वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-40
अनुरक्ता महात्मानं रामं सत्यपरक्रमम् ।
अनुजग्मुः प्रयान्तं तं वनवासाय मानवाः ॥१॥
अनुजग्मुः प्रयान्तं तं वनवासाय मानवाः ॥१॥
1. anuraktā mahātmānaṃ rāmaṃ satyaparakramam ,
anujagmuḥ prayāntaṃ taṃ vanavāsāya mānavāḥ.
anujagmuḥ prayāntaṃ taṃ vanavāsāya mānavāḥ.
1.
anuraktāḥ mahātmānam rāmam satyaparākramam
anujagmuḥ prayāntam tam vanavāsāya mānavāḥ
anujagmuḥ prayāntam tam vanavāsāya mānavāḥ
1.
anuraktāḥ mānavāḥ mahātmānam satyaparākramam
tam prayāntam vanavāsāya rāmam anujagmuḥ
tam prayāntam vanavāsāya rāmam anujagmuḥ
1.
Devoted people followed the great soul (ātman) Rama, who possessed true valor, as he departed for his forest exile.
निवर्तिते ऽपि च बलात् सुहृद्वर्गे च राजिनि ।
नैव ते संन्यवर्तन्त रामस्यानुगता रथम् ॥२॥
नैव ते संन्यवर्तन्त रामस्यानुगता रथम् ॥२॥
2. nivartite'pi ca balāt suhṛdvarge ca rājini ,
naiva te saṃnyavartanta rāmasyānugatā ratham.
naiva te saṃnyavartanta rāmasyānugatā ratham.
2.
nivartite api ca balāt suhṛdvarge ca rājini na
eva te saṃnyavartanta rāmasya anugatāḥ ratham
eva te saṃnyavartanta rāmasya anugatāḥ ratham
2.
suhṛdvarge ca rājini balāt nivartite api ca
rāmasya anugatāḥ te ratham na eva saṃnyavartanta
rāmasya anugatāḥ te ratham na eva saṃnyavartanta
2.
Even though the group of friends and the king were forcibly sent back, those who followed Rama did not turn back from his chariot.
अयोध्यानिलयानां हि पुरुषाणां महायशाः ।
बभूव गुणसंपन्नः पूर्णचन्द्र इव प्रियः ॥३॥
बभूव गुणसंपन्नः पूर्णचन्द्र इव प्रियः ॥३॥
3. ayodhyānilayānāṃ hi puruṣāṇāṃ mahāyaśāḥ ,
babhūva guṇasaṃpannaḥ pūrṇacandra iva priyaḥ.
babhūva guṇasaṃpannaḥ pūrṇacandra iva priyaḥ.
3.
ayodhyānilayānām hi puruṣāṇām mahāyaśāḥ
babhūva guṇasaṃpannaḥ pūrṇacandraḥ iva priyaḥ
babhūva guṇasaṃpannaḥ pūrṇacandraḥ iva priyaḥ
3.
hi mahāyaśāḥ guṇasaṃpannaḥ ayodhyānilayānām
puruṣāṇām pūrṇacandraḥ iva priyaḥ babhūva
puruṣāṇām pūrṇacandraḥ iva priyaḥ babhūva
3.
Indeed, the greatly renowned one, endowed with virtues, became as dear as the full moon to the men dwelling in Ayodhya.
स याच्यमानः काकुत्स्थः स्वाभिः प्रकृतिभिस्तदा ।
कुर्वाणः पितरं सत्यं वनमेवान्वपद्यत ॥४॥
कुर्वाणः पितरं सत्यं वनमेवान्वपद्यत ॥४॥
4. sa yācyamānaḥ kākutsthaḥ svābhiḥ prakṛtibhistadā ,
kurvāṇaḥ pitaraṃ satyaṃ vanamevānvapadyata.
kurvāṇaḥ pitaraṃ satyaṃ vanamevānvapadyata.
4.
sa yācyamānaḥ kākutsthaḥ svābhiḥ prakṛtibhiḥ tadā
kurvāṇaḥ pitaram satyam vanam eva anvapadyata
kurvāṇaḥ pitaram satyam vanam eva anvapadyata
4.
saḥ kākutsthaḥ tadā svābhiḥ prakṛtibhiḥ yācyamānaḥ
pitaram satyam kurvāṇaḥ vanam eva anvapadyata
pitaram satyam kurvāṇaḥ vanam eva anvapadyata
4.
That descendant of Kakutstha (Rama), being implored by his own subjects (prakṛti) at that time, made his father's word true and entered the forest.
अवेक्षमाणः सस्नेहं चक्षुषा प्रपिबन्निव ।
उवाच रामः स्नेहेन ताः प्रजाः स्वाः प्रजा इव ॥५॥
उवाच रामः स्नेहेन ताः प्रजाः स्वाः प्रजा इव ॥५॥
5. avekṣamāṇaḥ sasnehaṃ cakṣuṣā prapibanniva ,
uvāca rāmaḥ snehena tāḥ prajāḥ svāḥ prajā iva.
uvāca rāmaḥ snehena tāḥ prajāḥ svāḥ prajā iva.
5.
avekṣamāṇaḥ sasneham cakṣuṣā prapiban iva
uvāca rāmaḥ snehena tāḥ prajāḥ svāḥ prajāḥ iva
uvāca rāmaḥ snehena tāḥ prajāḥ svāḥ prajāḥ iva
5.
rāmaḥ sasneham avekṣamāṇaḥ cakṣuṣā prapiban
iva snehena uvāca tāḥ prajāḥ svāḥ prajāḥ iva
iva snehena uvāca tāḥ prajāḥ svāḥ prajāḥ iva
5.
Rama, looking affectionately, as if drinking them in with his eyes, spoke with love to those subjects (prajāḥ), as if they were his own children.
या प्रीतिर्बहुमानश्च मय्ययोध्यानिवासिनाम् ।
मत्प्रियार्थं विशेषेण भरते सा निवेश्यताम् ॥६॥
मत्प्रियार्थं विशेषेण भरते सा निवेश्यताम् ॥६॥
6. yā prītirbahumānaśca mayyayodhyānivāsinām ,
matpriyārthaṃ viśeṣeṇa bharate sā niveśyatām.
matpriyārthaṃ viśeṣeṇa bharate sā niveśyatām.
6.
yā prītiḥ bahumānaḥ ca mayi ayodhyānivāsinām
matpriyārtham viśeṣeṇa bharate sā niveśyatām
matpriyārtham viśeṣeṇa bharate sā niveśyatām
6.
ayodhyānivāsinām mayi yā prītiḥ ca bahumānaḥ
sā matpriyārtham viśeṣeṇa bharate niveśyatām
sā matpriyārtham viśeṣeṇa bharate niveśyatām
6.
Whatever affection and great respect the residents of Ayodhya have for me, let that be especially placed in Bharata for my sake.
स हि कल्याण चारित्रः कैकेय्यानन्दवर्धनः ।
करिष्यति यथावद्वः प्रियाणि च हितानि च ॥७॥
करिष्यति यथावद्वः प्रियाणि च हितानि च ॥७॥
7. sa hi kalyāṇa cāritraḥ kaikeyyānandavardhanaḥ ,
kariṣyati yathāvadvaḥ priyāṇi ca hitāni ca.
kariṣyati yathāvadvaḥ priyāṇi ca hitāni ca.
7.
saḥ hi kalyāṇacāritraḥ kaikeyyānandavardhanaḥ
kariṣyati yathāvat vaḥ priyāṇi ca hitāni ca
kariṣyati yathāvat vaḥ priyāṇi ca hitāni ca
7.
hi saḥ kalyāṇacāritraḥ kaikeyyānandavardhanaḥ
vaḥ priyāṇi ca hitāni ca yathāvat kariṣyati
vaḥ priyāṇi ca hitāni ca yathāvat kariṣyati
7.
Indeed, he possesses an auspicious character and increases Kaikeyi's joy. He will duly accomplish what is pleasant and beneficial for you.
ज्ञानवृद्धो वयोबालो मृदुर्वीर्यगुणान्वितः ।
अनुरूपः स वो भर्ता भविष्यति भयापहः ॥८॥
अनुरूपः स वो भर्ता भविष्यति भयापहः ॥८॥
8. jñānavṛddho vayobālo mṛdurvīryaguṇānvitaḥ ,
anurūpaḥ sa vo bhartā bhaviṣyati bhayāpahaḥ.
anurūpaḥ sa vo bhartā bhaviṣyati bhayāpahaḥ.
8.
jñānavṛddhaḥ vayobālaḥ mṛduḥ vīryaguṇānvitaḥ
anurūpaḥ saḥ vaḥ bhartā bhaviṣyati bhayāpahaḥ
anurūpaḥ saḥ vaḥ bhartā bhaviṣyati bhayāpahaḥ
8.
saḥ jñānavṛddhaḥ vayobālaḥ mṛduḥ vīryaguṇānvitaḥ
vaḥ anurūpaḥ bhayāpahaḥ bhartā bhaviṣyati
vaḥ anurūpaḥ bhayāpahaḥ bhartā bhaviṣyati
8.
Though he is mature in wisdom, he is young in age. Gentle and endowed with valor and good qualities, he will be a suitable protector for you, dispelling all fear.
स हि राजगुणैर्युक्तो युवराजः समीक्षितः ।
अपि चापि मया शिष्टैः कार्यं वो भर्तृशासनम् ॥९॥
अपि चापि मया शिष्टैः कार्यं वो भर्तृशासनम् ॥९॥
9. sa hi rājaguṇairyukto yuvarājaḥ samīkṣitaḥ ,
api cāpi mayā śiṣṭaiḥ kāryaṃ vo bhartṛśāsanam.
api cāpi mayā śiṣṭaiḥ kāryaṃ vo bhartṛśāsanam.
9.
saḥ hi rājaguṇaiḥ yuktaḥ yuvarājaḥ samīkṣitaḥ
api ca api mayā śiṣṭaiḥ kāryam vaḥ bhartṛśāsanam
api ca api mayā śiṣṭaiḥ kāryam vaḥ bhartṛśāsanam
9.
hi saḥ rājaguṇaiḥ yuktaḥ yuvarājaḥ samīkṣitaḥ
api ca api mayā śiṣṭaiḥ vaḥ bhartṛśāsanam kāryam
api ca api mayā śiṣṭaiḥ vaḥ bhartṛśāsanam kāryam
9.
Indeed, he is endowed with royal qualities and has been appointed crown prince. Moreover, it is my instruction, supported by the wise, that your ruler's command should be carried out.
न च तप्येद् यथा चासौ वनवासं गते मयि ।
महाराजस्तथा कार्यो मम प्रियचिकीर्षया ॥१०॥
महाराजस्तथा कार्यो मम प्रियचिकीर्षया ॥१०॥
10. na ca tapyed yathā cāsau vanavāsaṃ gate mayi ,
mahārājastathā kāryo mama priyacikīrṣayā.
mahārājastathā kāryo mama priyacikīrṣayā.
10.
na ca tapyet yathā ca asau vanavāsam gate mayi
mahārājaḥ tathā kāryaḥ mama priyacikīrṣayā
mahārājaḥ tathā kāryaḥ mama priyacikīrṣayā
10.
mayi vanavāsam gate asau mahārājaḥ na ca
tapyet yathā tathā mama priyacikīrṣayā kāryaḥ
tapyet yathā tathā mama priyacikīrṣayā kāryaḥ
10.
It should be ensured that the great king does not grieve when I have gone to live in the forest (vanavāsa). This should be done out of my desire to please him.
यथा यथा दाशरथिर्धर्ममेवास्थितो ऽभवत् ।
तथा तथा प्रकृतयो रामं पतिमकामयन् ॥११॥
तथा तथा प्रकृतयो रामं पतिमकामयन् ॥११॥
11. yathā yathā dāśarathirdharmamevāsthito'bhavat ,
tathā tathā prakṛtayo rāmaṃ patimakāmayan.
tathā tathā prakṛtayo rāmaṃ patimakāmayan.
11.
yathā yathā dāśarathiḥ dharmam eva āsthitaḥ
abhavat tathā tathā prakṛtayaḥ rāmam patim akāmayan
abhavat tathā tathā prakṛtayaḥ rāmam patim akāmayan
11.
dāśarathiḥ yathā yathā dharmam eva āsthitaḥ
abhavat tathā tathā prakṛtayaḥ rāmam patim akāmayan
abhavat tathā tathā prakṛtayaḥ rāmam patim akāmayan
11.
The more Dasharatha's son became established in natural law (dharma), the more the subjects desired Rama as their lord.
बाष्पेण पिहितं दीनं रामः सौमित्रिणा सह ।
चकर्षेव गुणैर्बद्ध्वा जनं पुनरिवासनम् ॥१२॥
चकर्षेव गुणैर्बद्ध्वा जनं पुनरिवासनम् ॥१२॥
12. bāṣpeṇa pihitaṃ dīnaṃ rāmaḥ saumitriṇā saha ,
cakarṣeva guṇairbaddhvā janaṃ punarivāsanam.
cakarṣeva guṇairbaddhvā janaṃ punarivāsanam.
12.
bāṣpeṇa pihitam dīnam rāmaḥ saumitriṇā saha
cakarṣa iva guṇaiḥ baddhvā janam punar iva āsanam
cakarṣa iva guṇaiḥ baddhvā janam punar iva āsanam
12.
rāmaḥ saumitriṇā saha bāṣpeṇa pihitam dīnam
janam guṇaiḥ baddhvā punar iva āsanam cakarṣa iva
janam guṇaiḥ baddhvā punar iva āsanam cakarṣa iva
12.
Rama, accompanied by Lakshmana (Saumitri), seemed to draw the distressed people, whose eyes were veiled by tears, as if tying them with his virtues, back to his dwelling.
ते द्विजास्त्रिविधं वृद्धा ज्ञानेन वयसौजसा ।
वयःप्रकम्पशिरसो दूरादूचुरिदं वचः ॥१३॥
वयःप्रकम्पशिरसो दूरादूचुरिदं वचः ॥१३॥
13. te dvijāstrividhaṃ vṛddhā jñānena vayasaujasā ,
vayaḥprakampaśiraso dūrādūcuridaṃ vacaḥ.
vayaḥprakampaśiraso dūrādūcuridaṃ vacaḥ.
13.
te dvijāḥ trividham vṛddhāḥ jñānena vayasā
ojasā vayaḥprakampaśirasaḥ dūrāt ūcuḥ idam vacaḥ
ojasā vayaḥprakampaśirasaḥ dūrāt ūcuḥ idam vacaḥ
13.
te dvijāḥ jñānena vayasā ojasā trividham vṛddhāḥ
vayaḥprakampaśirasaḥ dūrāt idam vacaḥ ūcuḥ
vayaḥprakampaśirasaḥ dūrāt idam vacaḥ ūcuḥ
13.
Those twice-born (dvija) individuals, grown old in three respects – through knowledge, age, and vigor – with heads trembling from advanced age, spoke these words from a distance.
वहन्तो जवना रामं भो भो जात्यास्तुरंगमाः ।
निवर्तध्वं न गन्तव्यं हिता भवत भर्तरि ।
उपवाह्यस्तु वो भर्ता नापवाह्यः पुराद्वनम् ॥१४॥
निवर्तध्वं न गन्तव्यं हिता भवत भर्तरि ।
उपवाह्यस्तु वो भर्ता नापवाह्यः पुराद्वनम् ॥१४॥
14. vahanto javanā rāmaṃ bho bho jātyāsturaṃgamāḥ ,
nivartadhvaṃ na gantavyaṃ hitā bhavata bhartari ,
upavāhyastu vo bhartā nāpavāhyaḥ purādvanam.
nivartadhvaṃ na gantavyaṃ hitā bhavata bhartari ,
upavāhyastu vo bhartā nāpavāhyaḥ purādvanam.
14.
vahantaḥ javanāḥ rāmam bho bho jātyāḥ
turaṅgamāḥ nivartadhvam na gantavyam
hitāḥ bhavata bhartari upavāhyaḥ
tu vaḥ bhartā na apavāhyaḥ purāt vanam
turaṅgamāḥ nivartadhvam na gantavyam
hitāḥ bhavata bhartari upavāhyaḥ
tu vaḥ bhartā na apavāhyaḥ purāt vanam
14.
bho bho jātyāḥ javanāḥ turaṅgamāḥ
rāmam vahantaḥ nivartadhvam na gantavyam
bhartari hitāḥ bhavata vaḥ bhartā
tu upavāhyaḥ purāt vanam na apavāhyaḥ
rāmam vahantaḥ nivartadhvam na gantavyam
bhartari hitāḥ bhavata vaḥ bhartā
tu upavāhyaḥ purāt vanam na apavāhyaḥ
14.
O swift, noble horses, carrying Rama! Turn back! You must not proceed. Be devoted to your master. Your master is to be carried [back], not carried away from the city into the forest.
एवमार्तप्रलापांस्तान् वृद्धान्प्रलपतो द्विजान् ।
अवेक्ष्य सहसा रामो रथादवततार ह ॥१५॥
अवेक्ष्य सहसा रामो रथादवततार ह ॥१५॥
15. evamārtapralāpāṃstān vṛddhānpralapato dvijān ,
avekṣya sahasā rāmo rathādavatatāra ha.
avekṣya sahasā rāmo rathādavatatāra ha.
15.
evam ārtapralāpān tān vṛddhān pralapataḥ dvijān
avekṣya sahasā rāmaḥ rathāt avatatāra ha
avekṣya sahasā rāmaḥ rathāt avatatāra ha
15.
evam ārtapralāpān tān vṛddhān pralapataḥ dvijān
avekṣya rāmaḥ sahasā rathāt avatatāra ha
avekṣya rāmaḥ sahasā rathāt avatatāra ha
15.
Seeing those old Brahmins, distressed by their cries, lamenting in such a manner, Rama suddenly descended from the chariot.
पद्भ्यामेव जगामाथ ससीतः सहलक्ष्मणः ।
संनिकृष्टपदन्यासो रामो वनपरायणः ॥१६॥
संनिकृष्टपदन्यासो रामो वनपरायणः ॥१६॥
16. padbhyāmeva jagāmātha sasītaḥ sahalakṣmaṇaḥ ,
saṃnikṛṣṭapadanyāso rāmo vanaparāyaṇaḥ.
saṃnikṛṣṭapadanyāso rāmo vanaparāyaṇaḥ.
16.
padbhyām eva jagāma atha sasītaḥ sahalakṣmaṇaḥ
saṃnikṛṣṭapadanyāsaḥ rāmaḥ vanaparāyaṇaḥ
saṃnikṛṣṭapadanyāsaḥ rāmaḥ vanaparāyaṇaḥ
16.
atha rāmaḥ sasītaḥ sahalakṣmaṇaḥ saṃnikṛṣṭapadanyāsaḥ
vanaparāyaṇaḥ padbhyām eva jagāma
vanaparāyaṇaḥ padbhyām eva jagāma
16.
Then Rama, with Sita and Lakshmana, whose steps were close together and who was intent on the forest, proceeded on foot.
द्विजातींस्तु पदातींस्तान् रामश्चारित्रवत्सलः ।
न शशाक घृणाचक्षुः परिमोक्तुं रथेन सः ॥१७॥
न शशाक घृणाचक्षुः परिमोक्तुं रथेन सः ॥१७॥
17. dvijātīṃstu padātīṃstān rāmaścāritravatsalaḥ ,
na śaśāka ghṛṇācakṣuḥ parimoktuṃ rathena saḥ.
na śaśāka ghṛṇācakṣuḥ parimoktuṃ rathena saḥ.
17.
dvijātīn tu padātīn tān rāmaḥ cāritravatsalaḥ
na śaśāka ghṛṇācakṣuḥ parimoktum rathena saḥ
na śaśāka ghṛṇācakṣuḥ parimoktum rathena saḥ
17.
tu rāmaḥ cāritravatsalaḥ ghṛṇācakṣuḥ saḥ tān
padātīn dvijātīn rathena parimoktum na śaśāka
padātīn dvijātīn rathena parimoktum na śaśāka
17.
But Rama, cherishing noble conduct and having eyes full of compassion, could not abandon those Brahmins, who were on foot, by (going in) the chariot.
गच्छन्तमेव तं दृष्ट्वा रामं संभ्रान्तमानसाः ।
ऊचुः परमसंतप्ता रामं वाक्यमिदं द्विजाः ॥१८॥
ऊचुः परमसंतप्ता रामं वाक्यमिदं द्विजाः ॥१८॥
18. gacchantameva taṃ dṛṣṭvā rāmaṃ saṃbhrāntamānasāḥ ,
ūcuḥ paramasaṃtaptā rāmaṃ vākyamidaṃ dvijāḥ.
ūcuḥ paramasaṃtaptā rāmaṃ vākyamidaṃ dvijāḥ.
18.
gacchantam eva tam dṛṣṭvā rāmam saṃbhrāntamānasāḥ
ūcuḥ paramasaṃtaptāḥ rāmam vākyam idam dvijāḥ
ūcuḥ paramasaṃtaptāḥ rāmam vākyam idam dvijāḥ
18.
tam rāmam gacchantam eva dṛṣṭvā saṃbhrāntamānasāḥ
paramasaṃtaptāḥ dvijāḥ idam vākyam rāmam ūcuḥ
paramasaṃtaptāḥ dvijāḥ idam vākyam rāmam ūcuḥ
18.
Upon seeing Rama as he was departing, the Brahmins, whose minds were agitated and who were exceedingly distressed, spoke these words to him.
ब्राह्मण्यं कृत्स्नमेतत्त्वां ब्रह्मण्यमनुगच्छति ।
द्विजस्कन्धाधिरूढास्त्वामग्नयो ऽप्यनुयान्त्यमी ॥१९॥
द्विजस्कन्धाधिरूढास्त्वामग्नयो ऽप्यनुयान्त्यमी ॥१९॥
19. brāhmaṇyaṃ kṛtsnametattvāṃ brahmaṇyamanugacchati ,
dvijaskandhādhirūḍhāstvāmagnayo'pyanuyāntyamī.
dvijaskandhādhirūḍhāstvāmagnayo'pyanuyāntyamī.
19.
brāhmaṇyam kṛtsnam etat tvām brāhmaṇyam anugacchati
dvijaskandhādhírūḍhāḥ tvām agnayaḥ api anuyānti amī
dvijaskandhādhírūḍhāḥ tvām agnayaḥ api anuyānti amī
19.
kṛtsnam etat brāhmaṇyam brāhmaṇyam tvām anugacchati.
dvijaskandhādhírūḍhāḥ amī agnayaḥ api tvām anuyānti.
dvijaskandhādhírūḍhāḥ amī agnayaḥ api tvām anuyānti.
19.
This entire Brahmin community, devoted to Brahmins, follows you. Even these sacred fires, carried upon the shoulders of Brahmins, follow you.
वाजपेयसमुत्थानि छत्राण्येतानि पश्य नः ।
पृष्ठतो ऽनुप्रयातानि हंसानिव जलात्यये ॥२०॥
पृष्ठतो ऽनुप्रयातानि हंसानिव जलात्यये ॥२०॥
20. vājapeyasamutthāni chatrāṇyetāni paśya naḥ ,
pṛṣṭhato'nuprayātāni haṃsāniva jalātyaye.
pṛṣṭhato'nuprayātāni haṃsāniva jalātyaye.
20.
vājapeyasamutthāni chatrāṇi etāni paśya naḥ
pṛṣṭhataḥ anupráyātāni haṃsān iva jalātyaye
pṛṣṭhataḥ anupráyātāni haṃsān iva jalātyaye
20.
naḥ etāni vājapeyasamutthāni chatrāṇi pṛṣṭhataḥ
jalātyaye haṃsān iva anupráyātāni paśya
jalātyaye haṃsān iva anupráyātāni paśya
20.
Behold these umbrellas of ours, produced by our Vajapeya (yajña) sacrifices, following behind us like swans at the end of the monsoon season.
अनवाप्तातपत्रस्य रश्मिसंतापितस्य ते ।
एभिश्छायां करिष्यामः स्वैश्छत्रैर्वाजपेयिकैः ॥२१॥
एभिश्छायां करिष्यामः स्वैश्छत्रैर्वाजपेयिकैः ॥२१॥
21. anavāptātapatrasya raśmisaṃtāpitasya te ,
ebhiśchāyāṃ kariṣyāmaḥ svaiśchatrairvājapeyikaiḥ.
ebhiśchāyāṃ kariṣyāmaḥ svaiśchatrairvājapeyikaiḥ.
21.
anāvāptātapatrasya raśmisaṃtāpitasya te ebhiḥ
chāyām kariṣyāmaḥ svaiḥ chatraiḥ vājapeyikaiḥ
chāyām kariṣyāmaḥ svaiḥ chatraiḥ vājapeyikaiḥ
21.
anāvāptātapatrasya raśmisaṃtāpitasya te ebhiḥ
svaiḥ vājapeyikaiḥ chatraiḥ chāyām kariṣyāmaḥ
svaiḥ vājapeyikaiḥ chatraiḥ chāyām kariṣyāmaḥ
21.
For you, who are without an umbrella and scorched by the sun's rays, we will create shade with these our own parasols, which were obtained from Vajapeya (yajña) sacrifices.
या हि नः सततं बुद्धिर्वेदमन्त्रानुसारिणी ।
त्वत्कृते सा कृता वत्स वनवासानुसारिणी ॥२२॥
त्वत्कृते सा कृता वत्स वनवासानुसारिणी ॥२२॥
22. yā hi naḥ satataṃ buddhirvedamantrānusāriṇī ,
tvatkṛte sā kṛtā vatsa vanavāsānusāriṇī.
tvatkṛte sā kṛtā vatsa vanavāsānusāriṇī.
22.
yā hi naḥ satatam buddhiḥ vedamantra-anusāriṇī
tvat-kṛte sā kṛtā vatsa vanavāsa-anusāriṇī
tvat-kṛte sā kṛtā vatsa vanavāsa-anusāriṇī
22.
vatsa,
naḥ yā buddhiḥ hi satatam vedamantra-anusāriṇī,
sā tvat-kṛte vanavāsa-anusāriṇī kṛtā.
naḥ yā buddhiḥ hi satatam vedamantra-anusāriṇī,
sā tvat-kṛte vanavāsa-anusāriṇī kṛtā.
22.
Indeed, that intellect of ours, which always follows Vedic mantras, O child, has been made for your sake to accept (follow) exile.
हृदयेष्ववतिष्ठन्ते वेदा ये नः परं धनम् ।
वत्स्यन्त्यपि गृहेष्वेव दाराश्चारित्ररक्षिताः ॥२३॥
वत्स्यन्त्यपि गृहेष्वेव दाराश्चारित्ररक्षिताः ॥२३॥
23. hṛdayeṣvavatiṣṭhante vedā ye naḥ paraṃ dhanam ,
vatsyantyapi gṛheṣveva dārāścāritrarakṣitāḥ.
vatsyantyapi gṛheṣveva dārāścāritrarakṣitāḥ.
23.
hṛdayeṣu avatiṣṭhante vedāḥ ye naḥ param dhanam
vatsyanti api gṛheṣu eva dārāḥ ca cāritra-rakṣitāḥ
vatsyanti api gṛheṣu eva dārāḥ ca cāritra-rakṣitāḥ
23.
ye vedāḥ naḥ param dhanam (santi),
(te) hṛdayeṣu avatiṣṭhante.
ca cāritra-rakṣitāḥ dārāḥ api gṛheṣu eva vatsyanti.
(te) hṛdayeṣu avatiṣṭhante.
ca cāritra-rakṣitāḥ dārāḥ api gṛheṣu eva vatsyanti.
23.
The Vedas, which are our supreme treasure, reside in our hearts. And our wives, protected by their good conduct (cāritra), will also remain in our homes.
न पुनर्निश्चयः कार्यस्त्वद्गतौ सुकृता मतिः ।
त्वयि धर्मव्यपेक्षे तु किं स्याद्धर्ममवेक्षितुम् ॥२४॥
त्वयि धर्मव्यपेक्षे तु किं स्याद्धर्ममवेक्षितुम् ॥२४॥
24. na punarniścayaḥ kāryastvadgatau sukṛtā matiḥ ,
tvayi dharmavyapekṣe tu kiṃ syāddharmamavekṣitum.
tvayi dharmavyapekṣe tu kiṃ syāddharmamavekṣitum.
24.
na punaḥ niścayaḥ kāryaḥ tvat-gatau su-kṛtā matiḥ
tvayi dharma-vyapekṣe tu kim syāt dharmam avekṣitum
tvayi dharma-vyapekṣe tu kim syāt dharmam avekṣitum
24.
punaḥ niścayaḥ na kāryaḥ.
matiḥ tvat-gatau su-kṛtā (asti).
tu tvayi dharma-vyapekṣe (sati) dharmam avekṣitum kim syāt?
matiḥ tvat-gatau su-kṛtā (asti).
tu tvayi dharma-vyapekṣe (sati) dharmam avekṣitum kim syāt?
24.
No decision should be made again; the intellect (mati) has been well-resolved regarding your departure. But when you are concerned with (your) natural law (dharma), what would there be to consider (your) natural law (dharma)?
याचितो नो निवर्तस्व हंसशुक्लशिरोरुहैः ।
शिरोभिर्निभृताचार महीपतनपांशुलैः ॥२५॥
शिरोभिर्निभृताचार महीपतनपांशुलैः ॥२५॥
25. yācito no nivartasva haṃsaśuklaśiroruhaiḥ ,
śirobhirnibhṛtācāra mahīpatanapāṃśulaiḥ.
śirobhirnibhṛtācāra mahīpatanapāṃśulaiḥ.
25.
yācitaḥ naḥ nivartasva haṃsa-śukla-śiroruhaiḥ
śirobhiḥ nibhṛta-ācāraiḥ mahī-patana-pāṃśulaiḥ
śirobhiḥ nibhṛta-ācāraiḥ mahī-patana-pāṃśulaiḥ
25.
naḥ yācitaḥ (tvaṃ) haṃsa-śukla-śiroruhaiḥ,
nibhṛta-ācāraiḥ,
mahī-patana-pāṃśulaiḥ śirobhiḥ (nivartasva iti),
(tasmāt) na nivartasva.
nibhṛta-ācāraiḥ,
mahī-patana-pāṃśulaiḥ śirobhiḥ (nivartasva iti),
(tasmāt) na nivartasva.
25.
Being implored by us, do not turn back, (by means of) our heads with hair white as swans, (our heads) of restrained conduct, soiled by dust from falling to the ground.
बहूनां वितता यज्ञा द्विजानां य इहागताः ।
तेषां समाप्तिरायत्ता तव वत्स निवर्तने ॥२६॥
तेषां समाप्तिरायत्ता तव वत्स निवर्तने ॥२६॥
26. bahūnāṃ vitatā yajñā dvijānāṃ ya ihāgatāḥ ,
teṣāṃ samāptirāyattā tava vatsa nivartane.
teṣāṃ samāptirāyattā tava vatsa nivartane.
26.
bahūnām vitatāḥ yajñāḥ dvijānām ye iha āgatāḥ
teṣām samāptiḥ āyattā tava vatsa nivartane
teṣām samāptiḥ āyattā tava vatsa nivartane
26.
vatsa iha āgatāḥ bahūnām dvijānām vitatāḥ
yajñāḥ teṣām samāptiḥ tava nivartane āyattā
yajñāḥ teṣām samāptiḥ tava nivartane āyattā
26.
O child (vatsa), the completion (samāpti) of the many rituals (yajña) performed by the Brahmins (dvija) who have gathered here depends on your return.
भक्तिमन्ति हि भूतानि जंगमाजंगमानि च ।
याचमानेषु तेषु त्वं भक्तिं भक्तेषु दर्शय ॥२७॥
याचमानेषु तेषु त्वं भक्तिं भक्तेषु दर्शय ॥२७॥
27. bhaktimanti hi bhūtāni jaṃgamājaṃgamāni ca ,
yācamāneṣu teṣu tvaṃ bhaktiṃ bhakteṣu darśaya.
yācamāneṣu teṣu tvaṃ bhaktiṃ bhakteṣu darśaya.
27.
bhaktimanti hi bhūtāni jaṅgamājaṅgamāni ca
yācamāneṣu teṣu tvam bhaktim bhakteṣu darśaya
yācamāneṣu teṣu tvam bhaktim bhakteṣu darśaya
27.
hi bhūtāni jaṅgamājaṅgamāni ca bhaktimanti.
teṣu yācamāneṣu tvam bhakteṣu bhaktim darśaya
teṣu yācamāneṣu tvam bhakteṣu bhaktim darśaya
27.
Indeed, all beings (bhūta), both moving and non-moving, possess devotion (bhakti). Therefore, to those among them who are supplicating, you should show your devotion (bhakti) towards the devotees (bhakta).
अनुगंतुमशक्तास्त्वां मूलैरुद्धृतवेगिभिः ।
उन्नता वायुवेगेन विक्रोशन्तीव पादपाः ॥२८॥
उन्नता वायुवेगेन विक्रोशन्तीव पादपाः ॥२८॥
28. anugaṃtumaśaktāstvāṃ mūlairuddhṛtavegibhiḥ ,
unnatā vāyuvegena vikrośantīva pādapāḥ.
unnatā vāyuvegena vikrośantīva pādapāḥ.
28.
anugantum aśaktāḥ tvām mūlaiḥ uddhṛtavegibhiḥ
unnatāḥ vāyuvegena vikrośanti iva pādapāḥ
unnatāḥ vāyuvegena vikrośanti iva pādapāḥ
28.
pādapāḥ vāyuvegena unnatāḥ mūlaiḥ uddhṛtavegibhiḥ
tvām anugantum aśaktāḥ vikrośanti iva
tvām anugantum aśaktāḥ vikrośanti iva
28.
The trees (pādapa), elevated by the force of the wind, with their roots (mūla) swiftly being uprooted, are as if crying out, unable to follow you.
निश्चेष्टाहारसंचारा वृक्षैकस्थानविष्ठिताः ।
पक्षिणो ऽपि प्रयाचन्ते सर्वभूतानुकम्पिनम् ॥२९॥
पक्षिणो ऽपि प्रयाचन्ते सर्वभूतानुकम्पिनम् ॥२९॥
29. niśceṣṭāhārasaṃcārā vṛkṣaikasthānaviṣṭhitāḥ ,
pakṣiṇo'pi prayācante sarvabhūtānukampinam.
pakṣiṇo'pi prayācante sarvabhūtānukampinam.
29.
niśceṣṭāhārasañcārāḥ vṛkṣaikasthānaviṣṭhitāḥ
pakṣiṇaḥ api prayācante sarvabhūtānukampinam
pakṣiṇaḥ api prayācante sarvabhūtānukampinam
29.
niśceṣṭāhārasañcārāḥ vṛkṣaikasthānaviṣṭhitāḥ
pakṣiṇaḥ api sarvabhūtānukampinam prayācante
pakṣiṇaḥ api sarvabhūtānukampinam prayācante
29.
Even the birds (pakṣin), whose activity, food foraging, and movement (sañcāra) are halted, remaining settled in one place on a tree, implore the one who is compassionate towards all beings (bhūta).
एवं विक्रोशतां तेषां द्विजातीनां निवर्तने ।
ददृशे तमसा तत्र वारयन्तीव राघवम् ॥३०॥
ददृशे तमसा तत्र वारयन्तीव राघवम् ॥३०॥
30. evaṃ vikrośatāṃ teṣāṃ dvijātīnāṃ nivartane ,
dadṛśe tamasā tatra vārayantīva rāghavam.
dadṛśe tamasā tatra vārayantīva rāghavam.
30.
evam vikrośatām teṣām dvijātīnām nivartane
dadṛśe tamasā tatra vārayantī iva rāghavam
dadṛśe tamasā tatra vārayantī iva rāghavam
30.
evam teṣām dvijātīnām vikrośatām nivartane
tatra tamasā rāghavam vārayantī iva dadṛśe
tatra tamasā rāghavam vārayantī iva dadṛśe
30.
While those twice-born (dvijāti) were thus crying out for his return, the Tamasā [river] was seen there, as if restraining Rāghava (Rāma).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40 (current chapter)
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100