वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-65
निकुम्भं च हतं श्रुत्वा कुम्भं च विनिपातितम् ।
रावणः परमामर्षी प्रजज्वालानलो यथा ॥१॥
रावणः परमामर्षी प्रजज्वालानलो यथा ॥१॥
1. nikumbhaṃ ca hataṃ śrutvā kumbhaṃ ca vinipātitam ,
rāvaṇaḥ paramāmarṣī prajajvālānalo yathā.
rāvaṇaḥ paramāmarṣī prajajvālānalo yathā.
1.
nikumbham ca hatam śrutvā kumbham ca vinipātitam
rāvaṇaḥ paramāmarṣī prajajvāla analaḥ yathā
rāvaṇaḥ paramāmarṣī prajajvāla analaḥ yathā
1.
nikumbham hatam ca kumbham vinipātitam ca śrutvā
paramāmarṣī rāvaṇaḥ analaḥ yathā prajajvāla
paramāmarṣī rāvaṇaḥ analaḥ yathā prajajvāla
1.
Upon hearing that Nikumbha had been slain and Kumbha struck down, Rāvaṇa, filled with supreme wrath, blazed up like a fire.
नैरृतः क्रोधशोकाभ्यां द्वाभ्यां तु परिमूर्छितः ।
खरपुत्रं विशालाक्षं मकराक्षमचोदयत् ॥२॥
खरपुत्रं विशालाक्षं मकराक्षमचोदयत् ॥२॥
2. nairṛtaḥ krodhaśokābhyāṃ dvābhyāṃ tu parimūrchitaḥ ,
kharaputraṃ viśālākṣaṃ makarākṣamacodayat.
kharaputraṃ viśālākṣaṃ makarākṣamacodayat.
2.
nairṛtaḥ krodhaśokābhyām dvābhyām tu parimūrchitaḥ
kharaputram viśālākṣam makarākṣam acodayat
kharaputram viśālākṣam makarākṣam acodayat
2.
tu krodhaśokābhyām dvābhyām parimūrchitaḥ nairṛtaḥ
kharaputram viśālākṣam makarākṣam acodayat
kharaputram viśālākṣam makarākṣam acodayat
2.
Overwhelmed by both anger and sorrow, the Rākṣasa (Rāvaṇa) then commanded Makarakṣa, the broad-eyed son of Khara.
गच्छ पुत्र मयाज्ञप्तो बलेनाभिसमन्वितः ।
राघवं लक्ष्मणं चैव जहि तौ सवनौकसौ ॥३॥
राघवं लक्ष्मणं चैव जहि तौ सवनौकसौ ॥३॥
3. gaccha putra mayājñapto balenābhisamanvitaḥ ,
rāghavaṃ lakṣmaṇaṃ caiva jahi tau savanaukasau.
rāghavaṃ lakṣmaṇaṃ caiva jahi tau savanaukasau.
3.
gaccha putra mayā ājñaptaḥ balena abhisamanvitaḥ
rāghavam lakṣmaṇam ca eva jahi tau savanaukasau
rāghavam lakṣmaṇam ca eva jahi tau savanaukasau
3.
putra mayā ājñaptaḥ balena abhisamanvitaḥ gaccha
rāghavam lakṣmaṇam ca eva tau savanaukasau jahi
rāghavam lakṣmaṇam ca eva tau savanaukasau jahi
3.
Go, my son, commanded by me and endowed with strength. Slay those two dwellers of the forest, Rāghava and Lakṣmaṇa.
रावणस्य वचः श्रुत्वा शूरो मानी खरात्मजः ।
बाढमित्यब्रवीद्धृष्टो मकराक्षो निशाचरः ॥४॥
बाढमित्यब्रवीद्धृष्टो मकराक्षो निशाचरः ॥४॥
4. rāvaṇasya vacaḥ śrutvā śūro mānī kharātmajaḥ ,
bāḍhamityabravīddhṛṣṭo makarākṣo niśācaraḥ.
bāḍhamityabravīddhṛṣṭo makarākṣo niśācaraḥ.
4.
rāvaṇasya vacaḥ śrutvā śūraḥ mānī kharātmajaḥ
bāḍham iti abravīt hṛṣṭaḥ makarākṣaḥ niśācaraḥ
bāḍham iti abravīt hṛṣṭaḥ makarākṣaḥ niśācaraḥ
4.
kharātmajaḥ śūraḥ mānī niśācaraḥ makarākṣaḥ
rāvaṇasya vacaḥ śrutvā hṛṣṭaḥ bāḍham iti abravīt
rāvaṇasya vacaḥ śrutvā hṛṣṭaḥ bāḍham iti abravīt
4.
Having heard Rāvaṇa's words, Makarākṣa, the brave and proud son of Khara, a night-ranger (niśācara), delightedly replied, 'Certainly!'
सो ऽभिवाद्य दशग्रीवं कृत्वा चापि प्रदक्षिणम् ।
निर्जगाम गृहाच्छुभ्राद् रावणस्याज्ञया बली ॥५॥
निर्जगाम गृहाच्छुभ्राद् रावणस्याज्ञया बली ॥५॥
5. so'bhivādya daśagrīvaṃ kṛtvā cāpi pradakṣiṇam ,
nirjagāma gṛhācchubhrād rāvaṇasyājñayā balī.
nirjagāma gṛhācchubhrād rāvaṇasyājñayā balī.
5.
saḥ abhivādya daśagrīvam kṛtvā ca api pradakṣiṇam
nirjagāma gṛhāt śubhrāt rāvaṇasya ājñayā balī
nirjagāma gṛhāt śubhrāt rāvaṇasya ājñayā balī
5.
saḥ balī daśagrīvam abhivādya ca api pradakṣiṇam
kṛtvā rāvaṇasya ājñayā śubhrāt gṛhāt nirjagāma
kṛtvā rāvaṇasya ājñayā śubhrāt gṛhāt nirjagāma
5.
The powerful one (balī), after saluting Daśagrīva (Rāvaṇa) and also performing a circumambulation (pradakṣiṇam), departed from the splendid house at Rāvaṇa's command.
समीपस्थं बलाध्यक्षं खरपुत्रो ऽब्रवीदिदम् ।
रथमानीयतां शीघ्रं सैन्यं चानीयतां त्वरात् ॥६॥
रथमानीयतां शीघ्रं सैन्यं चानीयतां त्वरात् ॥६॥
6. samīpasthaṃ balādhyakṣaṃ kharaputro'bravīdidam ,
rathamānīyatāṃ śīghraṃ sainyaṃ cānīyatāṃ tvarāt.
rathamānīyatāṃ śīghraṃ sainyaṃ cānīyatāṃ tvarāt.
6.
samīpastham balādhyakṣam kharaputraḥ abravīt idam
ratham ānīyatām śīghram sainyam ca ānīyatām tvarāt
ratham ānīyatām śīghram sainyam ca ānīyatām tvarāt
6.
kharaputraḥ samīpastham balādhyakṣam idam abravīt:
ratham śīghram ānīyatām ca sainyam tvarāt ānīyatām
ratham śīghram ānīyatām ca sainyam tvarāt ānīyatām
6.
The son of Khara (Makarākṣa) said this to the army commander standing nearby: 'Let the chariot be brought quickly, and let the army also be brought swiftly!'
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा बलाध्यक्षो निशाचरः ।
स्यन्दनं च बलं चैव समीपं प्रत्यपादयत् ॥७॥
स्यन्दनं च बलं चैव समीपं प्रत्यपादयत् ॥७॥
7. tasya tadvacanaṃ śrutvā balādhyakṣo niśācaraḥ ,
syandanaṃ ca balaṃ caiva samīpaṃ pratyapādayat.
syandanaṃ ca balaṃ caiva samīpaṃ pratyapādayat.
7.
tasya tat vacanam śrutvā balādhyakṣaḥ niśācaraḥ
syandanam ca balam ca eva samīpam pratyapādayat
syandanam ca balam ca eva samīpam pratyapādayat
7.
niśācaraḥ balādhyakṣaḥ tasya tat vacanam śrutvā
syandanam ca balam ca eva samīpam pratyapādayat
syandanam ca balam ca eva samīpam pratyapādayat
7.
Hearing his words, the demon (niśācara) commander of the forces brought the chariot and the army close by.
प्रदक्षिणं रथं कृत्वा आरुरोह निशाचरः ।
सूतं संचोदयामास शीघ्रं मे रथमावह ॥८॥
सूतं संचोदयामास शीघ्रं मे रथमावह ॥८॥
8. pradakṣiṇaṃ rathaṃ kṛtvā āruroha niśācaraḥ ,
sūtaṃ saṃcodayāmāsa śīghraṃ me rathamāvaha.
sūtaṃ saṃcodayāmāsa śīghraṃ me rathamāvaha.
8.
pradakṣiṇam ratham kṛtvā āruruha niśācaraḥ
sūtam saṃcodayāmāsa śīghram me ratham āvaha
sūtam saṃcodayāmāsa śīghram me ratham āvaha
8.
niśācaraḥ ratham pradakṣiṇam kṛtvā āruruha.
sūtam saṃcodayāmāsa - "me ratham śīghram āvaha".
sūtam saṃcodayāmāsa - "me ratham śīghram āvaha".
8.
Having circumambulated the chariot clockwise, the demon (niśācara) mounted it. He then urged the charioteer, saying, "Quickly bring my chariot!"
अथ तान् राक्षसान् सर्वान्मकराक्षो ऽब्रवीदिदम् ।
यूयं सर्वे प्रयुध्यध्वं पुरस्तान्मम राक्षसाः ॥९॥
यूयं सर्वे प्रयुध्यध्वं पुरस्तान्मम राक्षसाः ॥९॥
9. atha tān rākṣasān sarvānmakarākṣo'bravīdidam ,
yūyaṃ sarve prayudhyadhvaṃ purastānmama rākṣasāḥ.
yūyaṃ sarve prayudhyadhvaṃ purastānmama rākṣasāḥ.
9.
atha tān rākṣasān sarvān makarākṣaḥ abravīt idam
yūyam sarve prayudhyadhvam purastāt mama rākṣasāḥ
yūyam sarve prayudhyadhvam purastāt mama rākṣasāḥ
9.
atha makarākṣaḥ tān sarvān rākṣasān idam abravīt: "rākṣasāḥ,
yūyam sarve mama purastāt prayudhyadhvam.
"
yūyam sarve mama purastāt prayudhyadhvam.
"
9.
Then Makarākṣa said this to all those demons: "All of you demons, fight in front of me!"
अहं राक्षसराजेन रावणेन महात्मना ।
आज्ञप्तः समरे हन्तुं ताव् उभौ रामलक्ष्मणौ ॥१०॥
आज्ञप्तः समरे हन्तुं ताव् उभौ रामलक्ष्मणौ ॥१०॥
10. ahaṃ rākṣasarājena rāvaṇena mahātmanā ,
ājñaptaḥ samare hantuṃ tāv ubhau rāmalakṣmaṇau.
ājñaptaḥ samare hantuṃ tāv ubhau rāmalakṣmaṇau.
10.
aham rākṣasarājena rāvaṇena mahātmanā ājñaptaḥ
samare hantum tau ubhau rāmalakṣmaṇau
samare hantum tau ubhau rāmalakṣmaṇau
10.
aham mahātmanā rākṣasarājena rāvaṇena ājñaptaḥ.
samare tau ubhau rāmalakṣmaṇau hantum.
samare tau ubhau rāmalakṣmaṇau hantum.
10.
I have been commanded by the great-souled (mahātman) demon king Rāvaṇa to kill both Rāma and Lakṣmaṇa in battle.
अद्य रामं वधिष्यामि लक्ष्मणं च निशाचराः ।
शाखामृगं च सुग्रीवं वानरांश्च शरोत्तमैः ॥११॥
शाखामृगं च सुग्रीवं वानरांश्च शरोत्तमैः ॥११॥
11. adya rāmaṃ vadhiṣyāmi lakṣmaṇaṃ ca niśācarāḥ ,
śākhāmṛgaṃ ca sugrīvaṃ vānarāṃśca śarottamaiḥ.
śākhāmṛgaṃ ca sugrīvaṃ vānarāṃśca śarottamaiḥ.
11.
adya rāmam vadhiṣyāmi lakṣmaṇam ca niśācarāḥ
śākhāmṛgam ca sugrīvam vānarān ca śara-uttamaiḥ
śākhāmṛgam ca sugrīvam vānarān ca śara-uttamaiḥ
11.
adya niśācarāḥ aham rāmam lakṣmaṇam ca śākhāmṛgam
sugrīvam ca vānarān ca śara-uttamaiḥ vadhiṣyāmi
sugrīvam ca vānarān ca śara-uttamaiḥ vadhiṣyāmi
11.
Today, O night-roamers (niśācara), I will kill Rama, Lakshmana, and Sugriva, the monkey (śākhāmṛga), along with the other monkeys, with my finest arrows.
अद्य शूलनिपातैश्च वानराणां महाचमूम् ।
प्रदहिष्यामि संप्राप्तां शुष्केन्धनमिवानलः ॥१२॥
प्रदहिष्यामि संप्राप्तां शुष्केन्धनमिवानलः ॥१२॥
12. adya śūlanipātaiśca vānarāṇāṃ mahācamūm ,
pradahiṣyāmi saṃprāptāṃ śuṣkendhanamivānalaḥ.
pradahiṣyāmi saṃprāptāṃ śuṣkendhanamivānalaḥ.
12.
adya śūla-nipātaiḥ ca vānarāṇām mahā-camūm
pradahiṣyāmi samprāptām śuṣka-indhanam iva analaḥ
pradahiṣyāmi samprāptām śuṣka-indhanam iva analaḥ
12.
adya analaḥ iva śuṣka-indhanam samprāptām
vānarāṇām mahā-camūm śūla-nipātaiḥ ca pradahiṣyāmi
vānarāṇām mahā-camūm śūla-nipātaiḥ ca pradahiṣyāmi
12.
Today, with strikes of my spears, I will burn the great army of monkeys that has arrived, just as fire (anala) burns dry fuel (śuṣkendhana).
मकराक्षस्य तच्छ्रुत्वा वचनं ते निशाचराः ।
सर्वे नानायुधोपेता बलवन्तः समाहिताः ॥१३॥
सर्वे नानायुधोपेता बलवन्तः समाहिताः ॥१३॥
13. makarākṣasya tacchrutvā vacanaṃ te niśācarāḥ ,
sarve nānāyudhopetā balavantaḥ samāhitāḥ.
sarve nānāyudhopetā balavantaḥ samāhitāḥ.
13.
makarākṣasya tat śrutvā vacanam te niśācarāḥ
sarve nānā-āyudha-upetā balavantaḥ samāhitāḥ
sarve nānā-āyudha-upetā balavantaḥ samāhitāḥ
13.
te sarve nānā-āyudha-upetā balavantaḥ samāhitāḥ
niśācarāḥ makarākṣasya tat vacanam śrutvā
niśācarāḥ makarākṣasya tat vacanam śrutvā
13.
Having heard that speech of Makaraksha, all those night-roamers (niśācara) were equipped with various weapons, powerful, and ready for battle.
ते कामरूपिणः शूरा दंष्ट्रिणः पिङ्गलेक्षणाः ।
मातंगा इव नर्दन्तो ध्वस्तकेशा भयानकाः ॥१४॥
मातंगा इव नर्दन्तो ध्वस्तकेशा भयानकाः ॥१४॥
14. te kāmarūpiṇaḥ śūrā daṃṣṭriṇaḥ piṅgalekṣaṇāḥ ,
mātaṃgā iva nardanto dhvastakeśā bhayānakāḥ.
mātaṃgā iva nardanto dhvastakeśā bhayānakāḥ.
14.
te kāma-rūpiṇaḥ śūrā daṃṣṭriṇaḥ piṅgala-īkṣaṇāḥ
mātaṅgāḥ iva nardantaḥ dhvasta-keśāḥ bhayānakāḥ
mātaṅgāḥ iva nardantaḥ dhvasta-keśāḥ bhayānakāḥ
14.
te kāma-rūpiṇaḥ śūrā daṃṣṭriṇaḥ piṅgala-īkṣaṇāḥ
mātaṅgāḥ iva nardantaḥ dhvasta-keśāḥ bhayānakāḥ
mātaṅgāḥ iva nardantaḥ dhvasta-keśāḥ bhayānakāḥ
14.
Those brave demons (śūra) could assume any form at will (kāmarūpin); they were tusked, with reddish-brown eyes, roaring like elephants (mātaṅga), with dishevelled hair, and terrifying.
परिवार्य महाकाया महाकायं खरात्मजम् ।
अभिजग्मुस्तदा हृष्टाश्चालयन्तो वसुंधराम् ॥१५॥
अभिजग्मुस्तदा हृष्टाश्चालयन्तो वसुंधराम् ॥१५॥
15. parivārya mahākāyā mahākāyaṃ kharātmajam ,
abhijagmustadā hṛṣṭāścālayanto vasuṃdharām.
abhijagmustadā hṛṣṭāścālayanto vasuṃdharām.
15.
parivārya mahākāyāḥ mahākāyam kharātmajam
abhijagmuḥ tadā hṛṣṭāḥ cālayantaḥ vasuṃdharām
abhijagmuḥ tadā hṛṣṭāḥ cālayantaḥ vasuṃdharām
15.
tadā hṛṣṭāḥ mahākāyāḥ parivārya kharātmajam
mahākāyam vasuṃdharām cālayantaḥ abhijagmuḥ
mahākāyam vasuṃdharām cālayantaḥ abhijagmuḥ
15.
Then, the great-bodied (demons), delighted, surrounded the colossal son of Khara and advanced towards him, causing the earth to tremble.
शङ्खभेरीसहस्राणामाहतानां समन्ततः ।
क्ष्वेडितास्फोटितानां च ततः शब्दो महानभूत् ॥१६॥
क्ष्वेडितास्फोटितानां च ततः शब्दो महानभूत् ॥१६॥
16. śaṅkhabherīsahasrāṇāmāhatānāṃ samantataḥ ,
kṣveḍitāsphoṭitānāṃ ca tataḥ śabdo mahānabhūt.
kṣveḍitāsphoṭitānāṃ ca tataḥ śabdo mahānabhūt.
16.
śaṅkhabherīsahasrāṇām āhatānām samantataḥ
kṣveḍitāsphoṭitānām ca tataḥ śabdaḥ mahān abhūt
kṣveḍitāsphoṭitānām ca tataḥ śabdaḥ mahān abhūt
16.
tataḥ samantataḥ āhatānām śaṅkhabherīsahasrāṇām
ca kṣveḍitāsphoṭitānām mahān śabdaḥ abhūt
ca kṣveḍitāsphoṭitānām mahān śabdaḥ abhūt
16.
Then, from all sides, there arose a great sound of thousands of conchs and drums being struck, combined with roars and loud claps.
प्रभ्रष्टो ऽथ करात्तस्य प्रतोदः सारथेस्तदा ।
पपात सहसा चैव ध्वजस्तस्य च रक्षसः ॥१७॥
पपात सहसा चैव ध्वजस्तस्य च रक्षसः ॥१७॥
17. prabhraṣṭo'tha karāttasya pratodaḥ sārathestadā ,
papāta sahasā caiva dhvajastasya ca rakṣasaḥ.
papāta sahasā caiva dhvajastasya ca rakṣasaḥ.
17.
prabhraṣṭaḥ atha karāt tasya pratodaḥ sāratheḥ tadā
papāta sahasā ca eva dhvajaḥ tasya ca rakṣasaḥ
papāta sahasā ca eva dhvajaḥ tasya ca rakṣasaḥ
17.
atha tadā tasya sāratheḥ karāt pratodaḥ prabhraṣṭaḥ.
ca eva tasya rakṣasaḥ dhvajaḥ ca sahasā papāta.
ca eva tasya rakṣasaḥ dhvajaḥ ca sahasā papāta.
17.
Then, the goad slipped from the charioteer's hand. At that very moment, the demon's banner also suddenly fell.
तस्य ते रथसंयुक्ता हया विक्रमवर्जिताः ।
चरणैराकुलैर्गत्वा दीनाः सास्रमुखा ययुः ॥१८॥
चरणैराकुलैर्गत्वा दीनाः सास्रमुखा ययुः ॥१८॥
18. tasya te rathasaṃyuktā hayā vikramavarjitāḥ ,
caraṇairākulairgatvā dīnāḥ sāsramukhā yayuḥ.
caraṇairākulairgatvā dīnāḥ sāsramukhā yayuḥ.
18.
tasya te rathasaṃyuktāḥ hayāḥ vikramavarjitāḥ
caraṇaiḥ ākulaiḥ gatvā dīnāḥ sāsramukhāḥ yayuḥ
caraṇaiḥ ākulaiḥ gatvā dīnāḥ sāsramukhāḥ yayuḥ
18.
tasya rathasaṃyuktāḥ vikramavarjitāḥ te hayāḥ
ākulaiḥ caraṇaiḥ gatvā dīnāḥ sāsramukhāḥ yayuḥ
ākulaiḥ caraṇaiḥ gatvā dīnāḥ sāsramukhāḥ yayuḥ
18.
His horses, yoked to the chariot and devoid of their usual strength, proceeded with unsteady steps, appearing wretched and with tear-streaked faces.
प्रवाति पवनस्तस्य सपांसुः खरदारुणः ।
निर्याणे तस्य रौद्रस्य मकराक्षस्य दुर्मतेः ॥१९॥
निर्याणे तस्य रौद्रस्य मकराक्षस्य दुर्मतेः ॥१९॥
19. pravāti pavanastasya sapāṃsuḥ kharadāruṇaḥ ,
niryāṇe tasya raudrasya makarākṣasya durmateḥ.
niryāṇe tasya raudrasya makarākṣasya durmateḥ.
19.
pravāti pavanaḥ tasya sapāṃsuḥ kharadāruṇaḥ
niryāṇe tasya raudrasya makarākṣasya durmateḥ
niryāṇe tasya raudrasya makarākṣasya durmateḥ
19.
tasya durmateḥ raudrasya makarākṣasya
niryāṇe sapāṃsuḥ kharadāruṇaḥ pavanaḥ pravāti
niryāṇe sapāṃsuḥ kharadāruṇaḥ pavanaḥ pravāti
19.
A very fierce and terrible wind, full of dust, blew for that evil-minded, dreadful Makarakṣa at his departure.
तानि दृष्ट्वा निमित्तानि राक्षसा वीर्यवत्तमाः ।
अचिन्त्यनिर्गताः सर्वे यत्र तौ रामलक्ष्मणौ ॥२०॥
अचिन्त्यनिर्गताः सर्वे यत्र तौ रामलक्ष्मणौ ॥२०॥
20. tāni dṛṣṭvā nimittāni rākṣasā vīryavattamāḥ ,
acintyanirgatāḥ sarve yatra tau rāmalakṣmaṇau.
acintyanirgatāḥ sarve yatra tau rāmalakṣmaṇau.
20.
tāni dṛṣṭvā nimittāni rākṣasāḥ vīryavattamāḥ
acintyanirgatāḥ sarve yatra tau rāmalakṣmaṇau
acintyanirgatāḥ sarve yatra tau rāmalakṣmaṇau
20.
tāni nimittāni dṛṣṭvā sarve vīryavattamāḥ
rākṣasāḥ acintyanirgatāḥ yatra tau rāmalakṣmaṇau
rākṣasāḥ acintyanirgatāḥ yatra tau rāmalakṣmaṇau
20.
Seeing those omens, all the most valiant rākṣasas, having emerged invisibly, went to where Rāma and Lakṣmaṇa were.
घनगजमहिषाङ्गतुल्यवर्णाः समरमुखेष्वसकृद्गदासिभिन्नाः ।
अहमहमिति युद्धकौशलास्ते रजनिचराः परिबभ्रमुर्नदन्तः ॥२१॥
अहमहमिति युद्धकौशलास्ते रजनिचराः परिबभ्रमुर्नदन्तः ॥२१॥
21. ghanagajamahiṣāṅgatulyavarṇāḥ samaramukheṣvasakṛdgadāsibhinnāḥ ,
ahamahamiti yuddhakauśalāste rajanicarāḥ paribabhramurnadantaḥ.
ahamahamiti yuddhakauśalāste rajanicarāḥ paribabhramurnadantaḥ.
21.
ghanagajamahiṣāṅgatulyavarṇāḥ
samaramukheṣu asakṛt gadāsibhinnāḥ
aham aham iti yuddhakauśalāḥ te
rajanicarāḥ paribabhramuḥ nadantaḥ
samaramukheṣu asakṛt gadāsibhinnāḥ
aham aham iti yuddhakauśalāḥ te
rajanicarāḥ paribabhramuḥ nadantaḥ
21.
ghanagajamahiṣāṅgatulyavarṇāḥ
samaramukheṣu asakṛt gadāsibhinnāḥ
yuddhakauśalāḥ te rajanicarāḥ "aham
aham" iti nadantaḥ paribabhramuḥ
samaramukheṣu asakṛt gadāsibhinnāḥ
yuddhakauśalāḥ te rajanicarāḥ "aham
aham" iti nadantaḥ paribabhramuḥ
21.
Those night-wanderers (rākṣasas), with complexions resembling dark clouds, elephants, or buffaloes, repeatedly struck by maces and swords on the battlefronts, skilled in combat, roamed about roaring, each shouting 'I am the one! I am the one!'
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65 (current chapter)
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100