वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-82
तच्छ्रुत्वा निपुणं सर्वं भरतः सह मन्त्रिभिः ।
इङ्गुदीमूलमागम्य रामशय्यामवेक्ष्य ताम् ॥१॥
इङ्गुदीमूलमागम्य रामशय्यामवेक्ष्य ताम् ॥१॥
1. tacchrutvā nipuṇaṃ sarvaṃ bharataḥ saha mantribhiḥ ,
iṅgudīmūlamāgamya rāmaśayyāmavekṣya tām.
iṅgudīmūlamāgamya rāmaśayyāmavekṣya tām.
1.
tat śrutvā nipuṇam sarvam bharataḥ saha mantribhiḥ
iṅgudī-mūlam āgamya rāma-śayyām avekṣya tām
iṅgudī-mūlam āgamya rāma-śayyām avekṣya tām
1.
bharataḥ mantribhiḥ saha tat sarvam nipuṇam śrutvā
iṅgudī-mūlam āgamya tām rāma-śayyām avekṣya (abravīt)
iṅgudī-mūlam āgamya tām rāma-śayyām avekṣya (abravīt)
1.
Having heard all of it thoroughly, Bharata, along with his ministers, approached the base of the Inguḍī tree and, having observed that bed of Rama...
अब्रवीज्जननीः सर्वा इह तेन महात्मना ।
शर्वरी शयिता भूमाविदमस्य विमर्दितम् ॥२॥
शर्वरी शयिता भूमाविदमस्य विमर्दितम् ॥२॥
2. abravījjananīḥ sarvā iha tena mahātmanā ,
śarvarī śayitā bhūmāvidamasya vimarditam.
śarvarī śayitā bhūmāvidamasya vimarditam.
2.
abravīt jananīḥ sarvāḥ iha tena mahātmanā
śarvarī śayitā bhūmau idam asya vimarditam
śarvarī śayitā bhūmau idam asya vimarditam
2.
(saḥ) sarvāḥ jananīḥ abravīt: "iha tena mahātmanā
śarvarī bhūmau śayitā asya idam vimarditam (ca āsīt)"
śarvarī bhūmau śayitā asya idam vimarditam (ca āsīt)"
2.
He then said to all the mothers: 'Here, that great soul (ātman) spent the night sleeping on the ground, and this spot was pressed down by him.'
महाभागकुलीनेन महाभागेन धीमता ।
जातो दशरथेनोर्व्यां न रामः स्वप्तुमर्हति ॥३॥
जातो दशरथेनोर्व्यां न रामः स्वप्तुमर्हति ॥३॥
3. mahābhāgakulīnena mahābhāgena dhīmatā ,
jāto daśarathenorvyāṃ na rāmaḥ svaptumarhati.
jāto daśarathenorvyāṃ na rāmaḥ svaptumarhati.
3.
mahā-bhāga-kulīnen mahā-bhāgena dhīmatā jātaḥ
daśarathena urvyām na rāmaḥ svaptum arhati
daśarathena urvyām na rāmaḥ svaptum arhati
3.
urvyām daśarathena jātaḥ mahā-bhāga-kulīnen
mahā-bhāgena dhīmatā rāmaḥ svaptum na arhati
mahā-bhāgena dhīmatā rāmaḥ svaptum na arhati
3.
Rama, who is of a great and noble family, highly fortunate, and intelligent, and who was born of Dasaratha on this earth, should not have to sleep.
अजिनोत्तरसंस्तीर्णे वरास्तरणसंचये ।
शयित्वा पुरुषव्याघ्रः कथं शेते महीतले ॥४॥
शयित्वा पुरुषव्याघ्रः कथं शेते महीतले ॥४॥
4. ajinottarasaṃstīrṇe varāstaraṇasaṃcaye ,
śayitvā puruṣavyāghraḥ kathaṃ śete mahītale.
śayitvā puruṣavyāghraḥ kathaṃ śete mahītale.
4.
ajinottarasaṃstīrṇe varāstaraṇasaṃcaye
śayitvā puruṣavyāghraḥ katham śete mahītale
śayitvā puruṣavyāghraḥ katham śete mahītale
4.
puruṣavyāghraḥ ajinottarasaṃstīrṇe
varāstaraṇasaṃcaye śayitvā katham mahītale śete
varāstaraṇasaṃcaye śayitvā katham mahītale śete
4.
Having previously slept on excellent piles of bedding, covered with deer skins, how can this tiger among men (puruṣavyāghra) now sleep on the bare ground?
प्रासादाग्र विमानेषु वलभीषु च सर्वदा ।
हैमराजतभौमेषु वरास्तरणशालिषु ॥५॥
हैमराजतभौमेषु वरास्तरणशालिषु ॥५॥
5. prāsādāgra vimāneṣu valabhīṣu ca sarvadā ,
haimarājatabhaumeṣu varāstaraṇaśāliṣu.
haimarājatabhaumeṣu varāstaraṇaśāliṣu.
5.
prāsādāgreṣu vimāneṣu valabhīṣu ca sarvadā
haimarājatabhaumeṣu varāstaraṇaśāliṣu
haimarājatabhaumeṣu varāstaraṇaśāliṣu
5.
sarvadā prāsādāgreṣu vimāneṣu valabhīṣu
ca haimarājatabhaumeṣu varāstaraṇaśāliṣu
ca haimarājatabhaumeṣu varāstaraṇaśāliṣu
5.
He always [slept] in the highest points of palaces, in aerial mansions (vimāna), and in balconies, in rooms with floors of gold and silver, adorned with excellent coverings.
पुष्पसंचयचित्रेषु चन्दनागरुगन्धिषु ।
पाण्डुराभ्रप्रकाशेषु शुकसंघरुतेषु च ॥६॥
पाण्डुराभ्रप्रकाशेषु शुकसंघरुतेषु च ॥६॥
6. puṣpasaṃcayacitreṣu candanāgarugandhiṣu ,
pāṇḍurābhraprakāśeṣu śukasaṃgharuteṣu ca.
pāṇḍurābhraprakāśeṣu śukasaṃgharuteṣu ca.
6.
puṣpasaṃcayacitreṣu candanāgarugandhiṣu
pāṇḍurābhrāprakāśeṣu śukasaṃgharuteṣu ca
pāṇḍurābhrāprakāśeṣu śukasaṃgharuteṣu ca
6.
puṣpasaṃcayacitreṣu candanāgarugandhiṣu
pāṇḍurābhrāprakāśeṣu śukasaṃgharuteṣu ca
pāṇḍurābhrāprakāśeṣu śukasaṃgharuteṣu ca
6.
They were also adorned with diverse arrangements of flowers, fragrant with sandalwood and agarwood, shining like pale clouds, and filled with the sounds of parrot flocks.
गीतवादित्रनिर्घोषैर्वराभरणनिःस्वनैः ।
मृदङ्गवरशब्दैश्च सततं प्रतिबोधितः ॥७॥
मृदङ्गवरशब्दैश्च सततं प्रतिबोधितः ॥७॥
7. gītavāditranirghoṣairvarābharaṇaniḥsvanaiḥ ,
mṛdaṅgavaraśabdaiśca satataṃ pratibodhitaḥ.
mṛdaṅgavaraśabdaiśca satataṃ pratibodhitaḥ.
7.
gītavāditranirghoṣaiḥ varābharaṇaniḥsvanaiḥ
mṛdaṅgavaraśabdaiḥ ca satatam pratibodhitaḥ
mṛdaṅgavaraśabdaiḥ ca satatam pratibodhitaḥ
7.
satatam gītavāditranirghoṣaiḥ varābharaṇaniḥsvanaiḥ
mṛdaṅgavaraśabdaiḥ ca pratibodhitaḥ
mṛdaṅgavaraśabdaiḥ ca pratibodhitaḥ
7.
He was constantly awakened by the sounds of songs and musical instruments, by the jingling of exquisite ornaments, and by the excellent beats of the mṛdaṅga drums.
बन्दिभिर्वन्दितः काले बहुभिः सूतमागधैः ।
गाथाभिरनुरूपाभिः स्तुतिभिश्च परंतपः ॥८॥
गाथाभिरनुरूपाभिः स्तुतिभिश्च परंतपः ॥८॥
8. bandibhirvanditaḥ kāle bahubhiḥ sūtamāgadhaiḥ ,
gāthābhiranurūpābhiḥ stutibhiśca paraṃtapaḥ.
gāthābhiranurūpābhiḥ stutibhiśca paraṃtapaḥ.
8.
bandibhiḥ vanditaḥ kāle bahubhiḥ sūtamāgadhaiḥ
gāthābhiḥ anurūpābhiḥ stutibhiḥ ca paraṃtapaḥ
gāthābhiḥ anurūpābhiḥ stutibhiḥ ca paraṃtapaḥ
8.
paraṃtapaḥ kāle bahubhiḥ bandibhiḥ sūtamāgadhaiḥ
anurūpābhiḥ gāthābhiḥ ca stutibhiḥ vanditaḥ
anurūpābhiḥ gāthābhiḥ ca stutibhiḥ vanditaḥ
8.
The scorcher of foes was praised at the proper time by many bards and panegyrists with fitting songs and eulogies.
अश्रद्धेयमिदं लोके न सत्यं प्रतिभाति मा ।
मुह्यते खलु मे भावः स्वप्नो ऽयमिति मे मतिः ॥९॥
मुह्यते खलु मे भावः स्वप्नो ऽयमिति मे मतिः ॥९॥
9. aśraddheyamidaṃ loke na satyaṃ pratibhāti mā ,
muhyate khalu me bhāvaḥ svapno'yamiti me matiḥ.
muhyate khalu me bhāvaḥ svapno'yamiti me matiḥ.
9.
aśraddheyam idam loke na satyam pratibhāti mā
muhyate khalu me bhāvaḥ svapnaḥ ayam iti me matiḥ
muhyate khalu me bhāvaḥ svapnaḥ ayam iti me matiḥ
9.
loke idam aśraddheyam mā na satyam pratibhāti
khalu me bhāvaḥ muhyate me matiḥ ayam svapnaḥ iti
khalu me bhāvaḥ muhyate me matiḥ ayam svapnaḥ iti
9.
This in the world is unbelievable and does not appear true to me. My state of mind (bhāva) is indeed bewildered, and my thought (mati) is that this must be a dream.
न नूनं दैवतं किं चित् कालेन बलवत्तरम् ।
यत्र दाशरथी रामो भूमावेवं शयीत सः ॥१०॥
यत्र दाशरथी रामो भूमावेवं शयीत सः ॥१०॥
10. na nūnaṃ daivataṃ kiṃ cit kālena balavattaram ,
yatra dāśarathī rāmo bhūmāvevaṃ śayīta saḥ.
yatra dāśarathī rāmo bhūmāvevaṃ śayīta saḥ.
10.
na nūnam daivatam kim cit kālena balavattaram
yatra dāśarathī rāmaḥ bhūmau evam śayīta saḥ
yatra dāśarathī rāmaḥ bhūmau evam śayīta saḥ
10.
nūnam kālena daivatam kim cit balavattaram na
yatra dāśarathī rāmaḥ saḥ evam bhūmau śayīta
yatra dāśarathī rāmaḥ saḥ evam bhūmau śayīta
10.
Surely, no divine power (daivata) is stronger than Time, in a situation where Rama, the son of Dasaratha, would thus lie on the ground.
विदेहराजस्य सुता सीता च प्रियदर्शना ।
दयिता शयिता भूमौ स्नुषा दशरथस्य च ॥११॥
दयिता शयिता भूमौ स्नुषा दशरथस्य च ॥११॥
11. videharājasya sutā sītā ca priyadarśanā ,
dayitā śayitā bhūmau snuṣā daśarathasya ca.
dayitā śayitā bhūmau snuṣā daśarathasya ca.
11.
videharājasya sutā sītā ca priyadarśanā
dayitā śayitā bhūmau snuṣā daśarathasya ca
dayitā śayitā bhūmau snuṣā daśarathasya ca
11.
videharājasya sutā priyadarśanā dayitā
daśarathasya ca snuṣā sītā ca bhūmau śayitā
daśarathasya ca snuṣā sītā ca bhūmau śayitā
11.
And Sita, the daughter of the king of Videha, beautiful to behold, the beloved one, and also Dasaratha's daughter-in-law, lies on the ground.
इयं शय्या मम भ्रातुरिदं हि परिवर्तितम् ।
स्थण्डिले कठिने सर्वं गात्रैर्विमृदितं तृणम् ॥१२॥
स्थण्डिले कठिने सर्वं गात्रैर्विमृदितं तृणम् ॥१२॥
12. iyaṃ śayyā mama bhrāturidaṃ hi parivartitam ,
sthaṇḍile kaṭhine sarvaṃ gātrairvimṛditaṃ tṛṇam.
sthaṇḍile kaṭhine sarvaṃ gātrairvimṛditaṃ tṛṇam.
12.
iyam śayyā mama bhrātuḥ idam hi parivartitam
sthaṇḍile kaṭhine sarvam gātraiḥ vimṛditam tṛṇam
sthaṇḍile kaṭhine sarvam gātraiḥ vimṛditam tṛṇam
12.
iyam mama bhrātuḥ śayyā hi idam parivartitam
kaṭhine sthaṇḍile sarvam tṛṇam gātraiḥ vimṛditam
kaṭhine sthaṇḍile sarvam tṛṇam gātraiḥ vimṛditam
12.
This bed belongs to my brother. Indeed, it has been displaced, and all the grass on the hard ground has been crushed by his limbs.
मन्ये साभरणा सुप्ता सीतास्मिञ् शयने तदा ।
तत्र तत्र हि दृश्यन्ते सक्ताः कनकबिन्दवः ॥१३॥
तत्र तत्र हि दृश्यन्ते सक्ताः कनकबिन्दवः ॥१३॥
13. manye sābharaṇā suptā sītāsmiñ śayane tadā ,
tatra tatra hi dṛśyante saktāḥ kanakabindavaḥ.
tatra tatra hi dṛśyante saktāḥ kanakabindavaḥ.
13.
manye sābharaṇā suptā sītā asmin śayane tadā
tatra tatra hi dṛśyante saktāḥ kanakabindavaḥ
tatra tatra hi dṛśyante saktāḥ kanakabindavaḥ
13.
manye sābharaṇā suptā sītā tadā asmin śayane
hi tatra tatra saktāḥ kanakabindavaḥ dṛśyante
hi tatra tatra saktāḥ kanakabindavaḥ dṛśyante
13.
I believe that Sītā, adorned with her ornaments, slept on this bed then. Indeed, particles of gold are seen clinging here and there.
उत्तरीयमिहासक्तं सुव्यक्तं सीतया तदा ।
तथा ह्येते प्रकाशन्ते सक्ताः कौशेयतन्तवः ॥१४॥
तथा ह्येते प्रकाशन्ते सक्ताः कौशेयतन्तवः ॥१४॥
14. uttarīyamihāsaktaṃ suvyaktaṃ sītayā tadā ,
tathā hyete prakāśante saktāḥ kauśeyatantavaḥ.
tathā hyete prakāśante saktāḥ kauśeyatantavaḥ.
14.
uttariyam iha āsaktam suvyaktam sītayā tadā
tathā hi ete prakāśante saktāḥ kauśeyatantavaḥ
tathā hi ete prakāśante saktāḥ kauśeyatantavaḥ
14.
tadā sītayā uttariyam iha suvyaktam āsaktam
tathā hi ete saktāḥ kauśeyatantavaḥ prakāśante
tathā hi ete saktāḥ kauśeyatantavaḥ prakāśante
14.
An upper garment (uttarīya) was clearly left here by Sītā then. Indeed, thus these attached silk threads are visible.
मन्ये भर्तुः सुखा शय्या येन बाला तपस्विनी ।
सुकुमारी सती दुःखं न विजानाति मैथिली ॥१५॥
सुकुमारी सती दुःखं न विजानाति मैथिली ॥१५॥
15. manye bhartuḥ sukhā śayyā yena bālā tapasvinī ,
sukumārī satī duḥkhaṃ na vijānāti maithilī.
sukumārī satī duḥkhaṃ na vijānāti maithilī.
15.
manye bhartuḥ sukhā śayyā yena bālā tapasvinī
sukumārī satī duḥkham na vijānāti maithilī
sukumārī satī duḥkham na vijānāti maithilī
15.
manye bhartuḥ śayyā sukhā yena bālā tapasvinī
sukumārī satī maithilī duḥkham na vijānāti
sukumārī satī maithilī duḥkham na vijānāti
15.
I believe that the husband's bed is so comfortable that because of it, the delicate, ascetic girl, Maithilī, does not experience suffering.
सार्वभौम कुले जातः सर्वलोकसुखावहः ।
सर्वलोकप्रियस्त्यक्त्वा राज्यं प्रियमनुत्तमम् ॥१६॥
सर्वलोकप्रियस्त्यक्त्वा राज्यं प्रियमनुत्तमम् ॥१६॥
16. sārvabhauma kule jātaḥ sarvalokasukhāvahaḥ ,
sarvalokapriyastyaktvā rājyaṃ priyamanuttamam.
sarvalokapriyastyaktvā rājyaṃ priyamanuttamam.
16.
sārvabhauma kule jātaḥ sarvalokasukāvahaḥ
sarvalokapriyaḥ tyaktvā rājyam priyam anuttamam
sarvalokapriyaḥ tyaktvā rājyam priyam anuttamam
16.
sārvabhauma kule jātaḥ sarvalokasukāvahaḥ
sarvalokapriyaḥ tyaktvā anuttamam priyam rājyam
sarvalokapriyaḥ tyaktvā anuttamam priyam rājyam
16.
Born in a family of universal sovereigns, bringing happiness to all people, and beloved by all, having abandoned his most cherished and unparalleled kingdom...
कथमिन्दीवरश्यामो रक्ताक्षः प्रियदर्शनः ।
सुखभागी च दुःखार्हः शयितो भुवि राघवः ॥१७॥
सुखभागी च दुःखार्हः शयितो भुवि राघवः ॥१७॥
17. kathamindīvaraśyāmo raktākṣaḥ priyadarśanaḥ ,
sukhabhāgī ca duḥkhārhaḥ śayito bhuvi rāghavaḥ.
sukhabhāgī ca duḥkhārhaḥ śayito bhuvi rāghavaḥ.
17.
katham indīvaraśyāmaḥ raktākṣaḥ priyadarśanaḥ
sukhabhāgī ca duḥkhārhaḥ śayitaḥ bhuvi rāghavaḥ
sukhabhāgī ca duḥkhārhaḥ śayitaḥ bhuvi rāghavaḥ
17.
katham rāghavaḥ indīvaraśyāmaḥ raktākṣaḥ
priyadarśanaḥ sukhabhāgī ca duḥkhārhaḥ bhuvi śayitaḥ
priyadarśanaḥ sukhabhāgī ca duḥkhārhaḥ bhuvi śayitaḥ
17.
How can Rāghava, whose complexion is dark like a blue lotus, whose eyes are reddish, and whose appearance is pleasing, he who is accustomed to happiness yet undeserving of misery, now lie on the bare ground?
सिद्धार्था खलु वैदेही पतिं यानुगता वनम् ।
वयं संशयिताः सर्वे हीनास्तेन महात्मना ॥१८॥
वयं संशयिताः सर्वे हीनास्तेन महात्मना ॥१८॥
18. siddhārthā khalu vaidehī patiṃ yānugatā vanam ,
vayaṃ saṃśayitāḥ sarve hīnāstena mahātmanā.
vayaṃ saṃśayitāḥ sarve hīnāstena mahātmanā.
18.
siddhārthā khalu vaidehī patim yā anugatā vanam
vayam saṃśayitāḥ sarve hīnāḥ tena mahātmanā
vayam saṃśayitāḥ sarve hīnāḥ tena mahātmanā
18.
khalu vaidehī yā patim vanam anugatā siddhārthā
vayam sarve saṃśayitāḥ hīnāḥ tena mahātmanā
vayam sarve saṃśayitāḥ hīnāḥ tena mahātmanā
18.
Indeed, Vaidehī (Sītā), who followed her husband into the forest, has surely achieved her purpose. But all of us are doubtful, abandoned by that great soul (ātman).
अकर्णधारा पृथिवी शून्येव प्रतिभाति मा ।
गते दशरथे स्वर्गे रामे चारण्यमाश्रिते ॥१९॥
गते दशरथे स्वर्गे रामे चारण्यमाश्रिते ॥१९॥
19. akarṇadhārā pṛthivī śūnyeva pratibhāti mā ,
gate daśarathe svarge rāme cāraṇyamāśrite.
gate daśarathe svarge rāme cāraṇyamāśrite.
19.
akarṇadhārā pṛthivī śūnyā iva pratibhāti mā
gate daśarathe svarge rāme ca araṇyam āśrite
gate daśarathe svarge rāme ca araṇyam āśrite
19.
mā pṛthivī pratibhāti śūnyā iva akarṇadhārā
daśarathe svarge gate ca rāme araṇyam āśrite
daśarathe svarge gate ca rāme araṇyam āśrite
19.
To me, the earth appears as if without a helmsman and empty, now that Daśaratha has gone to heaven and Rāma has resorted to the forest.
न च प्रार्थयते कश्चिन्मनसापि वसुंधराम् ।
वने ऽपि वसतस्तस्य बाहुवीर्याभिरक्षिताम् ॥२०॥
वने ऽपि वसतस्तस्य बाहुवीर्याभिरक्षिताम् ॥२०॥
20. na ca prārthayate kaścinmanasāpi vasuṃdharām ,
vane'pi vasatastasya bāhuvīryābhirakṣitām.
vane'pi vasatastasya bāhuvīryābhirakṣitām.
20.
na ca prārthayate kaścit manasā api vasundharām
vane api vasatas tasya bāhuvīryābhirakṣitām
vane api vasatas tasya bāhuvīryābhirakṣitām
20.
kaścit manasā api vasundharām na ca prārthayate,
tasya vane api vasatas bāhuvīryābhirakṣitām
tasya vane api vasatas bāhuvīryābhirakṣitām
20.
No one, not even mentally, would covet the earth, even if he were living in a forest, as long as it is protected by the might of his arms.
शून्यसंवरणारक्षामयन्त्रितहयद्विपाम् ।
अपावृतपुरद्वारां राजधानीमरक्षिताम् ॥२१॥
अपावृतपुरद्वारां राजधानीमरक्षिताम् ॥२१॥
21. śūnyasaṃvaraṇārakṣāmayantritahayadvipām ,
apāvṛtapuradvārāṃ rājadhānīmarakṣitām.
apāvṛtapuradvārāṃ rājadhānīmarakṣitām.
21.
śūnyasaṃvaraṇārakṣām ayantritahayadvipām
apāvṛtapuradvārām rājadhānīm arakṣitām
apāvṛtapuradvārām rājadhānīm arakṣitām
21.
śūnyasaṃvaraṇārakṣām ayantritahayadvipām
apāvṛtapuradvārām arakṣitām rājadhānīm
apāvṛtapuradvārām arakṣitām rājadhānīm
21.
A capital city (rājadhānī) that is devoid of defenses and guards, whose horses and elephants are uncontrolled, whose city gates are open, and which is entirely unprotected.
अप्रहृष्टबलां न्यूनां विषमस्थामनावृताम् ।
शत्रवो नाभिमन्यन्ते भक्ष्यान् विषकृतानिव ॥२२॥
शत्रवो नाभिमन्यन्ते भक्ष्यान् विषकृतानिव ॥२२॥
22. aprahṛṣṭabalāṃ nyūnāṃ viṣamasthāmanāvṛtām ,
śatravo nābhimanyante bhakṣyān viṣakṛtāniva.
śatravo nābhimanyante bhakṣyān viṣakṛtāniva.
22.
aprahṛṣṭabalām nyūnām viṣamasthām anāvṛtām
śatravaḥ na abhimanyante bhakṣyān viṣakṛtān iva
śatravaḥ na abhimanyante bhakṣyān viṣakṛtān iva
22.
aprahṛṣṭabalām nyūnām viṣamasthām anāvṛtām (nagarām)
śatravaḥ viṣakṛtān bhakṣyān iva na abhimanyante
śatravaḥ viṣakṛtān bhakṣyān iva na abhimanyante
22.
Enemies do not value such a city – one whose forces are disheartened, diminished, in a difficult position, and undefended – any more than they would poisoned food.
अद्य प्रभृति भूमौ तु शयिष्ये ऽहं तृणेषु वा ।
फलमूलाशनो नित्यं जटाचीराणि धारयन् ॥२३॥
फलमूलाशनो नित्यं जटाचीराणि धारयन् ॥२३॥
23. adya prabhṛti bhūmau tu śayiṣye'haṃ tṛṇeṣu vā ,
phalamūlāśano nityaṃ jaṭācīrāṇi dhārayan.
phalamūlāśano nityaṃ jaṭācīrāṇi dhārayan.
23.
adya prabhṛti bhūmau tu śayiṣye aham tṛṇeṣu
vā phalamūlāśanaḥ nityam jaṭācīrāṇi dhārayan
vā phalamūlāśanaḥ nityam jaṭācīrāṇi dhārayan
23.
adya prabhṛti aham bhūmau vā tṛṇeṣu tu śayiṣye
phalamūlāśanaḥ nityam jaṭācīrāṇi dhārayan
phalamūlāśanaḥ nityam jaṭācīrāṇi dhārayan
23.
From today onwards, I shall indeed sleep on the ground or on grass, constantly subsisting on fruits and roots, and wearing matted hair and bark garments.
तस्यार्थमुत्तरं कालं निवत्स्यामि सुखं वने ।
तं प्रतिश्रवमामुच्य नास्य मिथ्या भविष्यति ॥२४॥
तं प्रतिश्रवमामुच्य नास्य मिथ्या भविष्यति ॥२४॥
24. tasyārthamuttaraṃ kālaṃ nivatsyāmi sukhaṃ vane ,
taṃ pratiśravamāmucya nāsya mithyā bhaviṣyati.
taṃ pratiśravamāmucya nāsya mithyā bhaviṣyati.
24.
tasya artham uttaram kālam nivatsyāmi sukham vane
| tam pratiśravam āmucya na asya mithyā bhaviṣyati
| tam pratiśravam āmucya na asya mithyā bhaviṣyati
24.
tasya artham uttaram kālam sukham vane nivatsyāmi
tam pratiśravam āmucya asya mithyā na bhaviṣyati
tam pratiśravam āmucya asya mithyā na bhaviṣyati
24.
For his sake, I will happily reside in the forest for the remaining period. Having made that promise, this promise of mine will not prove false.
वसन्तं भ्रातुरर्थाय शत्रुघ्नो मानुवत्स्यति ।
लक्ष्मणेन सह त्वार्यो अयोध्यां पालयिष्यति ॥२५॥
लक्ष्मणेन सह त्वार्यो अयोध्यां पालयिष्यति ॥२५॥
25. vasantaṃ bhrāturarthāya śatrughno mānuvatsyati ,
lakṣmaṇena saha tvāryo ayodhyāṃ pālayiṣyati.
lakṣmaṇena saha tvāryo ayodhyāṃ pālayiṣyati.
25.
vasantam bhrātuḥ arthāya śatrughnaḥ mā anuvatsyati
| lakṣmaṇena saha tu āryaḥ ayodhyām pālayiṣyati
| lakṣmaṇena saha tu āryaḥ ayodhyām pālayiṣyati
25.
śatrughnaḥ bhrātuḥ arthāya vasantam mā anuvatsyati
tu āryaḥ lakṣmaṇena saha ayodhyām pālayiṣyati
tu āryaḥ lakṣmaṇena saha ayodhyām pālayiṣyati
25.
Shatrughna will reside with me, me dwelling in the forest for the sake of our brother (Rama). But the noble one (Rama), along with Lakshmana, will govern Ayodhya.
अभिषेक्ष्यन्ति काकुत्स्थमयोध्यायां द्विजातयः ।
अपि मे देवताः कुर्युरिमं सत्यं मनोरथम् ॥२६॥
अपि मे देवताः कुर्युरिमं सत्यं मनोरथम् ॥२६॥
26. abhiṣekṣyanti kākutsthamayodhyāyāṃ dvijātayaḥ ,
api me devatāḥ kuryurimaṃ satyaṃ manoratham.
api me devatāḥ kuryurimaṃ satyaṃ manoratham.
26.
abhiṣekṣyanti kākutstham ayodhyāyām dvijātayaḥ
| api me devatāḥ kuryuḥ imam satyam manoratham
| api me devatāḥ kuryuḥ imam satyam manoratham
26.
dvijātayaḥ ayodhyāyām kākutstham abhiṣekṣyanti
api devatāḥ me imam manoratham satyam kuryuḥ
api devatāḥ me imam manoratham satyam kuryuḥ
26.
The Brahmins (dvijātayaḥ) will consecrate Kakutstha (Rama) in Ayodhya. May the gods also make this desire of mine true.
प्रसाद्यमानः शिरसा मया स्वयं बहुप्रकारं यदि न प्रपत्स्यते ।
ततो ऽनुवत्स्यामि चिराय राघवं वने वसन्नार्हति मामुपेक्षितुम् ॥२७॥
ततो ऽनुवत्स्यामि चिराय राघवं वने वसन्नार्हति मामुपेक्षितुम् ॥२७॥
27. prasādyamānaḥ śirasā mayā svayaṃ bahuprakāraṃ yadi na prapatsyate ,
tato'nuvatsyāmi cirāya rāghavaṃ vane vasannārhati māmupekṣitum.
tato'nuvatsyāmi cirāya rāghavaṃ vane vasannārhati māmupekṣitum.
27.
prasādyamānaḥ śirasā mayā svayam
bahuprakāram yadi na prapatsyate |
tataḥ anuvatsyāmi cirāya rāghavam
vane vasan na arhati mām upekṣitum
bahuprakāram yadi na prapatsyate |
tataḥ anuvatsyāmi cirāya rāghavam
vane vasan na arhati mām upekṣitum
27.
yadi mayā śirasā svayam bahuprakāram
prasādyamānaḥ na prapatsyate
tataḥ cirāya rāghavam vane anuvatsyāmi
vasan mām upekṣitum na arhati
prasādyamānaḥ na prapatsyate
tataḥ cirāya rāghavam vane anuvatsyāmi
vasan mām upekṣitum na arhati
27.
If, though being implored by me personally in many ways with my bowed head, he (Rama) does not accept (my plea), then I will reside in the forest with Raghava (Rama) for a long time. For he, while dwelling (there), should not abandon me.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82 (current chapter)
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100