥ
bahavaḥ māyāḥ ca tatra vaśam nītāḥ adhigatāḥ
10.
O suppressor of enemies, O lord of Rākṣasas, by relying on your own strength, many magical powers (māyā) were brought under control and mastered by you there.
शूराश्च बलवन्तश्च वरुणस्य सुता रणे ।
निर्जितास्ते महाबाहो चतुर्विधबलानुगाः ॥११॥
निर्जितास्ते महाबाहो चतुर्विधबलानुगाः ॥११॥
11. śūrāśca balavantaśca varuṇasya sutā raṇe ,
nirjitāste mahābāho caturvidhabalānugāḥ.
nirjitāste mahābāho caturvidhabalānugāḥ.
11.
śūrāḥ ca balavantaḥ ca varuṇasya sutāḥ raṇe
nirjitāḥ te mahābāho caturvidhabalānugāḥ
nirjitāḥ te mahābāho caturvidhabalānugāḥ
11.
mahābāho te śūrāḥ ca balavantaḥ ca varuṇasya
sutāḥ caturvidhabalānugāḥ raṇe nirjitāḥ
sutāḥ caturvidhabalānugāḥ raṇe nirjitāḥ
11.
O mighty-armed one, those valiant and powerful sons of Varuṇa, who were accompanied by forces of four kinds, were conquered by you in battle.
मृत्युदण्डमहाग्राहं शाल्मलिद्वीपमण्डितम् ।
अवगाह्य त्वया राजन्यमस्य बलसागरम् ॥१२॥
अवगाह्य त्वया राजन्यमस्य बलसागरम् ॥१२॥
12. mṛtyudaṇḍamahāgrāhaṃ śālmalidvīpamaṇḍitam ,
avagāhya tvayā rājanyamasya balasāgaram.
avagāhya tvayā rājanyamasya balasāgaram.
12.
mṛtyudaṇḍamahāgrāham śālmalidvīpamaṇḍitam
avagāhya tvayā rājan yamasya balasāgaram
avagāhya tvayā rājan yamasya balasāgaram
12.
rājan tvayā yamasya balasāgaram
mṛtyudaṇḍamahāgrāham śālmalidvīpamaṇḍitam avagāhya
mṛtyudaṇḍamahāgrāham śālmalidvīpamaṇḍitam avagāhya
12.
O king, you plunged into Yama's ocean-like army, which had death's rod as its great crocodile and was adorned with Śālmalī islands.
जयश्च विप्लुलः प्राप्तो मृत्युश्च प्रतिषेधितः ।
सुयुद्धेन च ते सर्वे लोकास्तत्र सुतोषिताः ॥१३॥
सुयुद्धेन च ते सर्वे लोकास्तत्र सुतोषिताः ॥१३॥
13. jayaśca viplulaḥ prāpto mṛtyuśca pratiṣedhitaḥ ,
suyuddhena ca te sarve lokāstatra sutoṣitāḥ.
suyuddhena ca te sarve lokāstatra sutoṣitāḥ.
13.
jayaḥ ca viplulaḥ prāptaḥ mṛtyuḥ ca pratiṣedhitaḥ
suyuddhena ca te sarve lokāḥ tatra sutoṣitāḥ
suyuddhena ca te sarve lokāḥ tatra sutoṣitāḥ
13.
ca viplulaḥ jayaḥ prāptaḥ ca mṛtyuḥ pratiṣedhitaḥ
ca suyuddhena te sarve lokāḥ tatra sutoṣitāḥ
ca suyuddhena te sarve lokāḥ tatra sutoṣitāḥ
13.
And a great victory was achieved, and death was prevented. Furthermore, by that excellent battle, all those worlds were greatly pleased.
क्षत्रियैर्बहुभिर्वीरैः शक्रतुल्यपराक्रमैः ।
आसीद्वसुमती पूर्णा महद्भिरिव पादपैः ॥१४॥
आसीद्वसुमती पूर्णा महद्भिरिव पादपैः ॥१४॥
14. kṣatriyairbahubhirvīraiḥ śakratulyaparākramaiḥ ,
āsīdvasumatī pūrṇā mahadbhiriva pādapaiḥ.
āsīdvasumatī pūrṇā mahadbhiriva pādapaiḥ.
14.
kṣatriyaiḥ bahubhiḥ vīraiḥ śakratulyaparākramaiḥ
āsīt vasumatī pūrṇā mahadbhiḥ iva pādapaiḥ
āsīt vasumatī pūrṇā mahadbhiḥ iva pādapaiḥ
14.
vasumatī śakratulyaparākramaiḥ bahubhiḥ vīraiḥ
kṣatriyaiḥ mahadbhiḥ pādapaiḥ iva pūrṇā āsīt
kṣatriyaiḥ mahadbhiḥ pādapaiḥ iva pūrṇā āsīt
14.
The earth was full of many heroic kshatriyas whose valor was equal to Indra's, just as it is full of great trees.
तेषां वीर्यगुणोत्साहैर्न समो राघवो रणे ।
प्रसह्य ते त्वया राजन् हताः परमदुर्जयाः ॥१५॥
प्रसह्य ते त्वया राजन् हताः परमदुर्जयाः ॥१५॥
15. teṣāṃ vīryaguṇotsāhairna samo rāghavo raṇe ,
prasahya te tvayā rājan hatāḥ paramadurjayāḥ.
prasahya te tvayā rājan hatāḥ paramadurjayāḥ.
15.
teṣām vīryaguṇotsāhaiḥ na samaḥ rāghavaḥ raṇe
prasahya te tvayā rājan hatāḥ paramadurjayāḥ
prasahya te tvayā rājan hatāḥ paramadurjayāḥ
15.
rājan teṣām vīryaguṇotsāhaiḥ raṇe rāghavaḥ na samaḥ.
te paramadurjayāḥ tvayā prasahya hatāḥ
te paramadurjayāḥ tvayā prasahya hatāḥ
15.
Rāghava (Rāma) is not equal to those (warriors) in battle, considering their valor, good qualities, and enthusiasm. Yet, O King, those exceedingly difficult to conquer warriors were forcibly killed by you.
राजन्नापदयुक्तेयमागता प्राकृताज्जनात् ।
हृदि नैव त्वया कार्या त्वं वधिष्यसि राघवम् ॥१६॥
हृदि नैव त्वया कार्या त्वं वधिष्यसि राघवम् ॥१६॥
16. rājannāpadayukteyamāgatā prākṛtājjanāt ,
hṛdi naiva tvayā kāryā tvaṃ vadhiṣyasi rāghavam.
hṛdi naiva tvayā kāryā tvaṃ vadhiṣyasi rāghavam.
16.
rājan āpat-yuktā iyam āgatā prākṛtāt janāt hṛdi
na eva tvayā kāryā tvam vadhiṣyasi rāghavam
na eva tvayā kāryā tvam vadhiṣyasi rāghavam
16.
rājan,
prākṛtāt janāt iyam āpat-yuktā āgatā.
tvayā hṛdi na eva kāryā.
tvam rāghavam vadhiṣyasi
prākṛtāt janāt iyam āpat-yuktā āgatā.
tvayā hṛdi na eva kāryā.
tvam rāghavam vadhiṣyasi
16.
O King, this difficulty has arisen from an ordinary man. You should not at all entertain it in your heart. You will surely kill Rāghava (Rāma).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7 (current chapter)
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100