वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-33
युध्यतां तु ततस्तेषां वानराणां महात्मनाम् ।
रक्षसां संबभूवाथ बलकोपः सुदारुणः ॥१॥
रक्षसां संबभूवाथ बलकोपः सुदारुणः ॥१॥
1. yudhyatāṃ tu tatasteṣāṃ vānarāṇāṃ mahātmanām ,
rakṣasāṃ saṃbabhūvātha balakopaḥ sudāruṇaḥ.
rakṣasāṃ saṃbabhūvātha balakopaḥ sudāruṇaḥ.
1.
yudhyatām tu tataḥ teṣām vānarāṇām mahātmanām
rakṣasām saṃbabhūva atha balakopaḥ sudāruṇaḥ
rakṣasām saṃbabhūva atha balakopaḥ sudāruṇaḥ
1.
tataḥ atha tu teṣām mahātmanām vānarāṇām rakṣasām
yudhyatām sudāruṇaḥ balakopaḥ saṃbabhūva
yudhyatām sudāruṇaḥ balakopaḥ saṃbabhūva
1.
Then, indeed, as those great-souled monkeys and the demons were fighting, an exceedingly terrible fury of strength ensued.
ते हयैः काञ्चनापीडैर्ध्वजैश्चाग्निशिखोपमैः ।
रथैश्चादित्यसंकाशैः कवचैश्च मनोरमैः ॥२॥
रथैश्चादित्यसंकाशैः कवचैश्च मनोरमैः ॥२॥
2. te hayaiḥ kāñcanāpīḍairdhvajaiścāgniśikhopamaiḥ ,
rathaiścādityasaṃkāśaiḥ kavacaiśca manoramaiḥ.
rathaiścādityasaṃkāśaiḥ kavacaiśca manoramaiḥ.
2.
te hayaiḥ kāñcanāpīḍaiḥ dhvajaiḥ ca agniśikhopamaiḥ
rathaiḥ ca ādityasaṃkāśaiḥ kavacaiḥ ca manoramaiḥ
rathaiḥ ca ādityasaṃkāśaiḥ kavacaiḥ ca manoramaiḥ
2.
te kāñcanāpīḍaiḥ hayaiḥ ca agniśikhopamaiḥ dhvajaiḥ
ca ādityasaṃkāśaiḥ rathaiḥ ca manoramaiḥ kavacaiḥ
ca ādityasaṃkāśaiḥ rathaiḥ ca manoramaiḥ kavacaiḥ
2.
They [fought] with horses adorned with golden head-ornaments, with banners resembling flames of fire, with chariots bright as the sun, and with charming armors.
निर्ययू राक्षसव्याघ्रा नादयन्तो दिशो दश ।
राक्षसा भीमकर्माणो रावणस्य जयैषिणः ॥३॥
राक्षसा भीमकर्माणो रावणस्य जयैषिणः ॥३॥
3. niryayū rākṣasavyāghrā nādayanto diśo daśa ,
rākṣasā bhīmakarmāṇo rāvaṇasya jayaiṣiṇaḥ.
rākṣasā bhīmakarmāṇo rāvaṇasya jayaiṣiṇaḥ.
3.
niryayū rākṣasavyāghrāḥ nādayantaḥ diśaḥ daśa
rākṣasāḥ bhīmakarmāṇaḥ rāvaṇasya jayaiṣiṇaḥ
rākṣasāḥ bhīmakarmāṇaḥ rāvaṇasya jayaiṣiṇaḥ
3.
rāvaṇasya jayaiṣiṇaḥ bhīmakarmāṇaḥ rākṣasavyāghrāḥ
rākṣasāḥ daśa diśaḥ nādayantaḥ niryayū
rākṣasāḥ daśa diśaḥ nādayantaḥ niryayū
3.
The great demons, fierce in their actions (karma) and seeking Rāvaṇa's victory, emerged, causing the ten directions to roar.
वानराणामपि चमूर्महती जयमिच्चताम् ।
अभ्यधावत तां सेनां रक्षसां कामरूपिणाम् ॥४॥
अभ्यधावत तां सेनां रक्षसां कामरूपिणाम् ॥४॥
4. vānarāṇāmapi camūrmahatī jayamiccatām ,
abhyadhāvata tāṃ senāṃ rakṣasāṃ kāmarūpiṇām.
abhyadhāvata tāṃ senāṃ rakṣasāṃ kāmarūpiṇām.
4.
vānarāṇām api camūḥ mahatī jayam icchhatām
abhi-adhāvata tām senām rakṣasām kāmarūpiṇām
abhi-adhāvata tām senām rakṣasām kāmarūpiṇām
4.
jayam icchhatām vānarāṇām api mahatī camūḥ
kāmarūpiṇām rakṣasām tām senām abhi-adhāvata
kāmarūpiṇām rakṣasām tām senām abhi-adhāvata
4.
The large army of monkeys, also seeking victory, charged towards that army of demons capable of changing their form at will.
एतस्मिन्नन्तरे तेषामन्योन्यमभिधावताम् ।
रक्षसां वानराणां च द्वन्द्वयुद्धमवर्तत ॥५॥
रक्षसां वानराणां च द्वन्द्वयुद्धमवर्तत ॥५॥
5. etasminnantare teṣāmanyonyamabhidhāvatām ,
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca dvandvayuddhamavartata.
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca dvandvayuddhamavartata.
5.
etasmin antare teṣām anyonyam abhidhāvatām
rakṣasām vānarāṇām ca dvandvayuddham avartata
rakṣasām vānarāṇām ca dvandvayuddham avartata
5.
etasmin antare anyonyam abhidhāvatām teṣām
rakṣasām ca vānarāṇām dvandvayuddham avartata
rakṣasām ca vānarāṇām dvandvayuddham avartata
5.
At this juncture, as the demons and monkeys charged at each other, individual duels between them broke out.
अङ्गदेनेन्द्रजित् सार्धं वालिपुत्रेण राक्षसः ।
अयुध्यत महातेजास्त्र्यम्बकेण यथान्धकः ॥६॥
अयुध्यत महातेजास्त्र्यम्बकेण यथान्धकः ॥६॥
6. aṅgadenendrajit sārdhaṃ vāliputreṇa rākṣasaḥ ,
ayudhyata mahātejāstryambakeṇa yathāndhakaḥ.
ayudhyata mahātejāstryambakeṇa yathāndhakaḥ.
6.
aṅgadena indrajit sārdham vāliputreṇa rākṣasaḥ
ayudhyata mahātejāḥ tryambakeṇa yathā andhakaḥ
ayudhyata mahātejāḥ tryambakeṇa yathā andhakaḥ
6.
mahātejāḥ rākṣasaḥ indrajit vāliputreṇa aṅgadena
sārdham ayudhyata yathā andhakaḥ tryambakeṇa
sārdham ayudhyata yathā andhakaḥ tryambakeṇa
6.
The immensely powerful demon Indrajit fought with Aṅgada, the son of Vāli, just as the demon Andhaka once fought with Tryambaka (Śiva).
प्रजङ्घेन च संपातिर्नित्यं दुर्मर्षणो रणे ।
जम्बूमालिनमारब्धो हनूमानपि वानरः ॥७॥
जम्बूमालिनमारब्धो हनूमानपि वानरः ॥७॥
7. prajaṅghena ca saṃpātirnityaṃ durmarṣaṇo raṇe ,
jambūmālinamārabdho hanūmānapi vānaraḥ.
jambūmālinamārabdho hanūmānapi vānaraḥ.
7.
prajaṅghena ca saṃpātiḥ nityaṃ durmarṣaṇaḥ
raṇe jambūmālinam ārabdhaḥ hanūmān api vānaraḥ
raṇe jambūmālinam ārabdhaḥ hanūmān api vānaraḥ
7.
Sampati, who was always irresistible in battle, fought with Prajangha. And the monkey (vānara) Hanuman also engaged Jambumalin.
संगतः सुमहाक्रोधो राक्षसो रावणानुजः ।
समरे तीक्ष्णवेगेन मित्रघ्नेन विभीषणः ॥८॥
समरे तीक्ष्णवेगेन मित्रघ्नेन विभीषणः ॥८॥
8. saṃgataḥ sumahākrodho rākṣaso rāvaṇānujaḥ ,
samare tīkṣṇavegena mitraghnena vibhīṣaṇaḥ.
samare tīkṣṇavegena mitraghnena vibhīṣaṇaḥ.
8.
saṅgataḥ sumahākrodhaḥ rākṣasaḥ rāvaṇānujaḥ
samare tīkṣṇavegena mitraghnena vibhīṣaṇaḥ
samare tīkṣṇavegena mitraghnena vibhīṣaṇaḥ
8.
Vibhishana, Rāvaṇa's younger brother, encountered in battle the greatly enraged and swiftly attacking Rākṣasa Mitraghna.
तपनेन गजः सार्धं राक्षसेन महाबलः ।
निकुम्भेन महातेजा नीलो ऽपि समयुध्यत ॥९॥
निकुम्भेन महातेजा नीलो ऽपि समयुध्यत ॥९॥
9. tapanena gajaḥ sārdhaṃ rākṣasena mahābalaḥ ,
nikumbhena mahātejā nīlo'pi samayudhyata.
nikumbhena mahātejā nīlo'pi samayudhyata.
9.
tapanena gajaḥ sārdham rākṣasena mahābalaḥ
nikumbhena mahātejāḥ nīlaḥ api samayudhyata
nikumbhena mahātejāḥ nīlaḥ api samayudhyata
9.
The mighty Gaja fought with the Rākṣasa Tapana. Nīla, of great might, also fought with Nikumbha.
वानरेन्द्रस्तु सुग्रीवः प्रघसेन समागतः ।
संगतः समरे श्रीमान् विरूपाक्षेण लक्ष्मणः ॥१०॥
संगतः समरे श्रीमान् विरूपाक्षेण लक्ष्मणः ॥१०॥
10. vānarendrastu sugrīvaḥ praghasena samāgataḥ ,
saṃgataḥ samare śrīmān virūpākṣeṇa lakṣmaṇaḥ.
saṃgataḥ samare śrīmān virūpākṣeṇa lakṣmaṇaḥ.
10.
vānarendraḥ tu sugrīvaḥ praghasena samāgataḥ
saṅgataḥ samare śrīmān virūpākṣeṇa lakṣmaṇaḥ
saṅgataḥ samare śrīmān virūpākṣeṇa lakṣmaṇaḥ
10.
Sugriva, the king of the (vānaras), encountered Praghasa. And the glorious Lakshmana engaged Virupaksha in battle.
अग्निकेतुश्च दुर्धर्षो रश्मिकेतुश्च राक्षसः ।
सुप्तघ्नो यज्ञकोपश्च रामेण सह संगताः ॥११॥
सुप्तघ्नो यज्ञकोपश्च रामेण सह संगताः ॥११॥
11. agniketuśca durdharṣo raśmiketuśca rākṣasaḥ ,
suptaghno yajñakopaśca rāmeṇa saha saṃgatāḥ.
suptaghno yajñakopaśca rāmeṇa saha saṃgatāḥ.
11.
agniketuḥ ca durdharṣaḥ raśmiketuḥ ca rākṣasaḥ
suptaghnaḥ yajñakopaḥ ca rāmeṇa saha saṃgatāḥ
suptaghnaḥ yajñakopaḥ ca rāmeṇa saha saṃgatāḥ
11.
Agniketu, the formidable, and the demon Rashmiketu, along with Suptaghna and Yajñakopa, met with Rama.
वज्रमुष्टिस्तु मैन्देन द्विविदेनाशनिप्रभः ।
राक्षसाभ्यां सुघोराभ्यां कपिमुख्यौ समागतौ ॥१२॥
राक्षसाभ्यां सुघोराभ्यां कपिमुख्यौ समागतौ ॥१२॥
12. vajramuṣṭistu maindena dvividenāśaniprabhaḥ ,
rākṣasābhyāṃ sughorābhyāṃ kapimukhyau samāgatau.
rākṣasābhyāṃ sughorābhyāṃ kapimukhyau samāgatau.
12.
vajramuṣṭiḥ tu maindena dvividena aśaniprabhaḥ
rākṣasābhyām sughorābhyām kapimukhyau samāgatau
rākṣasābhyām sughorābhyām kapimukhyau samāgatau
12.
Vajramushti and Asaniprabha - who were two very terrible demons - met with Mainda and Dvivida, the two chief monkeys.
वीरः प्रतपनो घोरो राक्षसो रणदुर्धरः ।
समरे तीक्ष्णवेगेन नलेन समयुध्यत ॥१३॥
समरे तीक्ष्णवेगेन नलेन समयुध्यत ॥१३॥
13. vīraḥ pratapano ghoro rākṣaso raṇadurdharaḥ ,
samare tīkṣṇavegena nalena samayudhyata.
samare tīkṣṇavegena nalena samayudhyata.
13.
vīraḥ pratāpanaḥ ghoraḥ rākṣasaḥ raṇadurdharaḥ
samare tīkṣṇavegena nalena samayudhyata
samare tīkṣṇavegena nalena samayudhyata
13.
The heroic, terrible demon Pratapana, formidable in battle, fought with Nala with fierce speed in combat.
धर्मस्य पुत्रो बलवान् सुषेण इति विश्रुतः ।
स विद्युन्मालिना सार्धमयुध्यत महाकपिः ॥१४॥
स विद्युन्मालिना सार्धमयुध्यत महाकपिः ॥१४॥
14. dharmasya putro balavān suṣeṇa iti viśrutaḥ ,
sa vidyunmālinā sārdhamayudhyata mahākapiḥ.
sa vidyunmālinā sārdhamayudhyata mahākapiḥ.
14.
dharmasya putraḥ balavān suṣeṇa iti viśrutaḥ
saḥ vidyunmālinā sārdham ayudhyata mahākapiḥ
saḥ vidyunmālinā sārdham ayudhyata mahākapiḥ
14.
The powerful son of (natural law) (dharma), renowned as Sushena - that great monkey - fought along with Vidyunmali.
वानराश्चापरे भीमा राक्षसैरपरैः सह ।
द्वन्द्वं समीयुर्बहुधा युद्धाय बहुभिः सह ॥१५॥
द्वन्द्वं समीयुर्बहुधा युद्धाय बहुभिः सह ॥१५॥
15. vānarāścāpare bhīmā rākṣasairaparaiḥ saha ,
dvandvaṃ samīyurbahudhā yuddhāya bahubhiḥ saha.
dvandvaṃ samīyurbahudhā yuddhāya bahubhiḥ saha.
15.
vānarāḥ ca apare bhīmāḥ rākṣasaiḥ aparaiḥ saha
dvandvam samīyuḥ bahudhā yuddhāya bahubhiḥ saha
dvandvam samīyuḥ bahudhā yuddhāya bahubhiḥ saha
15.
apare bhīmāḥ vānarāḥ ca aparaiḥ rākṣasaiḥ saha
bahudhā dvandvam samīyuḥ bahubhiḥ saha yuddhāya
bahudhā dvandvam samīyuḥ bahubhiḥ saha yuddhāya
15.
And other terrible monkeys, along with other rākṣasas, engaged in many duels, fighting in various ways with numerous opponents.
तत्रासीत् सुमहद् युद्धं तुमुलं लोमहर्षणम् ।
रक्षसां वानराणां च वीराणां जयमिच्छताम् ॥१६॥
रक्षसां वानराणां च वीराणां जयमिच्छताम् ॥१६॥
16. tatrāsīt sumahad yuddhaṃ tumulaṃ lomaharṣaṇam ,
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca vīrāṇāṃ jayamicchatām.
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca vīrāṇāṃ jayamicchatām.
16.
tatra āsīt su-mahat yuddham tumulam lomaharṣaṇam
rakṣasām vānarāṇām ca vīrāṇām jayam icchatām
rakṣasām vānarāṇām ca vīrāṇām jayam icchatām
16.
tatra su-mahat tumulam lomaharṣaṇam yuddham āsīt
rakṣasām vānarāṇām ca vīrāṇām jayam icchatām
rakṣasām vānarāṇām ca vīrāṇām jayam icchatām
16.
There ensued a very great, tumultuous, and hair-raising battle between the rākṣasas and the monkeys, all heroes intent on victory.
हरिराक्षसदेहेभ्यः प्रसृताः केशशाड्वलाः ।
शरीरसंघाटवहाः प्रसुस्रुः शोणितापगाः ॥१७॥
शरीरसंघाटवहाः प्रसुस्रुः शोणितापगाः ॥१७॥
17. harirākṣasadehebhyaḥ prasṛtāḥ keśaśāḍvalāḥ ,
śarīrasaṃghāṭavahāḥ prasusruḥ śoṇitāpagāḥ.
śarīrasaṃghāṭavahāḥ prasusruḥ śoṇitāpagāḥ.
17.
hari-rākṣasa-dehebhyaḥ prasṛtāḥ keśa-śāḍvalāḥ
śarīra-saṃghāṭa-vahāḥ pra-susruḥ śoṇita-apagāḥ
śarīra-saṃghāṭa-vahāḥ pra-susruḥ śoṇita-apagāḥ
17.
hari-rākṣasa-dehebhyaḥ keśa-śāḍvalāḥ prasṛtāḥ
śarīra-saṃghāṭa-vahāḥ śoṇita-apagāḥ pra-susruḥ
śarīra-saṃghāṭa-vahāḥ śoṇita-apagāḥ pra-susruḥ
17.
From the bodies of monkeys and rākṣasas, vast carpets of hair spread out, and rivers of blood, carrying masses of corpses, flowed forth.
आजघानेन्द्रजित् क्रुद्धो वज्रेणेव शतक्रतुः ।
अङ्गदं गदया वीरं शत्रुसैन्यविदारणम् ॥१८॥
अङ्गदं गदया वीरं शत्रुसैन्यविदारणम् ॥१८॥
18. ājaghānendrajit kruddho vajreṇeva śatakratuḥ ,
aṅgadaṃ gadayā vīraṃ śatrusainyavidāraṇam.
aṅgadaṃ gadayā vīraṃ śatrusainyavidāraṇam.
18.
ā-jaghāna indrajit kruddhaḥ vajreṇa iva śatakratuḥ
aṅgadam gadayā vīram śatru-sainya-vidāraṇam
aṅgadam gadayā vīram śatru-sainya-vidāraṇam
18.
kruddhaḥ indrajit aṅgadam vīram śatru-sainya-vidāraṇam
gadayā ājaghāna śatakratuḥ vajreṇa iva
gadayā ājaghāna śatakratuḥ vajreṇa iva
18.
Enraged, Indrajit struck the valiant Aṅgada, the destroyer of enemy armies, with his mace, just as Indra (śatakratu) would strike with his thunderbolt.
तस्य काञ्चनचित्राङ्गं रथं साश्वं ससारथिम् ।
जघान समरे श्रीमानङ्गदो वेगवान् कपिः ॥१९॥
जघान समरे श्रीमानङ्गदो वेगवान् कपिः ॥१९॥
19. tasya kāñcanacitrāṅgaṃ rathaṃ sāśvaṃ sasārathim ,
jaghāna samare śrīmānaṅgado vegavān kapiḥ.
jaghāna samare śrīmānaṅgado vegavān kapiḥ.
19.
tasya kāñcanacitrāṅgam ratham sa-aśvam sa-sārathim
jaghāna samare śrīmān aṅgadaḥ vegavān kapiḥ
jaghāna samare śrīmān aṅgadaḥ vegavān kapiḥ
19.
The glorious, swift monkey, Angada, destroyed his chariot - which was adorned with golden patterns and included its horses and charioteer - in battle.
संपातिस्तु त्रिभिर्बाणैः प्रजङ्घेन समाहतः ।
निजघानाश्वकर्णेन प्रजङ्घं रणमूर्धनि ॥२०॥
निजघानाश्वकर्णेन प्रजङ्घं रणमूर्धनि ॥२०॥
20. saṃpātistu tribhirbāṇaiḥ prajaṅghena samāhataḥ ,
nijaghānāśvakarṇena prajaṅghaṃ raṇamūrdhani.
nijaghānāśvakarṇena prajaṅghaṃ raṇamūrdhani.
20.
sampātiḥ tu tribhiḥ bāṇaiḥ prajaṅghena samāhataḥ
nijaghāna aśvakarṇena prajaṅgham raṇa-mūrdhani
nijaghāna aśvakarṇena prajaṅgham raṇa-mūrdhani
20.
Although Sampati was struck by Prajangha with three arrows, he retaliated and killed Prajangha on the battlefield with a weapon called Aśvakarṇa.
जम्बूमाली रथस्थस्तु रथशक्त्या महाबलः ।
बिभेद समरे क्रुद्धो हनूमन्तं स्तनान्तरे ॥२१॥
बिभेद समरे क्रुद्धो हनूमन्तं स्तनान्तरे ॥२१॥
21. jambūmālī rathasthastu rathaśaktyā mahābalaḥ ,
bibheda samare kruddho hanūmantaṃ stanāntare.
bibheda samare kruddho hanūmantaṃ stanāntare.
21.
jambūmālī ratha-sthaḥ tu ratha-śaktyā mahābalaḥ
bibheda samare kruddhaḥ hanūmantam stana-antare
bibheda samare kruddhaḥ hanūmantam stana-antare
21.
But the exceedingly mighty Jambumali, enraged and positioned on his chariot, pierced Hanuman in the chest with a chariot-spear during the battle.
तस्य तं रथमास्थाय हनूमान्मारुतात्मजः ।
प्रममाथ तलेनाशु सह तेनैव रक्षसा ॥२२॥
प्रममाथ तलेनाशु सह तेनैव रक्षसा ॥२२॥
22. tasya taṃ rathamāsthāya hanūmānmārutātmajaḥ ,
pramamātha talenāśu saha tenaiva rakṣasā.
pramamātha talenāśu saha tenaiva rakṣasā.
22.
tasya tam ratham āsthāya hanūmān māruta-ātmajaḥ
pramamātha talena āśu saha tena eva rakṣasā
pramamātha talena āśu saha tena eva rakṣasā
22.
Hanuman, the son of the wind-god (vāyu), swiftly mounted that chariot of Jambumali's and crushed it along with the demon himself, using the force of his palm.
भिन्नगात्रः शरैस्तीक्ष्णैः क्षिप्रहस्तेन रक्षसा ।
प्रजघानाद्रिशृङ्गेण तपनं मुष्टिना गजः ॥२३॥
प्रजघानाद्रिशृङ्गेण तपनं मुष्टिना गजः ॥२३॥
23. bhinnagātraḥ śaraistīkṣṇaiḥ kṣiprahastena rakṣasā ,
prajaghānādriśṛṅgeṇa tapanaṃ muṣṭinā gajaḥ.
prajaghānādriśṛṅgeṇa tapanaṃ muṣṭinā gajaḥ.
23.
bhinnagātraḥ śaraiḥ tīkṣṇaiḥ kṣiprahastena rakṣasā
prajaghāna adriśṛṅgeṇa tapanaṃ muṣṭinā gajaḥ
prajaghāna adriśṛṅgeṇa tapanaṃ muṣṭinā gajaḥ
23.
gajaḥ bhinnagātraḥ tīkṣṇaiḥ śaraiḥ kṣiprahastena
rakṣasā adriśṛṅgeṇa muṣṭinā tapanaṃ prajaghāna
rakṣasā adriśṛṅgeṇa muṣṭinā tapanaṃ prajaghāna
23.
The elephant, its body wounded by the sharp arrows of the swift-handed demon, struck Tapana with a mountain peak and with its fist.
ग्रसन्तमिव सैन्यानि प्रघसं वानराधिपः ।
सुग्रीवः सप्तपर्णेन निर्बिभेद जघान च ॥२४॥
सुग्रीवः सप्तपर्णेन निर्बिभेद जघान च ॥२४॥
24. grasantamiva sainyāni praghasaṃ vānarādhipaḥ ,
sugrīvaḥ saptaparṇena nirbibheda jaghāna ca.
sugrīvaḥ saptaparṇena nirbibheda jaghāna ca.
24.
grasantam iva sainyāni praghāsaṃ vānarādhipaḥ
sugrīvaḥ saptaparṇena nirbibheda jaghāna ca
sugrīvaḥ saptaparṇena nirbibheda jaghāna ca
24.
vānarādhipaḥ sugrīvaḥ grasantam iva sainyāni
praghāsaṃ saptaparṇena nirbibheda ca jaghāna
praghāsaṃ saptaparṇena nirbibheda ca jaghāna
24.
Sugrīva, the lord of the monkeys, pierced and killed Praghāsa, who was as if devouring the armies, using a saptaparṇa tree.
प्रपीड्य शरवर्षेण राक्षसं भीमदर्शनम् ।
निजघान विरूपाक्षं शरेणैकेन लक्ष्मणः ॥२५॥
निजघान विरूपाक्षं शरेणैकेन लक्ष्मणः ॥२५॥
25. prapīḍya śaravarṣeṇa rākṣasaṃ bhīmadarśanam ,
nijaghāna virūpākṣaṃ śareṇaikena lakṣmaṇaḥ.
nijaghāna virūpākṣaṃ śareṇaikena lakṣmaṇaḥ.
25.
prapīḍya śaravarṣeṇa rākṣasaṃ bhīmadarśanam
nijaghāna virūpākṣaṃ śareṇa ekena lakṣmaṇaḥ
nijaghāna virūpākṣaṃ śareṇa ekena lakṣmaṇaḥ
25.
lakṣmaṇaḥ śaravarṣeṇa bhīmadarśanam rākṣasaṃ
prapīḍya ekena śareṇa virūpākṣaṃ nijaghāna
prapīḍya ekena śareṇa virūpākṣaṃ nijaghāna
25.
Lakṣmaṇa, after harassing the dreadful-looking demon with a shower of arrows, killed Virūpākṣa with a single arrow.
अग्निकेतुश्च दुर्धर्षो रश्मिकेतुश्च राक्षसः ।
सुप्तिघ्नो यज्ञकोपश्च रामं निर्बिभिदुः शरैः ॥२६॥
सुप्तिघ्नो यज्ञकोपश्च रामं निर्बिभिदुः शरैः ॥२६॥
26. agniketuśca durdharṣo raśmiketuśca rākṣasaḥ ,
suptighno yajñakopaśca rāmaṃ nirbibhiduḥ śaraiḥ.
suptighno yajñakopaśca rāmaṃ nirbibhiduḥ śaraiḥ.
26.
agniketuḥ ca durdharṣaḥ raśmiketuḥ ca rākṣasaḥ
suptighnaḥ yajñakopaḥ ca rāmaṃ nirbibhiduḥ śaraiḥ
suptighnaḥ yajñakopaḥ ca rāmaṃ nirbibhiduḥ śaraiḥ
26.
agniketuḥ ca durdharṣaḥ ca raśmiketuḥ ca rākṣasaḥ
suptighnaḥ ca yajñakopaḥ śaraiḥ rāmaṃ nirbibhiduḥ
suptighnaḥ ca yajñakopaḥ śaraiḥ rāmaṃ nirbibhiduḥ
26.
Agniketu, Durdharṣa, Raśmiketu, the demon Suptighna, and Yajñakopa pierced Rāma with arrows.
तेषां चतुर्णां रामस्तु शिरांसि समरे शरैः ।
क्रुद्धश्चतुर्भिश्चिच्छेद घोरैरग्निशिखोपमैः ॥२७॥
क्रुद्धश्चतुर्भिश्चिच्छेद घोरैरग्निशिखोपमैः ॥२७॥
27. teṣāṃ caturṇāṃ rāmastu śirāṃsi samare śaraiḥ ,
kruddhaścaturbhiściccheda ghorairagniśikhopamaiḥ.
kruddhaścaturbhiściccheda ghorairagniśikhopamaiḥ.
27.
teṣām caturṇām rāmaḥ tu śirāṃsi samare śaraiḥ
kruddhaḥ caturbhiḥ ciccheda ghoraiḥ agniśikhopamaiḥ
kruddhaḥ caturbhiḥ ciccheda ghoraiḥ agniśikhopamaiḥ
27.
kruddhaḥ rāmaḥ tu samare teṣām caturṇām śirāṃsi
ghoraiḥ agniśikhopamaiḥ caturbhiḥ śaraiḥ ciccheda
ghoraiḥ agniśikhopamaiḥ caturbhiḥ śaraiḥ ciccheda
27.
Enraged, Rāma indeed cut off the heads of those four (demons) in battle with four terrifying arrows, which resembled flames of fire.
वज्रमुष्टिस्तु मैन्देन मुष्टिना निहतो रणे ।
पपात सरथः साश्वः पुराट्ट इव भूतले ॥२८॥
पपात सरथः साश्वः पुराट्ट इव भूतले ॥२८॥
28. vajramuṣṭistu maindena muṣṭinā nihato raṇe ,
papāta sarathaḥ sāśvaḥ purāṭṭa iva bhūtale.
papāta sarathaḥ sāśvaḥ purāṭṭa iva bhūtale.
28.
vajramuṣṭiḥ tu maindena muṣṭinā nihataḥ raṇe
papāta sarathaḥ sāśvaḥ purāṭṭaḥ iva bhūtale
papāta sarathaḥ sāśvaḥ purāṭṭaḥ iva bhūtale
28.
tu raṇe maindena muṣṭinā nihataḥ vajramuṣṭiḥ
sarathaḥ sāśvaḥ purāṭṭaḥ iva bhūtale papāta
sarathaḥ sāśvaḥ purāṭṭaḥ iva bhūtale papāta
28.
Vajramuṣṭi, however, struck by Mainda with a fist in battle, fell to the ground with his chariot and horses, just like an old turret or palace.
वज्राशनिसमस्पर्शो द्विविदो ऽप्यशनिप्रभम् ।
जघान गिरिशृङ्गेण मिषतां सर्वरक्षसाम् ॥२९॥
जघान गिरिशृङ्गेण मिषतां सर्वरक्षसाम् ॥२९॥
29. vajrāśanisamasparśo dvivido'pyaśaniprabham ,
jaghāna giriśṛṅgeṇa miṣatāṃ sarvarakṣasām.
jaghāna giriśṛṅgeṇa miṣatāṃ sarvarakṣasām.
29.
vajrāśanisamasparśaḥ dvividaḥ api aśaniprabham
jaghāna giriśṛṅgeṇa miṣatām sarvarakṣasām
jaghāna giriśṛṅgeṇa miṣatām sarvarakṣasām
29.
vajrāśanisamasparśaḥ dvividaḥ api miṣatām
sarvarakṣasām aśaniprabham giriśṛṅgeṇa jaghāna
sarvarakṣasām aśaniprabham giriśṛṅgeṇa jaghāna
29.
Dvivida, whose touch was like that of a thunderbolt, also struck the foe shining like lightning (aśani) with a mountain peak, in the presence of all the watching Rākṣasas.
द्विविदं वानरेन्द्रं तु द्रुमयोधिनमाहवे ।
शरैरशनिसंकाशैः स विव्याधाशनिप्रभः ॥३०॥
शरैरशनिसंकाशैः स विव्याधाशनिप्रभः ॥३०॥
30. dvividaṃ vānarendraṃ tu drumayodhinamāhave ,
śarairaśanisaṃkāśaiḥ sa vivyādhāśaniprabhaḥ.
śarairaśanisaṃkāśaiḥ sa vivyādhāśaniprabhaḥ.
30.
dvividam vānarendram tu drumayodhinam āhave
śaraiḥ aśanisaṃkāśaiḥ saḥ vivyādha aśaniprabhaḥ
śaraiḥ aśanisaṃkāśaiḥ saḥ vivyādha aśaniprabhaḥ
30.
tu saḥ aśaniprabhaḥ āhave drumayodhinam dvividam
vānarendram aśanisaṃkāśaiḥ śaraiḥ vivyādha
vānarendram aśanisaṃkāśaiḥ śaraiḥ vivyādha
30.
However, he who shone like a thunderbolt (Aśaniprabha) wounded Dvivida, the lord of monkeys, who fought with trees in battle, using arrows that gleamed like thunderbolts.
स शरैरतिविद्धाङ्गो द्विविदः क्रोधमूर्छितः ।
सालेन सरथं साश्वं निजघानाशनिप्रभम् ॥३१॥
सालेन सरथं साश्वं निजघानाशनिप्रभम् ॥३१॥
31. sa śarairatividdhāṅgo dvividaḥ krodhamūrchitaḥ ,
sālena sarathaṃ sāśvaṃ nijaghānāśaniprabham.
sālena sarathaṃ sāśvaṃ nijaghānāśaniprabham.
31.
saḥ śaraiḥ atividdhāṅgaḥ dvividaḥ krodhamūrcchitaḥ
sālena saratham sāśvam nijaghāna aśaniprabham
sālena saratham sāśvam nijaghāna aśaniprabham
31.
dvividaḥ saḥ śaraiḥ atividdhāṅgaḥ krodhamūrcchitaḥ
sālena aśaniprabham saratham sāśvam nijaghāna
sālena aśaniprabham saratham sāśvam nijaghāna
31.
His body excessively pierced by arrows, Dvivida, overcome with rage, struck down the enemy, who shone like a thunderbolt, along with his chariot and horses, using a sala tree.
निकुम्भस्तु रणे नीलं नीलाञ्जनचयप्रभम् ।
निर्बिभेद शरैस्तीक्ष्णैः करैर्मेघमिवांशुमान् ॥३२॥
निर्बिभेद शरैस्तीक्ष्णैः करैर्मेघमिवांशुमान् ॥३२॥
32. nikumbhastu raṇe nīlaṃ nīlāñjanacayaprabham ,
nirbibheda śaraistīkṣṇaiḥ karairmeghamivāṃśumān.
nirbibheda śaraistīkṣṇaiḥ karairmeghamivāṃśumān.
32.
nikumbhaḥ tu raṇe nīlam nīlāñjanacayaprabham
nirbibheda śaraiḥ tīkṣṇaiḥ karaiḥ megham iva aṃśumān
nirbibheda śaraiḥ tīkṣṇaiḥ karaiḥ megham iva aṃśumān
32.
raṇe nikumbhaḥ tu aṃśumān iva karaiḥ megham tīkṣṇaiḥ
śaraiḥ nīlāñjanacayaprabham nīlam nirbibheda
śaraiḥ nīlāñjanacayaprabham nīlam nirbibheda
32.
Nikumbha, in battle, pierced Nila, who shone like a mass of blue collyrium, with sharp arrows, just as the sun (aṃśumān) with its rays penetrates a cloud.
पुनः शरशतेनाथ क्षिप्रहस्तो निशाचरः ।
बिभेद समरे नीलं निकुम्भः प्रजहास च ॥३३॥
बिभेद समरे नीलं निकुम्भः प्रजहास च ॥३३॥
33. punaḥ śaraśatenātha kṣiprahasto niśācaraḥ ,
bibheda samare nīlaṃ nikumbhaḥ prajahāsa ca.
bibheda samare nīlaṃ nikumbhaḥ prajahāsa ca.
33.
punaḥ śaraśatena atha kṣiprahastaḥ niśācaraḥ
bibheda samare nīlam nikumbhaḥ prajahāsa ca
bibheda samare nīlam nikumbhaḥ prajahāsa ca
33.
atha punaḥ nikumbhaḥ kṣiprahastaḥ niśācaraḥ
samare śaraśatena nīlam bibheda ca prajahāsa
samare śaraśatena nīlam bibheda ca prajahāsa
33.
Then again, the quick-handed demon (Nikumbha) pierced Nila in battle with a hundred arrows, and Nikumbha laughed loudly.
तस्यैव रथचक्रेण नीलो विष्णुरिवाहवे ।
शिरश्चिच्छेद समरे निकुम्भस्य च सारथेः ॥३४॥
शिरश्चिच्छेद समरे निकुम्भस्य च सारथेः ॥३४॥
34. tasyaiva rathacakreṇa nīlo viṣṇurivāhave ,
śiraściccheda samare nikumbhasya ca sāratheḥ.
śiraściccheda samare nikumbhasya ca sāratheḥ.
34.
tasya eva rathacakreṇa nīlaḥ viṣṇuḥ iva āhave
śiraḥ ciccheda samare nikumbhasya ca sāratheḥ
śiraḥ ciccheda samare nikumbhasya ca sāratheḥ
34.
āhave nīlaḥ viṣṇuḥ iva samare tasya eva
rathacakreṇa nikumbhasya ca sāratheḥ śiraḥ ciccheda
rathacakreṇa nikumbhasya ca sāratheḥ śiraḥ ciccheda
34.
Nila, like (Viṣṇu) in battle, cut off Nikumbha's head, as well as that of his charioteer, with Nikumbha's own chariot-wheel.
विद्युन्माली रथस्थस्तु शरैः काञ्चनभूषणैः ।
सुषेणं ताडयामास ननाद च मुहुर्मुहुः ॥३५॥
सुषेणं ताडयामास ननाद च मुहुर्मुहुः ॥३५॥
35. vidyunmālī rathasthastu śaraiḥ kāñcanabhūṣaṇaiḥ ,
suṣeṇaṃ tāḍayāmāsa nanāda ca muhurmuhuḥ.
suṣeṇaṃ tāḍayāmāsa nanāda ca muhurmuhuḥ.
35.
vidyunmālī rathasthaḥ tu śaraiḥ kāñcanabhūṣaṇaiḥ
suṣeṇam tāḍayāmāsa nanāda ca muhurmuhuḥ
suṣeṇam tāḍayāmāsa nanāda ca muhurmuhuḥ
35.
vidyunmālī rathasthaḥ tu kāñcanabhūṣaṇaiḥ
śaraiḥ suṣeṇam tāḍayāmāsa ca muhurmuhuḥ nanāda
śaraiḥ suṣeṇam tāḍayāmāsa ca muhurmuhuḥ nanāda
35.
Vidyunmālī, who was in his chariot, struck Susheṇa with his gold-adorned arrows and roared again and again.
तं रथस्थमथो दृष्ट्वा सुषेणो वानरोत्तमः ।
गिरिशृङ्गेण महता रथमाशु न्यपातयत् ॥३६॥
गिरिशृङ्गेण महता रथमाशु न्यपातयत् ॥३६॥
36. taṃ rathasthamatho dṛṣṭvā suṣeṇo vānarottamaḥ ,
giriśṛṅgeṇa mahatā rathamāśu nyapātayat.
giriśṛṅgeṇa mahatā rathamāśu nyapātayat.
36.
tam rathastham atha u dṛṣṭvā suṣeṇaḥ vānarottamaḥ
giriśṛṅgeṇa mahatā ratham āśu nyapātayat
giriśṛṅgeṇa mahatā ratham āśu nyapātayat
36.
atha u vānarottamaḥ suṣeṇaḥ rathastham tam
dṛṣṭvā mahatā giriśṛṅgeṇa ratham āśu nyapātayat
dṛṣṭvā mahatā giriśṛṅgeṇa ratham āśu nyapātayat
36.
Then, seeing him (Vidyunmālī) in his chariot, Susheṇa, the excellent monkey, quickly struck down the chariot with a mighty mountain peak.
लाघवेन तु संयुक्तो विद्युन्माली निशाचरः ।
अपक्रम्य रथात्तूर्णं गदापाणिः क्षितौ स्थितः ॥३७॥
अपक्रम्य रथात्तूर्णं गदापाणिः क्षितौ स्थितः ॥३७॥
37. lāghavena tu saṃyukto vidyunmālī niśācaraḥ ,
apakramya rathāttūrṇaṃ gadāpāṇiḥ kṣitau sthitaḥ.
apakramya rathāttūrṇaṃ gadāpāṇiḥ kṣitau sthitaḥ.
37.
lāghavena tu saṃyuktaḥ vidyunmālī niśācaraḥ
apakramya rathāt tūrṇam gadāpāṇiḥ kṣitau sthitaḥ
apakramya rathāt tūrṇam gadāpāṇiḥ kṣitau sthitaḥ
37.
tu lāghavena saṃyuktaḥ niśācaraḥ vidyunmālī
rathāt apakramya tūrṇam gadāpāṇiḥ kṣitau sthitaḥ
rathāt apakramya tūrṇam gadāpāṇiḥ kṣitau sthitaḥ
37.
But the demon (niśācara) Vidyunmālī, endowed with agility, quickly moved away from the chariot and stood on the ground, holding a mace.
ततः क्रोधसमाविष्टः सुषेणो हरिपुंगवः ।
शिलां सुमहतीं गृह्य निशाचरमभिद्रवत् ॥३८॥
शिलां सुमहतीं गृह्य निशाचरमभिद्रवत् ॥३८॥
38. tataḥ krodhasamāviṣṭaḥ suṣeṇo haripuṃgavaḥ ,
śilāṃ sumahatīṃ gṛhya niśācaramabhidravat.
śilāṃ sumahatīṃ gṛhya niśācaramabhidravat.
38.
tataḥ krodhasamāviṣṭaḥ suṣeṇaḥ haripuṅgavaḥ
śilām sumahatīm gṛhya niśācaram abhidravat
śilām sumahatīm gṛhya niśācaram abhidravat
38.
tataḥ krodhasamāviṣṭaḥ haripuṅgavaḥ suṣeṇaḥ
sumahatīm śilām gṛhya niśācaram abhidravat
sumahatīm śilām gṛhya niśācaram abhidravat
38.
Then Susheṇa, the chief (haripuṅgava) of monkeys, filled with rage, picked up a very large stone and rushed towards the demon (niśācara).
तमापतन्तं गदया विद्युन्माली निशाचरः ।
वक्षस्यभिजग्नानाशु सुषेणं हरिसत्तमम् ॥३९॥
वक्षस्यभिजग्नानाशु सुषेणं हरिसत्तमम् ॥३९॥
39. tamāpatantaṃ gadayā vidyunmālī niśācaraḥ ,
vakṣasyabhijagnānāśu suṣeṇaṃ harisattamam.
vakṣasyabhijagnānāśu suṣeṇaṃ harisattamam.
39.
tam āpatantam gadayā vidyunmālī niśācaraḥ
vakṣasi abhijaghāna āśu suṣeṇam harisattamam
vakṣasi abhijaghāna āśu suṣeṇam harisattamam
39.
vidyunmālī niśācaraḥ gadayā tam āpatantam
harisattamam suṣeṇam vakṣasi āśu abhijaghāna
harisattamam suṣeṇam vakṣasi āśu abhijaghāna
39.
Vidyunmālī, the demon, quickly struck the approaching Sushena, the foremost of the monkeys, on the chest with his mace.
गदाप्रहारं तं घोरमचिन्त्यप्लवगोत्तमः ।
तां शिलां पातयामास तस्योरसि महामृधे ॥४०॥
तां शिलां पातयामास तस्योरसि महामृधे ॥४०॥
40. gadāprahāraṃ taṃ ghoramacintyaplavagottamaḥ ,
tāṃ śilāṃ pātayāmāsa tasyorasi mahāmṛdhe.
tāṃ śilāṃ pātayāmāsa tasyorasi mahāmṛdhe.
40.
gadāprahāram tam ghoram acintyaplavagottamaḥ
tām śilām pātayāmāsa tasya urasi mahāmṛdhe
tām śilām pātayāmāsa tasya urasi mahāmṛdhe
40.
acintyaplavagottamaḥ tam ghoram gadāprahāram
tām śilām tasya urasi mahāmṛdhe pātayāmāsa
tām śilām tasya urasi mahāmṛdhe pātayāmāsa
40.
The foremost monkey, unaffected by that terrible mace blow, hurled that stone onto his (Vidyunmālī's) chest in the great battle.
शिलाप्रहाराभिहतो विद्युन्माली निशाचरः ।
निष्पिष्टहृदयो भूमौ गतासुर्निपपात ह ॥४१॥
निष्पिष्टहृदयो भूमौ गतासुर्निपपात ह ॥४१॥
41. śilāprahārābhihato vidyunmālī niśācaraḥ ,
niṣpiṣṭahṛdayo bhūmau gatāsurnipapāta ha.
niṣpiṣṭahṛdayo bhūmau gatāsurnipapāta ha.
41.
śilāprahārābhihataḥ vidyunmālī niśācaraḥ
niṣpiṣṭahṛdayaḥ bhūmau gatāsuḥ nipapāta ha
niṣpiṣṭahṛdayaḥ bhūmau gatāsuḥ nipapāta ha
41.
śilāprahārābhihataḥ niṣpiṣṭahṛdayaḥ gatāsuḥ
vidyunmālī niśācaraḥ bhūmau nipapāta ha
vidyunmālī niśācaraḥ bhūmau nipapāta ha
41.
Struck by the impact of the stone, the demon Vidyunmālī, with a crushed heart and his life departed, fell down onto the ground.
एवं तैर्वानरैः शूरैः शूरास्ते रजनीचराः ।
द्वन्द्वे विमृदितास्तत्र दैत्या इव दिवौकसैः ॥४२॥
द्वन्द्वे विमृदितास्तत्र दैत्या इव दिवौकसैः ॥४२॥
42. evaṃ tairvānaraiḥ śūraiḥ śūrāste rajanīcarāḥ ,
dvandve vimṛditāstatra daityā iva divaukasaiḥ.
dvandve vimṛditāstatra daityā iva divaukasaiḥ.
42.
evam taiḥ vānaraiḥ śūraiḥ śūrāḥ te rajanīcarāḥ
dvandve vimṛditāḥ tatra daityāḥ iva divaukasaiḥ
dvandve vimṛditāḥ tatra daityāḥ iva divaukasaiḥ
42.
evam tatra dvandve taiḥ śūraiḥ vānaraiḥ te śūrāḥ
rajanīcarāḥ vimṛditāḥ daityāḥ iva divaukasaiḥ
rajanīcarāḥ vimṛditāḥ daityāḥ iva divaukasaiḥ
42.
Thus, those valiant night-rangers were crushed in combat by those brave monkeys, just as the demons (daitya) are vanquished there by the gods (divaukas).
भल्लैः खड्गैर्गदाभिश्च शक्तितोमर पट्टसैः ।
अपविद्धश्च भिन्नश्च रथैः सांग्रामिकैर्हयैः ॥४३॥
अपविद्धश्च भिन्नश्च रथैः सांग्रामिकैर्हयैः ॥४३॥
43. bhallaiḥ khaḍgairgadābhiśca śaktitomara paṭṭasaiḥ ,
apaviddhaśca bhinnaśca rathaiḥ sāṃgrāmikairhayaiḥ.
apaviddhaśca bhinnaśca rathaiḥ sāṃgrāmikairhayaiḥ.
43.
bhallaiḥ khaḍgaiḥ gadābhiḥ ca śaktitomarapaṭṭasaiḥ
apaviddhaḥ ca bhinnaḥ ca rathaiḥ sāṃgrāmikaiḥ hayaiḥ
apaviddhaḥ ca bhinnaḥ ca rathaiḥ sāṃgrāmikaiḥ hayaiḥ
43.
apaviddhaḥ ca bhinnaḥ ca bhallaiḥ khaḍgaiḥ gadābhiḥ
ca śaktitomarapaṭṭasaiḥ rathaiḥ sāṃgrāmikaiḥ hayaiḥ
ca śaktitomarapaṭṭasaiḥ rathaiḥ sāṃgrāmikaiḥ hayaiḥ
43.
They were struck down and pierced by lances, swords, maces, and by *śakti* (spears), javelins, and *paṭṭasa* (sharp-edged weapons), as well as by war chariots and horses.
निहतैः कुञ्जरैर्मत्तैस्तथा वानरराक्षसैः ।
चक्राक्षयुगदण्डैश्च भग्नैर्धरणिसंश्रितैः ।
बभूवायोधनं घोरं गोमायुगणसेवितम् ॥४४॥
चक्राक्षयुगदण्डैश्च भग्नैर्धरणिसंश्रितैः ।
बभूवायोधनं घोरं गोमायुगणसेवितम् ॥४४॥
44. nihataiḥ kuñjarairmattaistathā vānararākṣasaiḥ ,
cakrākṣayugadaṇḍaiśca bhagnairdharaṇisaṃśritaiḥ ,
babhūvāyodhanaṃ ghoraṃ gomāyugaṇasevitam.
cakrākṣayugadaṇḍaiśca bhagnairdharaṇisaṃśritaiḥ ,
babhūvāyodhanaṃ ghoraṃ gomāyugaṇasevitam.
44.
nihataiḥ kuñjaraiḥ mattaiḥ tathā
vānararākṣasaiḥ cakrākṣayugadaṇḍaiḥ ca
bhagnaiḥ dharaṇisaṃśritaiḥ babhūva
āyodhanaṃ ghoraṃ gomāyugaṇasevitam
vānararākṣasaiḥ cakrākṣayugadaṇḍaiḥ ca
bhagnaiḥ dharaṇisaṃśritaiḥ babhūva
āyodhanaṃ ghoraṃ gomāyugaṇasevitam
44.
nihataiḥ mattaiḥ kuñjaraiḥ tathā
vānararākṣasaiḥ bhagnaiḥ dharaṇisaṃśritaiḥ
cakrākṣayugadaṇḍaiḥ ca āyodhanaṃ
ghoraṃ gomāyugaṇasevitam babhūva
vānararākṣasaiḥ bhagnaiḥ dharaṇisaṃśritaiḥ
cakrākṣayugadaṇḍaiḥ ca āyodhanaṃ
ghoraṃ gomāyugaṇasevitam babhūva
44.
By the slain, maddened elephants, and by Vanaras and Rākṣasas, as well as by broken wheels, axles, yokes, and poles lying on the ground, the battlefield became dreadful, frequented by hordes of jackals.
कबन्धानि समुत्पेतुर्दिक्षु वानररक्षसाम् ।
विमर्दे तुमुले तस्मिन्देवासुररणोपमे ॥४५॥
विमर्दे तुमुले तस्मिन्देवासुररणोपमे ॥४५॥
45. kabandhāni samutpeturdikṣu vānararakṣasām ,
vimarde tumule tasmindevāsuraraṇopame.
vimarde tumule tasmindevāsuraraṇopame.
45.
kabandhāni samutpetuḥ dikṣu vānararakṣasām
vimarde tumule tasmin devāsuraraṇopame
vimarde tumule tasmin devāsuraraṇopame
45.
vānararakṣasām kabandhāni dikṣu samutpetuḥ
tumule devāsuraraṇopame tasmin vimarde
tumule devāsuraraṇopame tasmin vimarde
45.
Headless bodies of the Vanaras and Rākṣasas sprang up in all directions during that tumultuous clash, which resembled a battle between the divine and demonic beings (deva-asura).
विदार्यमाणा हरिपुंगवैस्तदा निशाचराः शोणितदिग्धगात्राः ।
पुनः सुयुद्धं तरसा समाश्रिता दिवाकरस्यास्तमयाभिकाङ्क्षिणः ॥४६॥
पुनः सुयुद्धं तरसा समाश्रिता दिवाकरस्यास्तमयाभिकाङ्क्षिणः ॥४६॥
46. vidāryamāṇā haripuṃgavaistadā niśācarāḥ śoṇitadigdhagātrāḥ ,
punaḥ suyuddhaṃ tarasā samāśritā divākarasyāstamayābhikāṅkṣiṇaḥ.
punaḥ suyuddhaṃ tarasā samāśritā divākarasyāstamayābhikāṅkṣiṇaḥ.
46.
vidāryamāṇāḥ haripuṃgavaiḥ tadā
niśācarāḥ śoṇitadigdhagātrāḥ
punaḥ suyuddhaṃ tarasā samāśritāḥ
divākarasya astamayābhikāṅkṣiṇaḥ
niśācarāḥ śoṇitadigdhagātrāḥ
punaḥ suyuddhaṃ tarasā samāśritāḥ
divākarasya astamayābhikāṅkṣiṇaḥ
46.
tadā haripuṃgavaiḥ vidāryamāṇāḥ
śoṇitadigdhagātrāḥ niśācarāḥ
divākarasya astamayābhikāṅkṣiṇaḥ
punaḥ tarasā suyuddhaṃ samāśritāḥ
śoṇitadigdhagātrāḥ niśācarāḥ
divākarasya astamayābhikāṅkṣiṇaḥ
punaḥ tarasā suyuddhaṃ samāśritāḥ
46.
Then, the Rākṣasas, whose bodies were smeared with blood, and who were being torn apart by the chief Vanaras, again vigorously engaged in a fierce battle, longing for the sun's setting.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33 (current chapter)
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100